Effektiv och meningsfull kartläggning av intolerans
Interpellation 2024/25:393 av Staffan Eklöf (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-04
- Överlämnad
- 2025-02-05
- Anmäld
- 2025-02-10
- Svarsdatum
- 2025-02-18
- Besvarad
- 2025-02-18
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Regeringen beslutade den 13 december 2024 att ge ett uppdrag till Forum för levande historia att genomföra en studie av attityder kring intolerans i den svenska befolkningen. En liknande studie har också tidigare gjorts, av samma myndighet. Regeringen tänker sig att resultatet av studien ska kunna ligga till grund för myndighetens och andras insatser samt för forskning.
Det yttersta syftet verkar vara att kunna genomföra bättre och mer riktade insatser mot rasism. Det är en god ansats. Intolerans och rasism är en styggelse för dem som drabbas, och det riskerar även att skada samhället. En god kartläggning är också en god ansats. För att kunna lösa problem måste man ju naturligtvis först formulera problemen på ett så riktigt sätt som möjligt och med så god upplösning som möjligt.
Det finns emellertid en stor brist i uppdragets upplägg. Studien avgränsas till intolerans och rasism mot vissa grupper av människor. Det betyder att intolerans och rasism mot människor utanför dessa grupper kommer att vara okänd och därmed förbli osynlig. Det visar sig att regeringens tidigare studie också har begränsats till dessa grupper som regeringen kallar utsatta. Till och med har ministern Paulina Brandberg kallat grupperna för ”grupper som riskerar att utsättas för rasism och intolerans”. De verkar alltså ha valts för att det finns en föreställning om att det är just de här grupperna som riskerar att utsättas för rasism och intolerans. I studie efter studie kan man således påvisa att det finns intolerans mot dessa grupper medan man inte påvisar någon sådan i andra grupper. Detta stärker antagandet om att det är just dessa grupper som riskerar att utsättas för intolerans. Studierna säger dock ingenting om intolerans mot människor i andra grupper.
Studiernas resultat påverkas således mycket starkt av frågeställningen. Ett sådant cirkelresonemang riskerar att cementera felaktiga uppfattningar om intolerans i Sverige. I förlängningen betyder det att de insatser samhället gör på grundval av studierna riskerar att bli ineffektiva och kanske till och med kontraproduktiva.
I en skriftlig fråga till ministern länkade jag till en förutsättningslös studie om intolerans i Sverige utförd av forskare på Uppsala universitet, som visade på ett helt annat mönster (kapitlet ”Politisk tolerans och självcensur i orostider” av Thomas Persson och Sten Widmalm i boken Du sköra nya värld av Ulrika Andersson, Henrik Oscarsson, Björn Rönnerstrand och Nora Theorin (red.), SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2022). Undersökningen baserades på en enkät. De svarande fick ta ställning till om de starkt ogillade någon av många uppräknade grupper i samhället. För det första svarade 72 procent ja på frågan, vilket sorgligt nog avslöjar att intolerans är vanlig i Sverige. Sedan fick de svarande ange vilken grupp de ogillade mest. De grupper som motsvarar de av regeringen uppräknade grupperna fick följande resultat: invandrare 1,9 procent, judar 0 procent, muslimer 5 procent, romer 0,8 procent, samer 0,2 procent, homosexuella 0,5 procent och transsexuella 0 procent. Intolerans fanns i stället främst mot sverigedemokrater (22,8 procent), vaccinmotståndare (17,4 procent), abortmotståndare (16,8 procent), klimatkrisförnekare (7,6 procent), miljöpartister (6,8 procent) och nationalister (6,1 procent).
Jag pekade på denna studie i den skriftliga frågan och frågade ministern om hon kunde ge ett tilläggsuppdrag till utredningen som innebär att avgränsningen till vissa grupper av människor tas bort och att kartläggningen därmed tillåts göras förutsättningslöst. Ministerns svar var nekande, med argumentet att syftet med studien är att fokusera på olika former av rasism och intolerans.
Jag noterar att den citerade förutsättningslösa studien indikerar att intoleransen i Sverige inte ser ut så som regeringen utgår ifrån. Det finns därutöver många fall där rasism helt uppenbart har riktat sig mot personer just för att de är svenska, vilket indikerar att även rasismen är ett bredare fenomen än vad regeringen utgår ifrån. Effektiva åtgärder mot intolerans och rasism torde således främjas av en bredare kartläggning. Jag konkluderar vidare att användbarheten av regeringens studie med nuvarande upplägg är begränsad eftersom den missar mycket av den intolerans och rasism som finns i dagens Sverige. Dels sätter begränsningarna ljuset på om studien innebär en ansvarsfull användning av skattemedel, dels innebär de en ytterligare kränkning av dem som drabbas av intolerans och rasism om de systematiskt utelämnas ur studier och således utesluts från åtgärder från samhällets sida.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Avser statsrådet att starta en kompletterande studie som ska göra en bred och förutsättningslös kartläggning av intolerans och rasism i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:393
Webb-tv: Effektiv och meningsfull kartläggning av intolerans
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:72
- Protokoll 2024/25:72 Tisdagen den 18 februariProtokoll 2024/25:72 Svar på interpellation 2024/25:393 om effektiv och meningsfull kartläggning av intolerans
Protokoll från debatten
Anf. 64 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! har frågat mig om jag avser att starta en kompletterande studie som ska göra en bred och förutsättningslös kartläggning av intolerans och rasism i Sverige.
Som jag redogjort för tidigare utgör denna typ av attitydundersökningar en av flera viktiga källor till kunskap om förekomsten av olika former av rasism och intolerans i samhället. I Forum för levande historias uppdrag (A2024/01392) ingår att undersöka attityder till och föreställningar om utsatta grupper såsom utrikes födda, afrosvenskar, judar, muslimer, romer, samer och hbtqi-personer. Syftet med studien är således att fokusera på olika former av rasism och intolerans. Mot bakgrund av det finns det inga planer på att initiera en kompletterande studie av det slag som interpellanten efterfrågar.
Anf. 65 Staffan Eklöf (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack till ministern för svaret och för att ministern är här och kan svara på ytterligare frågor!
Av ministerns svar framgår det att regeringen vill fokusera kartläggningen av intolerans enbart på intolerans mot vissa grupper, vilket är samma grupper som i en tidigare studie. Grupperna som nämns är utrikes födda, afrosvenskar, judar, muslimer, romer, samer och hbtqi-personer. Det är grupper som ministern tror särskilt sannolikt utsätts för intolerans.
Jag anser också att grupperna som regeringen och ministern nämner är viktiga att ha med i en kartläggning. Problemet är att fler grupper än de utvalda är utsatta.
Intolerans och rasism är ju en styggelse för dem som drabbas, oavsett vem som drabbas, och riskerar även att skada samhället. En god kartläggning är en god ansats, men för att kunna lösa problem måste man naturligtvis först formulera problemen på ett så riktigt sätt som möjligt och med så god upplösning som möjligt.
Ministern svarar att hon vill fokusera på olika former av rasism och intolerans. Men jag tänker att resultatet blir att fokus kommer att ligga på lika former av rasism och intolerans. De utpekade grupperna är ju lika i den meningen att det finns en förförståelse hos ministern att det är just dessa grupper som löper risk att utsättas för detta.
Problemet med att begränsa kartläggningen till de grupper som regeringen tror är de som utsätts är dels att studiernas resultat påverkas starkt av själva frågeställningen och riskerar att cementera felaktiga uppfattningar om hur intoleransen i Sverige ser ut, dels att intolerans och rasism mot människor utanför dessa grupper kommer att vara okänd och därmed förbli osynlig och dels att man inte får den fullständiga bilden och då inte heller den fullständiga förståelsen för hur intoleransen uppstår. Jag menar att förståelse är helt avgörande för att man ska kunna motverka intoleransen på ett effektivt sätt.
I min interpellation beskrev jag just en sådan bred och förutsättningslös studie som inte begränsar sig till ett fåtal grupper. Studien baserades på en enkät, där de svarande fick ta ställning till om de starkt ogillar någon av många uppräknade grupper i samhället. Jag ska säga att det var en studie av Persson och Widmalm vid Uppsala universitet.
För det första svarade 72 procent nedslående nog att ja, de ogillar starkt en grupp människor. Sedan fick de svarande ange vilken grupp de ogillade mest. De grupper som motsvarar de av regeringen uppräknade grupperna fick följande resultat: invandrare 1,9 procent, judar 0 procent, muslimer 5 procent, romer 0,8 procent, samer 0,2 procent, homosexuella 0,5 procent och transsexuella 0 procent.
Intolerans fanns i stället mot andra grupper, främst mot oss sverigedemokrater med 23 procent. Det gällde också vaccinmotståndare med 17 procent, abortmotståndare med 17 procent, klimatkrisförnekare – vad det nu är – med 8 procent, miljöpartister med 7 procent och nationalister med 6 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även om man inte ska lägga alltför stor vikt vid en enstaka studie noterar jag att den citerade förutsättningslösa studien indikerar att intoleransen i Sverige inte alls ser ut så som regeringen utgår från. Därför behöver vi ytterligare en bred kartläggning.
Jag vill därför fråga följande: Är ministern bekväm med att man inte gör en bred kartläggning och att man kanske till och med förstärker en stereotyp föreställning om intolerans?
Anf. 66 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Som jag sa i mitt inledande anförande är uppdraget till Forum för levande historia en av flera viktiga källor till kunskap om förekomsten av olika former av rasism och intolerans i samhället.
Jag menar att alla vetenskapligt genomförda undersökningar av intolerans är viktiga. Men jag menar också att det finns skillnader mellan intolerans som riktar sig mot exempelvis människors etnicitet eller identitet och intolerans som grundar sig i åsiktsskillnader. Jag menar att man behöver särskilja det.
Med det sagt är det aktuella uppdrag som vi pratar om här i dag ett uppdrag som gavs i ett sammanhang där jag är väldigt stolt över att vi från regeringens sida nyligen har presenterat två nya handlingsplaner. Den ena har presenterats inom ramen för arbetet mot rasism, och det är vissa grupper som vi anser att vi behöver fokusera på extra mycket i det arbetet. Den andra rör hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Detta uppdrag, som vi har gett till Forum för levande historia, genomförs inom ramen för det här arbetet. Men det är såklart viktigt att fortsätta arbetet med att identifiera vilka grupper som av olika anledningar är utsatta i vårt samhälle.
Anf. 67 Staffan Eklöf (SD)
Fru talman! Som jag tolkar det genomför regeringen ingen bred och förutsättningslös kartläggning utan litar till forskningen i det avseendet. Man kan fråga sig vilket värde en begränsad studie får och om det är bra användning av skattepengar.
Ministern argumenterar utifrån den här enstaka studien, som egentligen bara är ett exempel, att det är skillnad på intolerans mot människor på grund av deras åsikter och intolerans på grund av något som är medfött. Det håller jag med om. Så är det, men jag menar att det inte är så lätt att veta vilken intolerans som har sin grund i åsikter och vilken som riktar sig mot det som är medfött eller givet på annat sätt.
Till exempel kan det som verkar vara ogillande av människor för deras etnicitet egentligen vara ogillande av de åsikter som följer med etniciteten, typ islamism, och det som verkar vara ogillande av åsikter kan vara ogillande av människor.
Jag har många gånger upplevt ett förakt mot oss sverigedemokrater. Det kan kläs i olika föreställningar om hur vi ”är”. Det slutliga kvittot på att de ogillar oss som människor kommer när personer fortsätter att hata oss trots att de själva har anammat våra åsikter.
Jag ska lite snabbt peka på andra exempel som inte har samma utgångspunkt som Uppsalastudien. Det finns två studier som har kartlagt intolerans mot kristna i skolan. Sveriges kristna råd har gjort en intervjustudie, och Claphaminstitutet har också gjort en studie. Många kristna ungdomar mobbas för sin tro. De skräms till tystnad och döljer sin tro. Vissa lärare såg till och med mellan fingrarna med trakasserier och mobbning. Man kom fram till att varannan kristen ungdom känner sig kränkt på grund av sin tro. Detta är också en grupp som inte finns med här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet också att det finns en intolerans mot svenskar. Den förnekas ofta i den offentliga debatten, men vi vet att den finns. Sedan vet vi inte hur utbredd den är. Det måste kartläggas. Vi vet att svenska flickor anses orena av vissa. Vi känner dessutom till några hemska fall av rasistiskt våld med svenskfientliga motiv. Ett exempel är det som hände på Solna kyrkogård med grov misshandel, tortyr och våldtäkt under lång tid, men det finns många exempel. Regeringens kartläggning träffar inte heller den här intoleransen.
Det finns studier som visar på intolerans när det gäller rekrytering. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering gjorde en rapport – visserligen 2012, men ändå. Den handlade om fingerade anställningar, och man kunde variera ett antal variabler och se på utfallet. Det visade sig att den egenskap som var vanligast att arbetsgivarna valde bort var människor med kraftig övervikt. Det är också en grupp som inte fångas upp av svensk diskrimineringslagstiftning. Kraftigt överviktiga hade hela 83 procent mindre chans att få en anställning. Hög ålder, hög historisk sjukfrånvaro och antal barn spelade också stor roll för chanserna. Man såg också andra grupper. Det är en blandning av grupper som träffas respektive missas av regeringens kartläggning.
Jag tror att vår diskrimineringslagstiftning och regeringens resonemang är lite enögda. Vi har hamnat i en självförstärkande loop som vi måste bryta. Om vi inte bryter den cementerar vi fördomar och kommer inte att kunna motarbeta intolerans och rasism på ett effektivt sätt.
Är ministern nu övertygad om att vi behöver en bred, förutsättningslös kartläggning av intolerans och rasism i Sverige och att det vore väldigt bra om regeringen gjorde det?
Anf. 68 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag vill börja med att kommentera någonting interpellanten sa. Jag upplevde det nämligen som att interpellanten klumpar ihop just etnicitet, eller identitet, med åsikter. Jag menar att det är väldigt farligt att göra det, för det är just detta som skapar rasism. Jag kan säga att jag själv till exempel känner en extremt stor intolerans mot islamism, och även om man kan säga att samtliga islamister är muslimer är de flesta muslimer inte islamister. Det är därför det är så viktigt just att skilja på detta för att man inte ska klistras på egenskaper utifrån den identitet man är född in i.
Det uppdrag vi har gett till Forum för levande historia är som sagt inom ramen för det arbete vi gjort med regeringens två handlingsplaner mot rasism och för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. När vi har tagit fram dessa handlingsplaner har vi såklart haft underlag. Vi har bland annat haft statistik från Brå, där det i hatbrottsstatistiken visar sig vilka grupper som är mest utsatta för hatbrott. Det är en av de faktorer vi har haft som underlag i detta arbete och när vi identifierat vilka grupper vi vill rikta särskilda åtgärder för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är som sagt ett uppdrag vi gett. Det finns absolut andra grupper som också kan leva i utsatthet, och vi får se i vårt kommande arbete om vi ser behov av att kartlägga ytterligare former av intolerans, rasism eller annan utsatthet. Det är dock ingenting som ligger på bordet just nu.
Anf. 69 Staffan Eklöf (SD)
Fru talman! Jag trodde inte att jag skulle behöva göra det, men nu måste jag förklara lite tydligare det jag sa om att det inte är lätt att veta vilken intolerans och rasism som egentligen handlar om person och om åsikt. Det här handlar alltså om att tolka vanliga människors svar i en enkät. Vad menar de egentligen när de skriver på ett sätt? Det handlar naturligtvis inte om något slags ställningstagande.
När det gäller de studier regeringen använt som underlag för att välja ut de här grupperna har ju också de grundat sig i det här urvalet av grupper. Jag kan naturligtvis inte svara för varje studie, men ofta är det så att man riktar in sig på diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagstiftningen. Om ministern verkligen tittar på alla dessa studier tror jag att hon kommer att se att det hela tiden är de här grunderna. Man kommer in i en självförstärkande loop.
Jag måste också ta upp en sista kritik mot regeringens kartläggning. Det är att just Forum för levande historia kanske inte är de bästa utförarna av uppdraget. En artikel i tidningen Fokus den 25 oktober 2023 beskrev en kurs om islamofobi som Forum för levande historia anordnade någon dag efter Hamas terrordåd. Kursen verkade vara ett hopkok av fördomar och politisering. I artikeln beskrevs politiskt betingad felcitering, irrelevanta associationer, anekdotisk information i stället för underbyggd information och andra metodbrister. Det här är farligt, eftersom kursen riktade sig till lärare. Vi kan inte ha skev information i det här sammanhanget.
Jag hoppas att jag har gjort tydligt i den här debatten att det uppdrag som regeringen har lagt för en kartläggning av intolerans i Sverige är otillräckligt. Jag vädjar en sista gång till ministern att sjösätta en kompletterande förutsättningslös kartläggning och att säkerställa att Forum för levande historia har styrts upp enligt kulturministerns löfte.
Anf. 70 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! När det gäller den statistik vi fått som underlag från Brå grundar den sig bland annat i den nationella trygghetsundersökningen, där människor får berätta om de känner sig otrygga och om de har varit utsatta för brott. Genom detta kan man sedan se vilka grupper som själva uppger störst utsatthet. Det finns såklart också andra kartläggningar och underlag som ligger till grund för detta. Jag menar att de grupper som är nämnda i den här kartläggningen är grupper som förtjänar särskild uppmärksamhet och riktade insatser.
Med detta vill jag tacka för den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.