Effekter på skåningar från pausandet av Kriegers flak
Interpellation 2024/25:72 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-01
- Överlämnad
- 2024-10-02
- Anmäld
- 2024-10-03
- Sista svarsdatum
- 2024-10-24
- Svarsdatum
- 2024-11-19
- Besvarad
- 2024-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Vattenfall meddelade den 2 september att byggnationsprojektet av havsvindkraft vid Kriegers flak pausas på obestämd tid. Vattenfall uppgav själva vid tillfället att anledningen var att det inte gick att få lönsamhet i projektet. Detta efter regeringens beslut att staten inte längre skulle stå för kostnaden för landanslutningen för vindkraftsparken.
Kriegers flak-projektet har sedan länge haft alla tillstånd klara. Projektet beräknades producera 2,7 terawattimmar förnybar el per år när projektet var helt klart 2030. Det skulle ha inneburit el till en halv miljon hushåll, nästan lika många hushåll som finns i hela Skåne.
Sydsvenska handelskammaren har konstaterat att om ingen ny elproduktion tillkommer Skåne innan 2030 kan elpriset stiga med 40 öre per kilowattimme och leda till 200 000 färre skånska jobb. Det är omfattande konsekvenser för skåningarna och det skånska näringslivet till följd av regeringens beslut.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch följande:
- Är ministern och regeringen beredd att ompröva sitt beslut att inte stå för kostnaden för landanslutning gällande havsvindkraftsprojekt?
- Om inte, hur kommer ministern och regeringen att kompensera skåningarna för bortfallet i elproduktion till följd av Vattenfalls beslut om att pausa havsvindkraftsprojektet vid Kriegers flak?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:72
Webb-tv: Effekter på skåningar från pausandet av Kriegers flak
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:32
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! God eftermiddag! Äntligen får vi möjlighet att debattera denna interpellation. Debatten blev ju uppskjuten förra gången, för jag fick inte ihop tiden då andra ärenden i kammaren drog ut på tiden.
Marianne Fundahn har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att företagen ska få tillgång till energi de närmaste åren så att det skapas de arbetstillfällen som södra Sverige så väl behöver. Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen är beredda att ompröva vårt beslut att inte stå för kostnaden för landanslutning gällande havsvindkraftsprojekt. Om inte har Adrian Magnusson också frågat mig hur jag och regeringen kommer att kompensera skåningarna för bortfallet i elproduktion till följd av Vattenfalls beslut att pausa havsvindkraftsprojektet vid Kriegers flak.
De tidigare regeringar som leddes av Socialdemokraterna godkände under åtta år en enda ansökan om havsbaserad vindkraft. Den här regeringen har under sina första två år vid makten redan godkänt två ansökningar om havsbaserade vindkraftparker, Galene och Kattegatt Syd.
När ett bolag som verkar på marknadsmässiga villkor tar ett investeringsbeslut om ny elproduktion sker det rimligtvis med beaktande av den samlade intäkts- och kostnadsbilden. Kostnaderna för att ansluta en produktionsanläggning till transmissionsnätet är bara en del av denna kostnadsbild. Om nätkundskollektivet ska bära kostnaden för att ansluta havsbaserad vindkraft på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt motiverat kommer det att innebära att nätkunderna subventionerar den havsbaserade vindkraften.
Om Affärsverket svenska kraftnät bedömer att det i ett enskilt fall är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ut transmissionsnätet till havs finns det dock ingenting som hindrar att sådana ledningar byggs. Regeringens utgångspunkt är att alla kraftslag ska ha jämförbara spelregler på elmarknaden, att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader och att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar.
Det är främst nedläggningen av planerbar elproduktion som har lett till en försämrad effektbalans, där Skåne och elprisområde 4 har störst försörjningsproblematik i hela EU och stora svårigheter att ansluta ny förbrukning. Sverige har i dag ett stort överskott av elproduktion, men denna el går på export. Elöverskottet i sig möjliggör inte att nya uttagskunder kan ansluta sig. Enligt Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan för 2024-2033 finns det inga nya förbrukningsansökningar i SE4.
Den energipolitiska inriktningspropositionen, som riksdagen har antagit på regeringens förslag, anger att Sverige för närvarande bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar år 2045. På kort sikt, fram till 2030-2035, är det framför allt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt en utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft som kan möta ett ökande elbehov.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Riksdagen har på regeringens förslag beslutat att ändra det tidigare energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats. Därför har regeringen lagt om energipolitiken dels för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt, dels för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. Det följer av den energipolitiska inriktningspropositionen att flexibilitet, elproduktion och nät ska bidra till ett mer leveranssäkert elsystem som kan nyttjas mer effektivt och möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga elpriser.
Till de senaste åtgärder som regeringen har vidtagit för att komma till rätta med effektbristen i landet och säkra en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion hör budgetpropositionen för 2025, det vill säga nästa år. Där har regeringen bland annat föreslagit att ett nytt investeringsstöd införs, det så kallade Kraftlyftet, för att öka kapaciteten i elsystemet där behoven är som störst. Insatserna ska stärka leveranssäkerheten och förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd - det vill säga raka motsatsen till hur det är nu. Genom ett robust elsystem med satsningar för att få in mer effekt och mer el där behoven är som störst stärks Sveriges konkurrenskraft, vilket kommer även Sveriges hushåll och företag till nytta.
Regeringen arbetar också med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med de tre kompensationsförslag som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.
Anf. 2 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Jag vill tacka för svaret på min interpellation. Jag börjar med att kommentera ministerns svar om godkännande av vindkraftsparker till havs.
Det spelar ingen roll hur många havsvindkraftsparker som blir godkända av olika regeringar om inga byggs. Sedan är det positivt att ministern i svaret ger ett halvt ja till att Svenska kraftnät kan bygga ut transmissionsnätet till havs.
Svenska Kriegers flak, som ligger tre mil söder om min hemstad Trelleborg, är Sveriges mest mogna havsbaserade vindkraftsprojekt. Det skulle kunna börja leverera 2028 och fullt utbyggt ge 2,7 terawattimmar per år. Det motsvarar drygt en halv miljon hushåll. Men Vattenfall har nu beslutat att pausa projektet. Kostnaden är för hög för att bygga elnät till havs. Nätanslutningen står för 25-30 procent av kostnaden. "Det går inte att ta den kostnaden och fortfarande få det lönsamt", säger Vattenfalls vd Anna Borg. Den signal som pausen skickar leder till oro i många led.
När beslutet kom var frågan om fler vindkraftsprojekt till havs skulle komma att pausas. Svaret fick vi ganska snabbt när det kom uppgifter om att ytterligare ett stort vindkraftsprojekt lagts på is, nämligen Kattegatt Syd. Vattenfalls vd Anna Borg säger att de gärna vill se ett stamnät till havs. Hon fortsätter: "Det är egentligen en förutsättning om man vill ha energiproduktion till havs." Frågan är: Vill regeringen det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utan tillskott på ny el räcker inte energin till alla de industrisatsningar som pågår och är planerade i södra Sverige, och då riskerar man att gå miste om många arbetstillfällen - arbetstillfällen som södra Sverige så väl behöver. Skåne har högst arbetslöshet i landet. I juni var den 9,1 procent, mot 6,7 procent i landet. Sju av de tio kommuner som har högst arbetslöshet ligger i Skåne.
Nu kom också beskedet att försvaret säger nej till 13 havsvindparker som skulle förse Skåne med mer el. Då måste regeringen lägga på ett kol och peka ut var längs vår kust det är möjligt att bygga havsvindkraftsparker. Sverige har trots allt 240 mil kust, och någonstans längs denna kust bör det väl vara möjligt att bygga. Företag i södra Sverige drabbas hårt av höga elpriser. Därför behöver regeringen agera nu.
I Sverige produceras en stor del av energin i norra Sverige, men energin används i södra Sverige. Det innebär att energin behöver transporteras långa sträckor via transmissionsnätet. Då uppkommer så kallade flaskhalsintäkter. Svenska kraftnät använder flaskhalsintäkterna för att minska kostnaderna för elanvändare och producenter. Likaväl som Svenska kraftnät kan använda flaskhalsintäkter för att minska priserna i elområde 4 genom att bygga transmissionsnät till elområde 3 bör de kunna bygga ut transmissionsnätet till havs.
I ett utskottsinitiativ föreslår vi tillsammans med Miljöpartiet, Centern och Vänstern att regeringen omgående ska ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra samhällsekonomiska kalkyler och aktivt använda flaskhalsintäkter eller annan finansiering i syfte att förbättra effektbalansen, sänka elpriserna och bygga ut stamnätet till havs. Tyvärr röstades det utskottsinitiativet ned av en majoritet i utskottet. Man ansåg inte att det behövdes.
Ett likalydande förslag har Teknikföretagen, som också vill att Tidöpartierna agerar snabbt och ser till att tillräckliga satsningar görs på elinfrastruktur.
Hur vill energi- och näringsministern lösa södra Sveriges energibehov de närmaste tio åren, och vad anser hon om förslaget i utskottsinitiativet och förslaget från Teknikföretagen?
Anf. 3 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Energi- och näringsministern har här i dag lagt ut texten och resonemangen kring de frågor som jag har ställt. Jag skulle egentligen kunna sammanfatta dem mycket kortare än vad som precis gjordes i talarstolen mitt emot mig.
Första frågan var: Är ministern och regeringen beredda att ompröva sitt beslut att inte stå för kostnaden för landanslutning gällande havsvindkraftsprojekt? Där är svaret nej.
Den andra frågan var: Om inte, hur kommer ministern och regeringen att kompensera skåningarna för bortfallet i elproduktion till följd av Vattenfalls beslut att pausa havsvinkraftsprojektet vid Kriegers flak? Där är svaret: inte alls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är faktiskt så - och det hoppas jag att det inte råder någon diskussion om - att Kriegers flak fullt utbyggd bidrar med 2,7 terawattimmar el per år från 2030, som precis sades här. Det är, precis som också sades, el till en halv miljon hushåll i Skåne. Jag hoppas att det inte heller råder några som helst tvivel om det, energi- och näringsministern.
Fru talman! Denna regering har väldigt enträget försökt ge sken av att det nu händer saker i energipolitiken. Under valrörelsen 2022 i Skåne lovades det mer energiproduktion och att den snabbt skulle komma på plats. Det lovades också ett högkostnadsskydd före jul. Oärligt, skulle man kunna kalla det.
Hur det blev med högkostnadsskyddet vet vi alla - det blev ingenting. Men man skulle ju kunna tänka sig att det skulle kunna bli något av energiproduktionen. Här skulle regeringen kunna kliva fram och säga: Nu ser vi till att få el på plats till skåningarna - och det väldigt snabbt.
Regeringen skryter gärna om att man har gett tillstånd till två vindkraftsparker till havs. Det är inget fel i det; det är välkommet. Men som ledamoten Fundahn sa: Det gör ingen skillnad om det inte byggs någon havsvindkraft.
Vindkraftsparken vid Kriegers flak, som skulle kunna ge väldigt mycket el till 2030, låter regeringen med berått mod bara förvandlas till noll och intet. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande när man tänker på det - eller tänker till lite - framför allt när man som jag stod i debatterna i Malmö, Lund, Ystad eller var det nu kunde vara i Skåne och hörde ministerns partikamrater gasta om mer elproduktion nu och att det skulle gå snabbt. När regeringen väl får chansen att se till att det skapas mer energiproduktion - dessutom snabbt - går den i stället in och lägger fälleben för den energiproduktionen.
Det kan finnas två anledningar till detta. Den första är det som jag tycker att man kan utläsa av svaret: att det är marknadsliberala hänsyn som spelar in. Det är då viktigt att plötsligt bli en hårdför ideolog och ta ett kliv tillbaka från att öka energiproduktionen för skåningarna. Det är ett ställningstagande man kan göra, men i så fall utgår jag från att de marknadsliberala principerna kommer att genomsyra hela energipolitiken, från norr till söder, och alla kraftslag och inte bara energipolitiken för skåningar och havsvindkraftsparker.
Den andra möjliga orsaken är att aversionen mot vindkraft är så stark att alla försök att bygga ut den, till och med till havs, stoppas eller i alla fall möts med njugghet och likgiltighet.
Vi vet att det finns företrädare för regeringsunderlaget som i det närmaste får kväljningar, alltså fysiska kväljningar, bara av tanken på vindkraft. I så fall är skälen inte typiskt ideologiska utan snarare principiella.
Fru talman! Innan jag avslutar vill jag uppmana energi- och näringsministern att släppa de ideologiska skygglapparna eller de principiella ståndpunkterna eller vad det nu är och se till att det skapas mer energiproduktion i Skåne. Man kan göra en rent kostnadsmässig kalkyl: Vad kommer det att kosta Skåne och skåningarna om denna investering inte görs? Förutom detta med jobb och tillväxt kommer det att gräva hål i skåningarnas plånböcker. Vill ministern det?
Anf. 4 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tänker att jag ska försöka bena i fakta här. Jag uppfattar det som att i alla fall en av interpellanterna, Adrian Magnusson, och jag sitter med helt olika världsbilder. Nu måste vi lägga fakta på bordet och se hur verkligheten faktiskt ser ut.
Adrian Magnusson har ställt två frågor. Den första är en fråga kring om jag är beredd att tvinga på ännu mer kostnader på svenska hushåll när det gäller att stå för anslutningsavgiften för ett enskilt kraftslag. Så är det inte för något annat kraftslag - inte den landbaserade vindkraften, inte vattenkraften, inte kärnkraften. Svaret är korrekt uppfattat. Det är nej.
Jag möter inte en enda svensk som tycker: Det är så roligt att betala elräkningar, för det är så billigt. Därför tycker jag att socialdemokrater ska vara mycket noggranna med att säga att det förslag de har är att det ska bli mycket dyrare för svensken.
Jag uppmanar alla som lyssnar på denna debatt att gå hem och titta på elräkningen. Hur mycket betalar ni för el, och hur mycket betalar ni för elnät? Elnätskostnaderna har skenat. Det är ett direkt resultat av ett rödgrönt elsystem. Man har sagt: Vi trycker in en massa intermittent, det vill säga väderberoende, kraftproduktion. Då måste elnäten explodera, och det är jättedyrt att bygga elnät. Det tycker jag också att man ska vara ärlig med. Detta driver kostnaderna.
Dessutom går priset upp och ned som en jojo. Det är minuspriser vissa dagar. Det är flera kronor andra dagar. Varför då? Jo, så är det eftersom det är jättemycket vind i systemet. Om man vill förutspå vad elsystemet kommer att kunna leverera kan man hoppa över alla andra nyheter och gå rätt på väderprognosen i slutet av nyhetssändningen. Vi har ett väderberoende elsystem.
Hur mycket mer el har tillkommit sedan jag blev energiminister? Låt oss titta på siffrorna. Prognosen för det som faktiskt tillkom förra året och det som är prognostiserat att tillkomma i år - det vill säga på två år - är 6 100 megawatt. Det är kanske några på läktaren som undrar: Hur mycket är 6 100 megawatt? Jo, det är lika mycket el som man kan få loss från fem kärnkraftsreaktorer. Det är bara det att 6 100 megawatt av väderberoende kraftproduktion inte fungerar i systemet på samma sätt som 6 100 megawatt av baskraft - vattenkraft eller kärnkraft - så vi kan inte ansluta fler företag, mer industri.
Adrian Magnussons förslag är att vi ska fortsätta på samma väg. Adrian Magnussons läkemedel mot effektbristen i södra Sverige är att fortsätta pumpa på med exakt samma sak som har gett den sjukdom som Sverige har i dag - värst effektbrist i hela EU. Jag är stolt över att vi lägger om politiken.
Blev det som mina KD-kollegor och samarbetspartikollegor sa vid förra valet, nämligen mycket mer el? Ja, det blev 6 100 megawatt mer. Men vi försöker nu få ut mer effekt av detta. Det är skillnaden jämfört med att bara prata om mer elproduktion. Adrian Magnusson talar om 2,7 terawatttimmar från Kriegers flak - det är på ett år.
Fru talman! Jag undrar om Adrian Magnusson har någon som helst aning om hur många fler företag eller industrier jag kan ansluta med den kraftproduktionen. Jag får en kapacitetsfaktor på 18 procent ut av havsbaserad vindkraft, 74 procent för kärnkraft och 85 procent för den vattenbaserade kraftproduktionen.
Det är skillnaden mellan att säga "Mer el!" och att prata om mer el där den behövs, när den behövs och till ett vettigt pris. Det är det södra Sverige behöver, inte mer av det som har gjort att vi har den värsta effektbristen någonsin - arvet efter åtta år med rödgrön energipolitik.
Anf. 5 Marianne Fundahn (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vattenfall utvecklar i dag havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige som tillsammans har en potential att årligen leverera 18 terawatttimmar till elområde 3 och 4. Svenska Kriegers flak skulle stå för 2,7 terawattimmar av dessa.
Kriegers flak delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zoner. Sedan 2016 står en vindkraftspark med 80 kraftverk i den tyska delen av Kriegers flak. I den danska zonen invigde Vattenfall sommaren 2021 en vindkraftspark som kan producera el till 600 000 danska hushåll och som i ett slag ökade kapaciteten i dansk vindkraftsproduktion med 16 procent.
Några av fördelarna med havsbaserad vindkraft är att den inte stör närboende på samma sätt som den landbaserade vindkraften, och tack vare att vindarna är starkare och mer konstanta är också kapacitetsfaktorn större. Många länder i Europa har sett dessa fördelar och bygger ut den havsbaserade vindkraften.
Där är det statliga bolaget Vattenfall en stor aktör. Horns rev i Danmark, där Vattenfalls avtal med staten ger ett elpris på 77 öre per kilowatttimme, är bland det billigaste i Europa, och med byggandet av Horns rev är Vattenfall på väg att bli en av Europas största vindkraftsproducenter.
Det är jättebra att Vattenfall, som i dag driver 1 300 vindkraftverk, ökar produktionen av energi i Europa så att man där får el till rimliga priser. Det känns dock märkligt att man inte gör det i Sverige och i södra Sverige så att även vi kan få låga elpriser.
Sydsvenska Handelskammaren konstaterar att om ingen ny el tillkommer till Skåne till 2030, antingen i form av ny produktion eller bättre kraftöverföring, kan elpriset stiga med 40 öre per kilowattimme. Detta skulle enligt handelskammaren innebära uppemot 200 000 färre jobb och en prischock för Skånes elkonsumenter.
Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att Vattenfall och andra energiproducenter ska våga bygga ut produktionen till havs i södra Sverige, så att man slipper denna prischock?
Fru talman! I min lokaltidning Trelleborgs Allehanda intervjuas i dag Trelleborgs Energis vd Magnus Sahlin med anledning av att regeringen säger nej till tre havsvindsparker utanför Trelleborg. Han säger: "Det är jätteilla. Inte bara för Trelleborg, det är jätteilla för hela södra Sverige."
I artikeln skriver man vidare att "elektrifieringen riskerar att avstanna och elpriserna bli dyrare i Trelleborg och Sydsverige". Magnus Sahlin ifrågasätter inte försvarets bedömning men saknar en backup-plan från regeringen och säger: "Södra Sverige är redan sämst i Europa på effektbalans. 'Alla' har räknat med havsbaserad vind."
När regeringen presenterade sitt vindkraftsnej talade man om en satsning på landbaserad vind, något som Magnus Sahlin dömer ut som orealistiskt. Han säger att det inte finns lediga ytor i Skåne att bygga på.
Vad är energi- och näringsministerns svar till Magnus Sahlin?
Anf. 6 Adrian Magnusson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi är två interpellanter i den här debatten, men det gick knappt att förstå av statsrådets svar. Jag lyckades väl provocera statsrådet så till den milda grad att det var jag som fick respons på mitt inlägg - må så vara.
Energipolitiken och den energipolitiska debatten präglas av historia. Man vill ofta prata om vad som har hänt, vad som har sagts och vad som har gjorts i stället för vad man vill göra framåt och hur man ser på sitt ansvar som regeringsföreträdare här och nu. Ibland verkar det viktigare att använda sådana här frågor som politiska slagträn i stället för att faktiskt lösa människors problem.
Ledamoten Fundahn nämnde att 200 000 jobb hotas nu när den här vindkraftsparken inte kommer på plats. Det var ju inte jag och Marianne som sågs hemma hos henne i Trelleborg och tänkte att vi drar till med siffran 200 000, utan det är Sydsvenska Handelskammaren som har kommit fram till det. Att elen blir 40 öre dyrare per kilowattimme på grund av att den här havsbaserade vindkraften inte kommer på plats är inte heller en siffra som vi har kommit på; den har ju kommit någonstans ifrån.
Frågan om färdigställandet av Kriegers flak har inte blivit mindre akut sedan regeringen valde att lägga en död hand över energiproduktionen i hela södra Östersjön. Här har vi en park som i stort sett är redo att börja tas i drift om fyra år. Ändå bestämmer man genom principiella, ideologiska ställningstaganden att den inte ska byggas.
Statsrådet säger i sitt svar att "på kort sikt, fram till 2030 till 2035, är det framför allt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt en utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft som kan möta ett ökande elbehov". Vattenfall har själva sagt att den här parken kan börja producera 2028 och stå helt färdig 2030.
Nu får jag väl vara beredd på en ingenjörspolitisk redogörelse i nästa inlägg; det brukar vara så. Energi- och näringsministern har begripit något som vi andra inte har gjort; det är den gängse gången.
Jag tycker att det blir ganska tydligt att regeringen sätter politik och principer framför vad som är bäst för elområde 4 och södra Skåne. Det är inte första gången, och det är förmodligen inte heller sista gången. Det verkar snarare vara kutym än misstag.
Det verkar inte finnas något intresse av att lösa de problem som finns i Skåne. Vi får helt enkelt se hur skåningarnas elräkningar ser ut 2028, 2029 eller 2030. Det verkar inte som om Kriegers flak kommer att stå färdigt. Jag tycker att det blev ganska tydligt här i svaret att regeringen inte är intresserad av att ändra sitt beslut kring anslutningen av Vattenfalls havsvindspark vid Kriegers flak.
Det är bara att beklaga att man inte lyssnar på Teknikföretagen, Sydsvenska Handelskammaren, elkonsumenter, skånska politiker, kommunala företrädare, regionala företrädare och alla andra i Skåne som säger att det vore väldigt önskvärt om den här havsvindsparken kom på plats.
Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Marianne Fundahn sa helt enkelt inte lika inkorrekta saker som Adrian Magnusson gjorde - därav lade jag min uppmärksamhet på att bena i det han sa.
Nu kommer väl lite mer av det som Adrian Magnusson kallade för det ingenjörspolitiska. Det är min uppgift att förstå elsystemet bättre än de som inte har ansvar för elsystemet. Det är bokstavligt talat mitt uppdrag från svenska folket och i regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja gå tillbaka till det här med fakta. Jag får ibland brev från dem som sitter och lyssnar på de här interpellationsdebatterna, så jag ska försöka dra det långsamt och pedagogiskt för dem som vill anteckna.
Vi fokuserar på södra Sverige, det som kallas elområde 4 och brukar förkortas SE4. Hur mycket el finns installerad i detta område? 6 200 megawatt. Hur mycket el behövs en normal vinter? 4 800 megawatt. Det är det som behövs en normal vinter.
Beroende på vad den här elen har för egenskaper, alltså om det är väderberoende kraftproduktion eller om det är baskraft, är förutsättningarna olika när det gäller att kunna leverera jämnt under ett år. Om vi har 6 200 megawatt i installerad kapacitet och det behövs 4 800 megawatt en normal vinter fattar man att det finns mer installerad kapacitet än vad som behövs när det är som värst och elbehovet är som störst. Men hur mycket finns tillgängligt, givet vilka egenskaper elen i systemet har? Behovet är 4 800, men det finns bara 1 800 megawatt tillgängligt.
Jag är noll intresserad av ett blame game. Ni har inte här i dag hört mig dra sådant som kom upp i valrörelsen: "Det var ni som lade ned kärnkraften." Jag kan dra sådant någon annan gång. Jag tycker att det långa ordets korta mening är relevant. Fungerar det bra i dag? De allra flesta säger nej. Både Marianne Fundahn och Adrian Magnusson har lyft fram flera av de aktörer som säger att det fungerar för dåligt i dag. Jag håller med. Men då är det relevant att ändå dra slutsatsen: Okej, vi försökte tänka rätt, men det blev dåligt.
Så här tio år senare kan jag konstatera att den rödgröna energipolitiken innebar att det under de senaste tio åren har gått in jättemycket mer el i systemet men att vi bara kan ansluta ungefär lika mycket företag, industrier och hushåll för att konsumera i dag som för tio år sedan. Det finns inget annat område där man skulle acceptera det. Säg att exempelvis Polismyndigheten får 10 000 fler poliser, men när vi frågar vad effekten blev - hur många fler brott som har klarats upp - skulle svaret bli att tre fler brott har klarats upp. Det ungefär så det är med elsystemet nu. Då kan man inte göra samma sak framåt.
Vad gör vi? Jo, vi städar upp i röran. Det har varit svårförutsägbara beslutsprocesser för havsbaserad vindkraft. Under åtta år lät de rödgröna alla de havsbaserade vindkraftsbolagen leka sänka skepp med Försvarsmakten. I december kommer äntligen ett förslag som kommer att innebära att vi anvisar områden. Sverige är sist ut med att lämna systemet som har kostat miljoner för Sverige.
Sedan finns det ytterligare en sak som jag vill trycka på och som är riktigt viktig. Jag kommer från ett möte i dag med en mängd vindkraftsbolag. Hur får vi mer effekt ut av all den el som produceras med lagring, batterier och "taktare" med vätgas? Vindkraften är viktig för oss, men vi ska se till att det inte blir lite el bara när vi känner för det, utan det ska vara mer effekt som kan lösa södra Sveriges effektproblem. Och det är precis det vi gör nu.
Anf. 8 Marianne Fundahn (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Statsrådet påpekar ofta att landets energisystem är dåligt och förstört. Det stämmer ju inte. Sveriges elsystem rankas som världens bästa av World Energy Council. Faktum är att vi i dag har tillräckligt med el men att vi i början av 00-talet, när vi hade tio reaktorer i drift, importerade el. År 2003 importerade vi el 7 902 av årets 8 760 timmar. Sedan 2017 exporterar vi i princip årets alla dagar. Vi kan konstatera att skrivningen i Tidöavtalet om energipolitiken skadar utvecklingen i Sverige.
Handlar svartmålningen av Sveriges energisystem i själva verket om att legitimera subventioner av kärnkraft? Är det inte en risk att utvecklingen av ny teknik bromsas i Sverige när det är fokus på gammal teknik som kärnkraft?
Den senaste tiden har vi sett också sett stora prisskillnader mellan de olika elområdena i Sverige. Det är inte rimligt. Det ska inte skilja 6 500 procent mellan elområdena. Så mycket skilde det sig mellan det billigaste och det dyraste elområdet förra tisdagen när elen kostade knappt 3 öre per kilowattimme i elområde 2 och nästan 2 kronor i elområde 4.
Regeringen måste agera nu för att företagen i södra Sverige ska få elpriser så att de kan konkurrera på lika villkor, växa och utvecklas.
Anf. 9 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! I det senaste inlägget fick vi höra energi- och näringsministern, vice statsministern, som ledamoten Fundahn sa, svartmåla Sveriges energisystem. Det var tydligt och uppenbart, enligt min uppfattning.
Då hade det varit ärligare att säga att frågan om att stå för landanslutning eller inte är oviktig, att man inte vill ha mer havsbaserad vindkraft in i systemet. Det hade också varit en lösning att säga att det inte är havsbaserad vindkraft som gäller utan att det är den linje som Marianne Fundahn antydde, nämligen subventioner av kärnkraft, som är vägen framåt. Även andra kraftslag kan vara aktuella, men det är framför allt fråga om kärnkraft.
På något sätt kan vi stå här och fråga oss om staten ska ta ut en avgift för landanslutning eller inte. Men det blir tydligt att frågan är irrelevant eftersom det inte är vad man vill ha.
Skulle man däremot säga att man vill ha havsbaserad vindkraft, varför kan man inte se till att Kriegers flak, som i stort sett kan producera energi inom bara några år, producerar el till systemet?
Det är en konstig diskussion där man försöker hålla två saker i huvudet samtidigt.
Om regeringen anser att det inte ska komma in mer havsbaserad vindkraft i energisystemet - ja, men säg då det! Säg att det är kärnkraft som gäller.
Anf. 10 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Jag säger inte det därför att det inte är regeringens politik. Det jag kan få tillgång till de kommande åren är sol, vind och effekthöjningar av befintlig kraftproduktion. Vi kan kanske titta på gasturbiner, men jag vill gärna att de ska vara fossilfria - och det kommer inte att vara billigt.
Herr talman! Jag försöker vara noggrann med att inte pådyvla åsikter på Socialdemokraterna som de inte står för. Det vill jag inte heller ha tillbaka. Det är inte hederligt, och det löser inte ett enda problem för Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle nästan vilja ses över en kopp kaffe eftersom jag blir så frustrerad över att vi inte tycks förstå varandra. Hur kan man ställa en interpellation om energipolitik och prata om att vi exporterar jättemycket el året runt och vara nöjd med det? Då har man inte fattat att det inte säger någonting om huruvida det finns nog med el att mätta munnarna varje dag året runt.
Jag svartmålar inte Sveriges elsystem, utan jag pratar om verkligheten som den är. Jag pratar om effektbristen som drabbar alla som bor i södra Sverige. Det är tiotusentals arbetstillfällen som Sverige går miste om.
Jag har tagit med mig en bild med staplar som jag nu visar upp. Den finns på regeringens hemsida under en pressbrief som jag har hållit, och bilden visar all el som har gått in i systemet de senaste tio åren. Det är fråga om 13 000 megawatt, som har resulterat i att vi kan använda ytterligare 340 megawatt. Det är effektproblemet, och det kan man inte vara stolt över. Det ska vi lösa.
Jag vill ha havsbaserad vindkraft, men jag vill att den ska ge mer effekt - inte mer av samma effektbrist som vi har, och att den bara går på export. Jag tjänar svenska hushåll, inte privata företags vinstmarginaler, och jag vill inte vältra över kostnaden för anslutning av ett enskilt kraftslag på hushållen, som jag inte heller gör för något annat kraftslag. Så bygger vi inte Sveriges elsystem robust framåt.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.