Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En effektiv miljöpolitik

Interpellation 2014/15:614 av Fredrik Schulte (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-05-18
Överlämnad
2015-05-20
Anmäld
2015-05-21
Sista svarsdatum
2015-06-04
Svarsdatum
2015-06-05
Besvarad
2015-06-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
En effektiv miljöpolitik(pdf, 78 KB)

Interpellationen

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Regeringens samarbetspartner Vänsterpartiet driver öppet frågan om att de Vattenkraftsägda kolgruvorna i Tyskland bör avvecklas i stället för att avyttras. Samma åsikt har också yttrats av ledande miljöpartister.

Konsekvenserna av ett sådant förslag vore att statliga tillgångar värda tiotals miljarder skulle gå om intet. Det är heller inte osannolikt att det enbart vore en symbolhandling då den tyska staten i det läget mycket väl skulle kunna komma att expropriera gruvorna – detta mot bakgrund av att Tyskland dels är i färd med att avveckla sin kärnkraftsverksamhet, dels att minska sitt beroende av rysk olja och gas. Oavsett skulle det vara ett sanslöst slöseri med statliga tillgångar och skattepengar.

En annan befogad fråga är vilket miljövärde det skulle skapa i förhållande till kostnaden. Åtskilliga forskningsinstitut och företag som specialiserat sig på miljöfrågor har listat vilka miljösatsningar som är mest kostnadseffektiva. En regelrätt nedläggning av kolkraftverk har inte nämnts i liknande sammanhang. Därför måste man fråga sig om kostnaden som en nedläggning hade motsvarat skulle kunna användas på annat sätt med större miljöförbättrande effekt.

Mot bakgrund av detta vill jag därför fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

  1. Är ministern av uppfattningen att Vattenfalls tyska kolkraftverk bör avvecklas i stället för att avyttras?
  2. Om så är fallet, driver ministern aktivt denna ståndpunkt i regeringen?
  3. Bedömer ministern att regeringen kommer att fatta beslut om en nedläggning?
  4. Vad bedömer ministern att en nedläggning skulle kosta?
  5. Bedömer ministern att en nedläggning är den mest kostnadseffektiva miljösatsningen som samma resurser kan användas till?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2014/15:614, En effektiv miljöpolitik

Interpellationsdebatt 2014/15:614

Webb-tv: En effektiv miljöpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mikael Damberg (S)
Anf. 138 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Fredrik Schulte har frågat klimat- och miljöministern samt vice statsministern om hon är av uppfattningen att Vattenfalls tyska kolkraftverk bör avvecklas i stället för att avyttras, om hon i så fall aktivt driver denna ståndpunkt i regeringen, om hon bedömer att regeringen kommer att fatta beslut om en nedläggning, vad hon bedömer att en nedläggning skulle kosta och om hon bedömer att en nedläggning är den mest kostnadseffektiva miljösatsning som samma resurser kan användas till.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Vattenfalls styrelse beslutade den 29 oktober förra året att utreda olika strategiska alternativ för den tyska brunkolsverksamheten i syfte att skapa en ny hållbar ägarstruktur. Processen med en ny ägarstruktur för brunkolsverksamheten bedrivs av Vattenfall och är således ett ansvar för bolagets styrelse och ledning. Regeringen välkomnar dock Vattenfalls beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det blir aktuellt för Vattenfall att genomföra en avyttring som omfattar stora värden är det styrelsens ansvar att ta initiativ till en så kallad ägarsamordning. En sådan syftar till att nå ett ställningstagande som såväl styrelse som ägare kan ställa sig bakom.

Min uppfattning är att ägaren kan ta ställning till en affär om Vattenfalls brunkolsverksamhet först när den har presenterats. I dagsläget finns det ingen sådan ägarsamordning att ta ställning till.

Regeringen har tagit viktiga steg mot att realisera ambitionen att göra Vattenfall ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vi kommer att styra Vattenfall mot ett mer förnybart energisystem inom ramen för det uppdrag som riksdagen 2010 beslutade om för bolaget. Vattenfall ska affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

Ägaren har på årets årsstämma i Vattenfall utsett två nya ledamöter till bolagets styrelse i syfte att ytterligare stärka styrelsen i den strategiska ompositionering som Vattenfall behöver göra för att möta utvecklingen på marknaden.

Fredrik Schulte (M)
Anf. 139 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! De som lyssnade på den tidigare debatten kan nog lätt få intrycket att det här är nästan exakt samma fråga.

Det som är lite bättre nu är att nu är det svårt för näringsministern att inte diskutera just det som den här interpellationen handlar om, nämligen det faktum att vi har två partier här i riksdagen - Miljöpartiet som ingår i regeringen och Vänsterpartiet som är en del av regeringsunderlaget - som inte bara vill att Vattenfall ska sälja de tyska brunkolsgruvorna utan att man ska lägga ned dem. De vill alltså att värden för ungefär 30, 40, 50 miljarder - det är svårt att uppskatta exakt hur mycket det rör sig om, men någonstans däromkring - av skattebetalarnas pengar bildligt talat ska brännas upp i majbrasan. Det vill de av ideologiska skäl. De vill alltså ha ideologisk lekstuga i näringspolitiken.

Näringsministern försöker undvika att svara på om regeringen kommer att göra på det här sättet. Han försöker undvika det genom att säga att han inte kan kommentera en affär förrän det finns ett konkret förslag om en affär.

Man jag pratar inte, herr talman, om någon affär. Jag undrar om regeringen kommer att inte göra någon affär utan bara lägga ned verksamheten. Det behövs ingen överenskommelse med en tredje part som ska köpa brunkolsgruvorna, utan det handlar om att rätt och slätt lägga ned dem.

Det är precis det som Miljöpartiet och Vänstern vill eftersom Miljöpartiet och Vänstern bedriver en ideologisk korsfararpolitik. De vill rädda världen - på ett larvigt sätt som skulle kosta enorma resurser för skattebetalarna och ge väldigt liten effekt.

Det var i grund och botten det som var min fråga i den här interpellationen: Om man nu lägger ned de här kolkraftsgruvorna för säg 50 miljarder, vad får man då för positiva effekter på miljön? Skulle man inte för 50 miljarder kunna göra andra saker för miljön som skulle vara mer effektiva? Det har ju tagits fram rapport på rapport om hur man effektivast kan rädda klimatet och miljön. Ingen av de rapporterna har sagt att det effektivaste sättet är att köpa kolkraftsgruvor och lägga ned dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att näringsministern inte vill svara på den här frågan, för det är en jobbig fråga. Jag är övertygad om att näringsministern tycker precis som jag, det vill säga att det vore galenskap att lägga ned kolgruvor till ett värde av 50 miljarder och elda upp skattebetalarnas tillgångar och pengar. Men näringsministern kan ändå inte svara på frågan, för han vet att hans koalitionspartner Miljöpartiet och Vänsterpartiet skulle bli mycket upprörda på honom om han var tydlig med att det är galenskap, vilket jag är övertygad om att näringsministern tycker.

Därför försöker han glida på formuleringarna, attackera Moderaterna för att han tycker att vi är för dogmatiska eller anklaga mig för att vara oprofessionell när jag ber honom kommentera en affär som inte är presenterad än. Återigen: Detta handlar inte om någon affär utan om huruvida Socialdemokraterna kommer att ge vika för Miljöpartiet och Vänsterpartiet och låta dem bedriva en ideologisk lekstuga med skattebetalarnas pengar.

Mikael Damberg (S)
Anf. 140 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Låt mig börja med att reda ut att Vänsterpartiet inte ingår i regeringen. Det kan vi nog vara hyggligt överens om. Därmed är de inte en del av den ordning med ägarstyrning av de statliga bolagen som riksdagen har ålagt regeringen att sköta. Det är alltså regeringen som sköter styrningen av de statliga bolagen och ansvarar för den. Det är inte Vänsterpartiet.

Att Vänsterpartiet har en väldigt tydlig uppfattning i den här frågan har väl inte undgått någon. Regeringen har att hantera både bolagens styrning och utveckling och också en eventuell ägarsamordning, om den kommer tillbaka till oss. Den hanterar vi väldigt seriöst från regeringens sida.

Det är lite raljant att säga: Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill rädda världen! Hela klimatfrågan är faktiskt enormt stor, och vi har ett ansvar för den. Sverige har ett ansvar, men också Tyskland har ett ansvar för klimatfrågorna. Vår tids stora överlevnadsförmåga är hur vi klarar att hålla temperaturökningen under två grader. Inte minst i år är det mycket centralt att faktiskt komma vidare med detta i och med Parismötet.

Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi. Sverige har särskilt bra förutsättningar att nå detta och bygga ut den förnybara energin eftersom vi har en sådan tillgång på vatten, vind och skog.

Tyskland har kolkraft som en stor del av sin energiförsörjning och är mitt inne i en enorm omställning av sitt energisystem mot en högre andel förnybar produktion, vilket i grunden är mycket positivt. Men det är klart att Tysklands beslut kan påverka Vattenfall, eller hur? Vi vet ju fortfarande inte hur lagstiftningen i Tyskland kommer att se ut. Man har presenterat några tankar om det. Nu har man sagt att man ska omvärdera förslaget och göra om det på något sätt, men vid sidan av den stora Energiewende som pågår har man sagt att kolkraften är en baskraft för Tyskland under energiomställningsperioden. Det är dock helt klart att man måste få ned utsläppen från den tyska kolkraften för att klara Tysklands klimatåtaganden och de höga ambitioner man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet alltså ännu inte hur Tyskland kommer att agera, men att det kommer att påverka Vattenfalls verksamhet i Tyskland är jag helt säker på. Oavsett hur lagstiftningen ser ut kommer den att påverka Vattenfalls verksamhet.

Tyskland har dock sämre förutsättningar att hantera energiomställningen än Sverige eftersom vi här har sådana enorma förnybara energitillgångar som vi kan utnyttja. Tyskland har en svårare energimix, vilket gör att det blir en svårare omställning. Det betyder att kolkraften, under en omställningstid som Tyskland talar om, kommer att vara en fortsatt del av Tysklands energimix.

Det är inte Vattenfall eller Sveriges regering som bestämmer över tysk energipolitik. Den bestämmer Tyskland över. Däremot har Vattenfall en agenda. Jag tycker att bolaget har varit mycket tydligt med det på senare tid. Inte minst vd:n själv säger: När man tittar framåt vill man göra investeringarna i förnybar energi. Det är där de nya investeringarna ska ske, både i Sverige och i andra länder.

Omställningen av Vattenfall från att ha gjort stora investeringar i kolkraft och gaskraft i Europa till att investera i förnybar energi är något som regeringen stöder och tycker är viktigt. Vi vill att Vattenfall ska vara ledande i omställningen av energisystemet. Sedan utgår hela styrningen av Vattenfall från det uppdrag som riksdagen har gett oss, och då måste vi styra Vattenfall inom de ramar och regler som riksdagen har bestämt. Något annat kan regeringen inte göra.

Fredrik Schulte (M)
Anf. 141 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Detta blir en lite märklig debatt. Jag tror i grund och botten att jag och näringsministern tycker väldigt lika i de här frågorna. Problemet är att näringsministern är hitskickad för att skydda regeringen mot de ganska extrema åsikter som finns i Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Alla i den här kammaren är medvetna om att Vänsterpartiet inte sitter i regeringen, men Vänsterpartiet är del av regeringsunderlaget. Ni i regeringen förhandlar med Vänsterpartiet när ni presenterar er budget. Vänsterpartiet lägger inte fram någon egen budget. Det ger Vänsterpartiet makt och inflytande över regeringens politik.

Jag håller helt och hållet med om att miljöfrågan är en ödesfråga, en överlevnadsfråga. Vi måste kunna säkerställa att klimatförändringarna inte blir så omfattande att livet här på jorden i framtiden blir ohållbart.

Jag tror att det är jättebra att Vattenfall bedriver ett arbete där man går mot mer förnybar energi. Just eftersom detta är en sådan ödesfråga är det också viktigt att inte slösa bort pengar, att man inte slösar resurser på ineffektiva åtgärder. Det är ju egentligen detta som min fråga handlar om.

Om nu regeringen skulle göra det som Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill, det vill säga bara lägga ned kolgruvorna, skulle vi förlora 30, 40 eller 50 miljarder eller kanske mer i framtiden, eftersom Tyskland, precis som näringsministern påpekar, är på väg att förändra hela sin energipolitik. Man ska avveckla sin kärnkraft, och i en övergångsfas kommer då brunkolsverksamheten att värderas ännu högre, så att Sverige kommer att kunna få 60, 70 eller 80 miljarder för brunkolsgruvorna. Vem vet? Detta gör frågan ännu mer intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska man av ideologiska skäl bara lägga ned verksamheten och låta pengarna gå upp i rök? Jag vet att detta är en jättejobbig fråga för Mikael Damberg. Jag tror som sagt att vi är överens, men problemet är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som stöder regeringen, har vanvettiga åsikter i den här frågan. De ligger såklart och trycker på. Det är därför som Mikael Damberg nu i två debatter, trots upprepade frågor från min sida, inte kan ge ett rakt besked.

Tänk om Mikael Damberg skulle ha sagt så här i inledningen av den förra debatten: Nej, vi kommer inte att lägga ned de tyska brunkolsgruvorna! Då hade jag sagt så här: Tack, herr talman! Jag stryker mig och drar tillbaka nästa interpellation. Då hade näringsministern kunnat åka hem, ta helg och spendera tid med sin familj i stället. Nu valde näringsministern att inte göra det, och jag är alldeles övertygad om att näringsministern inte heller kommer att ge något sådant rakt besked om 53 sekunder, när han har möjlighet att svara. Det kommer i stället en massa slirande på formuleringarna och olika bortförklaringar och liknande, och det är för att näringsministern sitter i regering med Miljöpartiet - ett miljöparti som har fundamentalistiska åsikter inom ett antal ämnesområden, däribland detta. Man vill lägga ned brunkolsverksamhet för tiotals miljarder kronor och alltså helt avveckla värdet på den.

Jag hoppas innerligt att näringsministern ändå svarar på min fråga, ger ett rakt besked och lovar att regeringen inte kommer att göra detta. Du har två chanser, Mikael Damberg. Jag hoppas att svenska folket får svar.

Mikael Damberg (S)
Anf. 142 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! De här debatterna blir lite tjatiga, men det får väl vara så.

Kommer någon kolkraft att läggas ned i Tyskland? Ja, det är min bedömning. Tysk energipolitik kommer att ställa krav på minskade utsläpp från kolkraftverk i Tyskland. Även om man har sagt att man vill behålla kolkraftverken under en omställningsperiod kommer en tuff tysk lagstiftning på plats, som kommer att innebära att en del av de tyska kolkraftverken blir olönsamma och kommer att läggas ned. Det kan drabba Vattenfall eller andra bolag. Jag är nästan säker på att detta kommer att ske tack vare att man vill minska utsläppen av koldioxid, inte minst inför Parismötet senare i år, där Tyskland kommer att vilja visa allvar med sin energipolitik. Jag tror alltså att det kommer att stängas kolkraftverk i Tyskland de kommande åren, för energipriserna är inte lägre, och det kommer en tuffare tysk lagstiftning på plats.

Sedan blir jag lite irriterad. Det är svårt att föra en diskussion om regeringens politik om jag på något sätt indirekt ska stå till svars för att Moderaterna tycker att Miljöpartiets miljöpolitik är extrem.

Jag tror att Moderaterna kan lära sig av Miljöpartiets miljöpolitik. De har varit lite mer framåtsyftande och tänkt runt hörnet när det gäller de utmaningar som Sverige står inför.

Regeringen för en väldigt aktiv miljöpolitik. Vi anser att det är nödvändigt, inte bara av moraliska skäl, att lämna över en värld som fungerar bättre till våra barn. Det handlar också om att ställa om vårt energisystem så att det blir hållbart för både industrin och konsumenterna framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte en extrem politik att ta hållbarhetsfrågorna på allvar, utan det är en politik för att klara av att långsiktigt säkra vår energiförsörjning på ett bra sätt.

Sedan kan jag tänka mig att man säger: Nej, det är just de här uttalandena som är extrema. Och så blir det en diskussion om det. Men nu talar vi om regeringens hållning och beslut.

Jag blir lite fyrkantig, för det är inte regeringen som bestämmer om investeringsbeslut i enskilda bolag. Så går det inte till i den statliga ägarportföljen. Om vi har ett bolag som har att bedriva verksamhet affärsmässigt är det bolagets styrelse och ledning som är ansvariga för besluten. Det är så ägarstyrningen går till.

Regeringen går inte in i varje bolag och hittar på affärer vare sig för eller emot. Men om ett bolags styrelse finner att det är en affär som är väldigt omfattande och som berör stora värden finns det ett tydligare krav på styrelsen i dag än vad det gjorde före Nuon att komma till regeringen och begära en ägarsamordning. Då hamnar regeringen i en dialog om den affären. Det är exakt det som kommer att hända med den tyska brunkolen.

Om det blir så att bolaget finner en ny affär som de vill presentera kommer de att komma till oss i regeringen och säga: Vi vill presentera en affär som vi tror på och som vi kräver en ägarsamordning för att komma fram till. Det är så det går till. Det är inte regeringen som sitter och hittar på affärer för de statliga bolagen, utan det är bolagsstyrelsen som ansvarar för den delen av verksamheten.

Jag tycker därför att det blir märkligt om regeringen skulle hitta på affärer vare sig åt det ena eller det andra hållet. Jag trodde att Moderaterna var överens med oss om att det är så ägarstyrning av statliga bolag ska gå till.

Fredrik Schulte (M)
Anf. 143 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Näringsministern är återigen en skicklig politiker som mycket skickligt undviker att svara på frågan.

Nu skyllde han ifrån sig på Tyskland och att man kanske kommer att ändra inriktningen på sin energipolitik så att brunkolsverksamheten blir olönsam. Det är ingen som invänder mot det. Om verksamheten inte är lönsam på affärsmässiga grunder ska den självfallet läggas ned. Det är självklart - ingen ifrågasätter det.

Det jag ifrågasätter är om regeringen, oavsett vad som händer i Tyskland, väljer att fatta ett aktivt beslut att lägga ned verksamheten. Det, herr talman, kan regeringen göra. Om regeringen genom Vattenfalls styrelse säger att nu ska denna verksamhet läggas ned så kommer det att ske.

Förnekar Mikael Damberg att det är möjligt att göra på det sättet? Det kan han inte göra, för det är möjligt att göra det. Det är det som denna fråga handlar om. Kommer man att tillmötesgå Miljöpartiets och Vänsterpartiets krav på att lägga ned kolkraften oberoende av vad Tyskland säger och på så sätt - eventuellt - bokstavligt talat elda upp statliga tillgångar i häradet runt 50 miljarder?

Mikael Damberg säger att det blir lite märkligt att han ska behöva stå till svars för att Moderaterna tycker att Miljöpartiet har en tokig politik. Nu var det miljöminister Åsa Romson som jag ställde frågan till. Det är lite märkligt att Mikael Damberg klagar på att han får svara när han själv har tagit initiativ till att vara den som tar debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag gör ett sista försök, herr talman. Jag hoppas att svenska folket får ett besked. Kommer regeringen att verka för att man ska lägga ned brunkolsverksamheten i stället för att sälja den?

Mikael Damberg (S)
Anf. 144 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag kan inte låta bli att dra lite på smilbanden åt yttrandet att det är självklart att man ska lägga ned om det sker på affärsmässiga grunder. Jag hade just en debatt med en annan moderat riksdagsledamot, som sa att det inte var självklart att lägga ned kärnkraftverk på affärsmässiga grunder, utan där skulle regeringen ingripa och stoppa ett affärsmässigt beslut likt det som rör statliga Vattenfall.

Det är två helt olika besked i den här debatten, men det jag har försökt säga hela tiden är att vi följer den ordning som riksdagen har gett, nämligen att det är regeringen som ansvarar för förvaltningen av de statliga bolagen.

Vi ska bygga långsiktiga värden, och vi ställer nu om Vattenfall mot en mer hållbar inriktning. Vi välkomnade den översyn av ägarstrukturen som Vattenfall har gjort av den tyska brunkolsverksamheten, och om styrelsen kommer tillbaka med ett förslag till affär kommer vi att pröva det. Det är så det bör och ska gå till, och jag hoppas att vi ska ha den ordningen också i fortsättningen.

Jag tycker att denna debatt har varit intressant, men jag tycker samtidigt att den speglar en viss ideologisk konflikt. Moderaterna säger att de tycker att miljöpolitik är viktigt, men i budgetmotioner och andra dokument i den här kammaren ser vi inte särskilt mycket av moderat miljöpolitik.

Varje initiativ som handlar om energiomställning och en grön omställning av samhället blir ganska politiserat ur Moderaternas perspektiv, för man tycker egentligen inte att det är en lika viktig fråga. Därför uppfattas Miljöpartiet som extremt av Moderaterna.

Jag tror dock att en framåtsyftande och långsiktigt hållbar politik på det här området kommer att vara grön och hållbar. Vi ska gå mot 100 procent förnybar energi i Sverige. Det har vi alla förutsättningar att lyckas med.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.