Ekonomisk ersättning vid störningar i telenätet
Interpellation 2006/07:268 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-01-29
- Anmäld
- 2007-01-30
- Besvarad
- 2007-02-16
- Sista svarsdatum
- 2007-02-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 januari
Interpellation
2006/07:268 Ekonomisk ersättning vid störningar i telenätet
av Carina Adolfsson Elgestam (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Jag har i en skriftlig fråga tagit upp problemet med störningar i det fasta telenätet. Inte minst i mitt hemlän Kronoberg har många människor drabbats under den senaste tidens oväder.
Det är inte rimligt att så många ska drabbas av störningar i telenätet. Det är inte bara privatpersoner utan också företag som berörs. En annan allvarlig aspekt är att det inte går att nå SOS Alarm.
Statsrådets besked har hittills varit att hon i dagsläget inte är beredd att förorda ett ersättningssystem motsvarande det på elsidan som den bästa åtgärden för att nå målet om funktionssäkrare nät.
Men hon delar min, och de drabbades, verklighetsbild att som hon skriver i svaret ”störningar i teletrafiken till följd av oväder är ett återkommande problem”. Ingen kan bestrida det riktiga i det konstaterandet. Därför är det besked statsrådet ger märkligt passivt: ”Det kan därför möjligen finnas skäl att se över denna fråga.”
Jag har sett att ministern besökt Jönköpings län och på plats fått information om att elbolagen klarat sig betydligt bättre än teleoperatörerna efter stormen Per. Möjligtvis kan det finnas ett samband mellan detta och de ökade kraven på elbolagen genom ekonomiska drivkrafter.
Jag är övertygad om att ett ersättningssystem liknande det som finns för elkunder skulle vara en effektiv press på teleoperatörerna att öka tillförlitligheten och driftssäkerheten. Jag beklagar att den ansvariga ministern hittills inte varit beredd att ta några initiativ. Men kanske besöket på plats i Jönköpings län har fått ministern att överväga den åtgärden?
En fråga man måste ställa sig är om statsrådet har uppfattningen att det var fel att införa ett ersättningssystem för elkunderna.
Det skulle också vara intressant att få veta vilken principiell uppfattning statsrådet har om den typ av ekonomiska styrmedel som ersättningen till drabbade elkunder är ett exempel på.
Det är gott och väl, som statsrådet har påpekat, att Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att verka för att telenäten är robusta. Också till exempel åtgärder för säkrare elförsörjning är givetvis viktiga även för telefonin. Men det är svårt att förstå varför inte ett ersättningssystem för drabbade telekunder skulle kunna vara en av åtgärderna.
Jag vill fråga:
- Har statsrådet för avsikt att ompröva det ersättningssystem som finns för elkunder?
- Är statsrådet beredd att utreda ekonomiska styrmedels roll för säkrare telefoni?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:268
Webb-tv: Ekonomisk ersättning vid störningar i telenätet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:62 Fredagen den 16 februariProtokoll 2006/07:62 6 § Svar på interpellation 2006/07:268 om ekonomisk ersättning vid störningar i telenätet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om jag har för avsikt att ompröva det ersättningssystem som finns för elkunder vid avbrott i elförsörjningen samt om jag är beredd att låta utreda ekonomiska styrmedels roll för säkrare telefoni.
Jag vill till att börja med ge ett svar på den första frågan. Jag har inte någon avsikt att ompröva det ersättningssystem för elkunder vid avbrott i elförsörjningen som numera finns lagfäst.
När det gäller frågan om att införa en motsvarighet till lagstadgad ersättningsskyldighet vid avbrott i telefonnätet eller andra elektroniska kommunikationsnät har jag på Carina Adolfsson Elgestams fråga om ersättning till telekunder (2006/07:466) tidigare svarat att jag i dagsläget inte är beredd att förorda ett ersättningssystem motsvarande det på elsidan. Jag har dock samtidigt sagt att störningar i teletrafiken till följd av oväder är ett återkommande problem och att det därför möjligen kan finnas skäl att se över frågan. Jag tillade att vi därför noga bör följa hur driftsäkerheten och tillförlitligheten påverkas av det arbete som görs för att öka driftsäkerheten för såväl el som telefoni.
Stormen Per drog över landet den 14 januari och var en av de värsta stormar vi upplevt sedan 60-talet. Telefonin har också påverkats av de oväder som har drabbat Sverige den 20 och 21 januari 2007. Den påverkan som nu kvarstår gäller den fasta telefonin. Områden som drabbats särskilt är länen Västra Götaland, Kronoberg och Jönköping med delar av angränsande län som Halland, Östergötland, Skåne och Kalmar. Problemen berör mindre orter och landsbygd. Telefonnäten har skadats genom avbrott på ledningar från nedfallna träd, följdfel av elavbrott och enskilda fel hos kunderna med mera. Reparationsarbeten bedrivs, men ovädren har orsakat omfattande skador vilka ofta är tidskrävande att åtgärda.
Den 30 januari 2007 var ca 10 000 kunder utan fast telefoni, och det kommer att ta lång tid innan enskilda kunder i hårt drabbade områden på landsbygden får tillbaka telefonin men olika alternativ erbjuds under tiden. Exempel är lån av mobiltelefon, vidarekoppling av telefonen och att butiker utrustas med persondatorer med anslutning till Internet som kan användas för att betala räkningar med mera.
Information till kunderna sker genom operatörernas kundtjänster och webbplatser men även genom annonsering i tidningar och inslag i radio. Information ges om reparationsarbetet, ekonomisk ersättning och andra möjligheter till kompensation.
Den som tillhandahåller kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster ska enligt lagstiftningen på området se till att verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet samt på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid. Det är Post- och telestyrelsens ansvar att se till att berörda aktörer uppfyller detta krav. Jag förutsätter att myndigheten utför denna tillsyn.
Jag har haft samtal med företrädare för Telia Sonera om utvecklingen i de drabbade områdena men ser också det allvarliga i att många avbrott lång tid efter ovädren inte har blivit åtgärdade av Telia Sonera. Jag följer nu utvecklingen i de drabbade områdena noga och är beredd att gå vidare med förslag till nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Sådana förslag kan dock inrymma andra åtgärder än lagstadgad avbrottsersättning.
Anf. 2 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Åsa Torstensson för svaret. Jag vill också säga att jag tycker att det är bra och glädjande att ministern inte är beredd att förändra det som handlar om våra elleverantörers avbrottsersättning utan att kunderna får kompensation när de drabbas.
Däremot tycker jag att svaret innehåller en kullerbytta. Å ena sidan är inte ministern beredd att införa ett avbrottssystem liknande det vi har för elleverantörer, å andra sidan ska ministern följa frågan och göra överväganden.
Det hade varit positivt om ministern hade redogjort för någon idé om hur man skulle kunna få säkrare och tryggare leveranser när det gäller telefoni.
Jag följer den här frågan medialt och har gjort det sedan stormen Gudrun. För ett par veckor sedan kunde man i en av våra Smålandstidningar läsa rubriken "De har tröttnat på alla avbrott".
Det här är så oerhört tydligt.
Med anledning av svaret och de 10 000 kunder som fortfarande hade problem den 30 januari gick jag nu på morgonen in och tittade på den uppdaterade Teliasidan för att se hur det ser ut med störningarna. Oavsett om man tittar på fast telefoni eller på mobil är det noll fel. Det är ju jättebra. Det kändes skönt.
Sedan började jag läsa lite mer noggrant vad man egentligen redovisar på sin hemsida. Det är större fel, som kabelfel och dylikt. Det som handlar om det lilla på spridningsnätet och det som är ut till kund redovisar man inte. Jag tycker att det är lite falsk marknadsföring på hemsidan när det gäller störningsproblem.
Det är väl en uppmaning till Telia att förbättra hemsidan för de kunder som över huvud taget har möjlighet att på hemsidan följa hur det ser ut med avbrottsfel och störningar i telenätet.
Det andra bekymret som många kunder redogör för handlar om när man ringer till kundtjänst och blir nr 89 i kön. Har man då ingen egen telefon som man kan använda utan har gått till någon vän eller bekant eller är på sin arbetsplats och ska sitta i den här kön upplever man inte att det är någon form av service.
Utifrån detta perspektiv känner jag att det skulle vara bra om vi kunde ha ett system när det gäller telefoni som liknar det system med avbrottsförsäkring som vi har infört när det gäller elleverantörerna. Det handlar ju om att sätta människan och medborgaren i centrum. I detta perspektiv tycker jag att Telia har haft så lång tid på sig att förbättra leveranssäkerheten att det nu är dags att man ställer detta krav på Telia.
Jag hävdar återigen att det vore bra om vi från Sveriges riksdag kunde införa ett system med avbrottsförsäkring som innebär att kunden sätts i centrum och Telia får ekonomiska drivkrafter eftersom det faktiskt är det som det handlar om, alltså att bli snabbare och bättre i fråga om att förbättra fast telefoni och för den delen även den nya tekniken med fast mobiltelefoni.
Anf. 3 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Anledningen till att jag anmälde mig till denna diskussion är att jag för ett par veckor sedan ställde en skriftlig fråga till statsrådet där jag tog upp frågan om hur olika företag och enskilda personer har blivit drabbade av stormen Per och dess följdverkningar.
Som ett exempel tog jag upp hur man upplevde situationen i Emmaboda kommun där det var alldeles för många som blev drabbade och där det tog jättelång tid innan man gjorde någonting över huvud taget. Och jättelång tid i detta fall var alltså flera veckor.
Det är ett stort problem både för enskilda medborgare och för företagare att telefonnätet inte fungerar. I det samhälle som vi i dag lever i är en av grundförutsättningarna för att folk över huvud taget ska kunna leva, verka och ha sin försörjning att detta fungerar.
I svaret jag fick, vilket jag tackar för, fick jag en hel del ytterligare information. Men jag fick egentligen inget svar på min fråga. Därför ska jag upprepa den: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det ska finnas ett fungerande telefonnät i hela Sverige?
Det svar som jag fick var att statsrådet följer utvecklingen i de drabbade områdena och operatörernas arbete för att öka driftsäkerheten. Det tycker jag är bra. Sedan säger statsrådet: "Jag överväger nu förslag till åtgärder för att komma till rätta med problematiken men kan inte i nuläget redogöra för dessa."
Jag tycker att det är bra att man överväger förslag till åtgärder. Men när jag fick svaret trodde jag att en av de åtgärder som man övervägde var bland annat det som dagens interpellationsdebatt handlar om.
Vad jag är intresserad av är när det kommer att vidtas sådana åtgärder. Finns det någon tidsplan för att vi ska kunna få någon form av garanti för ett fungerande telefonnät i hela Sverige?
Anf. 4 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag vill framföra ett tack till debattörerna.
Jag tror att vi ska vara väldigt övertydliga när det gäller att det avgörande för att vi ska kunna ha människor boende i alla delar av landet naturligtvis är att vi i detta sammanhang har motsvarande tillgänglighet på telefonisidan som man kan finna i tätorter och i städer. Det är avgörande - annars kan vi inte skapa möjligheter för alla att verka och bo var de vill.
Anledningen till att mitt svar slutar med att ersättning vid avbrott i telefoni kan vara en åtgärd men att det också kan vara fråga om andra åtgärder är att el- och telenät inte är jämförbara. Och jag tror att det är viktigt att vi ser att det finns skillnader mellan el- och telenät.
Det får inte bli så att vi skapar en situation som innebär att förutsättningarna för landsbygdsboende blir sämre med en lagstiftning även om vi har en tydlig avbrottsersättning. Det är anledningen till mitt svar till er, alltså att det kan vara fråga om en avbrottsersättning men att det också kan vara fråga om någonting annat som får bättre effekt på tillgången till telefoni. A och O för människor är att de har telefon. Det primära är inte att de får avbrottsersättning. Jag hoppas att vi är överens om det.
Det är detta arbete som jag nu håller på med innan jag sätter ned foten i fråga om vilka åtgärder som framgent kommer att vidtas.
Post- och telestyrelsen har nu övergått från att följa skeendet där nere till att också utföra en tydlig tillsyn, så att man också granskar utvecklingen i förhållande till nuvarande regelverk. Det är naturligtvis också en del av arbetet som jag har tillgång till och som jag måste ha med mig i det fortsatta arbetet.
Anf. 5 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det som ministern och jag kan vara överens om är att det primära inte är avbrottsersättningen. Men det är oväder varje år. Det kommer snö, och det kommer stormar. Nu har det råkat vara så under de senaste åren att först kom stormen Gudrun. Det är knappt att jag vill kalla den för en storm. Personligen har jag ett annat namn på den utifrån mina egna erfarenheter av den kvällen och den natten. Och i år kom stormen Per.
Telia har inte klarat leveranssäkerheten sedan Gudrun. Och människor ute i glesbygden lever fortfarande med följderna av dessa avbrott. Då känner jag att vi måste göra någonting och att vi måste komma vidare.
Självklart ska vi inte skapa någonting som gör att det blir sämre för de boende på landsbygden eller i glesbygden. Att man bor på landsbygden eller i glesbygden betyder inte att man bor långt från städerna eller långt från tätorterna, utan det handlar om att man bor någon kilometer utanför.
Vi har en liten by som ligger kanske en och en halv kilometer utanför Lenhovda där jag bor. Människorna där har problem var och varannan dag. Det fungerar ju naturligtvis en och annan dag. Men sedan händer någonting, och då är de utan telefon igen i flera dagar.
Ministern säger att det kan handla om någonting annat. Men redovisa då vad någonting annat är. Jag har funderat länge över vilka åtgärder som man kan vidta. Vi har skärpt kraven när det gäller Post- och telestyrelsen. Så långt har vi kommit. Och det har gjorts ett så kallat överklagande till länsrätten, tror jag att det var. Och det har väl kommit ett besked om det. Det verkar inte vara någon framkomlig väg.
Ekonomiska drivkrafter har fallit rätt så väl ut när det gäller elleverantörerna. Sådana kanske skulle visa samma goda resultat även när det gäller telefoni och Telia.
Jag kan känna att vi naturligtvis inte ska ha exakt samma system som det vi har för elleverantörerna, utan det måste vara ett system som är anpassat utifrån telefoni. Telia självt har ett så kallat ersättningssystem. Efter fem dagar får kunden 200 kronor och efter tio dagar 500 kronor. Efter 15 dagar, vilket också visar att man ibland räknar med att det tar tid innan man får ordning på sina nät, får kunden 800 kronor.
Personligen kan jag nog känna att om det fanns ytterligare en nolla i beloppen skulle arbetet och de ekonomiska drivkrafterna för Telia bli betydligt större när det gäller att skapa leveranssäkerhet. Så länge vi inte har något annat som blir starkare tror jag att detta skulle skapa en säkrare telefoni i glesbygden.
Anf. 6 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag tycker
inte
att detta med ekonomisk ersättning eller ekonomiska incitament ska avfärdas. Det tycker jag på precis samma grunder som Carina Adolfsson Elgestam här framfört. I många olika sammanhang har det ju visat sig att just en ekonomisk kostnad kan vara den största drivkraften för att komma åt ett praktiskt problem. Jag har hela tiden förutsatt att det har varit ett av de medel som man räknat med både i det här fallet och i liknande fall.
Att, precis som Carina här nämnde, tala om någon form av ekonomisk ersättning betraktas av de egenföretagare som jag pratat med som ett hån mot deras verksamhet. Det ger dem inte möjlighet att få sina företag att överleva. I stället behövs det helt andra åtgärder.
Som jag sade i mitt tidigare inlägg är jag glad över att ministern engagerar sig i den här frågan. Ändå skulle jag vilja ta upp det som var den avslutande frågan i mitt tidigare inlägg. Om ministern har för avsikt att återkomma skulle alla vi som på något sätt är engagerade i frågan vara tacksamma för att få reda på
när
vi kan förvänta oss någon form av åtgärdsplan när det gäller att komma till rätta med problemet. Om inte annat kan man då betrakta det som någon form av ljus i den tunnel av mörker som många i dag upplever.
Anf. 7 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Med anledning av Carina Adolfsson Elgestams beskrivning av läget för kunder, också för kunder i absolut närhet till tätorter, vill jag säga att vi nog ska vara överens om att det när det gäller den berättigade kritiken mot Telia Sonera är Telias ansvar att också möta kunden utifrån den service och det engagemang som jag utgår från att en telefonoperatör har intresse av att möta en kund med.
Vad gäller den överklagan som kom den 5 februari kan jag säga att även om Telia Sonera inte har någon skyldighet att tillhandahålla fast telefoni enligt den samhällsomfattande tjänst, det uppdrag, som PTS ålagt Telia Sonera så har Telia Sonera en allmän skyldighet att uppfylla rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet när det gäller den som tillhandahåller nät och tjänster. Det ansvaret åligger naturligtvis Telia också fortsättningsvis.
Återigen: Jag tror att det är viktigt att vi skapar en lagstiftning, styrmedel, som ger en bättre säkerhet och en robustare situation för folk på landsbygden. Är ekonomiska incitament
en
väg är jag öppen för detta. Däremot måste vi vara överens om, vilket inte någon av debattörerna har bekräftat, att motsvarande lagstiftning för elleveranser inte kan jämföras med telefoniansvaret. Därtill krävs det att vi ser över vad som är det effektivaste och bästa sättet att skapa robusthet och säkerhet för människor på landet så att man har en telefoni som man kan lita på. Det är det som jag i dag arbetar med.
Anf. 8 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det gläder mig att ministern säger att hon är "öppen för". Det betyder i alla fall att vi inte stänger några dörrar. Vi har ett gemensamt mål: att få en trygg och säker telefoni i hela landet - detta är viktigt - och framför allt att sätta medborgaren i centrum.
Naturligtvis kommer vi aldrig att ha ett hundraprocentigt leveranssystem; det tror jag att alla medborgare är medvetna om. Det gäller då både el och telefoni. Men när en katastrof hänt i landet - en storm eller faktiskt ett blött snöoväder - måste man i sin bostad kunna känna att det inte kommer att dröja många dygn eller timmar, kanske 48 timmar eller 72 timmar, eller ännu längre, innan man får tillbaka sin telefon och för den delen i somliga fall även el. Därför är det viktigt att vi tillsammans arbetar på att få tryggare och säkrare leveranser, i det här fallet vad gäller telefoni.
Fram till dess att ministern presenterar förslag om hur vi ska klara leveranssäkerheten kommer jag att hävda att jag tror på ekonomiska drivkrafter - liknande det system vi har när det gäller elleverantörer - och på möjligheten att överföra det även på teleoperatörerna.
Med detta vill jag tacka ministern för interpellationssvaret och för att hon säger att hon är öppen för ekonomiska drivkrafter.
Anf. 9 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi ser människors och företags behov varhelst i landet det är. I den här interpellationsdebatten diskuterar vi telefoni och telefonitillgång. Det är naturligtvis det mest basala att vi kan utgå från att vi ska ha samma möjligheter varhelst i landet vi bor. Men låt oss inte gå i fällan och skapa en lagstiftning som därmed kan innebära en sämre situation för människor som bor på landsbygden, utan låt oss ha en öppenhet för de åtgärder vi går vidare med just för att skapa robusta nät så att färre drabbas vid olika stormar och så vidare! Vidare gäller det att vi skapar incitament så att kunden kan känna sig tryggare med det system och den lagstiftning som vi har att hantera.
Med anledning av den här interpellationen återkommer jag längre fram till vilka åtgärder det handlar om, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för människor och företagare i alla delar av landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.