Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige

Interpellation 2024/25:149 av Joakim Järrebring (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-10-23
Överlämnad
2024-10-24
Anmäld
2024-10-25
Sista svarsdatum
2024-11-14
Svarsdatum
2024-11-15
Besvarad
2024-11-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
En konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige(pdf, 91 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

I en nyligen publicerad artikel i Dagens Nyheter lyfts det fram att Northvolt, en av Sveriges och Europas största gröna industrisatsningar, nu befinner sig i kris. Samtidigt ökar motståndet mot ambitiösa klimatmål i flera centrala EU-länder. Svenskt Näringsliv uttrycker oro över att denna politiska resignation riskerar att skada Europas konkurrenskraft och förhindra nödvändiga investeringar i klimatomställningen.   Samtidigt ser vi hur Moderaterna och Kristdemokraterna i EPP försöker driva på för att riva upp EU:s planer på att fasa ut fossilbilar trots att klimat- och teknikomställningen i övriga världen sker i snabb takt. Detta väcker frågor om hur Sverige, under den nuvarande regeringen, planerar att förhålla sig till dessa utmaningar och vad det innebär för våra nationella och internationella klimatmål.   Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet Romina Pourmokhtari:
  1. Hur avser statsrådet att, inom sitt ansvarsområde, säkerställa att de svenska industrisatsningarna, som Northvolt, får de långsiktiga och förutsägbara spelregler som krävs för att främja hållbara investeringar och säkerställa omställningen till en grön ekonomi?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige ska behålla och förstärka sin position som en ledande aktör i klimatomställningen i Europa, särskilt i ljuset av den politiska resignation som nu breder ut sig i EU?
  3. Kommer statsrådet att arbeta aktivt för att motverka förslag som kan försvaga EU:s ambitiösa klimatmål, exempelvis att förlänga användningen av fossilbilar, och hur avser ministern att säkra bred politisk förankring för en konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:149, En konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige

Interpellationsdebatt 2024/25:149

Webb-tv: En konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 60 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig hur jag, inom mitt ansvarsområde, kan säkerställa att svenska industrisatsningar som Northvolt får de långsiktiga och förutsägbara spelregler som krävs för att främja hållbara investeringar och säkerställa omställningen till en grön ekonomi. Joakim Järrebring har även frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska behålla och förstärka sin position som en ledande aktör i klimatomställningen i Europa och om jag kommer att arbeta aktivt för att motverka förslag som kan försvaga EU:s ambitiösa klimatmål - exempelvis att förlänga användningen av fossilbilar - samt hur jag avser att säkra bred politisk förankring för en konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen genomför många olika satsningar och åtgärder som har stor betydelse för industrins omställning på både kort och lång sikt. Det handlar om möjligheten att bygga ny kärnkraft, förändringar för att åstadkomma enklare och snabbare tillståndsprocesser, statliga stöd för industrins strukturomvandling mot fossilfrihet, stöd till laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon samt marknadsintroduktionsstöd för fossilfria bussar, lätta och tunga lastbilar och arbetsmaskiner. Stöden för marknadsintroduktion skapar också en efterfrågan på batterier och annan teknik som behövs för en fossilfri transportsektor och gynnar på så sätt även fordonstillverkarnas underleverantörer, som exempelvis Northvolt.

Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå hela vägen ned till nettonollutsläpp senast 2045. Det svenska klimatmålet är därmed mer ambitiöst än EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.

I december 2023 presenterade regeringen sin klimathandlingsplan. Vår klimathandlingsplan innehåller ett sjuttiotal konkreta förslag som antingen genomförs eller påbörjas under mandatperioden för utsläppsminskningar inom samtliga sektorer.

I regeringens budgetproposition för 2025 finns flera viktiga satsningar och åtgärder som leder till minskade utsläpp, exempelvis införandet av den nya reduktionsplikten, där också el från publika laddstationer ingår, en förstärkning av Klimatklivet samt ett förslag om en ny elbilspremie inom ramen för EU:s sociala klimatfond som riktas till utsatta grupper i exempelvis glesbygd.

I oktober 2024 beslutade också regeringen om kommittédirektiv till den så kallade Styrmedelsutredningen. Utredningen ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt våra EU-åtaganden på klimatområdet.

Regeringen står bakom EU:s klimatlag och EU:s lagstiftningspaket för att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, även kallat Fit for 55-paketet. Det innebär också att regeringen står bakom de nya klimatmål för lätta fordon som antogs i april 2023 och som innebär krav på nollutsläpp från 2035. I praktiken innebär det att nya lätta fordon med förbränningsmotor inte får säljas på EU-marknaden från och med 2035. Det är någonting som regeringen har arbetat för och har välkomnat.

Att riva upp beslutade klimatmål skulle innebära att fordon med förbränningsmotor blir fortsatt tillåtna efter 2035. Det menar vi riskerar att motverka viktiga investeringar, försena övergången till nollutsläpp samt missgynna de tillverkare som ligger i framkant, inte minst svenska.

Sveriges mål om nettonollutsläpp till senast 2045 och genomförandet av Sveriges ESR-åtaganden gentemot EU har en bred politisk förankring genom att regeringen och också alla politiska partier i Sveriges riksdag numera står bakom dessa.

Regeringens klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv samt ta hänsyn till människors och företags möjligheter att leva och verka i hela landet. Den här regeringen anser dessutom att klimatomställningen ska vara rättvis. Regeringen har i omläggningen av den förra regeringens politik visat att Sverige kan leverera på dessa principer och nå de svenska mycket ambitiösa klimatmålen med bred acceptans i samhället.

Joakim Järrebring (S)
Anf. 61 Joakim Järrebring (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret och för en del viktiga ställningstaganden kopplade till de frågor som jag har ställt!

Utgångspunkten för att jag ställde interpellationen var, som jag också skriver, beskeden från Northvolt. Vi ser just nu en oroväckande utveckling när det gäller den gröna omställningen i Sverige med många projekt som pausas. Det görs av lite olika skäl, men det är väldigt ofta kopplat till energifrågan.

Som jag var inne på lite grann i den förra interpellationsdebatten är det en otroligt viktig del av det klimatpolitiska arbetet att vi har en tydlig koppling mellan detta och att ställa om den svenska industrin, innovera och ta fram ny teknik. Så kan Sverige fortsätta att vara ett framgångsrikt exportland som ligger i den absoluta framkanten när det gäller innovationer och ny teknik.

Det är med utgångspunkt från detta som jag hoppas att hela debatten kan handla om vad vi gör vi när vi ser de oroväckande besked som vi nu får. Kritik som mitt parti har fört fram mot regeringen i olika delar handlar om synen på energiförsörjningen. Jag håller absolut med statsrådet när hon upprepar hur viktig kärnkraften har varit för Sverige och för att klara av att fasa ut stora delar av den fossila användning vi hade inom energisektorn i Sverige innan kärnkraften kom på plats.

Statsrådet har också förtjänstfullt lyft fram den teknikutveckling som har skett inte minst när det gäller vindkraft och solkraft. Jag tycker såklart också att det som händer forskningsmässigt med att ta fram en fjärde generations kärnkraft är intressant. Det skulle kunna bidra med energi för väldigt lång tid framöver om tekniken blir mogen.

Jag och mitt parti upplever dock att regeringen har lite för mycket fokus på den befintliga kärnkraftstekniken och satsningar på att försöka få ny kärnkraft på plats, när det viktigaste här och nu och det som kan bidra till ökad elproduktion i närtid framför allt är den havsbaserade vindkraften. Vi vet också att mycket av den landbaserade vindkraft vi har i dag behöver moderniseras, och där har teknikutvecklingen tagit jättekliv.

Potentialen i vilken effekt det går att få ut ur modern landbaserad vindkraft är också väldigt stor. Där har vi dock problem just med tillståndsprocesserna i och med att många av de befintliga vindkraftverken har miljötillstånd som inte möjliggör att man ersätter den gamla vindkraften med moderna vindkraftverk.

Jag hade gärna sett tydligare fokus på det som kan få ny energiproduktion på plats här och nu. Det handlar delvis om att återigen se till att vi bygger ut den infrastruktur som behövs för den havsbaserade vindkraften på samma sätt som staten tog ansvar för stamnätet på land. Men jag ser också behovet av förenklade tillståndsprocesser och ändringstillstånd för den befintliga landbaserade vindkraften.

Här tycker jag att regeringen borde ha ett större engagemang. Det är gott och väl om vi får kärnkraft på plats i ett senare skede, men det är inte det som löser den gröna omställningens behov av energi i närtid.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 62 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det gläder mig när ledamoten Järrebring ställer interpellationer, för då får man verkligen prata om riktig klimatpolitik. Man får prata om vad som är de faktiska lösningarna för att Sverige ska minska sina utsläpp, för att Sverige ska vara ledande i EU och för att svenska företag inte bara ska kunna producera rena varor och tjänster för Sverige och Europa utan också kunna exportera dem världen över. Liksom under industrialiseringen och digitaliseringen kan Sverige verkligen vara det land som bidrar till en avancering för klimatet världen över.

Det här är därför en väldigt bra interpellationsdebatt. Det är bra att vi får prata om hur vi faktiskt ska kunna leverera klimatpolitik på riktigt och inte bara stå och tala om mål, vems siffror som stämmer och vem som har starkast ambition i vad man vill uppnå. Nu kan vi i stället prata om hur man uppnår det. Hur tar vi oss hela vägen fram?

Jag nämnde i mitt svar olika satsningar och åtgärder som regeringen genomför, utvecklar och startar. Om vi lämnar dem åt sidan kanske vi i stället kan fokusera på det som ledamoten själv valde att lyfta upp, nämligen hur vi ser till att vår elförsörjning ligger i linje med de behov som industrin har.

Det här är en fråga som kanske inte nödvändigtvis var i fokus för interpellationen. Utan att gå in på alldeles för många detaljer kan jag säga att regeringen delar ledamotens mening. Om man läser regeringens inriktningsproposition för just energifrågorna märker man alltså att regeringen tydligt konstaterar att det är vindkraft som på kort sikt kommer att stå för den stora utbyggnaden av Sveriges elsystem.

Det vi ser nu är däremot att Sveriges vindkraft de senaste två decennierna har gått från 0 till 20 procent av vårt system. Det har inneburit svårigheter för oss att upprätthålla balans, upprätthålla en god effekt och upprätthålla bra priser. Det är ett problem som vi måste åtgärda.

Här någonstans börjar den politiska debatten tappa tålamodet, får man väl säga. Man landar ofta i skyttegravskriget: vindkraft eller kärnkraft. Sanningen är, vilket säkert ledamoten också är medveten om, mycket mer komplex än så. Vi kommer att behöva använda alla typer av lösningar som kan främja ett balanserat starkt elsystem. Vi kommer att behöva se en utbyggnad av mellanlagringar för batteri, alltså batterier som är mellanstora och kan bidra med lokal stärkande kraft. Detta får gärna ligga i anslutning till större landbaserade vindkraftverk.

Vi kommer för den havsbaserade vinden att behöva se vilka lösningar som kommer att kunna göra att man faktiskt inte bara bygger havsbaserad vindkraft utan också kopplar in den i vårt elnät. Är det vätgas? Är det gasturbiner? Hur ska vi göra för att få det hela att gå ihop?

Det blir tyvärr alldeles för sällan man får tala om den här problematiken i den politiska kontexten eftersom debatten ofta blir till en fråga om vindkraft eller kärnkraft. Men jag är övertygad om att vi kommer att behöva både vindkraft på land, vindkraft till havs och kärnkraft för att få ihop det här. Vi kommer inte att klara det utan kärnkraften, och därför kommer den här regeringen att fortsätta plocka undan regleringar som inte minst Miljöpartiet, men också Centerpartiet, har medverkat till och som hämmar kärnkraft i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta förbättra villkoren för kärnkraft i Sverige så att vi faktiskt har tillräckligt mycket effekt för att leva upp till våra klimatmål på allvar.

Här kommer vi in på frågan kring infrastruktur för havsbaserad vind. Det är en fråga som har varit i ropet inte minst när Vattenfall har annonserat att man vill pausa sitt projekt för havsbaserad vind.

När Socialdemokraterna säger att ni vill finansiera kablar för havsbaserad vind - menar ni då att kostnaden ska hamna hos konsumenter och aktörer? Ska anslutningsavgiften alltså tas av alla andra, så som upplägget var när den tidigare rödgröna regeringen styrde? Är det aktörerna som ska betala, helt enkelt?

Joakim Järrebring (S)
Anf. 63 Joakim Järrebring (S)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret och frågorna! Till syvende och sist kommer man aldrig ifrån att det är konsumenten som kommer att få betala. Det handlar egentligen bara om ett upplägg för när i tid saker och ting ska betalas, vem som ska ha likviditeten för det och hur man gör en investering så effektiv som möjligt sett till finansieringskostnader och annat. Jag tänker inte grotta ned mig i den delen.

Det finns såklart en skillnad i hur vi hanterar den havsbaserade vindkraften just nu jämfört med hur vi har hanterat utbyggnaden av storskalig elproduktion tidigare. Socialdemokraternas besked är att vi bör hantera den havsbaserade vindkraften på samma sätt som vi hanterade kärnkraftsutbyggnaden, det vill säga med en likabehandling av olika tekniker.

Jag vill gå vidare i mitt resonemang kring det här med långsiktiga förutsättningar, och jag tar min utgångspunkt i Industriklivet och Klimatklivet. Där har vi tidigare i debatten haft en samsyn om att detta är bra politik. Det som oroar mig är att anslagsbemyndigandet minskas med 30 procent i och med regeringens senaste budget. Det skapar inte riktigt de långsiktiga förutsättningar för omställning som jag tror är nödvändiga och som jag också tycker mig höra att både kommuner och näringsliv efterfrågar.

I resonemanget kring hur vi ska klara våra miljö- och klimatmål var vi också inne på ESR-sektorn och hur vi ska få ett starkare tryck på att fasa ut användningen av fossila drivmedel. Där har vi nu Styrmedelsutredningen på plats. De förslag som den kommer att komma med kan dock inte bli aktuella att genomföra förrän nästa mandatperiod. Detta har vi kritiserat tidigare. Vi hade gärna sett att Styrmedelsutredningen hade kommit på plats tidigare så att vi hade fått en förändring av reduktionsplikten på ett mer ordnat sätt tillsammans med ytterligare styrmedel.

En viktig del i den tidigare förda politiken för transportsektorn var att vi skulle överprestera så pass mycket att vi kunde använda den flexibilitet som finns kopplat till LULUCF. Vi har ett stort beting i LULUCF. Vi i Miljömålsberedningen kommer att presentera ett antal förslag som vi tror kommer att föra oss en lång bit på väg, men inte hela vägen fram. Där hade det varit bra om vi hade haft möjlighet att använda flexibiliteten i ESR-sektorn. Det byggde vår tidigare klimatpolitik på, med dess fel och brister som vi redan har varit inne på.

Helheten här känns inte riktigt på plats. Det finns en oro, inte bara hos mig utan också hos industrin, kring långsiktighet och vad detta kommer att få för effekter på andra delar av industrin som är viktiga för oss, nämligen skogen och skogsbruket. Ministern får gärna säga några ord om detta innan vi går in på slutanförandena.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 64 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tänkte börja med det mer formalistiska i de frågor som ställdes, nämligen det som rör Industriklivets och Klimatklivets tak i bemyndigandet.

Regeringen satsar på Klimatklivet, inte minst i budgetpropositionen för 2025. Naturvårdsverket har dock kommit med informationen att de kommer att senarelägga sina ansökningsperioder eftersom en stor del av medlen i Klimatklivet är uppbundna i pågående och kommande projekt.

I grunden är det väldigt positivt att Klimatklivet är så populärt att bemyndiganderamen inte hänger med. När vi nu har förstorat Klimatklivet och satsat mer på detta än någonsin tidigare har det blivit än mer populärt, och man har kunnat bevilja väldigt många projekt runt om i hela Sverige för klimatomställningen.

Många åtgärder inom Klimatklivet är fleråriga. Det gör att man belastar inte bara det år något är budgeterat för utan även åren framöver.

Naturvårdsverket har kommit med beskedet att de skjuter på nya ansökningsomgångar eftersom de beräknar taken för hur mycket medel de får binda upp. Vi hoppas att de projekt som hittills beviljats löper på enligt tidsplan. Gör de det kan Naturvårdsverket öppna för fler ansökningsomgångar 2025 och därmed fatta beslut om nya projekt. Naturvårdsverket räknar med att kunna komma med mer information om kommande ansökningsperioder i början av nästa år.

Regeringen följer såklart detta väldigt noga. Vi är väldigt måna om att både Industriklivet och Klimatklivet ska kunna fortsätta arbeta i den takt de gör.

Industriklivet sköts främst av Energimyndigheten. Energimyndigheten har valt att stänga utlysningen kopplat till samma problematik. Här är dock inte medlen på anslaget slut, utan det rör bemyndiganderamen.

Vi försöker se till att anslaget ska vara genomförbart. Den här regeringen har kraftigt ökat höjningen av Industriklivets anslag, och det gör att det finns behov av att justera hur arbetet fortgår.

Som man märker är detta mer av en teknisk fråga. Vi är dock såklart väldigt positiva till att så många ansöker till Klimatklivet och Industriklivet och gör satsningar som regeringen, som ledamoten nämnde, är positiv till och vill bygga ut och förstärka.

Jag går så över till de andra delarna av frågorna. Styrmedelsutredningen ska ju inte hämma vår nuvarande politik och utveckling. Inte minst ska Styrmedelsutredningen titta på komplement till den politik som regeringen lägger fram i sina statsbudgetar. Det vi allra främst har lagt fram är den nya reduktionsplikten, som är 10 procent för diesel och bensin och som också inkluderar el från publika laddstationer för att främja utbyggnad av laddinfrastruktur. Det är ett av de verktyg som regeringen använder för att öka elektrifieringen och minska Sveriges utsläpp.

Vi genomför också våra satsningar på marknadsintroduktionsstöd, där man får hjälp av staten när man vill köpa ett eldrivet fordon. Där fick vi direkt en respons från inte minst småföretagare. De använder sig ofta av leasing, och då kunde man inte tillgå dessa medel. Nu har vi förbättrat stödet så att även småföretagare och de som leasar i hög utsträckning kan ha tillgång till medlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På så vis arbetar vi aktivt med elektrifieringen. Styrmedelsutredningen är ett komplement som inte minst också ska titta på de sociala aspekterna och rättviseaspekterna av genomförda klimatåtgärder.

Det är väldigt viktigt att vi lever upp till våra klimatmål, även LULUCF. Men att göra det enbart genom överprestation inom ESR är inte aktuellt för den här regeringen.

Joakim Järrebring (S)
Anf. 65 Joakim Järrebring (S)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaren.

Nej, självklart ska vi inte klara LULUCF bara genom att överprestera i ESR. Det var heller inte min poäng. Det är i den lilla del, någon miljon ton, som kanske kommer att krävas där det hade varit väldigt välkommet om det hade funnits en flexibilitet att använda.

Min bedömning och den bedömning jag tror att vi kommer att göra i Miljömålsberedningen är att det inte kommer att finnas så mycket flexibilitet att använda vare sig på hemmaplan eller från andra EU-länder. Detta återstår dock att se. Det viktiga är att denna debatt har visat på en rad områden där jag tycker att regeringen behöver kliva fram och ta ett tydligare ledarskap i frågan om långsiktiga förutsättningar.

Jag tackar så mycket för svaret när det gäller den tekniska delen kring Industriklivet och Klimatklivet. Jag tolkar det som att det hade behövts ett ännu högre anslag för att kunna ligga kvar på ett högre bemyndigande i Industriklivet men att det fanns andra problem i fråga om Klimatklivet. Ministern får gärna rätta mig om jag har fel.

I övrigt vill jag ändå trycka på de otroliga förutsättningar som finns med en modern vindkraft. Vindkraftsindustrin har också varit väldigt tydlig med att man kan bidra med andra tjänster än ren kraftproduktion när det gäller balanssektorn. Ett större fokus på att möjliggöra både att byta ut den befintliga landbaserade vindkraften och att få en snabbare utbyggnad av den havsbaserade vindkraften ser jag som det mest angelägna just nu.

Jag tackar för debatten.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 66 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman och ledamoten! Jag menar, precis som ledamoten själv redogör för, att det i särklass viktigaste är att ha tillräcklig mängd effekt och ren el till industrins omställning. Därför måste vi komma till rätta med den här politiska polariseringen, som om det vore så att den ena sidan i politiken stod för vindkraft och den andra för kärnkraft. Det stämmer inte.

Vi måste alla vara måna om att vi ska ha ett fungerande system som kan leverera billig ren el på rätt plats till rätt pris. Det måste vara målet.

Jag är därför stolt över att jag som minister har kunnat genomföra satsningar på att fastighetsskatt ska gå till kommunernas etablering av landbaserad vindkraft. Det är något som har varit väldigt efterlängtat och som flera regeringar har försökt ge sig på. Vi tillsatte fort en utredning, som snart ska få leverera sitt resultat för hur processen för havsbaserad vind ska ändras.

Jag tror att inte minst den processändringen kommer att kunna öka lönsamheten för havsbaserad vind. Jag är inte övertygad om att om man bara betalar kablarna blir havsbaserad vind fullt framgångsrik. Frågan är långt mer komplex. Det handlar inte minst om lagringskapaciteten. Hur gör vi? Är det vätgasturbiner? Är det gasturbiner? Hur ser vi till att den stora, starka havsbaserade vinden också kan komma in i vårt elsystem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att fortsätta diskutera det här med ledamoten Järrebring och andra. Jag är också positiv till att fler inser att vi behöver förenkla våra miljötillståndsprocesser i Sverige. Vi kan inte hålla på och krångla till det i den här utsträckningen. Då kommer vi att sakta ned omställningen i Sverige, och det har vi inte tid eller råd med.

Jag ser fram emot att fortsätta argumentera om dessa frågor, så att Sverige kan fortsätta vara ledande i EU, tillsammans med Portugal, när det gäller att ha lägst utsläpp per capita. Det är sannerligen något för alla svenskar att vara stolta över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.