Effekter av regeringens näringspolitik
Interpellation 2014/15:602 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-18
- Överlämnad
- 2015-05-19
- Anmäld
- 2015-05-20
- Sista svarsdatum
- 2015-06-02
- Svarsdatum
- 2015-06-05
- Besvarad
- 2015-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Regeringen förbereder en politik som innebär påtagliga ökningar av skatterna på jobb och företagande. Resurserna som detta inbringar ska i huvudsak användas till att bygga ut arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen. Såväl finansministern som arbetsmarknadsministern har dock i kammaren erkänt att detta inte skapar några nya jobb. Frågan är då vad det är i regeringens politik som skapar de nya jobben.
I den mediala debatten har särskilt statsministern i detta hänseende framhävt betydelsen av näringspolitiken. Det enda konkreta förslaget på vad detta handlar om är inrättandet av det så kallade Innovationsrådet. För detta vill regeringen avsätta drygt 500 miljoner kronor. Detta ska sättas i relation till de 20–30 miljarder kronorna som kommer att belasta svensk ekonomi i form av höjda skatter.
Om det nu vore så att 500 miljoner kronor för en ”aktiv näringspolitik” vore en ekonomisk mirakelmedicin så får vi anta att den samlade ekonom- och forskarkåren hade listat detta som den i särklass viktigaste politiska reformen. Det vore också rimligt att anta att de flesta länder införde liknande innovationsråd. I sammanhanget är det också värt att notera att Sverige enligt EU-kommissionen och Global Innovation Index under senare år fått ett av världens absolut mest innovativa företagsklimat.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
- Vilka effekter förväntar sig ministern och regeringen att införandet av ett innovationsråd kommer ha för svensk export och tillväxt?
- Vilka beräkningar och vilket forskningsstöd vilar ministern och regeringen sina slutsatser kring Innovationsrådets förmodade positiva effekter på?
- Anser ministern att inrättandet av ett innovationsråd kompenserar svensk ekonomi för de mellan 20 och 30 miljarderna i skattehöjningar som regeringen planerar att införa till 2016?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:602
Webb-tv: Effekter av regeringens näringspolitik
Dokument från debatten
- Fredag den 5 juni 2015Kammarens föredragningslistor 2014/15:110
- Protokoll 2014/15:110 Fredagen den 5 juniProtokoll 2014/15:110 Svar på interpellation 2014/15:602 om effekter av regeringens näringspolitik
Protokoll från debatten
Anf. 124 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte har ställt flera frågor till mig om regeringens näringspolitik i allmänhet och det nationella Innovationsrådet i synnerhet.
Stabila offentliga finanser är grunden för regeringens jobbpolitik och för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. På denna grund bygger vi vår jobbagenda, som består av investeringar för framtiden i infrastruktur, forskning, bostäder och klimatomställning, en politik för fler och växande företag genom en aktiv näringspolitik, ökad innovationskraft och en ökad export samt kunskapsreformer för ett modernt arbetsliv med ett bättre fungerande utbildningssystem, ett nytt kunskapslyft och bättre matchning.
Som Fredrik Schulte pekar på kommer Sverige ofta högt i internationella rankningar av innovations- och konkurrenskraft. Det är positivt. Men andra länder utvecklas snabbare, och Sveriges försprång krymper. Det är också tydligt att vi "kommer väl ut" när man mäter inputfaktorer som storleken på våra investeringar i forskning och utveckling. Men det är också tydligt att vi är sämre på att dra nytta av dessa investeringar i form av nya varor, tjänster och exportmöjligheter. Det är därför en rimlig slutsats att vi bör kunna få ut mer av våra investeringar i forskning och utveckling och ur vårt innovationssystem.
Det är här Innovationsrådet kommer in. Många andra länder har innovationsråd och har haft det under lång tid. Vårt grannland Finland har ett forsknings- och innovationsråd sedan 2007. Även andra viktiga konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Kanada och Singapore har innovationsråd.
OECD beskrev 2013 det svenska innovationssystemet som fragmentiserat och utan stark ledning; olika departement var dåligt koordinerade. Regeringen har tagit intryck av OECD och internationella erfarenheter. För att utveckla Sverige som innovationsland och stärka vår konkurrenskraft har vi inrättat ett innovationsråd med statsministern som ordförande, ytterligare fyra statsråd och tio externa ledamöter.
Innovationspolitiken spänner ofta över flera politikområden. Konstruktionen med ett litet råd på hög politisk nivå möjliggör en effektiv koordinering och prioritering och ett helhetsgrepp på det här viktiga området.
Anf. 125 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag tackar näringsministern så mycket för svaret.
Jag ska börja med att ge näringsministern en komplimang: Han är en mycket skicklig politiker. Hade jag inte varit politiker själv och inte varit så pass intresserad och insatt i den politiska debatten är det inte helt omöjligt att Mikael Damberg hade lurat mig till att rösta på honom. När man hör näringsministern stå här och prata om stabila statsfinanser, en aktiv näringspolitik, stärkt svenskt välstånd, innovationskraft, export och Sverige som kunskapsnation låter det väldigt bra. Det är värdeord och inriktningar på politiken som jag tror att de flesta i den politiska mittfåran stöder. Det är genom arbete, företagande och innovation som vi bygger Sverige starkt, bygger vårt välstånd och bygger våra förutsättningar för en god välfärd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Problemet är bara det, herr talman, att när man skärskådar de fina orden och skrapar lite på ytan visar det sig att "stabila statsfinanser" blivit en avveckling av överskottsmålet. Socialdemokraterna säger en sak: Vi ska ha stabila statsfinanser. Sedan gör de det precis motsatta. De ska ta bort förutsättningen för stabila statsfinanser, under stark kritik från till exempel Finanspolitiska rådet.
Socialdemokraterna pratar om att stärka Sverige som kunskapsnation, men de vill riva upp beslutet om att satsa mer pengar på mer matematikundervisning i skolan och riva upp riksdagens beslut om att införa en tioårig grundskola. Det som skulle bli en förstärkning av Sverige som kunskapsnation blev motsatsen: en försvagning av Sverige som kunskapsnation.
Mikael Damberg anser att Sverige har ett starkt innovationsklimat. Det är sant. Som jag skrev i min interpellation kommer Sverige högst upp i många rankningar. Men det är inte ofta det är så. År 2006 var Sverige inte ens i tio-i-topp. Det här är en utveckling som har skett under de senaste åren. När Mikael Damberg står här och säger att avståndet krymper har jag lite svårt att förstå vad han menar.
Vad gäller en aktiv och bra näringspolitik kan jag säga att det som Socialdemokraterna de facto gör är att massivt höja skatterna på jobb och företagande. Visserligen har även Alliansen föreslagit skattehöjningar. Vi gick till val 2014 på skattehöjningar med uppemot 8 miljarder. Men, herr talman, vi föreslog inga skattehöjningar på jobb och företagande, utan på andra saker.
Alla de fina ord som vi får höra från näringsministern kokar ned till en praktisk politik som är raka motsatsen till det som näringsministern står och säger.
Jag frågade i min interpellation, och jag anser inte att jag har fått svar, vad det enda egentliga förslag som den här regeringen har för att stärka det svenska näringslivet, nämligen ett innovationsråd, kommer att ha för effekt. Jag tycker inte att det är katastrofalt att inrätta det här Innovationsrådet, herr talman. Förslaget är bara om möjligt lite löjligt, för det kommer inte att ha någon effekt. Det kommer att vara relativt betydelselöst. Jag frågade Mikael Damberg i min interpellation om det finns något forskningsstöd för att ett sådant här innovationsråd skulle ha någon betydelse. Han har inte kunnat ge något svar på det.
Av alla fina ord har det mesta i själva verket blivit motsatsen.
Anf. 126 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tackar Fredrik Schulte för interpellationen. Jag tror att vi i debatten kommer att känna igen en del från valrörelsen. Vi har olika syn på vad som leder till innovationer, utveckling och ett gott näringslivsklimat.
Men vi har i grunden också olika bild av hur det går för Sverige. Fredrik Schulte är fast i något slags regeringsförsvarsperspektiv. Han tror att allt bara är bra och att vi toppar alla rankningar. Det var så Moderaterna brukade säga i regeringsställning, men det är faktiskt inte sant. Jag fick nu ta del av Innovation Union Scoreboard, där vi åter är i topp bland EU-länderna, för femte året i rad. Det är jättebra, trots att Schweiz är långt före oss. Problemet är att vi tappar mark, vilket vi har gjort under de senaste åren. En lång rad år har andra länder lyckats förbättra sina placeringar och gått uppåt i rankningarna, medan Sverige fallit tillbaka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller global konkurrenskraft har vi fallit från plats tre till plats tio. Vi går inte uppåt utan faller nedåt. Vad gäller skolresultat finns det inget annat OECD-land där elevernas kunskapsresultat faller så snabbt som i Sverige. Det är inte soliga gatan där allting är precis som det ska. Det är produktivitet som bygger konkurrenskraft långsiktigt, men produktiviteten har legat still i Sverige sedan 2007. Det är ett jätteproblem för Sverige, om vi ska vara en stark exportnation. Vår export har också utvecklats svagare än våra konkurrentländers.
Om man står för den här analysen måste man också fundera på vad vi måste göra annorlunda. Under tidigare mandatperioder trodde man från Moderaternas sida att stora skattesänkningar skulle skapa alla lösningar och vända trenden och valde att genomföra sådana. Nu ser vi att vi möter en stenhård konkurrens på en global marknad. Vi möter länder som satsar stenhårt på forskning och utveckling, kunskapsreformer, livslångt lärande, innovationsinsatser och samverkan mellan näringsliv, akademi och politik, som ska kunna utveckla saker och ting ihop.
I det läget måste vi lära av de bästa. Skattesänkningar och "skatteundantag" för arbetsgivare som anställer unga människor är inte det som bygger konkurrenskraft i en global ekonomi. Det hade inte effekt. Arbetslösheten bland ungdomar var högre efter att man infört det än innan. Vi använder i stället de här pengarna till insatser som långsiktigt bygger vår konkurrenskraft genom investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande, utbildningssystemet och exportinsatser som är till för att vi ska få fler företag som orkar gå på export.
Vi gör alltså två olika analyser av läget för Sverige. Vår bild är att det är viktigt att vi höjer tempot och gör större investeringar i sådant som bygger långsiktig konkurrenskraft och som gör att svenska företag klarar en global konkurrens. Schulte råkar vara fast i bilden att ingenting behöver göras i Sverige, att vi kan fortsätta som förut. Men det går inte.
Jag vill också bemöta det Fredrik Schulte säger om Innovationsrådet. Finns det alltid en forskningsrapport som bevisar att det man genomför är bra? Nej, det kanske det inte finns, ärligt talat. Men vi kan dra slutsatser av flera andra länder som har lyft sig när det gäller innovation. De har haft ett väldigt strategiskt ledarskap. De har haft ett tydligt politiskt ledarskap för innovationspolitiken.
Jag som innovationsminister i regeringen är oerhört tacksam över att statsministern leder Innovationsrådet. Det gör att frågorna får ett lyft över departementsgränser. Det är då inte bara ett departement som är intresserat av innovationsfrågor. Jag är helt säker på att den tidigare näringsministern i den borgerliga regeringen tyckte att innovationsfrågor var jätteviktiga. Men det är inte alltid säkert att alla andra departement driver frågorna med samma tyngd. Att statsministern tar den här frågan och driver den framför sig gör att hela regeringen kommer framåt. Jag tror att det är otroligt viktigt. Vi har lärt oss av hur andra länder har gjort och dragit slutsatser av det.
Anf. 127 Fredrik Schulte (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tror inte på något sätt att läget är så soligt att vi ingenting ska göra. Sverige har jättestora utmaningar framför sig. Det har vi inte minst - det var lite det som Mikael Damberg antydde - eftersom stora delar av världen som har legat efter kommer i kapp. Det handlar om länder som Kina och Sydkorea och om stora delar av Centralasien och Sydamerika, inte minst, som kommer i kapp på olika sätt. Det är klart att den globala konkurrensen bara blir tuffare och tuffare. Då återstår väldigt mycket. Vi kan aldrig luta oss tillbaka och tro att Sverige har säkrat sitt framtida välstånd och sin framtida välfärd, utan vi måste hela tiden vara topnotch och arbeta med att förbättra vår politik.
Det gäller särskilt skolan. Det är vår framtid. Då tycker jag att det är mycket märkligt och självmotsägande att näringsministern står här uppe och säger att vi har de stora utmaningarna och att ni sedan tar bort satsningar på extratimmar i matteundervisningen. Ni tar bort det förslag som riksdagen har beslutat om som handlar om en tioårig obligatorisk grundskola. Och ni tar bort satsningen på de mest kompetenta och dugliga lärarna i form av utvecklingen av förstelärarsatsningen.
Man säger en sak men gör någonting helt annat.
Den poäng som jag vill göra kring innovation och innovationsklimatet är att Sverige under de senaste tio åren har sett en tydlig positiv utveckling. Man kan titta på den mätning som EU-kommissionen gör. Jag tror att vi låg på plats tio år 2006. Precis som näringsministern har sagt har vi de fem senaste åren i rad toppat den.
Om man var på plats tio år 2006 och om man de fem senaste åren har toppat det har det varit en positiv utveckling. Jag skulle säga det. Jag tror att Mikael Damberg får väldigt svårt att motivera att det skulle vara annorlunda.
Vi har också haft en väldigt positiv utveckling på arbetsmarknaden. Under de senaste 30 åren har det nettomässigt skapats en halv miljon nya jobb. 360 000 av den halva miljonen, alltså mer än två tredjedelar, har tillkommit de senaste åtta åren - det säger någonting - trots att vi har haft den värsta krisen sedan depressionen på 30-talet i den globala ekonomin.
Men det finns mycket att göra. Inte minst finns det mycket att göra när det gäller att stärka förutsättningarna för entreprenörer att bedriva näringsverksamhet. Till exempel skulle entreprenörskatten, när man lägger ihop bolagsskatten och vinstutdelningsskatten, behöva sänkas för att det ska vara mer lönsamt och attraktivt för unga företagare att stanna kvar i Sverige.
Jag tänker på personer som har en idé om en app. Jag tänker på unga innovativa datakillar och datatjejer som startar något som kanske blir framtidens Skype och omsätter miljarder. Varför ska de stanna i Sverige när de väldigt enkelt kan flytta till Luxemburg inom ramen för EU och få väsentligt lägre skatter? Det är klart att skatter spelar roll för incitamenten att bedriva verksamhet och intresset att bedriva näringsverksamhet i ett land. Det är väldigt tydligt belagt.
I stället för att prata om de frågorna pratar Socialdemokraterna om en aktiv näringspolitik. Jag undrar: Vad är den här aktiva näringspolitiken? Vi har ju gått igenom nu, punkt för punkt, hur ni höjer skatterna på jobb och företagande och tar bort överskottsmålet. Det enda det kokar ned till är det här Innovationsrådet. Det är väl trevligt, men det har ingen betydelse.
Anf. 128 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är fascinerande att höra en moderat tala om överskottsmålet. Igen lämnade man över ett enormt budgetunderskott till en socialdemokratiskt ledd regering. Förra året var det 74 miljarder kronor i underskott. Smaka på den siffran! Då står Moderaterna här och talar om ett överskottsmål. Ni skapade ett underskott av historiska mått i Sverige, som nu gör att Sveriges möjligheter att investera och göra viktiga satsningar begränsas. Ni hade inte ordning på ekonomin. Annars hade vi inte stått här och talat om krona för krona i kammaren. Det var ni som hade ansvar för statens ekonomi på er tid.
Jag noterade att ni skjuter ert krav på balansmål framåt i tiden i er budgetmotion. Du kanske kan reda ut varför det är 2020. Ni verkar inte heller tro på det här. Ni verkar inte ens tro på er egen politik.
Men det är intressant att i ett läge med stora underskott i statens finanser, då vi utmanas i fråga om konkurrenskraft från hela världen, är Schulte tillbaka i skattesänkningarna. Nu är modellandet Luxemburg. Vi kanske kan räkna på skatteintäkterna i Luxemburg och i Sverige. Var skulle vi hamna? Är det en skattekonkurrens ned till Luxemburgs nivå som är Moderaternas nya drömagenda? Det är intressant. Det är inte det man försöker säga utåt, men det är uppenbarligen det som fortsatt är det viktigaste för Moderaterna.
Nu när budgeten från regeringens sida faktiskt går igenom den 16 juni tror jag att Moderaterna får problem med att förklara varför man säger nej till järnvägsunderhållet när tågen inte går i tid. Varför säger man nej till bostadsinvesteringar när vi ser att 150 kommuner runt om i Sverige har bostadsbrist och att unga människor inte kan flytta hemifrån? Varför säger man nej till utbildningskontrakt, traineejobb och extratjänster i välfärden? I stället för att de här människorna faktiskt ska få göra en viktig insats ska de gå hemma och vara arbetslösa. Man säger nej till stora utbildningssatsningar på universitet och högskolor och när det gäller vuxenutbildning. Det är intressant med skolan. Man säger nej, i alla fall i de budgetar som man än så länge har presenterat, till den stora lönesatsningen för lärarna de kommande åren. Är inte lärarna själva nyckeln till att vända skolutvecklingen i Sverige? Det var i alla fall det jag lärde mig under många år när jag jobbade med utbildningspolitik.
Men för att ha råd att göra satsningar på utbildning, universitet, bostadsbyggande och infrastruktur måste man ha intäkter till samhället. Annars blir det underskott. Det är där Moderaterna inte får ihop sin politik. Så fort ni hamnar i ett läge där ni ska välja väljer ni skattesänkningar till Luxemburgs nivå. Då blir det inga pengar över till skolan, bostadsbyggandet och infrastrukturen. Och då klarar inte Sverige av den internationella konkurrensen. Då hamnar man efter. Det hänger ihop.
Det är tur att vi nu har bytt inriktning på politiken. Det handlar om att klara av en näringspolitisk offensiv som innebär att vi funderar över hur vi får fler svenska företag på exportmarknaden. Då måste vi ha en representation på exportmarknaden och i tillväxtländerna. Då kan man inte, som ni föreslår, dra ned på exportstödet, så att vi får stänga viktig representation på tillväxtmarknader runt om i världen. Det blir inte fler företag som växer och anställer fler om man inte ser till att svenska företag får möjlighet att komma ut på exportmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det blir intressant att jämföra resultaten. Att tala om politik är en sak, men problemet för Moderaterna blir att man talar om politik som vi faktiskt har sett resultatet av. Det var en minskande global konkurrenskraft. Det var minskade försteg gentemot andra länder. Och kunskapsraset i svensk skola var det största som vi har skådat inom hela OECD. Det är nog dags att byta politik för att Sveriges konkurrenskraft ska klara framtiden.
Anf. 129 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Det är mycket motvilligt som jag måste citera statsministern för att sammanfatta Mikael Dambergs senaste inlägg: Det är bara trams.
Man kan titta på Moderaternas budgetförslag. Om Mikael Damberg hade bemödat sig om att läsa det hade han sett att hälften av de 3 miljarder som vi vill använda för reformer går till just järnvägsunderhåll. Det är bra att han har koll på vad det är som föreslås här i riksdagen.
Men vi säger nej till väldigt mycket av det som ni föreslår. Vi säger nej till bostadssubventioner som bevisligen inte har fungerat, som bevisligen bara kommer att göda byggherrarna och som inte kommer att ha någon effekt. De har inte haft någon effekt tidigare, och de kommer inte att ha effekt nu heller.
Mikael Damberg räknade upp flera saker. Det är intressant att han inte räknade upp den största satsningen som Socialdemokraterna vill göra. Den största satsningen som Socialdemokraterna vill göra är det som de alltid vill göra, nämligen höja bidragen - bidragen, bidragen, bidragen. Det är, så att säga, själva kärnan och kittet i socialdemokratin nu för tiden. Man vill göra det mindre lönsamt att arbeta.
Sedan försöker Mikael Damberg skymma undan de här delarna av debatten genom att säga att vi nu har dragit på Sverige stora underskott. Han nämnde siffran 74 miljarder. Det intressanta är att vi har låtit riksdagens utredningstjänst titta på hur stora underskotten hade varit om Mikael Dambergs budgetförslag under de senaste åren hade gått igenom. Då hade de varit ännu större. Ni har ju - inte det senaste året, men på det stora hela - föreslagit nästan exakt samma nivåer. Det är kort och gott bara käbbel.
Anf. 130 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag återgår till det som egentligen är interpellationens kärna: Behövs ett innovationsråd? Är det bra att statsministern engagerar sig över departementsgränser för att sätta fokus på Sveriges innovativa förmåga? Jag bedömer att det är otroligt viktigt att visa politiskt ledarskap men också att samordna innovationspolitiken så att den blir effektiv. Det är det som OECD i sina granskningar av svensk innovationspolitik har kritiserat: Det har funnits en brist på samordning. De har också föreslagit i sina rapporter att Sverige borde överväga att inrätta ett innovationsråd, vilket vi nu har gjort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är en klok politik. Det är fokus på det som bygger Sverige starkt. Men är det hela svaret på de näringspolitiska utmaningarna? Nej. Jobbfrågan avgörs av så mycket mer. Jobbfrågan avgörs i Sverige av om vi har stark ekonomi och om vi gör investeringar i infrastruktur, i bostäder, i miljöåtgärder och i forskning. Den avgörs av om vi gör investeringar i en aktiv näringspolitik, inte minst en exportfrämjande politik som gör att Sverige fullt ut tar vara på de möjligheter som finns runt om i världen. Men det handlar också om en mycket mer aktiv utbildningspolitik med utbyggnad av universitet och högskolor, höjd kvalitet, ett livslångt lärande och stora investeringar i skolan. Detta kommer att avgöra Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Här har tyvärr Socialdemokraterna och Moderaterna olika uppfattningar. Vi gör mycket större investeringar på dessa områden än vad Moderaterna förmår göra. Förklaringen är enkel: Moderaterna landar som vanligt tillbaka i sänkt skatt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.