effekter av trängselskatten
Interpellation 2004/05:364 av Skårman, Carl-Erik (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-08
- Inlämnad
- 2005-02-08
- Besvarad
- 2005-03-01
- Sista svarsdatum
- 2005-03-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 8 februari
Interpellation 2004/05:364
av Carl-Erik Skårman (m) till finansminister Pär Nuder om effekter av trängselskattenInförandet av trängselavgifter i Stockholm bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vilket är helt i strid med tidigare av s i Stockholm givna vallöften. Införandet planeras att starta i slutet av sommaren 2005 och hålla på till den 12 juli 2006. Turerna kring detta försök har varit många och än i dag så råder det stor oklarhet gällande försöket, både rättsligt och praktiskt.
Man har gjort undantag för vissa speciella trafikantgrupper som kommer att undantas från avgifterna. Några av dessa grupper är: militära fordon, taxibilar, stora bussar samt vissa i något avseende miljöanpassade bilar. Ett antal betalstationer kommer att uppföras runtom Stockholms stad. Enligt de planer man lagt upp så ska, bland andra, en tullstation i nationalstadsparken vid Baron Rålambs väg uppföras. Denna station kommer att dela Stockholms universitets område i två delar. Detta får till följd att även personal och studenter vid Stockholms universitet kommer att tvingas passera igenom tullstationen flera gånger om dagen för att komma till och från de olika institutionernas lokaler. Detta kommer att slå hårt mot verksamheter vid universitetet och mot studenter som av olika skäl måste använda bil och som redan, i många fall, har en mycket ansträngd ekonomi. I värsta fall kan detta leda till att man väljer bort Stockholms universitet som läroanstalt.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att eliminera de negativa effekterna som trängselskatterna medför för verksamheter vid Stockholms universitet?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska kostnader för enskilda som av olika skäl måste passera tullstationer som är uppsatta inom Stockholms universitets område?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att Ekoparken på detta sätt belastas av dessa trafikanordningar?
Finns enligt statsrådets bedömning flera punkter där trängselavgifterna föranleder intrång med trafikanordningar på mark inom nationalstadsparken?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:364
Webb-tv: effekter av trängselskatten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:82 Tisdagen den 1 marsProtokoll 2004/05:82 5 § Svar på interpellationerna 2004/05:364, 371 och 375 om trängselskatten
Protokoll från debatten
Anf. 28 Pär Nuder (S)
Fru talman! Carl-Erik Skårman har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att
eliminera de negativa effekterna som trängselskatten medför för verksamheter vid Stockholms universitet,
minska kostnader för enskilda som av olika skäl måste passera tullstationer som är uppsatta inom Stockholms universitets område,
förhindra att Ekoparken på detta sätt belastas av dessa trafikanordningar.
Carl-Erik Skårman har dessutom frågat mig om det, enligt min bedömning, finns flera punkter där trängselskatten föranleder intrång med trafikanordningar på mark inom Nationalstadsparken.
Carl-Erik Skårman har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att
garantera att staten och Vägverket följer Regeringsrättens dom om upphandling av avgiftssystem för försöket med trängselskatt,
så långt som möjligt begränsa kostnaderna för trängselskatteförsöket, och
begränsa risken för stora kostnader som kan uppstå vid utslag som omintetgör nyttan av gjorda förberedelser.
Gunnar Andrén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att riksdagens anslag till försök med trängselskatt i Stockholm, används på för alla skattebetalare absolut bästa sätt.
Den 4 februari 2005 beslutade Regeringsrätten att målet om överprövning av upphandlingen av utrustning till försöket med trängselskatt enligt lagen om offentlig upphandling ska prövas i sak av Kammarrätten i Sundsvall, och Regeringsrätten återförvisade därför målet till kammarrätten.
Jag har redan i frågesvar den 16 februari 2005, som svar på fråga 2004/05:901, anfört att regeringen avvaktar utgången i Kammarrättens i Sundsvall mål om överprövning av upphandlingen av utrustning till försöket med trängselskatt. Detta svar gäller även i dag.
Vägverket har i en skrivelse den 28 december 2004 anfört att i arbetet med förberedelserna för försöket med trängselskatt i Stockholm har det framkommit bland annat att placeringen av betalstationerna enligt lagen om trängselskatt inte har den precision som erfordras för att betalstationerna ska kunna fungera på avsett sätt och att de måste placeras så att även trafiksäkerhetskrav med mera uppfylls. Vägverket lämnar förslag på vissa justeringar avseende placeringen av betalstationerna. Stockholms universitet har i en skrivelse den 14 januari 2005 till Finansdepartementet påtalat att placeringen av en av betalstationerna för trängselskatt kommer att klyva universitetsområdet i två delar.
Frågan om betalstationernas placering och därmed även eventuell påverkan på Nationalstadsparken har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag är i dagsläget därför inte beredd att föregripa resultatet av den beredningen.
Regeringen tillsatte redan den 12 juni 2003, med avsikt att påskynda behandlingen av införandet av trängselskatt i Stockholms kommun, en förhandlingsman som ska förhandla med kommunen och övriga berörda aktörer om vissa frågor som har samband med införandet av trängselskatt i Stockholms kommun. I förhandlingsmannens uppdrag ingår bland annat att i samråd med de inblandade parterna ta fram ett förslag till hur försöket med trängselskatt i Stockholms kommun ska hanteras samt bedöma och kvalitetssäkra de kostnads- och intäktsberäkningar som rör försöket. Förhandlingsmannen ska under arbetets gång fortlöpande rapportera till Finansdepartementet. Regeringen har genom uppdraget till förhandlingsmannen försäkrat sig om bland annat kostnadskontroll för försöket med trängselskatt i Stockholms kommun.
Det särskilda anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm ska täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms Lokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera till exempel den extra satsningen på kollektivtrafik som genomförs i samband med försöket. I beräkningen av kostnaderna för försöket ingår således även den återföring som ska göras till regionen i form av bland annat kollektivtrafiksatsningar.
Anf. 29 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Tack för de svar som jag har fått. Frågan om trängselskatter präglas från första stund av stress, slarv, ekonomisk och juridisk osäkerhet. Regeringen är på väg att förbruka 3,3 miljarder kronor på ett förgävesprojekt eftersom det förmodligen inte går att genomföra försöket med trängselskatter så som det var tänkt, och det skulle man ha planerat för.
Därutöver tycks regeringen ha förbrukat en tämligen uppriktig politiker genom att tvinga Annika Billström att begå ett löftesbrott gentemot väljarna. Det är kanske besvärligare för demokratin än att man förlorar några miljarder. I det sammanhanget får jag en association till hot och översitteri.
Den dåliga planeringen har emellertid fortsatt. Passiv väntan präglar regeringens nuvarande inställning till frågan trots att den borde föranleda regeringen att börja ett kostnadsbesparande avvecklingsarbete av planerna på trängselskatter. Det tycks ju inte gå att genomföra som man har tänkt sig. Man hoppas kanske ändå att kunna fortsätta på något sätt. Det sägs exempelvis inte ett ord om hur regeringen vill värna Nationalstadsparken i ett sådant fall, men man talar om att det kommer att bli ytterligare ingrepp om ska göra något vidare. Det ska bli intressant att höra Miljöpartiets reaktion på den nonchalansen.
Sedan säger statsrådet Nuder att man har bett Lars Eric Ericsson, tidigare landshövding, att utöva kostnadskontroll. Men hur mycket Lars Eric Ericsson än kontrollerar räkningar kan han inte ta tillbaka de utbetalade 360 miljoner kronorna eller stoppa de upparbetade kostnaderna i form av beställningar som måste betalas. Dessa kostnader ligger i dag på över 1 miljard enligt chefstjänstemannen i Stockholms stad. För dessa pengar får man av allt att döma inget annat än ett antal bussar, som mycket riktigt påpekas i svaret också.
Fru talman! Jag frågar mig vad detta är för sätt att hantera medborgarnas pengar på. Emotionellt får jag associationer till Hallandsåsen. Statsrådet Nuder och statsminister Persson brukar klaga på att man inte har pengar till allt det man vill göra. Det tror vilken potentat som helst att man inte har pengar när man hanterar dem på det här sättet. Då blir man förr eller senare fattig och kommer och tigger, i det här fallet skattebetalarna, om inkomstförstärkning. På samma gång förblir transportfrågorna i vårt starkaste tillväxtområde olösta. Jag tycker att det är en ytterligt dålig regeringspolitik som exponeras i det här fallet med trängselskatterna.
Anf. 30 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet Nuder för svaret. Jag tycket att det är mycket glädjande att finansministern äntligen får möjlighet att delta i en debatt om den här frågan. Den handlar ytterst om regeringsmaktens pris. Det är det vi ser nu. Det är regeringsmaktens pris. Jag tycker att Carl-Erik Skårman gör en intressant iakttagelse när han noterar att det vore intressant att också höra vad Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker i den här frågan.
Jag har tillsammans med bland annat Börje Vestlund deltagit i många andra debatter i den här frågan. Det har alltid varit Socialdemokraterna som har fått försvara detta. Miljöpartisterna och Vänsterpartisterna befinner sig aldrig i kammaren när den här frågan debatteras. Man ska komma ihåg att det finns många olikheter mellan Pär Nuder, Socialdemokraterna och mig, men på en punkt finns det en stor likhet. Det är att vi gick till val år 2002 på att vi inte skulle införa den här typen av avgifter. Regeringsmaktens pris, om det nu är 3,3 miljarder eller om man ska lägga till Norrbotniabanan och annat, är mycket högt.
Den fråga som jag ställde till landets finansminister, och som jag inte tycker att jag fick något svar på, var: Använder man dessa 3,3 miljarder kronor på bästa sätt? Det är en fråga som varje finansminister måste fråga sig. 3,3 miljarder är ju otroligt mycket pengar. I en annan debatt var vi ense om att 1 miljard är väldigt mycket pengar, och 3,3 miljarder är alltså också väldigt mycket pengar. Sedan är det kanske inte så mycket i statsbudgeten, men det är trots allt så mycket pengar att man måste fundera på hur man hanterar dem.
Vi ser nu något som är farligt för politikens anseende. Dessa illa planerade trängselskatter har nu hamnat i domstolen. Där ska de inte vara. Det är plågsamt och pinsamt att vara politiker i det här läget och se att en sådan reform, som man kan kalla det, nästan innebär en beskattningsrätt för en enskild kommun och ett enskilt landsting eftersom det är återföring till Stockholm och Stockholms läns landsting av pengar. Den här typen av återföring är någonting som en finansminister inte heller brukar ge sig in på. Återföring är ett intressant ord i det här sammanhanget. Hade man varit från en annan del av landet kunde man också ha tänkt sig en återföring av skatt på vattenkraft och allt möjligt. Jag tycker att ordet återföring är besvärande. Den här formen av specialdestinerade skatter ska vi inte ha.
Eftersom jag tyckte att jag inte fick något riktigt bra svar på min fråga skulle jag vilja sluta med att ställa den ytterligare en gång till finansministern. Är dessa 3,3 miljarder använda på allra bästa sätt?
Anf. 31 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Den här debatten är ungefär likadan som den alltid har varit. Det är Carl-Erik Skårman, Gunnar Andrén, Martin Andreasson och jag. Den ligger på ungefär samma nivå och handlar om ungefär samma saker. Det pratas om stress, slarv och juridisk osäkerhet. Den juridik man har fastnat i är väl upphandlingsjuridiken, såvitt jag förstår om jag har läst vad som står om detta rätt. I så fall är det väl en juridik som inte har reglerats i samband med att man införde den här lagen.
Så är Carl-Erik Skårman tillbaka och pratar om Annika Billström och hennes löftesbrott. Han pratar om översitteri, och så ska vi diskutera det ett varv till. Man kan fråga sig om det här verkligen lyfter frågan framåt så väldigt mycket.
Men Carl-Erik Skårman berör en viktig fråga, och det är tillväxtfrågan. Jag tror att det har gjorts tillräckligt många utredningar om detta, och de visar några saker. Vi vet i alla fall en sak, och det är trafiken och trängseln kommer att minska. Stockholms handelskammare, och det kan väl ändå inte anses vara några socialdemokratiska hejdukar, har räknat ut att trängseln kostar över 4 miljarder kronor, om jag inte minns fel. Det är dessutom 4 miljarder kronor per år. Det är väldigt mycket pengar i det här sammanhanget.
Då säger Carl-Erik Skårman, Gunnar Andrén och Martin Andreasson att vi ska bygga Ringen. Men vi vet alla att det kommer att ta minst tio år att bygga färdigt de här vägprojekten.
Då kan man fråga sig vad vi ska göra medan vi väntar. Trängseln är ett faktum. Det har utvärderats av ett institut som har konstaterat att det i varje fall utgör ett problem i dag. I stället pratar man om de förgäveskostnader som har varit. Det vet vi väl ingenting om än! Låt processen få ha sin gång. Kom sedan tillbaka om det inte blir någonting. Då ska vi gärna svara på vad det var som gick fel.
Jag ska ge er rätt på en punkt. Jag är lika irriterad som ni på att Vänstern och Miljöpartiet nästan aldrig deltar i de här debatterna. Om det är någon som har deltagit i ett svek i de här sammanhangen så är det Miljöpartiet och Vänstern.
De driver frågan rakt fram, åt det håll de vill. De får inte igenom allt, det ska vi inte säga, men de får igenom mycket. Sedan är det vi som får stå och försvara det. Det kan jag hålla med om, och jag tycker att det är orättvist.
Men ni gör heller inte någonting för att sträcka fram handen, för att försöka hitta en alternativ ordning. I stället sitter ni där och säger nej, som tjuriga barnungar. Ni försöker inte hitta någon bra ordning.
Jag skulle också vilja säga något om att värna Nationalstadsparken. Det är viktigt att värna Nationalstadsparken. Man får göra den prövning som behövs omkring det, men jag tycker inte att man ska uttala sig innan prövningen är avslutad. Man ska inte säga hur det kommer att bli. Som gammalt gatu- och fastighetsborgarråd i Stockholm vet Carl-Erik Skårman att nästan ingenting blir som man planerar och beslutar, för det blir ändå överklagat. Man måste göra förändringar i nästan alla planer.
Anf. 32 Pär Nuder (S)
Fru talman! Det är riktigt, Gunnar Andrén, att det kanske är första gången jag deltar i den här diskussionen här i kammaren. Jag har deltagit i den i många andra sammanhang, det försäkrar jag.
Jag lyssnade mycket noggrant på vad de bägge interpellanterna hade att säga och framför allt vad de inte hade någonting att säga om. Det är karakteristiskt för debatten. När ni diskuterar frågan om trängselskatter är ni kemiskt fria från att diskutera de trafikproblem vi har i Stockholm. Inte med ett ord nämnde ni i era bägge inlägg de uppenbara problem som näringslivet självt i Stockholmsregionen, precis som Börje Vestlund sade, har uppmärksammat. Om vi inte gör någonting åt situationen, på samma sätt som man har gjort någonting åt situationen i många andra storstäder runtom i världen, kommer det långsiktigt att vara hämmande för Stockholm som den tillväxtmotor staden är.
Carl-Erik Skårman sade att regeringen är passiv och kännetecknades av en passiv väntan. För närvarande inväntar vi kammarrättens dom och beslut, av respekt för den domstolsprövning som är en fråga som är viktig för hela projektet. Någonting annat tror jag inte att någon förväntar sig att regeringen ska göra.
Det vi borde diskutera är vad vi egentligen vill och tycker. Vi vill införa trängselskatter därför att vi anser att det är sådana bekymmer med trafiksituationen i Stockholm. Vi vill investera mer i kollektivtrafiken. Vi vill styra trafikströmmarna på ett sätt som gynnar miljön och gagnar näringslivets utveckling i den här regionen. Men vad är ert alternativ? Jag har förstått att ni är emot trängselskatten. Vi vill införa ett system med trängselskatter. Sedan vill vi låta väljarna utvärdera det. De får sedan ha sista ordet. Men ni är svaret skyldiga än så länge: Vad är ert alternativ?
Gunnar Andrén säger att det handlar om mycket pengar. Merparten av de anslag som vi har avsatt för försöket ska användas till investeringar i kollektivtrafik. Är det dåligt? Vad är alternativet till den delen i försöket?
Ni får utveckla er alternativa politik så att den här debatten inte bara blir en formdiskussion, något som svensk politik över huvud taget kännetecknas av i dag. Det är inte en diskussion där olika alternativ vägs mot varandra. Då skulle vi verkligen kunna få till stånd en fruktbar debatt. Det är precis det vi tycker att väljarna bör ställas inför när vi folkomröstar: Tyckte ni att försöket var bra, vällovligt? Blev det bättre i trafiken eller inte?
Vi är beredda att göra det här försöket. Men vad vill egentligen ni?
Anf. 33 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Det var första gången som jag har blivit beskylld för att inte intressera mig för trafikfrågornas lösning i Stockholm. Om nu Pär Nuder inte har noterat de senaste 15 årens resonemang om trafiksituationen i Stockholm så går det bra att fråga Börje Vestlund, som snarast brukar säga att han får skavsår i öronen av att jag pratar så mycket om hur man borde lösa trafiken i Stockholm.
Norra länken, "getingmidjetunneln", Förbifart Stockholm - det kan inte rimligen vara någon nyhet för finansministern att det finns gott om förslag till andra lösningar än den väg som regeringen har valt, att så långt som möjligt stoppa trafiken i vårt starkaste tillväxtområde i landet. Det är grundidén med trängselskatterna, att försöka stoppa trafiken så långt som möjligt för att det ska bli behagligare för dem som finns kvar och kan åka bil.
Det vore en fördel om nu kollektivtrafiken hade fått en förbättring så att vi exempelvis hade haft getingmidjans tunnel. Då hade det inte behövt vara så många jobbresor som görs per bil. I dag görs 30 % av jobbresorna med bil och 70 % med kollektivtrafik. Det är europeiskt rekord. Det är klart att det vore bra om man kunde höja den andel som görs med kollektivtrafik. Det måste till en lösning av trafikproblemen i Stockholm.
Börje Vestlund är inte direkt debattens förnyare. Han säger: Tänk om vi finge införa vår trängselskatt! Då skulle vi kunna få det så mycket bättre, för då skulle inte så många bilar få möjlighet att komma in i Stockholm. Det är ett drömslott han bygger upp. Den juridiska processen har ju lett till att hela projektet har gått på grund, beroende på de brister i juridiska förberedelser som projektet är behäftat med.
Det är klart att man kan tala om drömmar och tycka att de är vackra, att det är fint och så vidare. Men det är drömmar och inte verklighet. Vad Stockholm behöver är en lösning på trafikfrågorna, inte att man försöker stoppa trafiken så att vi inte får de transporter vi behöver. Detta är dålig planering. Det är ett utomordentligt tydligt exempel på att regeringen tycker att det är viktigare att sitta kvar vid makten än att ge en god trafiklösning för Stockholmsområdet, som Gunnar Andrén sade. Ändå hade man ett eget borgarråd, en person som faktiskt vann valet bland annat åt den sittande regeringen. Henne körde man över så att hon nu är förbrukad som aktiv politiker, skulle jag nästan vilja säga. Det tyder på den oerhörda arrogans som har präglat den här frågans handläggning från den socialdemokratiska ledningens sida.
Anf. 34 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Börje Vestlund för att han säger i klartext att Vänsterpartiets och Miljöpartiets frånvaro i den här debatten är en skandal. Det är tråkigt att behöva höra finansministern försvara en politik som andra borde försvara.
Detta är inte socialdemokratisk politik i grund och botten.
Nu ställer sig finansministern, som tidigare varit kommunstyrelseledamot i Österåker, i Sveriges riksdag och frågar vad vårt alternativ är. Vi har ju båda varit förtroendevalda i kommunala sammanhang, och vi har ingått en tidigare överenskommelse, Dennisöverenskommelsen. Den stod Österåkers kommun och även många kommuner söder om staden bakom, och den innehåller faktiskt också, det medger jag, vägavgifter för att finansiera en mängd kollektivtrafikinvesteringar. Och sedan ställer sig finansministern i Sveriges riksdag och frågar vad vårt alternativ är!
De områdesavgifter som ni nu ska ha kommer helt enkelt att driva ut en massa trafik. Jag håller med om att ni ordnar köerna, men ni gör inga ordentliga investeringar. Ni skapar möjligheter för bussar och kommer sedan i annat sammanhang att - långt om länge - bygga ut de två spåren söderut som sedan 1871 utgått från Stockholms Central. Dennispaketet hade en helt annan inriktning, nämligen att man skulle göra ordentliga investeringar i både vägar och spårbunden trafik. Jag kan inte här räkna upp alla de förslag som fanns och som Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet från början var överens om.
Nu har ni ingått en helt annan allians och vill införa områdesavgifter. Det är någonting helt annat. Det gick ni inte till val på. Ni gick inte till val på det. Det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som borde få svara på detta. Jag fattar inte varför ni försvarar någonting som ni i grund och botten inte gick till val på. Det är obegripligt. Regeringsmaktens pris är alldeles för högt i det här sammanhanget. Vi får en politik som inte är bra för Stockholms stad och därmed inte heller för Stockholms län eller för landet i övrigt.
Visst kan man ordna köerna, men då blir det som i London. Där ska man utöka försöket. Varför? Det är klart att direktörerna kommer att kunna köra jättefort inne i Stockholm, precis som de nu gör i London, för folk anpassar sig. Intäkterna har blivit mycket mindre i London än man tänkt sig. Alltså måste man ha mer intäkter. Och vad gör man? Man utökar försöket.
Jag är övertygad om att man om några år kommer att säga att det är för mycket trafik på Essingeleden och att också den måste avgiftsbeläggas. Problemet är att man vidtar åtgärder som inte är avsedda att underlätta, mer än möjligen för några högavlönade direktörer som säkert inte är priskänsliga på det sättet och som därför kan köra in i Stockholm.
Spårtrafiken behöver byggas ut i Stockholmsområdet. Det är vi säkert överens om. Det största problemet är dock ett annat, och ni försvarar en politik som inte tar itu med de verkliga problemen. Ni ordnar köerna. Vi vill bygga bort dem på ett helt annat sätt, inklusive vägavgifter. Jag står för att vi behöver andra intäkter, men inte områdesavgifter. Det är fel politik.
Slutligen vill jag i den här replikomgången säga att den utveckling som ägt rum skapat ett jätteproblem. Börje Vestlund har rätt i att det är en annan lag, upphandlingslagen, som är grunden för det här. Men det är hela sättet att ta itu med den här frågan som lett fram till att det blivit som det blivit.
Allra sist: Jag tycker fortfarande att det är en skandal att ni behöver försvara detta som är ett verk av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Anf. 35 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Finansministern har helt rätt; det här handlar nästan alltid om en formdiskussion och nästan aldrig om en sakdiskussion. Det är tråkigt, för jag håller med om att vi behöver ha en ordentlig diskussion om Stockholmstrafiken.
Låt oss då ta en liten diskussion om just trafikfrågor i denna replikomgång. Jag har inte studerat Folkpartiets budgetalternativ så noga, men däremot har jag studerat Moderaternas. När jag tittar på deras alternativ kan jag konstatera att beträffande vägar för det här året får man bygga fem mil mer väg än vad vi har i vårt budgetförslag. Det blir inte särskilt mycket om man också ska tillfredsställa en rad andra önskemål, berättigade önskemål, som finns runtom i landet.
Jag skulle också vilja tacka Carl-Erik Skårman så mycket för erbjudandet. Vi kanske inte behöver betala massor av pengar för att göra analyser av valet eftersom Carl-Erik Skårman är bättre på att göra dessa än vi. Men vi vann nog inte valet på att vi lovade att inte införa avgifter. Jag är helt övertygad om, Carl-Erik Skårman, att det var andra saker vi vann valet på, med tanke på de mycket större fadäser som den borgerliga majoriteten i Stockholms stadshus gjorde i form av utförsäljningar av allmännyttan, privatiseringar av stora delar av välfärden med mera. Det var knappast för att Annika Billström sade att hon lovade att inte införa avgifter. Det är möjligt att det var en och annan som gick över - kanske Carl-Erik Skårman funderade på att rösta på Socialdemokraterna i det sammanhanget - men jag tror inte att det var det viktiga.
Slutligen, fru talman, skulle jag bara vilja säga att visst behöver vi en diskussion om trafiken i Stockholm, men då måste vi diskutera allting. Vi måste diskutera både kollektivtrafiken och vägtrafiken. Vi måste också diskutera hur vi kan få vägtrafiken och kollektivtrafiken att röra sig i ett annat mönster än i dag. Det kommer att ta många år att få de projekten färdiga även om man sätter i gång dem nu.
Anf. 36 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Jag måste säga att på ett sätt lider jag lite grann med Socialdemokraterna i den här debatten just för att detta är en politik som Socialdemokraterna själva i grunden inte står för. Då är det också intressant att jämföra vad Börje Vestlund säger och vad Pär Nuder säger. Börje Vestlund bekräftar att Socialdemokraterna gick till val på att inte införa trängselavgifter. Det Annika Billström i ABC sade till Stockholmsregionens väljare den 20 augusti 2002 var: Mitt besked till Stockholms väljare är att det blir inga avgifter under nästa mandatperiod, och det är ett vallöfte från oss.
Det Pär Nuder nu säger i debatten är det rakt motsatta: Vi vill införa trängselskatter. Om jag räknade rätt sade han det två gånger i sitt tidigare inlägg. Han sade: Vi vill införa trängselskatter. Då har Socialdemokraterna antingen gjort en omvändelse under galgen, och i så fall måste de stå för den, eller så visste de redan i valet 2002 att de tänkte köra över Annika Billström, att det vallöfte som Stockholmsregionens väljare fick från Socialdemokraterna skulle brytas efter valet. Pär Nuder räknar nämligen upp argument efter argument för varför han tycker att det är viktigt att Stockholmsregionen får trängselskatter.
Det beklämmande, fru talman, är att de konstitutionella aspekterna av trängselskatterna är sådana att det är i Sveriges riksdag som det avgörs ifall Stockholmsregionen ska införa trängselskatter. Det är inte invånarna i de berörda kommunerna, eller de beslutande församlingarna i dessa kommuner, som äger det yttersta avgörandet utan det är Sveriges riksdag. Därför blir det naturligtvis mer intressant vad Pär Nuder säger än vad Annika Billström säger.
Socialdemokraterna vill i den här debatten vrida bort uppmärksamheten från allt annat än själva trängselskatterna. Carl-Erik Skårman tog i sin interpellation upp några aspekter som gällde de olyckliga placeringarna av avgiftsstationerna inom Nationalstadsparkens område. Där ges inget annat svar än att man vill skaka av sig anklagelser om att man skulle ha slarvat i arbetet med att utarbeta detta lagförslag. Ja, kanske är det så att det gick lite fort fram. Till exempel finns det i bilagan till lagen om trängselskatter, där man på en kartskiss placerar ut avgiftsstationerna i Nationalstadsparken, över huvud taget inga förarbeten till regeringens proposition. Det var ett lagförslag utan förarbeten. Inte undra på att problem dyker upp under resans gång.
Man ifrågasätter att det skulle komma så kallade förgäveskostnader. Det enda vi vet just nu är att vad som än händer i den juridiska prövningen så kommer det att bli avsevärda fördyringar eftersom Vägverket nu har uppdragit åt den man tänkt sig som leverantör av de tekniska tjänsterna att låta hundratals kvalificerade tjänstemän sitta och göra ingenting i väntan på att kammarrätten blir färdig med sitt beslut.
Antingen blir det merkostnader för all den väntetid som blir för dessa hundratals arbetare eller också blir det en mycket stor merkostnad om man måste avbryta upphandlingen och börja om från början. Den riktigt stora merkostnaden blir det naturligtvis om man därefter avbryter försöket.
Jag återkommer i nästa inlägg till frågan om vilka konsekvenser detta får för Stockholmsregionen. Det är helt klart att dessa merkostnader måste tas någonstans ifrån. De minskar möjligheten till viktiga investeringar i infrastrukturen runtom i vårt land.
Anf. 37 Pär Nuder (S)
Fru talman! Jag ifrågasätter på intet sätt Carl-Erik Skårmans erfarenhet och engagemang i trafikfrågor i Stockholmsregionen. Han är betydligt mer erfaren därvidlag än vad jag är. Jag konstaterar att Carl-Erik Skårman inte nämnde något om sin alternativa politik vare sig i sin interpellation eller i sitt inlägg.
Jag ställde medvetet frågan till både Skårman och Andrén vad alternativet egentligen är. Ni talar om getingmidjan och Norra länken. Andrén gråter över den spillda Dennismjölken som ett alternativ till trängselskatter.
Det är väl inte kontroversiellt att vi ska investera bort getingmidjan eller Norra länken eller att vi ska bygga Mälartunneln? Det är vi väl ense om? Det kan väl inte vara ert alternativ till att få bort köerna och trafikinfarkten? De finns här och nu och är så besvärande och tillväxthämmande för den här regionen. Det är här och nu vi har möjlighet att åstadkomma något mot det problemet.
Den här debatten handlar om att ge väljarna möjlighet att i lugn och ro få erfarenhet av försöket, utvärdera det och tala om för oss lagstiftare om man vill fortsätta att ha systemet eller inte.
Jag tycker att övertonerna i debatten är monumentala. Om det ändå fanns något radikalt annorlunda alternativ till detta. Det enda alternativ jag hör i diskussionen i största allmänhet - och i dag - är att ni är emot detta. Det ni är för är ju inte kontroversiellt, och det är ju inte något annat än vad kammaren tycker. Det är behov av stora trafikinvesteringar i Stockholmsregionen, precis som Börje Vestlund sade. Det är investeringar som kommer att ta betydande tid.
Varje morgon har vi trafikinfarkterna i Stockholmsregionen. Varje dag betalar Stockholms näringsliv ett pris för detta. Det är det vi vill göra något åt.
Anf. 38 Carl-Erik Skårman (M)
Fru talman! Statsrådet Nuder ropar på gigantiska storverk som ska vara lite roliga, åtminstone för fantasin, som alternativ. Men jag säger: Genomför de alternativ som statsrådet påstår att vi är överens om så får vi se om det finns anledning att göra mer.
Om jag får tro statsrådet Nuder är vi uppenbarligen överens om att möjligheten att lösa trafikfrågan i Stockholm ligger i ett stegvis genomförande av Dennispaketet, såsom getingmidjan, Norra länken, Södra länken och de andra delarna.
Fem mil väg väster om Stockholm kan ge den Förbifart Stockholm som fanns med redan i Dennispaketet. Vem var det som bröt den överenskommelsen - den överenskommelse som ingicks den 30 september 1992? Jo, det var Socialdemokraterna som en natt inte höll för risken att inte få dominera regeringspolitiken. Man satte en käpp i hjulet för denna ganska omfattande och från den borgerliga sidan ganska generösa politik som skulle ha löst mycket av Stockholmstrafiken.
Om man inte vill diskutera det utan bara vill diskutera gigantiska planer som stimulerar fantasin mer än trafiken i Stockholm vill man kanske inte fortsätta att resonera. Det är Socialdemokraterna som har ansvaret för den misslyckade trafikpolitiken i Stockholm.
Anf. 39 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tycker att det är tråkigt att höra att vi inte har något alternativ. Vi har haft en överenskommelse där det också ingick avgifter. Det är väl ändå att nedvärdera eventuella lyssnare att säga att vi inte har någon politik alls. Det är faktiskt inte sant. Det är svårt att debattera på den nivån. Vi har fortfarande en överenskommelse om Dennis och vi står fortfarande bakom den. Det är inte korrekt att säga så. Vi kan inte fortsätta på den nivån. Det går bara inte.
I Malmö ska man nu bygga Citytunneln. Den kostar ungefär 9 ½ miljarder. Kommunen går in med en del pengar i det. Det är ett bra förslag. Man sätter nu i gång.
Jag har bott i den här regionen i 26 år. Ett av de stora problemen är att vi inte har gjort några stora investeringar i grund och botten sedan Essingeleden invigdes i början av 1970-talet. Någon enstaka sak har väl tillkommit. Jo, Södra länken har tillkommit. Jag tar tillbaka vad jag sade.
Ett av de stora problemen är att det län som vi nu råkar befinna oss i - även om Helgeandsholmen formellt sett tillhör hela Sverige - sedan 1970 har ökat med 400 000 människor, men trafikinvesteringarna har inte hängt med. Att genom områdesavgifter försöka ordna köerna kommer att få effekter som jag tror att socialdemokrater och goda liberaler inte gillar. Vi kommer nog att få mycket mindre trafik. Men vem är det som inte kommer att anse sig ha råd att åka? Det är tyvärr inte de högre statstjänstemännen, utan många vanliga människor som känner att detta är en politik som de inte riktigt accepterar.
Anf. 40 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Finansministern kommer tillbaka till frågan om trängselns kostnader. Det är självklart att vi har en trafikinfarkt i Stockholmsregionen som åstadkommer merkostnader både i tidsförluster, tillväxthinder och inte minst miljömässigt. Den medicin som regeringen nu, på beställning av Miljöpartiet, kommer att dela ut kommer att vara en värre kur än vad själva sjukdomen är. Regeringens egen utredning, Stockholmsberedningens betänkande, pekar på att den trängselminskning man åstadkommer på marginalen genom skatter inte uppväger de merkostnader som man ålägger näringsliv och regionens invånare genom avgifter. Avgifterna kostar mer än värdet av den marginella trängselminskning som man uppnår.
Detta försvinner på något sätt ur regeringens syn på detta. Det är ännu ett tecken på att detta inte är någon normal trafikpolitisk fråga. Den här frågan handlar inte om hur vi ska åstadkomma en helhetslösning på trafikinfarkten i Stockholmsregionen. Frågan handlar om att regeringen ska betala Miljöpartiet för regeringsmakten. Det är det som Annika Billström också öppenhjärtigt och ärligt har redovisat för väljarna efter valet, efter det att hon tvingades bryta löftet. I en Studio ett-sändning efter valet medgav hon att det var Miljöpartiet som använde det som en utpressningsmetod mot ett misstroendevotum. Regeringen hade inget att välja på, som Annika Billström uttryckte det.
Det finns ju några i Stockholmsregionen som kommer att påverkas av en ökad trängsel. Det gäller till exempel de kommuner runt Stockholms innerstad där Vägverket nu planerar att sätta upp skyltar som visar hur man kan åka genom dem för att undvika avgiftsstationerna. Trängseln kommer inte att minska i Stockholmsregionen. Trängseln kommer att flyttas ut till de mer perifera delarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.