Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Elbristen i Skåne

Interpellation 2019/20:59 av Boriana Åberg (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-16
Överlämnad
2019-10-17
Anmäld
2019-10-18
Svarsdatum
2019-11-07
Besvarad
2019-11-07
Sista svarsdatum
2019-11-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Elbristen i Skåne(pdf, 88 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Under det senaste året har elbristen i Skåne blivit akut. Flera företag har larmat om att de inte kan expandera för att de inte kan garanteras tillgång till el. Pågen, Lindab, Polykemi och Ecolean är några exempel på företag som har avstått från satsningar i miljardklassen för att de har nekats uppkoppling på elnätet. Bostadsbyggandet i Trelleborg är hotat på grund av kapacitetsbristen.

Riksdagsledamöter som har tagit upp problematiken med elförsörjningen i Skåne i skriftliga och muntliga frågor har fått svaret att farhågorna om elbrist och hotade arbetstillfällen är överdrifter. I intervjuer har representanter för regeringen uppgett att Sverige har elöverskott och att det satsas mycket på vindkraftsutbyggnad i hela landet. Man har varit blind och döv för Skånes akuta behov till förra veckan, då energiminister Ygeman efter ett besök i Lund uppgav att regeringen kommer att ge uppdrag till landshövdingen i Skåne att ta fram åtgärder som ska förbättra effekttillgången i Skåne.

Därför vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. När kommer landshövdingen i Skåne att få uppdraget av statsrådet, och när ska uppdraget vara slutfört?
  2. När avser statsrådet att kunna redovisa resultat på att Skånes kapacitetsbrist och effektbrist är åtgärdat?
  3. Vad är statsrådets besked till de företag som i avvaktan på att kapacitets- och effektbristen åtgärdats inte kan etablera nya anläggningar eller utöka sin produktion?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:59, Elbristen i Skåne

Interpellationsdebatt 2019/20:59

Webb-tv: Elbristen i Skåne

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Ygeman (S)
Anf. 137 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Boriana Åberg har ställt tre frågor till mig kopplade till elförsörjningen i Skåne och ett regeringsuppdrag till landshövdingen i Skåne.

För det första, när kommer landshövdingen i Skåne att få uppdraget av mig, och när ska uppdraget vara slutfört?

För det andra, när avser jag att kunna redovisa resultat på att Skånes kapacitetsbrist och effektbrist åtgärdats?

För det tredje, vad är mitt besked till de företag som i avvaktan på att kapacitets- och effektbristen åtgärdats inte kan etablera nya anläggningar eller utöka sin produktion?

Jag vill börja med att tacka Boriana Åberg för frågorna. Det är viktigt att alla delar av Sverige har en trygg och robust elförsörjning. Jag skulle också vilja göra ett förtydligande. Sverige har ett stort elöverskott. Det är fakta. Vi har varit nettoexportör ett antal år i rad, och 2019 ser ut att bli ett rekordår. Vi har aldrig tidigare exporterat så mycket el som vi gjorde det första halvåret 2019. Det råder alltså ingen brist på el i Sverige.

Däremot är jag väl medveten om att det finns regioner där befintliga elnät inte är dimensionerade för all efterfrågan på ökad elförbrukning. Egentligen är det inte heller så konstigt. Tvärtom vore det märkligt om svenska elnät hade en överkapacitet, så att det alltid fanns plats att ansluta all tillkommande elförbrukning på hundratalet megawatt. Ett sådant överdimensionerat nät skulle naturligtvis bli mycket kostsamt för både hushåll och industri.

I sammanhanget vill jag också understryka att det är nätägarna, på alla nivåer, som har ansvar för att bygga och driva nätet på ett effektivt och fungerande sätt.

Men en central del av lösningen på utmaningar med lokala och regionala kapacitetsproblem är att säkerställa att den konkurrensutsatta delen av elmarknaden fungerar på ett effektivt sätt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera eventuella förbättringsåtgärder. Svenska kraftnät utför också en översyn av elområdesindelningen, vilket skulle kunna resultera i bättre incitament till marknadsaktörerna att genomföra kostnadseffektiva lösningar, till exempel genom ökad flexibilitet.

Så till frågorna!

När det gäller den första frågan beslutade regeringen om uppdraget till Länsstyrelsen i Skåne den 24 oktober 2019. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 7 augusti 2020. Samtidigt fick länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län samma uppdrag. I korthet innebär uppdraget att, utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv, analysera förutsättningarna för en trygg elförsörjning i respektive region. Syftet är att finna möjligheter till bättre samordning mellan regionala och lokala aktörer som kan bidra till en mer effektiv nätförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den andra frågan är min uppfattning att vi aldrig kan slå oss till ro och säga att elnätet är färdigbyggt eller att elmarknaden fungerar perfekt. Jag tror att det alltid kommer att finnas förbättringspotential. Men som ett led i att förbättra kapacitetssituationen i Skåne till dess att ny transmissionsnätskapacitet finns på plats har regeringen tillsammans med energibranschen presenterat ett initiativ för ökade investeringar i elnäten och ökad regional effekt. Eon Energidistribution har meddelat att de avser att vidta åtgärder omedelbart, så att tillräcklig effekt i Malmö och Skåne säkras och expansion för näringslivet möjliggörs i regionen.

Vad gäller fråga tre utgår jag ifrån att företagen i närtid kommer att få besked från sina nätföretag om vad som gäller med anledning av de lösningar och åtgärder som har planerats.

Boriana Åberg (M)
Anf. 138 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Att regeringen nu slutligen väljer att agera, efter månader av förnekande av elkrisen i Skåne, är positivt. Det är bra att ministern har tagit till sig vår oro för elförsörjningen i den södra delen av landet, en region som är mycket hårt drabbad av en mängd felaktiga beslut, först och främst beslutet att stänga Barsebäck, men också den absurda indelningen i elpriszoner, skatterna på kraftvärme, den stundande avfallsförbränningsskatten med mera. Jag ser fram emot länsstyrelsens redovisning av uppdraget i augusti nästa år liksom en välbehövlig översyn av indelningen i elpriszoner.

Samtidigt vill jag understryka att det viktigaste är att det produceras tillräckligt med el när det behövs och att detta kan komma konsumenterna i hela landet till del. Därför är det inte bara förvånande utan också oförskämt och nonchalant mot dem som verkar i Skåne och inte kan få fram tillräckligt med el för sin etablering eller expansion när energiministern och statsministern som ett mantra i alla tänkbara sammanhang upprepar att vi har ett stort elöverskott i Skåne. Det är skillnad mellan energi räknat i terawattimmar och effekt räknat i watt. Att Sverige över året täcker det samlade effektbehovet säger ingenting om hur väl effekten kan distribueras.

Fru talman! Det är sant att nätägarna är ansvariga för att bygga och driva nätet på ett effektivt och fungerande sätt. Det största ansvaret faller på Svenska kraftnät, som är en statlig myndighet. Regeringen kan sålunda inte på något sätt frånsäga sig ansvaret för Sydvästlänken. Den skulle ha blivit färdig 2015 men är fortfarande ur funktion. Likaså är det regeringen som är ansvarig för att det saknas produktion i de södra delarna i landet. Om man stänger kärnkraften och brandskattar kraftvärmen uppstår det elbrist.

Fru talman! Jag glömde att berömma ministern för hans ödmjuka svar på min fråga om åtgärdandet av kapacitets- och effektbristen i Skåne. Det är sant att det inte går att säga att man är färdig med det arbetet. Det pågår en ständig utveckling, och behovet av el blir bara större och större i takt med utfasningen av de fossila bränslena och med digitaliseringen. Därför måste regeringen vara steget före och inte fatta dåliga beslut som äventyrar elförsörjningen. Ett sådant beslut är stängningen av kärnkraftsreaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen är att satsa på kärnkraft. Det var inte så länge sedan som statsministern, då ordförande i IF Metall, tyckte att vi måste nyinvestera i kärnkraft för att möta industrins behov. Nu är behoven större än någonsin. Men i stället för att skapa förutsättningar för nyinvesteringar i kärnkraft fortsätter avvecklingen.

Anders Ygeman (S)
Anf. 139 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag noterar att Moderaterna stöder regeringens och Energimyndighetens initiativ. Det välkomnar jag. Jag välkomnar också att regeringen och Moderaterna tillsammans med Centern och Kristdemokraterna genom energiöverenskommelsen har skapat rekordstora elöverskott i Sverige och lägre elpriser än i vår omvärld.

Jag ser fram emot att näringslivet i Stockholm och Skåne kommer att kunna fortsätta expandera och investera och att enligt elnätsägarna kapacitetsbehovet framemot 2030 är täckt. Jag ser fram emot att jobba vidare tillsammans med Moderaterna och de övriga partierna i energiöverenskommelsen för Sveriges bästa.

Boriana Åberg (M)
Anf. 140 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Det låter lovande att energiministern tänker arbeta för att alla ska ha tillgång till energi och för Sveriges bästa. Ett bra tips är att man inte fattar dåliga beslut. Förutom besluten att stänga kärnkraftsreaktorer, och välfungerande sådana, är ett annat dåligt beslut beskattningen av kraftvärme.

Faktum är att kapacitetsproblemet i Malmö beror på de kraftigt höjda energiskatterna och koldioxidskatten för den marginella toppeffekten i kraftvärmen. Dessa anläggningar använder ibland fossilbränsle, men bara under mycket kort tid, några dagar när det är som kallast, som reserv. Att beskatta dem är som att beskatta flytvästar för att de är gjorda av fel material.

Fru talman! Ett tredje beslut som är förödande för energiförsörjningen är skatten på förbränning av avfall. Regeringen borde dra tillbaka propositionen. Den motverkar intentionerna att minska koldioxidutsläppen och alla andra skadliga utsläpp. Det har investerats miljarder i avfallseldad kraftvärme utan statligt stöd med tanken att dessa anläggningar ska kunna användas länge.

I Sverige, där vi är bäst i världen, deponerar vi endast 0,7 procent av allt avfall. Allt annat återvinns eller förbränns till energi tack vare avfallskraftvärmeanläggningarna. Vi tar också hand om restavfallet från andra länder med höga miljö- och klimatkrav. Dessutom tjänar vi pengar på det. Vi bidrar till en bättre miljö då avfallet från dessa anläggningar utomlands annars skulle ha hamnat på deponier. Skatten på avfall straffbeskattar en välfungerande teknik och skapar oro på marknaden. Vem vågar satsa på ny teknik när förutsättningarna kan ändras när som helst på grund av politiska nycker?

Fru talman! I sitt första svar nämnde ministern att Eon kommer att vidta åtgärder för att tillräcklig effekt till Malmö ska säkras. Expansion för näringslivet i regionen ska också säkras. Skulle ministern kunna förklara lite närmare exakt vilka dessa åtgärder är och komma med lite mer detaljer? Hittills har det inte kommit någon annan information än artiklar i Sydsvenskan och lite på Sydnytt och nyheterna om att regeringen nu minsann har löst energibehovet i Skåne. Men de nödvändiga och välkomna beskeden från nätägarna till företagen som behöver expandera har inte kommit än. Gärna lite detaljer, ministern!

Anders Ygeman (S)
Anf. 141 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! De nödvändiga beskeden har visst kommit till dem som vill expandera. Jag var tillsammans med Eon näts vd på Pågen och presenterade det. Pågen välkomnade att det nu kan expandera. Jag utgår från att nätägaren kommer att ge motsvarande information till de andra kunderna som den har diskussion med. Beskedet till samtliga kunder som hade önskemål om ökad effekt var att de skulle få det från nätägaren. Det finns också ytterligare information på nätägarens hemsida.

Jag vill börja med att glädja Boriana Åberg med att tack vare de åtgärder som regeringen har vidtagit och de åtgärder som nätägarna nu vidtar försvinner de sista resterna av fossil eldning. Nu kommer man att gå över till biogas i Skånes elförsörjning. Det blir minskade koldioxidutsläpp men ökad utbyggnad av elnät och ökad elkapacitet. Det tror jag att jag och Boriana Åberg är överens om är en positiv utveckling.

När det gäller kärnkraften vill jag understryka att regeringen inte har fattat några beslut om att avveckla några reaktorer och inte eller kommer att fatta några sådana beslut. Vi är nämligen överens i energiöverenskommelsen om att kärnkraftsägarna både kan livstidsförlänga sina reaktorer och om de så önskar bygga nya reaktorer. Den energiöverenskommelse vi gjort avskaffade också effektskatten så att det blir ekonomiskt mer lönsamt att producera kärnkraftsel i Sverige än vad det var under tidigare regeringar. Om de väljer att göra det eller inte är en marknadsmässig bedömning. Det är någonting som vi, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet är överens om.

Boriana Åberg (M)
Anf. 142 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Jag skulle gärna velat höra lite mer om överenskommelserna med Eon. Den enda information jag har fått är från Sydsvenskan. Ingen som bor i Skåne kunde ha missat nyheten att energibristen i Skåne kommer att avstyras genom tre nyfunna kraftkällor med bilder på en glad Anders Ygeman med tummen upp. Jag ska inte skylla ministern för ordvalet i rubriksättningen. Men jag vill gärna kommentera förslagen på de sätt som de återgavs i artikeln. Man missade att berätta att det bara är tillfälliga lösningar som kanske klarar situationen på sin höjd över denna vinter. Men sedan uppstår samma problem. Vi kommer troligtvis att ha samma debatt nästa år igen.

Enligt det första förslaget tillför Eon elnätet en effekt på 95 megawatt genom att utnyttja Heleneholmsverket. Det är det verk som ministern nämnde som nu ska gå på biogas i stället för på naturgas. Det är sant. Men man ska inte glömma att Heleneholmsverket stängde på grund av det olyckliga beslutet att beskatta kraftvärme. Det är bara en rundgång. Vem kommer att betala för överföringen från Eon produktion och värme till Eon elnät? Jo, det är konsumenterna. Det är elnätskollektivet som i slutändan kommer att stå för kostnaderna via sina elnätsfakturor.

Sedan har man också sagt att man optimerar energianvändningen med nätverket switch och tillför ytterligare effekt. Men verktyget har inte prövats, inte testats i stor skala. Huruvida det kommer att fungera är fortfarande höljt i dunkel. Det låter bra med nätverktyg, men det är också ren och skär ransonering.

Anders Ygeman (S)
Anf. 143 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för frågorna!

Sagan om ringen-inspirerade rubriken i tidningarna får lämnas vidare till Stora journalistpriset. Självklart har regeringen inte hittat några nya energikällor. Däremot är det, precis som Boriana Åberg var inne på, nätägaren som tillsammans med Svenska kraftnät har hittat förutsättningar för att möta effektbehoven från nu fram till 2030. I god tid innan dess ska överföringskapaciteten från nord till syd ha förbättrats.

Vi investerar nu tio gånger mer i stamnätet än vad som gjordes i början av 2000-talet. De närmaste tio åren kommer det att byggas dubbelt så mycket luftledning i Sverige som det har byggts de senaste 30 åren - allt för att Skånes näringsliv ska kunna expandera och företagen kunna investera.

Även om det kan ha framskymtat i tidningar och i den moderata retoriken är det inte så att kraftverk har stängts. Vad som händer nu är att Heleneholmsverket ställs om från fossilgas till biogas. Det tror jag är en utveckling som både jag och Moderaterna bejakar.

Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen tillsammans med Moderaterna och de andra partierna i energiöverenskommelsen. Precis som Boriana Åberg sa är det de långsiktiga spelreglerna som är avgörande för svensk energiproduktion och för svensk industriproduktion. Även om vi i talarstolen ibland har olika uppfattningar krävs det att vi klarar att jobba tillsammans för Sveriges bästa och sätta nationens intressen i första rummet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.