Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ekobrottsbekämpningen

Interpellation 2005/06:14 av Sjösten, Ulf (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-09-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2005-09-27
Svar fördröjt anmält
2005-09-30
Sista svarsdatum
2005-10-10
Besvarad
2005-10-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 september

Interpellation 2005/06:14 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Ekobrottsbekämpningen

Den ”svarta”, oredovisade sektorn av den svenska ekonomin har återigen kommit i fokus. Bedömningarna om hur stor sektorn är varierar, men de flesta indikerar en omfattning som är betydligt större än 100 miljarder kronor per år.

Utredning av ekonomiska brott är en komplicerad och svår process, som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande aktörer i samverkan.

Denna insikt ledde fram till att Ekobrottsmyndigheten bildades den 1 juli 1998. Åklagare och poliser samlokaliserades på försök i de tre storstadslänen.

Till detta kommer inrättandet av särskilda skattebrottsenheter med Riksskatteverket som huvudman. Förundersökningsledningen vid dessa enheter sker via Ekobrottsmyndigheten.

I övriga delar av landet bedrivs verksamheten traditionellt via polisdistriktens ekorotlar och särskilda ekoåklagare hos åklagardistrikten.

Framtiden för Ekobrottsmyndigheten har belysts i olika utredningar. Vissa utredningar pågår fortfarande och kommer förmodligen att resultera i ett antal förslag till förändringar. Att det nu är dags att ta ställning till den organisationsform som bedrivits som ett försök under sju år borde dock vara självklart.

Den del av ekobrottsbekämpningen som växer för närvarande är Skatteverkets skattebrottsenheter. Personalen utbildas vid polishögskolan och utredningarna leds av Ekobrottsmyndighetens förundersökningsledare. Organisatoriskt är dock skattebrottsenheterna helt skilda från Ekobrottsmyndigheten och de lokala åklagar- och polisorganisationerna. Detta förhållande underlättar inte flexibilitet och effektivitet i ekobrottsbekämpningen.

Omfattande utredningar kräver resurser både personellt och kunskapsmässigt. Nu signalerar bland annat Ekobrottsmyndigheten i Göteborg besparingar bland annat i kölvattnet av den nyss avslutade Prosolviarättegången.

Ledande företrädare för myndigheten säger nu att man måste fundera över hur stora mål man kan ägna sig åt i framtiden.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att Ekobrottsmyndigheten även i fortsättningen ska kunna utreda omfattande och komplicerade ekobrottsärenden?

Avser justitieministern att verka för att ekobrottsbekämpningen samlas i en organisatorisk form?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:14, Ekobrottsbekämpningen

Interpellationsdebatt 2005/06:14

Webb-tv: Ekobrottsbekämpningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)
Anf. 27 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag tycker mig uppfatta en positiv viljeinriktning från justitieministern. Vi kommer självklart att fortsätta att bevaka de här frågorna. Det kan jag försäkra justitieministern och andra. De frågor som vi har rest i interpellationen är, som vi tycker, principiellt oerhört viktiga. Det var mycket omskakande händelser i Göteborg 2001. Det var väldigt viktiga frågor som restes där. Det kan jag intyga. Jag deltog själv i de stora fredliga demonstrationerna. Det är tyvärr signifikativt att många demonstranter hittills har dömts och fördömts, men inte en enda tjänstgörande polis eller polischef har fått någon dom mot sig. I hovrättens dom liksom i JO:s utlåtande finns konstateranden om att rättsläget är oklart när de gäller de preventiva ingripandena. Vi har en bred politisk enighet om vikten av att ändra i de utlevade lagbestämmelserna i brottsbalken om upplopp. Jag menar att det är hög tid att det händer något mer substantiellt i de här frågorna. Det är väldigt viktiga saker som står på spel. Det är allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Det gäller inte minst bland de unga människorna.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 28 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Ekobrottsmyndigheten även i fortsättningen ska kunna utreda omfattande och komplicerade ekobrottsärenden. Han har också frågat mig om jag avser att verka för att ekobrottsbekämpningen samlas i en organisatorisk form. Jag vill inledningsvis framhålla att bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten sedan länge är en prioriterad fråga för regeringen och att Ekobrottsmyndigheten är en central del i den verksamheten. För att skapa ännu bättre förutsättningar för ekobrottsbekämpningen har regeringen nyligen beslutat att göra en översyn av Ekobrottsmyndigheten. Utredaren ska göra en analys av Ekobrottsmyndighetens uppgifter och organisation, samt en utvärdering av de resultat som myndigheten har uppnått. Utifrån de bedömningarna ska utredaren ta ställning till om myndighetens verksamhet kan anses bedrivas i en ändamålsenlig struktur och organisation. Inrättandet av Ekobrottsmyndigheten är för regeringen en central del i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. För regeringen är det därför en utgångspunkt att Ekobrottsmyndigheten bör finnas kvar. Det står dock utredaren fritt att föreslå den organisatoriska lösning som hon bedömer vara den bästa. Det grundläggande syftet ska vara att åstadkomma en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt. Inom Ekobrottsmyndigheten pågår ett omfattande arbete för att utveckla arbetsformer, organisation och prioriteringar. Syftet med detta utvecklingsarbete är bland annat att i ännu större utsträckning inrikta myndighetens resurser mot att förhindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet. Jag ser givetvis positivt på det utvecklingsarbetet. De åtgärder som vidtas skapar enligt min mening goda förutsättningar för att Ekobrottsmyndigheten i framtiden ska kunna utreda omfattande och komplicerade ekobrott på ett ännu mer effektivt sätt. När det sedan gäller frågan om i vilken organisatorisk form ekobrottsbekämpningen lämpligen bör bedrivas vill jag naturligtvis avvakta resultatet av den pågående översynen på området. De överväganden som görs inom ramen för översynen kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens ställningstaganden beträffande den framtida ekobrottsbekämpningen. Jag kommer givetvis att följa utvecklingen på området för att kunna ta ställning till om det kan krävas några ytterligare åtgärder från min sida.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 29 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Jag vill först tacka för svaret. Den svarta oredovisade sektorn av den svenska ekonomin har återigen kommit i fokus. Bedömningen av hur stor sektorn är varierar, men de flesta indikerar en omfattning som är betydligt större än 100 miljarder kronor per år. Ekonomisk brottslighet syns inte så tydligt, men verkar förödande på hela samhällskroppen. 100-150 miljarder kronor per år är, om något, förskräckande. Utredningen av ekonomiska brott är en komplicerad och svår process som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande myndigheter och aktörer i samverkan. Det kräver också stor kontinuitet i verksamheten. Vi såg skalbolagsaffärerna på 80-talet där miljarder som fonderats i företags investeringsfonder och förnyelsefonder, allmänna och särskilda, bara försvann. Det visade tydligt på samhällets sårbarhet i relation till den grova ekonomiska brottsligheten. Miljarderna försvann, herr talman. Vart tog de vägen? Ett antal hamnade i fickorna hos grovt kriminella människor; det vågar jag påstå. Denna insikt och denna problematik ledde fram till att Ekobrottsmyndigheten bildades den 1 juli 1998. Åklagare och poliser samlokaliserades på försök i de tre storstadslänen. Därefter har också Halland inkluderats i Västra Götalandsregionen när det gäller ekobrottsbekämpningen. Till detta kommer inrättandet av särskilda skattebrottsenheter med Skatteverket som huvudman. Förundersökningsledningen vid dessa enheter sker via Ekobrottsmyndigheten. I övriga delar av landet bedrivs verksamheten traditionellt via polisdistriktens ekorotlar och särskilda eko-åklagare vid åklagardistrikten. Herr talman! Den del av ekobrottsbekämpningen som för närvarande växer personellt i Sverige är Skatteverkets skattebrottsenheter. Personalen där utbildas vid polishögskolan och utredningarna leds av Ekobrottsmyndighetens förundersökningsledare. Organisatoriskt är dock skattebrottsenheterna helt skilda från Ekobrottsmyndigheten och de lokala åklagar- och polisorganisationerna. Detta förhållande underlättar inte flexibilitet och effektivitet i ekobrottsbekämpningen. Omfattande utredningar kräver resurser, både personellt och kunskapsmässigt. Nu signalerar Ekobrottsmyndigheten i Göteborg besparingar i kölvattnet på större utredningar som har utretts sedan millennieskiftet. Herr talman! Det är hög tid att avsluta det över sju år gamla försöket med Ekobrottsmyndigheten och göra det till en permanent organisation för hela landet. Det är dags att ta ekobrottsbekämpningen på allvar. Herr talman! Det svar som jag har fått från justitieministern är som det brukar vara. Det är antingen en utredning eller ett paket. I det här fallet var det en utredning. Var finns de politiska visionerna hos socialdemokratin när det gäller ekobrottsbekämpning, Thomas Bodström? Det är förödande att ha två organisationer som utreder ekobrott i Sverige på det sätt som det nu bedrivs. Det måste bli en ändring.
Thomas Bodström (S)
Anf. 30 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Frågan om hur man prioriterar ekobrott kan man ställa sig när man frågar sig vad den svenska socialdemokratiska regeringen håller på med. Å ena sidan säger man att detta är en mycket prioriterad uppgift. Å andra sidan erkänner justitieminister Thomas Bodström att det är detta område som man är mest misslyckad på eller, som han själv uttrycker det, minst lyckad på, gissar jag. Mycket har att göra med den organisatoriska frågan. Jag ser det som att det är tre saker vi måste göra för att få ett ökat och skärpt fokus på ekobrottsbekämpningen. Det är så viktigt. Om vi är slappa med ekobrottsbekämpningen innebär detta i praktiken att väldigt många människor kan tjäna pengar på att inte vara hederliga, på att inte följa de regler vi har. Det värsta är den signalverkan detta har: Vanligt folk uppmuntras att bete sig mindre nogräknat när de ser hur många grova ekonomiska brottslingar som kommer undan beroende på att man har en väldigt svag organisation. Jag är mycket glad över att möta folk från Ekobrottsmyndigheten som har en väldigt hög kompetensnivå. Jag tycker att man har gjort en klar uppryckning på senare år vad gäller kvalitet och fokus, att försöka få lite tryck i verksamheten och driva fler mål i mål. Avgörande är dock att vi löser organisationsfrågan. Då kan man antingen välja det som Ulf Sjösten här fokuserar på och som också Förtroendekommissionen fokuserar på, nämligen att göra EBM giltigt i hela landet. I dag ser det bedrövligt ut på de ställen där EBM inte finns. Detta är ett område som rimligen inte kan vara särskilt prioriterat hos många polismyndigheter där jag åker runt och pratar med poliser. De berättar också nästan rakt ut själva att så är fallet. Eller så går vi tillbaka till den modell som jag egentligen föredrar, nämligen att återföra detta till åklagarväsendet. Vi har ju nu ett samlat åklagarväsende med en myndighet. Varför ska då just ekobrotten skiljas ut? Vi vet ju, särskilt efter att ha lyssnat när generaldirektören för Ekobrottsmyndigheten själv berättat om det, att de i många mål har både narkotikabrott, ekobrott och en mängd andra brott att utreda. Det blir en väldig dubbeladministration, mycket kommunikation däremellan och dålig effektivitet som inte gagnar någon. Jag tror också att vi måste titta på själva regelverket. Regeringen måste komma med förslag om utökat förverkande. Vi måste titta på reglerna om åtalsförhandling, någonting som alla mellan skål och vägg säger förekommer i rättsväsendet i praktiken men som inte finns på papper i vår rättegångsbalk. Detta är någonting som jag efterlyser och som också Förtroendekommissionen lade fram förslag om. Jag tror att det finns en hel del att göra inom ramen för EU-samarbetet. Där tror jag inte att vi har olika åsikter på något sätt. Låt oss ta med oss de rättsliga frågorna, inte minst på detta område, från den gamla konstitutionen och gå vidare inom ramen för EU-samarbetet! Detta är ju gränsöverskridande verksamhet och någonting som vi måste lösa tillsammans med andra europeiska länder både inom EU och utanför EU:s gränser. Jag vill också lyfta fram det faktum att man kan förebygga den ekonomiska brottsligheten genom en aktiv ekobrottsmyndighet och aktiva skattebrottsenheter som är ute och träffar företagare, berättar hur de jobbar och lite också förklarar hur man kan göra för att göra rätt så att fokus inte hela ligger på att någon gör fel. Alla begår nämligen inte ekobrott av illvilja; en del begår dem faktiskt av rena misstag. Här finns det mycket att göra. Sedan tror jag också att man ska minska drivkrafterna för omfattande fusk. Det kan till exempel gälla svartjobb, som är den stora delen av ekobrottsbekämpningen och något som man faktiskt ägnar sig åt. Här vore det välkommet om också justitieminister Thomas Bodström kunde ansluta sig till de alltmer nyktra socialdemokrater som ser att hushållsnära tjänster kanske skulle ha en annan beskattning, precis som vi haft på byggsidan ganska nyligen. Sammantaget: Se över regelverket! Lös organisationsfrågan! Hänvisa inte till dessa utredningar! Vi har ju tre eller fyra utredningar som pekar på att man inte har nått fram med effektiviteten. Dem kan man inte blunda för.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 31 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Jag måste upplysa herrarna om något som ni i och för sig känner till: Varje förändring i lagstiftningen föranleds av en utredning. Om nu Ulf Sjösten tycker att vi bara tillsätter utredningar kan det faktiskt bero på just att vi gör så många förändringar. De följs nämligen också av till exempel propositioner. Jag kan berätta för Ulf Sjösten, så kanske han blir lite gladare, att Justitiedepartementet föreslår en proposition ungefär var tolfte dag. Det är ganska mycket, eller hur? Vi kommer att fortsätta att grundligt utreda saker och ting för att kunna komma fram till de bästa resultaten. När det sedan gäller Ekobrottsmyndigheten infördes den 1998 och har pågått ett antal år, så det är ganska naturligt att man nu vill utvärdera den: Var detta bra eller inte? Det kan man ju inte veta hundraprocentigt säkert förrän man gjort en djupare analys, och det är precis därför vi gör den här översynen. Jag kan glädja Ulf Sjösten med att min inställning är att Ekobrottsmyndigheten ska vara kvar. Självklart ska vi dock ha den ödmjukhet som krävs och ha en ordentlig översyn där man naturligtvis får komma med olika förslag. Det intressanta här är ju att Moderaterna och Folkpartiet står så extremt långt ifrån varandra som två partier någonsin kan göra. I samma interpellationsdebatt säger en att nu måste vi permanenta det här; en annan är den person i Sverige som kanske hårdast har drivit att Ekobrottsmyndigheten ska läggas ned, senast vid en debatt vi hade förra året. Jag tror att det vore bättre om herrarna pratade sinsemellan. Det är ni som står för olika uppfattningar. Jag lutar närmare åt att vi ska behålla denna myndighet. Jag tycker att man har gjort ett bra arbete generellt. Däremot är det riktigt - det ska man också säga - att vi inte har lyckats på det sätt som vi har önskat. Detta har man nu också tagit till sig från Ekobrottsmyndigheten. Det har funnits alltför stora, komplicerade och omfattande mål som man inte har lyckats driva på det sätt som man kanske hade önskat från början. Nu tycker jag att det har skett en stor uppryckning den senaste tiden, de senaste åren kanske, framför allt med den nya generaldirektören som har kommit med väldigt bra initiativ och organisatoriska förändringar som gör att jag ändå känner mig optimistisk inför framtiden. Johan Pehrson har dock rätt: Jämför vi detta med andra saker som polis och åklagare har gjort har man inte klarat detta lika bra. Men då ska man också ha en viss respekt för att detta kanske är de mest komplicerade utredningarna och målen och också några av de personer som kanske är de allra svåraste att sätta dit. Det kanske ändå ska jämföras med till exempel en narkotikautredning eller en annan våldsutredning. Det är inte så lätt för Ekobrottsmyndigheten. Med de förändringar som har gjorts hoppas jag dock att man kommer fram till ett bra förslag. Min utgångspunkt är att man ska ha kvar myndigheten men att de förbättringar och förstärkningar som har gjorts inom myndigheten också ska fortsätta att göras.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 32 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! När det gäller förebyggande verksamhet är detta precis lika viktigt inom ekobrottsområdet som inom alla områden där det begås brott. Det har också bedrivits en ganska omfattande förebyggande verksamhet just inom ekobrottsområdet. Ett exempel är PEK, preventiv ekonomisk kontroll, som innebar att man sökte upp företagare i riskzonen för att begå kriminella handlingar inom ekobrottsområdet. Men det är klart; nu ser vi efterdyningarna av mindre resurser. Ekobrottsmyndigheten i Västra Götaland varslar nu faktiskt fyra av tolv administratörer. Det är ganska kännbart: Fyra av tolv, 30 %, får gå. Det innebär att det jobb dessa uträttade får utföras av någon annan. Jag skulle tro att det som vanligt blir polispersonal som får utföra de uppgifterna. Herr talman! Bekämpning av ekobrott är enligt Thomas Bodström prioriterat av regeringen. Jag betvivlar i och för sig inte det, men jag konstaterar att vi fortfarande efter drygt sju år har denna försöksverksamhet i gång i Sverige. Det har gått drygt sju år och gjorts ett antal utredningar under tiden, men trots det har man inte lyckats sätta ned foten. Det som händer i dag är att Skatteverkets skattebrottsenheter växer. Det är dock det enda som växer, personellt och kunskapsmässigt, för närvarande. Detta är inte bra. Den nuvarande organisationen innebär att vi får olika prioriteringar över landet. Vi får en prioritering i den del som EBM handhar och en prioritering i den del där verksamheten bedrivs traditionellt. Det som lider av detta är ekobrottsbekämpningen i stort. Det blir olika bedömningar och olika prioriteringar. I vissa polisdistrikt kan det vara en à två utredare i tjänst på ekobrottssidan under vissa perioder där det egentligen borde vara nio eller tio. Det är inte acceptabelt, herr talman! Jag återkommer därför till mina ursprungliga frågor till Thomas Bodström. Det handlar mycket om visionen. Vad har socialdemokratin för vision när det gäller ekobrottsbekämpningen? Är det rimligt och vettigt att säga som jag säger här i dag, att man bör ha en organisation för att utreda samma typ av brott i Sverige? Är det rimligt och vettigt, eller måste det utredas? Det är en viktig fråga, tycker jag. Vidare: Vad avser justitieministern att göra för att Ekobrottsmyndigheten också i fortsättningen ska kunna utreda stora, komplicerade mål? Man säger ju nu, bland annat från Västra Götaland: Vi klarar inte detta med nuvarande resurser. Ska de målen läggas åt sidan, herr talman?
Thomas Bodström (S)
Anf. 33 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det måste finnas en orsak till att justitieministern känner sig mest misslyckad på just detta område. Det är ungefär så han uttrycker sig när han redovisar vad han har gjort i tidningen inför den så kallade kvalitetsmässan. Han uttrycker sig så att han är minst lyckad - förstås. Men jag har en annan bild av verkligheten. Sedan justitieministern tillträdde - det börjar bli några år sedan - har han inte gjort någonting åt denna fråga, trots att det är en försöksverksamhet. Jag och Ulf Sjösten anser att vi ska samla detta. Jag ska ärligt säga att det vore fantastiskt om justitieministern hade någon förmåga att bestämma sig för en egen åsikt. Om han gjorde det skulle jag gladeligen gå till Justitiedepartementet i morgon dag och sitta ned och prata om hur vi ska göra. Det enda som är helt säkert är att vi måste samla ihop verksamheten för att få kraft i verksamheten. Den enda åsikten Thomas Bodström har är att den ska fortsätta att vara splittrad. Det är inte så imponerande. Om det sedan går att göra EBM brukbar och effektiv över hela landet - ja, okej, jag lyssnar på de argumenten. Alternativet är att återinföra den där den en gång hörde hemma, nämligen i åklagarväsendet - om nu inte Thomas Bodström anser att åklagarväsendet inte kan klara av den frågan. Jag hävdar att det mycket väl kan göra det. Det saknas ett grepp. Thomas Bodström berättar att han skriver en proposition var tolfte dag. Ja, herr talman, både du och jag vet att det rasar in propositioner från Justitiedepartementet. Frågan är vad dessa dokument innehåller. Var är den samlade politiken på polisområdet, på åklagarsidan, på domstolarna? Det är bara en massa oavbrutet lappande och lagande. Det är inget att göra sig glad över att man sprutar ur sig propositioner. Något färre med högre kvalitet vore att önska. Herr talman! För tids vinnande - nu är min tid slut dessutom - ska jag avstå från att diskutera frågan om penningtvätt. Jag har en lista på åtgärder för att minska den typen av ekobrott. Där finns också mycket att önska från regeringen, men det återkommer jag till i en annan interpellationsdebatt.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 34 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Ekobrottsmyndigheten påbörjade sin verksamhet 1998. Jag tillträdde som justitieminister 2000. Jag tror inte att man hade tyckt att det var lyckat om jag omedelbart hade sagt att det nu skulle göras en översyn av Ekobrottsmyndighetens två år. Det måste naturligtvis gå ett antal år. Jag är glad att det har gjort det eftersom vi har kunnat se både positiva och negativa saker. Man kan naturligtvis diskutera var den exakta gränsen går. Ska det vara sju år, sex år eller åtta år? Två år hade inte varit särskilt bra, inte heller tre eller fem och ett halvt år - men kanske lite närmare det. Det kan man alltid resonera om. Men jag tror att vi är överens om att det måste gå en viss tid för att vi ska få ett ordentligt underlag för en översyn. Johan Pehrson är naturligtvis välkommen att diskutera de olika sakerna. Jag ska inte kritisera alltför mycket. Vi har trots allt en samsyn i många frågor. När det gäller en hel del av de propositioner som kommer var tolfte dag - det kan vara var trettonde dag! - har vi ändå en ganska stor samsyn. Däremot har vi inte det med Moderaterna. Om man verkligen vill komma till rätta med problemen med grov organiserad brottslighet bör Ulf Sjösten försöka övertyga sina kamrater inom Moderaterna att ansluta sig till det som Folkpartiet och Socialdemokraterna står bakom, nämligen att inte ta bort möjligheten för polisen att kartlägga personer. Det är viktigt. Ulf Sjösten vet hur viktigt det här verktyget är för polisen. Den inställning som Moderaterna har nu äventyrar - om den skulle få gehör - svensk polis möjligheter att arbeta mot grov organiserad brottslighet. Vi ser en mångfasetterad brottslighet där man ägnar sig ena dagen åt narkotikabrott, andra dagen åt människohandel och tredje dagen åt ekonomiska brott. Det är därför så viktigt att vi får de verktygen. Jag skulle möjligtvis få en kommentar om hur Ulf Sjösten ser på saken och hur det kommer sig att Moderaterna har intagit denna fullkomligt obegripliga inställning.
Thomas Bodström (S)
Anf. 35 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag ska avslutningsvis citera polischefen vid EBM i Borås, min hemstad. Han säger till Borås tidning att för att hinna med enklare bokföringsbrott och andra mängdärenden inom 90 dagar måste redan hårt belastade utredare lägga grövre brott åt sidan. Det kan vara omfattande bolagsplundringar, fusk för mångmiljoner vid bilimport, svartjobbshärvor med mera. Det är förödande om sådana brott blir liggande i flera år efter bästföredatum för att enklare brottslighet ska utredas inom 90 dagar. Ekobrottsmyndigheten gör så för att kunna visa snygg statistik med många uppklarade brott. Då platsar inte riktigt grova och omfattande brott. De blir projekt och hamnar i en annan hög. Det där är en åsikt. Det är säkert en åsikt av många. Men det kan också vara ett tecken på att just resurserna är små för Ekobrottsmyndigheten, precis som för övriga delar av rättsväsendet. Jag är medveten om att Moderaterna för närvarande inte har mer pengar än regeringen till just Ekobrottsmyndigheten, men vi har lika mycket pengar. Det har vi inte haft tidigare. Vi har mer pengar till rättsväsendet i stort. Med den organisation vi har i dag kommer de faktiskt EBM till del också - trots allt. Så är det. Herr talman! Jag kan konstatera att det finns en samstämmighet kring vikten av att kraftfullt bekämpa ekonomisk brottslighet. Det har jag aldrig betvivlat. Orsaken till att jag har ställt interpellationen är att regeringen återigen har visat en bristande "beslutsfähighet", en oförmåga att ha just dessa visioner och agera efter dem. Jag tycker inte att vi har fått några svar på vilka eventuella visioner den socialdemokratiska regeringen har i den här debatten i dag heller. Tyvärr. Jag hoppas att det finns möjlighet att påverka det slutgiltiga resultatet av utredningen. Vi bidrar gärna, Thomas Bodström. Jag återkommer i frågan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.