effektivare lagstiftning i kampen mot narkotika

Interpellation 2002/03:405 av Magnusson, Cecilia (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-12
Inlämnad
2003-05-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-05-22
Sista svarsdatum
2003-05-26
Besvarad
2003-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj

Interpellation 2002/03:405

av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström om effektivare lagstiftning i kampen mot narkotika

Den svenska lagstiftningen kring narkotikaklassificering ger problem för rättsväsendets möjligheter att hindra och förebygga ytterligare utbredning av narkotikabruket i vårt land.

Så gott som varje vecka larmas om nya droger som gjort intåg i vårt land och som ännu inte är narkotikaklassade. En drog som håller på att få fäste i landet är fentanyl som används i en form inom sjukvården. För den som önskar undkomma narkotikaklassificering är fentanyl en önskedrog. Den kan varieras hur mycket som helst. I dag finns det 10 narkotikaklassificerade varianter, 30 varianter väntar på att bli klassificerade, 200 är undersökta och det finns upp emot 1 400 kända fentanylvarianter. Fentanyl är dessutom extremt starkt och är direkt dödande i mycket små doser, en sockerbit kan innehålla mer än 1 000 doser av drogen. För den som vill sprida drogen är det i dag inte särskilt svårt att undvika rättsliga problem. Klassificeringsproblematiken gäller även andra droger, till exempel flera ecstasyvarianter och så kallade designed drugs.

Även mindre flexibla droger utgör ett stort problem. Vetskapen om Rohypnols farlighet och breda spridning är stor men rättsväsendet kämpar med höga gränser för innehav av drogen för att kunna döma till brottslig gärning.

För att samhället ska kunna klara kampen mot narkotikan måste rättsväsendet få lagstiftningens hjälp. Dagens lagstiftning upplevs inte som ett tillräckligt kraftfullt verktyg för att på ett bra sätt stödja dessa insatser.

Jag vill ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att rättsväsendet ska få tillräckligt verkningsfulla verktyg i kampen mot narkotika?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:405, effektivare lagstiftning i kampen mot narkotika

Interpellationsdebatt 2002/03:405

Webb-tv: effektivare lagstiftning i kampen mot narkotika

Protokoll från debatten

Anf. 70 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Bengt-Anders Johansson har frågat näringsminister Leif Pagrotsky om han avser att ver- ka för att våra egna vin- och spritproducenter ska ha samma möjligheter till marknadsföring och försälj- ning som andra producenter i EU inom sina respekti- ve hemländer. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan. Grundprincipen för den svenska alkoholpolitiken är att motverka alkoholens skadeverkningar genom att bland annat begränsa alkoholens tillgänglighet. Av den anledningen är det endast Systembolaget AB som i Sverige får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl. Systembolagets detaljhandelsmono- pol ska utgöra en garant för att marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker till allmänheten sker återhållsamt. Att öppna nya försäljningskanaler till allmänheten utanför Systembolaget skulle kunna innebära att detaljhandelsmonopolet urholkas. Att endast tillåta försäljning för inhemsk tillverk- ning av vin och spritdrycker kan dessutom EG- rättsligt uppfattas som diskriminering av utländska tillverkares produkter som endast kan säljas via Sys- tembolaget eller via restaurang. Likaså kommer övri- ga inhemska alkoholproducenter såsom ölbryggerier och cidertillverkare av samma skäl som vin- och sprittillverkarna att ställa krav på försäljning direkt till konsumenter. Om Sverige skulle öppna upp för vin- och sprit- tillverkare och andra alkoholtillverkare att få sälja sina produkter direkt till konsument så innebär det att principen att endast Systembolaget ska ha detaljhan- delsrätt har brutits. Det blir då också svårare att stå emot kraven från EU-kommissionen om att vi måste tillåta även distanshandel direkt till konsument, det vill säga postorder- och Internetförsäljning från ut- landet. Och tillåter vi detta kommer snart också kra- ven på att den svenske livsmedelshandlaren måste få samma rätt som till exempel en dansk livsmedels- handlare att sälja alkoholdrycker via postorder och Internet direkt till svenska konsumenter. Min slutsats är således att öppnar vi upp med nya försäljningskanaler utanför Systembolagets monopol så blir det också svårare att stå emot legitima krav från övriga aktörer på marknaden att också få sälja direkt till konsument. Därmed kommer också Sys- tembolagets monopol att allvarligt hotas.

Anf. 71 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på interpellationen. Jag kan konstatera att entreprenörer som småföretagarna i Sverige har en betydligt större uppförsbacke än de stora företagen, just beroende på att de är så små, vilket gör att man måste hålla reda på så oändligt mycket mer fördelat på få medarbetare än i de större företagen. Det är ju just mot den bak- grunden som det är viktigt att underlätta för den här typen av företag. Gruppen av livsmedelshantverkare, som jag före- trädesvis vill kalla dem eftersom det är en bred grupp som inte utgörs av bara vinproducenter, växer sakta men säkert, och småskaligheten vinner terräng, vilket jag tycker är mycket positivt. Den lokala anknytning- en är väldigt viktig, och jag tror att det kommer att bli ännu viktigare i framtiden att man känner leverantö- rerna eller har möjlighet att känna dem och kan iden- tifiera sig med dem. Det handlar också om ett krets- lopp i den lilla världen, som jag tror att det är viktigt att värna om. Det handlar om mindre tillsatser efter- som omloppet är snabbare. Det handlar också om gles- och landsbygdsfrågan, och det är dessutom, icke att förglömma, en turismfråga, eftersom det har visat sig att besöksnäringen för just den här typen av livs- medelshantverk ökar. Dagens Systembolagsmonopol är stort, dyrt, stel- bent och byråkratiskt för just den lille. De stora klarar naturligtvis Systembolagets hantering, men för den lille är det jobbigt. Jag har noterat att statsrådet i sitt svar värnar monopolet i första hand, och folkhälsoas- pekten finns ju med i resonemanget. Då är min fråga denna: Vad gäller att begränsa tillgängligheten: Skulle verkligen de här småprodu- centerna vara ett problem i detta sammanhang? Jag har väldigt svårt att se det. Dessutom säger statsrådet att detaljhandelsmonopolet urholkas för de små kvantiteterna i min fråga. Är det verkligen trovärdigt? Att man skulle diskriminera andra länders producen- ter, är det verkligen ett problem? Och distanshandeln, har den över huvud taget med frågan att göra? För övrigt vill jag påstå att de som producerar vin eller sprit och är småföretagare inte gör det för att försämra folkhälsan. Det är definitivt inget mål. Och det är inte för att konkurrera ut Systembolaget. Det är inte heller för att langa eller sälja i tid och otid. Var vi moderater står är ju ganska känt, och jag tror att statsrådet är fullt medveten om det. Därför kommer mitt resonemang att utgå från den situation som vi har i dag, för monopolet kommer att försvinna förr eller senare, det är jag alldeles övertygad om. Där har vi ett gemensamt ansvar som politiska företräda- re, nämligen att se till att skapa tillväxt. Småföreta- garna är en livsviktig del i detta att kunna skapa till- växt. Jag är smålänning, och vi brukar vilja se möjlig- heterna nere hos oss. Vi har som motto att ingenting är omöjligt - vissa saker tar bara lite längre tid. Där- för är mitt hopp att vi skulle kunna hjälpas åt med detta. Skulle man inte, med rätt ställda krav på den här typen av gårdsförsäljning, ändå våga öppna upp? Skulle vi inte kunna hjälpas åt med detta i en gemen- sam målsättning?

Anf. 72 Anita Sidén (M)
Fru talman! Jag har faktiskt grunnat en hel del på den här frågan, för jag har precis som Bengt-Anders Johansson alla skäl, tycker jag, att understödja små- skalig produktion av vad det än vara månde. Jag tycker det är väldigt viktigt. Bengt-Anders Johansson är smålänning, och själv är jag från Skåne. Där har vi en hel del, får jag säga, av just den här typen av små- skalig produktion, till exempel cider- eller vintill- verkning. Det har gjort att jag faktiskt har vägt argu- menten fram och tillbaka. Jag har ändå kommit fram till att det finns en ganska stor risk med att utvidga den krets som får lov att sälja direkt till konsument till att omfatta också småskaliga vinproducenter. Jag känner också att jag har blivit stärkt i den uppfattningen när jag ser ut- vecklingen i Finland, där man ju har ungefär ett så- dant system som Bengt-Anders Johansson talar om, och där nu Högsta förvaltningsdomstolen i Finland nyligen slagit fast att de reglerna faktiskt kan vara diskriminerande i förhållande till utländsk småskalig produktion. Finland har ju ungefär samma system i övrigt som vi har, men just på den här punkten avvi- ker det. Det innebär också att man nu i Finland är orolig över vad det här kan innebära vid en eventuell anmälan och överprövning i EG-domstolen. Man riskerar alltså att så att säga ha undergrävt sitt mono- pol. Den utvecklingen vill jag varna för. Jag vill ab- solut inte ha in samma utveckling i Sverige, och det är därför som jag också drar den här gränsen. När man då ser det lite logiskt så tycker jag nog att även om man ska se till de små producenternas intresse, så från Systembolagets utgångspunkt måste man ju alltid hantera alla producenter likvärdigt. Det är väldigt viktigt, faktiskt. Annars kommer man au- tomatiskt alltid att hamna i ifrågasättanden av Sys- tembolaget. Hela grundbulten i Systembolagets be- rättigande går ut på att vi måste behandla alla lika och inte särbehandla svenska producenter i förhållande till andra producenter. Detta sammantaget har lett mig till den slutsats som nu finns i interpellationssvaret, nämligen att jag tror att det vore fel att gå den här vägen. Ingenting hindrar naturligtvis småskaliga producenter i dag från att sälja till restauranger eller att försöka få sina pro- dukter upptagna i Systembolagets sortiment. Men när det gäller direktförsäljning från gård måste vi nog, för att slå vakt om de principer som vi har och för att slå vakt om Systembolaget, sätta en gräns. Jag tror inte heller att målet för de småskaliga producenterna är att hota folkhälsan. Så är det inte, men jag tror att vi skulle få mycket stora problem om Systembolagets monopol skulle undergrävas. Därför delar jag naturligtvis inte Bengt-Anders Johansson utgångsuppfattning, nämligen att Systembolaget ska bort och att det förr eller senare kommer att försvin- na. Det tror inte jag. Det finns en mycket bred upp- slutning i Sverige bakom monopolet, och det är en oerhört viktig del i en ansvarstagande alkoholpolitik.

Anf. 73 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Återigen tvingas jag att se att förstå- elsen för småföretagarna från regeringens sida är kraftigt undergrävd. Man håller fram allt annat än att man ska skapa förutsättningar för den lilla att kunna verka. Jag hade hoppats att vi skulle kunna komma fram till slutsatsen att det är viktigt för den lilla entrepre- nören och småföretagaren att vi kan skapa en speciell grogrund för den typen av företag som skulle vara mer pushande, stödjande och underlättande. Framför allt handlar det om en förändring av attityderna mot de här människorna. Jag tycker att det borde vara hjältebetonat att vara småföretagare i dag. Ofta satsar man allt vad man äger och har. Man arbetar nästan dygnet runt. I detta liv behöver man då möta oförstående byråkrater, som man upplever att man gör. Dessutom ska man hantera 20 000 sidor regelmassa. Detta gör att det finns alltför mycket som motarbetar det som vi vill uppnå. Det var mot den bakgrunden som jag ställde den här inter- pellationen till näringsminister Leif Pagrotsky, men den har då vinklats över till att nu mer handla om alkoholpolitik. Även om de idéer som jag förespråkar här inte in- nebär något avgörande steg mot en generell småföre- tagarvänlighet är de en oerhört viktig del när det gäller just de här små företagen, som jag talar om, som producerar den här typen av produkter. Även de små stegen är viktiga. Havet försmår inga bäckar, hur små de än är - därav dess storhet. Jag tycker att vi borde kunna förenas i den här ambitionen. Nu förstår jag att statsrådet har gjort den värde- ringen att alkoholpolitiken överskuggar behovet av att skapa underlättnader när det gäller detta. Han tar bland annat fram Finland som exempel. Måhända har man ställt sig frågan i Finland när det gäller en liten del av detta, men man klarar ju av de andra bitarna på ett mycket bra sätt, enligt den information som jag har fått. Då kan man fråga sig: Är den finska regeringen skickligare på att hantera den här frågan än vad den svenska regeringen skulle vara? De finska erfarenheterna är ju att detta har varit en avsevärd tillgång för just den småskaliga produk- tionen. Det har skapats en ny turistnäring. Det har till och med stärkt det finska monopolet, Alko, sett uti- från marknaden. Man accepterar då att Alko finns, eftersom möjligheten för den lilla att sälja vid sidan om ändå skulle kunna finnas. Självklart ska den lilla ha kunskaper motsvarande de kunskaper som en restauranganställd eller en sys- tembolagsanställd har för att kunna hantera detta. Man ska ha samma öppettider som Systemet. Varför inte använda närmaste systembolag som fadder på något sätt för de här små företagen? Då skulle stats- rådet med flera kunna känna den trygghet som man eftersträvar med monopolet. Om nu statsrådet är född i norra delen av Skåne skulle den här riktiga kämpaglöden kunna finnas, så att vi tillsammans skulle kunna skapa någonting bra här. Om ministern i någon mån kan släppa sitt gast- kramande grepp om monopolet lovar jag att jag ska ställa upp och komma med goda idéer tillsammans med statsrådet.

Anf. 74 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Ibland, inte så sällan, råkar man i po- litiken ut för målkonflikter. Vi kan alla vara angeläg- na om att underlätta småföretagande, men när det gäller alkoholområdet är den överskuggande uppgif- ten att försöka begränsa alkoholskadorna. Då handlar det inte bara om vilka skador som skulle kunna upp- komma genom att några småföretag skulle få sälja vin på gården där vinet tillverkas, utan då handlar det om att eventuellt hela försäljningsmonopolet kan äventy- ras. Det vet vi att det kan. Utöver Finland, som folkhälsoministern berättade om, kan jag nämna Ontario, som också har monopol. Där har man på liknande sätt låtit vinproducenterna, som dessutom tillverkar riktigt vin, få sälja vin på gården. Nästa steg blev då att de här företagen också skulle få öppna butiker i stan. Då kom genast kravet att också andra leverantörer, till exempel kaliforniska vinproducenter i Amerika, måste få öppna butiker. Skulle vi tillåta det här i Sverige skulle det natur- ligtvis mycket snabbt krävas att också andra skulle få sälja alkoholdrycker. Det skulle vara svårt att stå emot, precis som folkhälsoministern säger. Nu förstår jag att interpellanten inte är särskilt be- kymrad över detta, eftersom han inte vill slå vakt om monopolet. Men för oss som vill det är detta ett väl- digt avskräckande perspektiv. Vi har tillgång till forskning som visar vilken drastisk ökning av alko- holskadorna det skulle bli om varenda livsmedelsbu- tik i slutändan skulle få sälja alkoholdrycker genom privata initiativ och med vinstintresse som drivkraft. Dessutom ligger det ju i småföretagande att man är kreativ, att man hittar andra möjligheter, och det finns andra möjligheter för de här företagen. Man kan lägga sina varor i Systembolagets be- ställningssortiment, så att en närliggande butik kan ta hem varorna åt de kunder som önskar. Man kan också sälja till restauranger, som statsrådet påpekade, och man kan faktiskt också på många håll ha servering på gården med serveringstillstånd. Då kan man ju låta dem som kommer dit för att titta på produktionen få smaka på produkterna. Jag tycker att detta med lokal tillverkning kan va- ra trevligt, men man måste trots allt kunna prioritera - jag återkommer till det. På alkoholområdet är det viktigaste av allt att vi kan begränsa skadorna. Trots att vi är mera framgångsrika än många andra länder är alkoholskadorna vårt största sociala och medicinska problem, och vår politik har tyvärr under senare år försvagats. Vi trodde att vi skulle kunna minska alko- holkonsumtionen med 25 %. I stället har den svenska alkoholkonsumtionen ökat med 25 %. Det är då inte värt att ytterligare spä på den här alkoholfloden, även om det är små rännilar. Framför allt innebär det en risk för långsiktiga och allvarliga konsekvenser. Dessutom kan man hitta andra lösningar.

Anf. 75 Anita Sidén (M)
Fru talman! Jag har inte så mycket att lägga till utöver vad jag har sagt tidigare och vad Gabriel Ro- manus nu sade. Jag kanske bara ytterligare ska säga att statens roll som bärare av Systembolaget faktiskt också måste vila på att man behandlar alla producen- ter likvärdigt, att man inte särbehandlar vissa produ- center. Om vi börjar göra det är vi väldigt snabbt inne på ett sluttande plan när det gäller vårt monopols ställning. Risken med Bengt-Anders Johanssons förslag är att vi just skulle få en sådan diskussion i förhållande till de producenter som ligger utanför landets gränser, en dansk producent, en tysk producent eller en spansk producent. Precis så har utvecklingen varit i Finland där detta nu ifrågasätts av i det här fallet spanska producenter. Jag instämmer i det som Gabriel Romanus säger om det viktiga i att slå vakt om Systembolaget. Detta gör vi inte bara som ett slags mantra, utan vi gör det därför att vi vet att vi via Systembolaget har en väl- digt god kontroll på åldersgränser. Det är också via Systembolaget som vi vet att vi kan ta ut den skatt som vi vill kunna ta ut på alkoholen. Det är det som gör Systembolaget till en grundbult i vår alkoholpoli- tik. Det finns ju alternativa lösningar för de små pro- ducenter som vi i dag har talat om. De kan ansöka om utskänkningstillstånd, sälja till restauranger och få produkterna sålda via Systembolaget. När nu de här möjligheterna faktiskt finns, skulle det vara ett väldigt stort risktagande att i nästan oträngt mål utvidga den här möjligheten och ställa de här principerna på hu- vudet. I så fall tror jag att vi i längden skulle få svårt att klara vårt monopol. Och, återigen, det som Bengt- Anders Johansson kanske egentligen är ute efter är att vi ska få det svårare och svårare att klara vårt Sys- tembolag, och där har vi inte samma uppfattning. Det är nog därför, tror jag, som jag och regeringen har landat i den uppfattning som vi har gjort.

Anf. 76 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Mina syften är precis det som jag sä- ger i interpellationen, att öppna upp inom ramen för det monopol som vi har. Vad som därefter komma ska råder vi inte över just nu, därför att frågan är inte aktuell. Vad jag är ute efter är en likvärdig behandling uti- från storlek, för statsrådet kan väl ändå inte mena att den lilla producenten har samma förutsättningar som den stora att förse exempelvis Systembolaget över hela landet med varor till beställningssortimentet. Det kan han ändå inte mena. I så fall beror det på okun- skap. Sedan sägs det här att hela monopolet står på spel. Man bygger upp någon form av skräckscenario och målar upp den lede på väggen för vad som skulle komma att inträffa om man skulle släppa på denna lilla obetydliga del. Detta förstärks av Gabriel Roma- nus, som inte ens drar sig för att säga att just småpro- ducenterna kommer att bidra till att skadorna och de alkoholrelaterade sjukdomarna ökar. Jag tycker att det är rätt magstarkt gentemot dessa småföretagare att ha den inställningen. Att man nu är så rädd för att göra någonting, beror det på att man inte tror sig om att klara av att ingripa, om nu alla dessa hemskheter skulle inträffa som stats- rådet och Gabriel Romanus nu i stereo försöker måla upp? Det måste i så fall bygga på att man inte har tilltro till sin egen förmåga att backa. Oavsett vilka projekt jag har gått in i, har jag alltid haft möjligheten att tänka att om det går fel får vi naturligtvis backa. Men min hand är utsträckt till statsrådet. Jag skulle se fram emot att vi kunde sätta oss ned och på ett kreativt sätt skapa ett bättre klimat för de här livs- medelsproducenterna.

Anf. 77 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Jag tror inte att de här gårdsprodu- centerna i sig innebär någon väldigt stor risk. Men det är ju inte så att den alkohol som produceras på gårdar i Sverige skulle vara mindre farlig än annan alkohol. Vi själva styr ju inte det här längre, utan nu är vi inne i EU:s rättssystem. Följden av att öppna för försäljning av produkter som tillverkas på gårdarna kan bli att EG-domstolen säger att vi inte kan ha ett försäljningsmonopol. Det skulle innebära verkligt stora skador, för då skulle man få ett privat vinstin- tresse som skulle driva upp försäljningen. Dessutom måste man fråga sig om alla svenska producenter är så oskyldiga. Vi har ett antal svenska bryggerier som naturligtvis gärna skulle låta gårdsför- säljningen pågå ett tag, men sedan skulle de ganska snabbt komma och säga: Om en småländsk vintill- verkare får sälja sin produkt på tillverkningsstället, varför ska då inte Åbro bryggeri få sälja sina pro- dukter på tillverkningsstället? Då är det inte fråga om några oskyldiga produkter, utan det är produkter som tyvärr missbrukas i betydande omfattning. I Kopparberg finns ett företag som producerar ci- der av alla de slag. Det är den största leverantören av olika typer av alkoläsk som går under beteckningen cider. Jag är rädd för att det ganska snabbt skulle komma krav på att även de skulle få sälja sina pro- dukter på tillverkningsstället, om nu vintillverkarna fick göra det. Det är väldigt svårt att dra en kristall- klar gräns för vilka som skulle få sälja om inte Sys- tembolagets monopol skulle vara kvar. Vi kan vurma för den lille företagaren, men jag hoppas att den lille företagaren är så pass företagsam att han eller hon använder sin energi till någonting annat än att bryta upp försäljningsmonopolen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.