Ekonomisk jämställdhet
Interpellation 2024/25:617 av Sofia Amloh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-04-16
- Överlämnad
- 2025-04-16
- Anmäld
- 2025-04-22
- Sista svarsdatum
- 2025-05-06
- Svarsdatum
- 2025-05-12
- Besvarad
- 2025-05-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Nina Larsson (L)
Kvinnor i Sverige har mindre ekonomiska resurser än män, vilket innebär att de också har mindre makt att forma samhället och sina egna liv.
Gapet i livsinkomst mellan kvinnor och män är 26 procent. En stor andel kvinnor är fortfarande ekonomiskt beroende av en man för sitt uppehälle.
Stigande matpriser och skenande boendekostnader har satt stor press på hushållens ekonomi de senaste åren. Men i lågkonjunkturens Sverige är det inte alla som har fått stöd när tiderna blivit tuffa. Den ekonomiska politiken har förstärkt ojämställdheten under krisåren.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Nina Larsson:
Vad avser statsrådet att göra för att minska den ekonomiska ojämställdheten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:617
Webb-tv: Ekonomisk jämställdhet
Dokument från debatten
- Måndag den 12 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:113
- Protokoll 2024/25:113 Måndagen den 12 majProtokoll 2024/25:113 Svar på interpellation 2024/25:617 om ekonomisk jämställdhet
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru ålderspresident! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att minska den ekonomiska ojämställdheten.
Jag vill tacka ledamoten för hennes engagemang i frågor om ekonomisk ojämställdhet och håller med om att stigande matpriser och boendekostnader har satt stor press på hushållens ekonomi de senaste åren. Bland de särskilt utsatta hushållen ingår ensamstående kvinnor med barn.
Ekonomisk jämställdhet är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Till detta kommer förstås vikten av att alla människor ska ha möjlighet och förutsättningar att bygga upp sin ekonomi för att känna både trygghet i vardagen och en tro på framtiden.
Vi befinner oss i ett konjunkturläge där många hushåll har en ansträngd ekonomi. I det läget är det viktigt att finanspolitiken är välavvägd och att regeringen fortsätter agera för att få ned inflationen och få fart på den ekonomiska tillväxten. Dessutom är osäkerheten i omvärlden nu stor, och USA:s besked om kraftigt höjda tullar har skapat än mer oro. Detta har lett till ökad osäkerhet kring den globala tillväxten, vilket har skapat turbulens på de finansiella marknaderna.
I det här läget står Sverige på en stabil ekonomisk grund och har möjlighet att agera ytterligare om så skulle behövas.
I regeringens budgetproposition för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades kvinnors och mäns disponibla inkomster öka med cirka 22 miljarder kronor till följd av regeringens reformer 2023–2025. Reformerna bedömdes sammantaget öka kvinnors disponibla inkomst något mer än mäns. Hur kvinnors och mäns individuella disponibla inkomster utvecklas redovisas utförligt varje år i en bilaga till budgetpropositionen om ekonomisk jämställdhet.
Årets vårändringsbudget innehåller förslag på åtgärder för 11,5 miljarder kronor och fokuserar på att ta Sverige genom lågkonjunkturen, stärka försvarsförmågan, öka tryggheten och fortsätta genomförandet av den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Detta gör regeringen samtidigt som vi fortsätter stötta Ukraina.
I vårändringsbudgeten ökas även anslaget för kvinnors organisering med 5 miljoner kronor i syfte att ytterligare stärka kvinnors och flickors möjligheter till organisering i områden med socioekonomiska utmaningar, till exempel genom att främja deltagande i den demokratiska processen och samhällslivet.
Regeringen har under innevarande mandatperiod tagit initiativ till en lång rad uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar bland annat om distansarbete efter covid-19-pandemin, om att främja kvinnors företagande och etablering på arbetsmarknaden, om jämställdhet på bostadsmarknaden samt om analys av livsinkomster.
Regeringen är därmed fast besluten att fortsätta arbeta enträget för att minska den ekonomiska ojämställdheten.
Anf. 30 Sofia Amloh (S)
Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten till debatt. Men jag måste säga att jag faktiskt blir ännu oroligare av att höra det som statsrådet avslutar med: att man tänker fortsätta på den inslagna vägen. Det kanske inte är så att man vill minimera eller ta bort ojämställdheten i den ekonomiska politiken. Det är det som många gånger har varit problemet. För att minska den ekonomiska ojämställdheten behövs en annan fördelningspolitik än den som regeringen hittills fört.
Statsrådets bild av hur oroligt och ekonomiskt ostabilt det är i omvärlden delar vi, och det är vi inte ensamma om i den här kammaren. Det är inte där vi inte är överens. Men vi vet att kvinnor och barn är de som drabbas värst i kris och krig. Det ser vi både hemma och i omvärlden. Vi såg det under pandemin, och vi ser det nu under den rådande ekonomiska krisen.
Det handlar om vilken politik man väljer att föra för att skademinimera och se till att konsekvenserna blir så små som möjligt. Regeringen ignorerar det här samhällsproblemet till förmån för att sänka skatterna för de allra rikaste. Lågkonjunkturen och regeringens politik slår otroligt hårt. Vanliga hushåll pressas av de höga priserna på mat och boende. Matpriserna har ökat med 25 procent på tre år. Hyreshöjningarna slår nya rekord. Samtidigt har reallönerna urholkats. Sverige har bland annat den sämsta ekonomiska tillväxten i Europa. Då jämförs vi med länder som lever med samma omvärldsläge. De har bättre tillväxt än vad vi har. Dessutom är arbetslösheten otroligt hög i Sverige.
I stället för att ta tag i de konkreta samhällsproblemen väljer regeringen att bränna miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste. Vanliga familjer blir hårt pressade. Barnfattigdomen breder ut sig. Det har i flera år haglat rapporter från de otaliga civilsamhällesorganisationer som larmar om hur ekonomiskt utsatta många är. De som har det absolut tuffast är ensamstående mammor. Tusentals och åter tusentals hårt arbetande kvinnor klarar sig inte längre ekonomiskt i Sverige. Mammor som är vårdbiträden, undersköterskor eller butiksanställda gör allt som står i deras makt för att klara av de mest basala utgifterna.
Fru ålderspresident! De har för länge sedan använt sina småbesparingar. De har sålt sina smycken på Blocket, liksom leksaker, kläder och allt annat som de kunnat sälja. De har lånat av anhöriga. De har slutat äta sig mätta. De kan inte sätta sina barn i organiserade fritidsaktiviteter. Då kan ni tänka er den gigantiska klumpen i magen om någon skulle behöva mediciner utöver det vanliga, behöva glasögon eller behöva gå till tandläkaren. Det finns inga ekonomiska marginaler kvar. Det saknas redan flera tusenlappar varje månad. Man kan bara tänka sig den panik som infinner sig för den som blir sjuk och skulle behöva vara hemma från jobbet.
Min fråga lyder: Varför väljer statsrådet och regeringen inte att stötta de ensamstående mammorna, så att de klarar sina mest basala utgifter?
Anf. 31 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru ålderspresident! Jag välkomnar verkligen ledamoten Sofia Amlohs engagemang i de här frågorna. När jag tagit del av tidigare interpellationer i den här frågan har jag noterat hur ledamoten mycket målande beskriver exempel från verkligheten som behöver spridas. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi diversifierar och uppmärksammar hur många kvinnor lever och verkar och vilken situation som råder.
Det finns civilsamhällesorganisationer som lyfter fram den här problematiken. Exempelvis kom det nyligen en rapport om ekonomisk jämställdhet från Sveriges Kvinnoorganisationer med ett antal intressanta förslag som vi från regeringens sida ska studera närmare. Jag tror att det är väldigt nyttigt för vårt politikskapande att lyfta fram de här situationerna och exemplen.
Sverige är ett mycket jämställt land internationellt sett, men det råder fortfarande definitivt ojämställdhet i vårt land. Kvinnor har i dag i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, mindre företagande, kortare arbetstid, högre frånvaro från arbetet samt lägre lön, sparande och kapitalinkomster än män. Den lägre livsinkomsten får självklart också genomslag längre fram i livet i form av lägre pensioner.
Regeringen har de senaste åren tagit initiativ till en rad olika uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, främjande av kvinnors företagande, etablering på arbetsmarknaden och jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster. Varje år redogörs också för utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten i budgetpropositionens bilaga 3 om ekonomisk jämställdhet.
I budgetpropositionen för 2025 redogörs det för effekterna av regeringens ekonomiska reformer under mandatperioden. Det framgår att den samlade effekten av reformerna hittills är att kvinnors disponibla inkomst procentuellt sett har ökat något mer än mäns. I samband med beredningen av enskilda reformer som påverkar kvinnors och mäns ekonomi är effekten på ekonomisk jämställdhet en viktig del av beslutsunderlaget.
Förra året befann sig Sverige i ett allvarligt ekonomiskt läge, där inflationen nådde den högsta nivån på över 30 år. De offentliga finanserna pressades avsevärt. Verksamheter, företag och hushåll drabbades ekonomiskt. Det viktigaste vi då kunde göra var att se till att inflationen bekämpades genom en återhållsam statsbudget där utgifter vägdes mot varandra. Samtidigt har vi stöttat i krisen genom att sänka skatten brett för både kvinnor och män genom ett förstärkt jobbskatteavdrag.
Fru ålderspresident! Det är otroligt viktigt att fortsätta med en stark ekonomisk politik för tillväxt. Det behövs medvetna åtgärder och ett fortsatt aktivt arbete för ekonomisk jämställdhet, liksom en jämställdhetsintegrerad statsbudget. Men för att stärka den ekonomiska jämställdheten behövs även tillväxtpolitik.
Anf. 32 Sofia Amloh (S)
Fru ålderspresident! Jag hör statsrådets anförande efter de frågor jag ställt. Hon säger att det går framåt och att kvinnor har fått det bättre. Jag hör statsrådet vara ganska nöjd. Hon beskriver att det är bra att lyfta upp dessa ekonomiskt utsatta grupper. Men de här kvinnorna är otroligt många. Det har varit så under ganska lång tid. Det har pågått i flera år nu. Desperationen och paniken infinner sig i hushåll efter hushåll, precis som jag beskrivit. Det är så här hos många vanliga barnfamiljer. Det är mammor som arbetar men inte får pengarna att räcka. Det saknas tusenlappar varje månad, och så har det varit i åratal. Att statsrådet inte har fler förslag och inte har fler svar att ge de här mammorna när vi diskuterar detta tycker jag är anmärkningsvärt.
Fru ålderspresident! Statsrådet hänvisar till utredningar och beskriver vad man nu vill ta reda på när det handlar om att jobba hemifrån som effekt av pandemin. Jättebra, säger vi – absolut! Men det innebär inte att det blir mer mat på bordet för dem som har det otroligt tufft ekonomiskt.
Då är frågan: Vad väljer man att göra? Det är ändå de rösterna som hörs. Kvinnor har ont i magen när barnen har lov och de inte kan servera dem lunch hemma. Det är den nivån som många befinner sig på. Skulle de behöva köpa nya glasögon eller få en tandläkarräkning är det en oerhörd stress.
Fru ålderspresident! Jag talar om nästan hälften av alla kvinnor. Utöver detta har de dessutom halkat efter alla övriga grupper under de senaste åren. Det finns gott om statistik som visar på det. Det larmas om att dessa arbetarkvinnor med lägst utbildningsgrad i samhället är den enda gruppen som backar i livslängd. Det är påtagligt hur den ekonomiska situationen får effekter på hälsan.
Det handlar om att de betalar med sin dåliga arbetsmiljö och andra villkor i kombination med detta. Vi vet att den här krisen drabbar kvinnor och barn mest. I den krisen väljer man att ha en fördelningspolitik som är att ta från dem och skapa mindre marginaler för dem som inte har och ge större marginaler för dem som redan har.
När budgeten presenterades i höstas var rubrikerna entydiga. Det är de rikaste männen som vinner på budgeten. I stället för att satsa på dem som har väldigt små marginaler eller inga marginaler kvar väljer man i budgeten att se till att använda en massa skattemedel till att sänka skatten för statsrådet och mig. Vi har redan goda marginaler och kan parera den ekonomiska krisen på ett annat sätt. Vi ska ha ännu större marginaler.
Jag frågar: Varför väljer man inte att höja barnbidraget, som många av våra grannländer har gjort? Varför gör man det varje månad svårare för de ensamstående hårt arbetande mammorna? Varför tar man bort extratillägget i bostadsbidraget?
Anf. 33 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru ålderspresident! Som jag tidigare anförde har reformerna i regeringens budgetpropositioner för 2023–2025 bedömts sammantaget öka kvinnors disponibla inkomst något mer än mäns. Men det absolut viktigaste är att öka tillväxten och att få ännu högre fart på ekonomin. Regeringen är helt och hållet dedikerad detta.
Tittar vi inom delmålet Ekonomisk jämställdhet ser vi ett antal saker som regeringen har tagit initiativ till eller genomfört.
Vi beslutade i mars 2023 om en treårig satsning på öppen förskola tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Det är en viktig fråga. Överenskommelsen omfattar ungefär 23 miljoner kronor. Syftet är att stärka utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden med fokus på föräldrar med små barn i åldern noll till sex år.
Inom ramen för den överenskommelsen genomför också SKR ett riktat processtöd till ett urval kommuner och lokala aktörer och sprider erfarenheterna till andra kommuner så att motsvarande initiativ kan växa fram framöver. Detta är en pågående del.
Jämställdhetsmyndigheten har fått ett uppdrag som rör ekonomisk jämställdhet och ägande på bostadsmarknaden. Uppdraget omfattar särskilt unga kvinnors och mäns ekonomiska förutsättningar att ur ett jämställdhetsperspektiv etablera sig på bostadsmarknaden, både den ägda och den hyrda. Analysen ska inkludera aspekter kopplade till kvinnors och mäns möjligheter att finansiera bostadsköp, exempelvis förutsättningar för banklån.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har i uppdrag att redovisa hur ökat distansarbete efter covid-19-pandemin fortsatt påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Medlingsinstitutet har i uppdrag att analysera inte bara löneinkomster utan också andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Tillväxtverket ska tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten med flera aktörer främja kvinnors entreprenörskap, öka kunskap inom kvinnors tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter och förbättra möjligheten för små företag att få delta i offentliga upphandlingar.
Ett annat område är otroligt centralt för svensk konkurrenskraft framöver och för om vi som nation över huvud taget ska lyckas öka de ekonomiska möjligheterna och därmed också öka den ekonomiska jämställdheten. Det är intresset för teknik.
Regeringen har satt stort fokus på att införa en ny STEM-strategi – Science, Technology, Engineering, Mathematics. Att kunna öka kvinnors engagemang inom området är både en kompetensförsörjningsfråga för svenska företag och en viktig jämställdhetsfråga.
Det handlar om lika lön för likvärdigt arbete. EU-kommissionens lönetransparensdirektiv antogs för något år sedan. Det syftar till att bekämpa lönediskriminering på arbetsmarknaden och att minska osakliga löneskillnader. Detta är också ett område där regeringen har tillfört medel så att vi kan få ett smidigt införande av lönetransparensdirektivet så att det inte administrativt drabbar företagen. Därmed kan vi också verka för lika lön för lika arbete på ett mycket mer effektivt sätt.
Detta är bara några av alla de insatser som regeringen har gjort.
Anf. 34 Sofia Amloh (S)
Fru ålderspresident! Jag har redan sagt att det är bra att regeringen gör många av dessa saker. Många saker är ganska basala hälsofaktorer som man ägnar sig åt när vi har de delmål som vi har när det kommer till jämställdhetsarbetet.
Men vi är i en exceptionell situation. Det är den jag syftar på, och jag tror att statsrådet har hört mig tala om den här. Det är dessa kvinnor som vi behöver sätta fokus på för att flytta fram positionerna. Det handlar om att vi lämnar väldigt många kvinnor bakom oss.
Vi ska inte lämna dem efter oss bara för att det har varit en ekonomisk kris eller en pandemi. Vi måste finnas där för de kvinnor som behöver oss som allra mest. Men just nu lämnar regeringen dem efter sig.
Det är tusenlappar som saknas varje månad. Det handlar om undersköterskor och butiksanställda. Det är de som får landet att gå runt 24:7. Det är de människorna, de ensamstående kvinnorna, som regeringen lämnar bakom sig på grund av alla möjliga anledningar som har angetts.
Jag vill gärna ha svar på varför man inte höjer barnbidraget och varför man inte behåller extratillägget, som skulle göra att människor kanske fick ihop månaden under fler månader om året. Det har ett så stort avgörande.
Fru ålderspresident! Det är jättebra åtgärder. Men här och nu behöver man se över det. Det gäller förslagen i den förra budgeten, i höstbudgeten. I ändringsbudgeten väljer man nu att ta bort extratillägget i bostadsbidraget. Varför ska de som redan inte har få ännu mindre marginaler?
Anf. 35 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru ålderspresident! Regeringen har vidtagit åtgärder för att lindra effekterna av exempelvis de höga matpriserna. Regeringen har sänkt reduktionsplikten och föreslår olika stödåtgärder.
Hög inflation har gröpt ur sparkapital och löneutvecklingen och gjort oss alla fattigare. De med små marginaler som var drabbade innan har naturligtvis fått det ännu tuffare.
Regeringen fortsätter att stärka köpkraften för hushåll oavsett hur hushållen ser ut. I grund och botten är det den som jobbar som har förlorat mest. Det är också därför som vi har sänkt skatten två år i rad för att kunna kompensera det.
Sänkt skatt på arbete och pension innebär att vi stärker hushållens köpkraft. Det är en viktig åtgärd för att kompensera löntagare som har fått se sina reallöner minska till följd av den höga inflationen.
En familj med en polis och en sjuksköterska får exempelvis 9 000 kronor mer i plånboken 2025 jämfört med 2024.
Samtidigt har sjukersättningen och många andra ersättningar räknats upp med inflationen, till skillnad från lönerna. Regeringen gör även ytterligare satsningar för att stärka de mest utsatta hushållen genom att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer.
Regeringens mål är självklart att stärka alla hushåll, att göra Sverige och svenskarna rikare och att se till att vi får en bättre tillväxt. Vi ska se till att fortsätta stötta hushållen och stärka deras köpkraft.
Jag tackar Sofia Amloh för hennes engagemang och för möjligheten att diskutera de här frågorna, och jag hoppas att vi får anledning att återkomma till detta framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.