En jämställd föräldraförsäkring
Interpellation 2025/26:469 av Sanne Lennström (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-05-05
- Överlämnad:
- 2026-05-05
- Anmäld:
- 2026-05-06
- Svarsdatum:
- 2026-05-22
- Besvarad:
- 2026-05-22
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-26
Interpellationen
till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)
Försäkringskassan skriver angående föräldraförsäkringen: Det som är bra delar man lika på. Myndigheten syftar såklart på tiden du får hemma med ditt lilla barn.
I dag tar papporna ut 31 procent. Det är väl dokumenterat att utvecklingen mot en jämställd föräldraförsäkring går långsamt. Det är dessutom väl belagt att lönegapet mellan män och kvinnor sticker iväg under småbarnsåren och är svårt för kvinnor att hämta igen. Detta resulterar i kvinnor som blir fattigpensionärer samt kvinnor som halkar efter i lön och karriär. Barnet får dessutom inte lika mycket tid med båda sina föräldrar. Två av riksdagens partier har meddelat att man trots detta anser att man borde avskaffa reserverade månader i föräldraförsäkringen. Detta bryter mot direktivet om balans mellan arbete och privatliv.
Min fråga till jämställdhetsminister Nina Larsson är:
Vilka konkreta åtgärder vill ministern och regeringen vidta för att uppnå målet om en jämställd föräldraförsäkring?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:469
Webb-tv: En jämställd föräldraförsäkring
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 15 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Sanne Lennström har frågat jämställdhetsministern vilka åtgärder hon och regeringen vill vidta för att uppnå målet om en jämställd föräldraförsäkring.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Interpellationen är ställd till någon annan, och jag svarar nu till någon annan än den ledamot som har ställt interpellationen.
Den ekonomiska familjepolitiken, och särskilt föräldraförsäkringen, bidrar till utveckling mot ett jämställt föräldraskap. Vi har en generös föräldraförsäkring och en väl utbyggd barnomsorg som ger rätt förutsättningar för föräldrar att ta ett stort ansvar för barn och samtidigt kunna förvärvsarbeta, men det finns givetvis fortsatta utmaningar. Kvinnor tar ett betydligt större ansvar än män för vård av barn under de längre föräldraledigheterna vid ett barns födelse eller adoption och även vid barns sjukdom.
För att underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv med arbetsliv behöver föräldraförsäkringen vara flexibel utifrån familjernas behov. Föräldrar ska ha så stora möjligheter som möjligt att välja hur föräldraledigheten ska användas.
Regeringen har genomfört reformer som har ökat flexibiliteten i föräldraförsäkringen. Sedan den 1 juli 2024 har antalet dubbeldagar utökats från 30 till 60 dagar, och dagarna kan nu också användas under en längre tid.
Föräldrar har även fått utökade möjligheter att överlåta föräldrapenningen till en annan försäkrad. De utökade dubbeldagarna ger därtill föräldrarna möjlighet att tillsammans knyta närmare band till sitt barn tidigt i barnets liv.
Det lägger också grunden för ett gemensamt ansvar, vilket kan mynna ut i ett mer jämställt uttag av föräldradagar också längre fram i föräldraledigheten. Möjligheterna att överlåta föräldrapenning till en bredare krets underlättar för olika familjekonstellationer att använda just föräldrapenningen.
Det är viktigt att föräldrar har god kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, om den flexibilitet och valfrihet som regelverket medger och om de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledigheten. Alla föräldrar behöver ges goda förutsättningar att göra informerade val om hur föräldraledigheten och föräldrapenningen kan fördelas mellan dem.
Försäkringskassan har därför ett mål att stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledigheten.
Ekonomisk jämställdhet är en förutsättning för ett jämställt samhälle, och föräldraförsäkringen spelar här en mycket viktig roll. Jämställdhet kan också innebära mer pengar i plånboken. För de allra flesta föräldrapar är det lönsamt att dela på föräldrapenningen, oavsett löneskillnad mellan föräldrarna. Det beror helt enkelt på att om båda föräldrarna jobbar halva tiden vardera så får båda jobbskatteavdrag och full föräldralön.
Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2026 fått i uppdrag att stärka föräldrarnas kunskaper om flexibel föräldrapenning och vad som påverkar ekonomin under föräldraledigheten. Försäkringskassan ska bland annat genom att utveckla informationen till föräldrar öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig. Hänsyn ska tas till bland annat effekterna av kollektivavtalad föräldralön, jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2027.
Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Magdalena Sundqvist (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 16 Magdalena Sundqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret, socialförsäkringsministern!
Jag skulle vilja gå tillbaka till den fråga som ställdes i interpellationen. Vilka konkreta åtgärder vill ministern och regeringen vidta för att uppnå målet om en jämställd föräldraförsäkring?
Vi är helt överens om att föräldraförsäkringen bidrar till utvecklingen mot ett jämställt föräldraskap. Däremot finns det en stor oro om vad som kommer att hända framöver med föräldraförsäkringen och dess uppbyggnad när flera partier i Tidöunderlaget inte delar ministerns åsikt att den föräldraförsäkring som finns i dag bidrar till utveckling mot ett jämställt föräldraskap eller kanske inte tycker att jämställdhet är viktigt.
Sedan 70-talet har föräldraförsäkringen utvecklats och utformats till ett allt viktigare verktyg för att uppnå jämställdhet i det svenska samhället.
Det har redan från början funnits en politisk strävan att uttaget av föräldrapenning ska fördelas jämnare mellan kvinnor och män. Mäns andel av dagarna med föräldrapenning har ökat, och man får inte bortse från det faktum att de reserverade och öronmärkta dagarna till respektive förälder har bidragit till den här ökningen. Vi är dock inte i mål ännu.
Det jämställdhetspolitiska målet – att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv – har vi alla en skyldighet att jobba mot. I dag går det tyvärr inte så bra, trots att det har gått framåt sedan reserverade månader infördes. Under 2025 var det ungefär 31 procent av föräldrapenningdagarna som togs ut av män.
EU:s work-life-balance-direktiv trädde i kraft för att skapa bättre jämställdhet och underlätta för föräldrar att kombinera karriär och familjeliv. Det innehåller minimikrav för alla medlemsländer, vilka för Sveriges del just nu uppfylls via föräldraförsäkringen.
Det är en föräldraförsäkring som med dagens konstruktion är tredelad. De sjukpenninggrundade föräldradagarna är delade i tre delar. Det är 90 dagar som är öronmärkta till vardera föräldern. 210 dagar får de dela upp mellan sig som de önskar.
EU-direktivet kräver att minst två månader ska vara öronmärkta till respektive förälder. När nu flera partier i Tidöunderlaget går ut och ställer krav på att vi ska ta bort öronmärkningen av dessa dagar till respektive förälder, och de här öronmärkta dagarna har tjänat oss väldigt väl när det gäller att ta kliv framåt mot det jämställdhetspolitiska målet, undrar jag: Hur planerar ministern att utveckla föräldraförsäkringen in i framtiden?
Jag undrar också: Är ministern beredd att gå de partier i Tidöunderlaget till mötes som vill att de reserverade dagarna ska tas bort och helt enkelt inte följa EU:s work-life-balance-direktiv?
Anf. 17 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Det gläder mig att ledamoten delar min förhoppning om att jag ska få fortsätta att leda i de här viktiga frågorna och därför är intresserad av vad jag vill göra i framtiden. Det tycker jag är härligt att höra.
Vi kan först och främst konstatera att när man gick från en pappamånad till två pappamånader gav det en ganska stor effekt. När man gick från två till tre pappamånader eller de reserverade dagarna för pappan såg man inte samma effekt över huvud taget när det gäller det jämställda uttaget. Detta tycker jag är viktigt att få med sig. Men med det sagt tycker jag inte att det är oviktigt, och jag har inte för avsikt att förändra den fördelningen.
Vi har en generös och omfattande föräldraförsäkring som vi ska vara väldigt stolta över. Den tillsammans med en omfattande och generös barnomsorg har bidragit till att öka jämställdheten i vårt samhälle mellan kvinnor och män. Det arbetet har regeringen nu fortsatt, bland annat genom att göra försäkringen ännu mer flexibel, givet olika livssituationer som olika familjer befinner sig i.
Dubbeldagarna ger möjlighet för båda föräldrarna att tidigt knyta an till sitt barn och kan öka jämställdheten även när det gäller senare uttag av föräldrapenning och vab. Detta tror jag har mycket stor betydelse.
När jag lanserade idén om att vi skulle fördubbla antalet dubbeldagar var en väldigt viktig del för mig att vi genom forskning och olika studier vet att detta förbättrar kvinnornas möjlighet till rehabilitering och konvalescens och att antalet förlossningspsykoser minskar med hjälp av dubbeldagar. Vi vet också att män som tidigt är hemma med sitt barn, som gör sysslor i hemmet och som givetvis knyter an till barnet tenderar att plocka ut fler föräldradagar längre fram och att dessutom vara med och dela på arbetet med tillfällig föräldrapenning. Det är en väldigt viktig utveckling.
Möjligheten att överlåta föräldradagar har framför allt gynnat ensamstående kvinnor, mammor, som står mitt i livet och har en karriär och möjlighet att komma tillbaka till arbete. Det ser vi väldigt tydligt. Men detta har också varit väldigt bra för stjärnfamiljer där det kan finnas fler vuxna än de biologiska föräldrarna som är villiga att ta del av föräldraledigheten och, i framtiden, även vab.
Att vi har ett regelverk som går i takt med tiden och med olika typer av familjebildningar och med de behov man har i en familj är både rätt och riktigt. En grundläggande socialförsäkringsförmån, som just föräldraförsäkringen, måste ha de ingredienserna.
Antalet barn för vilka dubbeldagarna används har ökat med över 5 000. Även antalet dagar har ökat. Den uppföljning som Försäkringskassan har gjort visar bland annat att bland föräldrar som använde dubbeldagarna var andelen som delade jämställt på föräldrapenningen 7 procent högre än bland de föräldrar som inte utnyttjade dubbeldagarna. Det är faktiskt ganska stor skillnad, och där finns stor potential.
Undersökningen av effekterna av dubbeldagarna visar också att möjligheten till samtida uttag påverkar grupper av män som tidigare inte har tagit ut föräldrapenning alls. Tar man ut dessa dagar tidigt i livet följer det med hela vägen. Det är något som jag ser mycket positivt på och som jag kan tänka mig att jobba vidare med.
Anf. 18 Magdalena Sundqvist (S)
Herr talman! Jag tvivlar inte på vad som är bäst efter den 13 september. Men, som någon sa, det är eoner av tid kvar till dess. Dessutom är det väldigt viktigt att ge väljarna ett tydligt besked när det finns partiledare i ert underlag som har som ett absolut krav att öronmärkningen ska bort. Då är det viktigt att ni som har ministerposterna är tydliga med vad vi kan vänta oss.
När det gäller att överlåta föräldradagar till andra kan jag säga att det är mormor som tar de dagarna, inte farfar och morfar. Det är kvinnorna i den äldre generationen som tar mycket av det här ansvaret.
Jag vill gå tillbaka lite till interpellationssvaret. Jag ser att ministern i interpellationssvaret har en stor tillit till att det som saknas just nu för att gå framåt i fråga om jämställdheten är information. Om bara föräldrar skulle se till att vara lite mer informerade skulle jämställdheten öka.
I interpellationssvaret är det egentligen den konkreta åtgärd som anges för att se till att föräldraförsäkringen behåller sin relevans inom jämställdhetsarbetet. Det handlar just om information från Försäkringskassan.
När man går in på Försäkringskassans hemsida i dag ser man att den är full med information om fördelarna med ett jämställt föräldraskap. Vad är det för ytterligare information som krävs för att man ska uppnå en jämställd föräldraförsäkring?
Har jag tolkat ministern rätt, att det vassaste verktyget för att man ska uppnå en jämställd föräldraförsäkring är just utökad information från Försäkringskassan?
Med tanke på hur mycket information som redan finns undrar jag: Borde vi inte ha lyckats bättre?
Anf. 19 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Jag tycker inte att man ska underskatta vikten av att vara välinformerad och ha kunskap om olika effekter för plånboken – både här och nu och i framtiden.
Ledamoten är kanske mycket välinformerad och väl insatt i jobbskatteavdragets förträfflighet. Men jag måste nog säga att när jag fick rapporten om jobbskatteavdragets betydelse för ett jämställt uttag och hur mycket pengar det finns att tjäna för föräldrar som delar föräldraledigheten jämställt tack vare jobbskatteavdraget blev jag ganska förvånad. Den aspekten, som handlar om att det ska löna sig mer att arbeta och om att vi jobbar med jobbskatteavdragen, hade jag faktiskt inte sett komma.
Det är mycket möjligt att ledamoten är välinformerad. Jag tror dock att svenska föräldrar inte riktigt är medvetna om jobbskatteavdragets fantastiska effekt just när det gäller ett jämställt uttag av föräldraledigheten. Det tror jag att det är väldigt viktigt att vi informerar om just nu i oroliga tider.
Vi ärvde en skyhög inflation, skenande räntor och en utdragen lågkonjunktur av den socialdemokratiska regeringen. Nu har vi pressat tillbaka inflationen. Räntorna har pressats tillbaka, och matpriserna är nu nere tack vare att vi har halverat matmomsen.
Det är dock fortfarande ganska tufft. Det är klart att en utdragen lågkonjunktur påverkar många och särskilt barnfamiljerna. Men en tvåbarnsfamilj har fått mer än 5 000 kronor mer i plånboken varje månad sedan 2022, och vi ämnar fortsätta den resan nästa mandatperiod.
Konsekvensen av jobbskatteavdraget är mer pengar i plånboken om man delar lika på föräldraledigheten. Försäkringskassan har fått ett uppdrag att titta på de här frågorna och informera om det kan röra sig om ungefär 2 000 kronor extra i månaden om man delar lika.
Medianlönen i Sverige för privata och kommunala arbetare ligger på mellan 32 000 och 34 000 kronor i månaden, och föräldrar är i snitt lediga 16 månader under barnets första två år. Två föräldrar som båda tjänar 30 000 kronor får över 2 000 kronor mer i månaden till hushållet om de delar lika på föräldrapenningen jämfört med om en förälder är hemma ett helt kalenderår. Detta beror på föräldralönen och även på jobbskatteavdraget.
Om den ena föräldern tjänar 30 000 kronor och den andra 40 000–55 000 kronor minskar vinsten, men de får ändå runt 900 kronor mer i månaden om de delar lika.
Det är vid större löneskillnader som jag tror att det ibland blir riktigt jobbigt för föräldrarna, för då tänker de att om en tjänar 30 000 i månaden och den andra 70 000 förlorar man för mycket om den som tjänar 70 000 är föräldraledig. Men så är inte alls fallet. De skulle få ut nästan lika mycket som paret där båda tjänar 30 000 kronor – nästan 2 000 kronor extra i månaden, och detta beror på att hushållet som delar lika kommer att betala mindre i statlig inkomstskatt.
Jämställdhet ger helt enkelt mer pengar i plånboken. Om fler föräldrar visste om detta, givet att ekonomi är en avgörande del när man bestämmer vem som ska vara hemma, tror jag definitivt att vi hade fått ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten. Jobbskatteavdraget är bra för jämställdheten och ger mer pengar i plånboken.
Anf. 20 Magdalena Sundqvist (S)
Herr talman! Det låter på ministern som att hon tycker att vi är framme. Jag tycker inte att vi är framme – 31 procent av dagarna plockas i dag ut av män.
Ministern och jag delar att jämställdheten är viktig. Men jag är seriöst oroad över vad som händer om Tidöunderlaget skulle styra efter den 13 september, för jag är inte övertygad om att inte andra partier får ett alltför stort inflytande i den här frågan.
Man får aldrig glömma att alla tjänar på jämställdhet. Pappor behöver likaväl som mammor tid med sina barn. Mammor behöver likaväl som pappor en stabil ekonomisk tillvaro, ekonomisk makt över sitt liv och möjlighet till en god pension. Barn förtjänar anknytning till båda sina föräldrar.
I dag hade jag hoppats på att få ett svar som kunde göra att jag kände mig trygg med att min dotter i framtiden var garanterad ett mer jämställt familje- och karriärliv än vad min mamma och mormor hade. Jag hade hoppats att ministern skulle visa tydlighet och verkligen sätta ned foten gentemot sina partikamrater och tala om att några reserverade och öronmärkta dagar absolut inte kommer att tas bort.
Just det svaret har jag inte fått. Jag har i stället blivit ännu mer övertygad om att vi ska garantera ett jämställt familje- och yrkesliv i framtiden, och då behövs ett maktskifte i Sverige.
Om dagens unga ska garanteras en jämställd framtid är det oerhört viktigt att Socialdemokraterna får vara med och styra efter den 13 september. Våra unga måste garanteras ett samhälle, ett föräldraskap och ett yrkesliv där alla ges möjlighet att kombinera karriär och familjeliv, oavsett kön.
Anf. 21 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Stort tack till ledamoten Sundqvist för en bra diskussion och debatt! Det här är väldigt viktiga frågor, och jag tror att vi i grunden delar väldigt mycket.
Om jag är nöjd och tycker att vi är framme? Nej, i så fall hade jag ju inte gett ett skarpt uppdrag till myndigheter att informera om jobbskatteavdragets förträfflighet, fördelarna med det och att det i längden leder till att man tjänar på ett jämställt uttag av föräldraledigheten. Inte bara för att det ger positiva effekter för barnet, sannolikt för relationen och också för kvinnan att man inte bara delar föräldraledighet utan också vab och dessutom kanske det oavlönade jobbet i hemmet, utan det är också bra för relationen, för kvinnan och definitivt för samhället i stort.
Herr talman! Med en Tidöregering vet vi att vi får ett jobbskatteavdrag som gynnar jämställdheten och som gör att fler tjänar på att dela lika. Vi vet också vad vi får med de rödgröna. Då får vi högre skatter för hårt arbetande vanliga människor som inte kommer att få det här jobbskatteavdraget. Till syvende och sist kommer man inte bara att backa bandet så att det inte blir 5 000 kronor extra varje månad, utan dessutom kommer det att bli ännu högre skatter.
Det kommer att svida hårt i plånboken om de rödgröna får vara framme, och om man då sitter och räknar kronor och ören drar man kanske inte slutsatsen att man ska dela lika på föräldraledigheten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
