E4-omdragning i Skellefteå
Interpellation 2013/14:521 av Katarina Köhler (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2014-05-28
- Överlämnad:
- 2014-05-30
- Anmäld:
- 2014-06-02
- Sista svarsdatum:
- 2014-06-16
- Besvarad:
- 2014-06-25
Interpellationen
till Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Skellefteå kommun har i dagarna genomfört en folkomröstning gällande en ny centrumbro över Skellefteälven. Behovet av en ny bro är stort då staden dras med stora luftkvalitetsproblem i de centrala delarna. Problemen är så stora att bostäder inte får byggas. Resultatet av folkomröstningen blev nej till byggande av centrumbron. Allianspartiernas argument har varit att det är viktigare att få en omdragning av E4 som i dag skär genom centrala staden. Att detta projekt inte finns med i planerna fram till 2025 tycks inte vara relevant enligt allianspartierna i Skellefteå.
Avser statsrådet att tidigarelägga en omdragning av E4 genom Skellefteå?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:521
Webb-tv: E4-omdragning i Skellefteå
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 117 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Katarina Köhler har frågat mig om jag avser att tidigarelägga en omdragning av E4 genom Skellefteå.
Alliansregeringen genomför nu en historisk satsning på infrastrukturen i Sverige. Av en total planeringsram på 522 miljarder kronor för planperioden 2014-2025 går 281 miljarder kronor till att utveckla transportsystemet. Stora investeringar görs i väginfrastrukturen för att tillgodose medborgarnas behov av arbetspendling och näringslivets behov av transporter.
I dagsläget finns det inget investeringsobjekt i den nationella planen som rör E4 förbi Skellefteå. Trafikverket bedömer i förslag till nationell plan 2014-2025 att det finns brister kopplade till bland annat överskridande av miljökvalitetsnormer i Skellefteå tätort som kvarstår efter 2025. Det finns en vägutredning från 2012 för E4 förbi Skellefteå som bygger på att en ny centrumbro anläggs över Skellefteälven. Konsekvenserna av att en centrumbro inte byggs är inte analyserad av Trafikverket. Nu har kommuninvånarna i Skellefteå sagt sitt och röstat nej till att bygga en centrumbro.
Jag har full förståelse för att en omdragning av E4:an är ett prioriterat projekt för kommunen och regionen. Men mot bakgrund av den rådande situationen och planeringsläget är det för tidigt att säga något mer konkret om det eventuella behovet av efterfrågade åtgärder.
Regeringen har genomfört viktiga förändringar för att knyta ihop budgetprocessen med den fysiska planeringen. Genom propositionen
Planeringssystem för transportinfrastruktur
skapar regeringen förutsättningar för ett mer flexibelt och transparent planeringssystem. Numera fattar regeringen, förutom beslut om den tolvåriga transportplanen, även årliga beslut för byggstarter och förberedelse för byggstarter av investeringsobjekt för de kommande sex åren.
På så sätt kan regeringen även i fortsättningen hålla ordning och reda i de statliga finanserna samt hantera nya förutsättningar. Det medför också klara förbättringar i underlagen inför regeringsbesluten. Men för att systemet ska fungera bra ställs vissa krav på när ett investeringsobjekt är klart för byggstart.
Anf. 118 Katarina Köhler (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det var ett tydligt svar, och naturligtvis var det väntat. Jag vet nämligen vad som står i planen. Jag ska villigt erkänna att jag skrev interpellationen i besvikelse över resultatet i den lokala folkomröstningen, där det alltså blev ett rungande nej till en ny centrumbro. Jag ville dock få det bekräftat av ministern själv.
Skellefteå är en vacker stad. Vi har två barriärer. Den ena går i öst-västlig riktning, och det är Skellefteälven. Det är en vacker och på många sätt mycket värdefull älv, men den försvårar stadsplaneringen. Sedan har vi den andra barriären, som går i nord-sydlig riktning. Det är E4:an, som skär igenom centrala delar av Skellefteå. Det E4:an gör för Skellefteås centrum är att ge oss en mycket sämre miljö. Det är mycket avgaser på grund av långa bilköer vid tre fyra trafikljusstopp i staden. Det gör att vi inte kan bygga bostäder vid dessa punkter, som ligger mitt i centrala stan.
E4:an försvårar också tillgängligheten för gångtrafikanter och cykeltrafikanter som ska tvärs igenom staden, alltså i öst-västlig riktning.
Det här gör att det är besvärligt att utveckla centrum. Vi trodde att vi skulle klara att göra det enklare om vi fick centrumbron. Nu blir det inte så, utan nu får vi gilla det läge som är.
Jag tror att det är nästan bara Skellefteå och Örnsköldsvik i dag som fortfarande har en Europaväg som går genom staden. Vi har försökt i 20-25 år, med flera regeringar, att få en omdragning utanför stan, men vi har inte lyckats.
E4:an genom Västerbotten och Norrbotten - men nu talar vi om Västerbotten - har mycket tung trafik, godstrafik med malmråvaror och skogsråvaror av olika slag och naturligtvis även annat gods till våra tunga industrier.
Min fråga till ministern blir: Vad är det för kriterier som prioriteras och för faktorer som ni tar utgångspunkt i när ni lägger fast planerna? Är det miljöfrågor, tillgänglighet, utvecklingsmöjligheter eller vad det nu kan vara? Jag skulle önska att ministern svarade mig på den frågan.
Anf. 119 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Vi gav direktiv till Trafikverket när de skulle arbeta fram förslaget och underlaget till transportplanen och utvecklingen av hela transportsystemet som nu har nu antagits av riksdagen. När transportplanen togs fram var vi noga med att infrastruktur måste vara gränsöverskridande, gå över en kommungräns, över en länsgräns och också över en landgräns och att den ska se till alla trafikslag och hur de kompletterar varandra. När man bygger samhällen är det viktigt att infrastruktur och kollektivtrafik hänger ihop med bostadsbyggande. För att hela Sverige ska leva, för en ökad konkurrenskraft och särskilt för jobben är det viktigt att ha fokus på våra större stråk, godsstråk, nationella vägar och stambanor men också att se till arbetspendlingen. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta det.
Vi gör nu en otroligt stor investering, inte minst för att vårda den infrastruktur vi har men också för att utveckla transportsystemet. Den här regeringen tycker att det är viktigt att satsa både på väg och på järnväg.
Nu förstod jag av Katarina Köhler att hon visste vad som skulle stå i den nationella planen och att hon tolkat den som att dragningen av E4:an i Skellefteå inte skulle finnas med. Det är alldeles riktigt, eftersom förutsättningarna har ändrats ganska sent. Men som jag försökte beskriva blir det med den nya planeringsprocessen, som nu är beslutad av riksdagen, förutsättningar för flexibilitet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare när omständigheter förändras.
Jag kan konstatera att den prioritering som regeringen har gjort med tydligt stöd av Socialdemokraterna i trafikutskottet har bifallits. Man uttrycker till och med i sin motion att man stöder de prioriteringar som har gjorts vad gäller objekten, och det är i grunden bra.
Jag har också förstått att lokalt i Skellefteå har Socialdemokraterna under lång tid, kanske så lång tid som 30 år, varit motståndare till en omdragning av E4:an. Nu har folkomröstningen sagt sitt, och kommunstyrelsen ska fatta beslut om detta. Vad jag förstår har man inte ens haft ett samtal med Trafikverket om vad som händer nu efter den folkomröstning som har varit. Men vad jag har förstått av det moderata oppositionsrådet där uppe har socialdemokrater och moderater kommit överens om att samarbeta på ett konstruktivt sätt för att bidra till att E4:an dras utanför centrala Skellefteå.
När jag träffar kommuner och regioner, framför allt när det gäller planering, och Trafikverket när de ska fästa fokus på rätt saker framhåller jag vikten av att börja med en bred överenskommelse lokalt, eller ännu hellre regionalt, för att komma fram till vad man ska prioritera. Det kommer också in som en viktig faktor när vi sedan fastställer nationella planer.
Anf. 120 Katarina Köhler (S)
Fru talman! I 25-30 år har vi försökt få E4:an omdragen utanför Skellefteå. Vi har inte avvisat en omdragning. Det måste vara ett missförstånd. Vi kanske kan reda ut det.
När folkomröstningsresultatet kom sade vi: Nu har medborgarna sagt så här. Nu får vi gilla läget. Det innebär att vi har stoppat centrumplanerna som var i gång, för vi ska naturligtvis respektera folkomröstningsresultatet.
Jag blir ändå lite fundersam. Nu är jag ju part i målet, men när jag åker omkring i bil på vägarna - vi har inte så mycket kollektivtrafik uppe hos oss - i både Norr- och Västerbotten och i andra delar av Norrland funderar jag över vad det är som gör att Trafikverket prioriterar vissa sträckor men inte andra. Jag tycker att det år 2014 borde vara självklart och prioriterat att få undan en Europaväg som går igenom ett samhälle. För Skellefteås del skulle det inte räcka. Vi behöver ändå göra något åt älvbarriären. Men Europavägen är ju en stor väg med väldigt mycket trafik, och det är klart att det skulle underlätta för oss om den leddes om men också för Örnsköldsvik och andra samhällen som en Europaväg skär rakt igenom. Det
är
en mycket viktig fråga.
Jag förstår alla skäl som ministern räknade upp som finns i transportplanen, som ökad konkurrenskraft och allt vad det är. Men jag menar att miljöfrågorna och det faktum att vi har en Europaväg som skär genom ett samhälle borde vara en viktig prioritering. Det här gör också att miljöarbetet försvåras för Skellefteå kommun. Man får svårt att bygga gång- och cykelvägar som blir funktionella. Människor har svårt att få tillgänglighet till alla delar av staden. På många olika sätt försvårar det här.
Det kanske återigen är ett missförstånd. När jag sade att svaret var väntat var det för att jag har läst det som faktiskt är beslutat. Jag ville ändå lyfta fram frågan, för jag tycker att den är viktig.
Av alla 500 miljarder som är satsade och som regeringen säger är den största satsningen någonsin, med 280 miljarder till vägar, kan jag bara konstatera att Norr- och Västerbotten, med behovet av Norrbotniabanan och många vägar, har fått knappt 2 procent. Av skälet att hela Sverige ska leva kan jag inte låta bli att fundera - jag är inte bitter - över vad det är som gör att vissa saker prioriteras och andra inte.
Anf. 121 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Man kan naturligtvis ha många synpunkter på de analyser som görs när det ska göras stora reinvesteringar, investeringar, samhällsekonomiska kalkyler och nettonuvärdeskvoter. Men de finns trots allt, och de utvecklas alltmer. Det är ett underlag när man bestämmer vilken typ av infrastruktur som ska göras. Sedan kan det finnas andra skäl som vägs in och bedöms.
Jag förstår verkligen att Katarina Köhler tycker att det är viktigt att få ordning på en Europaväg som går igenom en stad. Jag kan också förstå den oro som många skelleftebor har: När ska vi få ordning på det här?
Katarina Köhler säger: Visst borde det komma till mer infrastruktur, visst borde vi ha en Norrbotniabana, och vi har fått alldeles för lite pengar.
Jag vill bara rikta uppmärksamheten hos den lyssnar på den här debatten på att Socialdemokraterna inte har mer pengar i sin budget till några vägar än vad regeringen har anslagit.
Socialdemokraterna kommer att få en ganska tuff utmaning om det skulle vara så att Socialdemokraterna blir tvungna att bilda regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Då borde skellefteborna bli oroliga eftersom det är partier som vill dra ned väganslagen drastiskt. Vi talar inte om 1 eller 2 miljarder, utan för hela planeringsperioden handlar det om i storleksordningen 30 miljarder.
Det finns också partier som har uttryckt att man inte alls ska satsa på motorvägar. Många av våra Europavägar är motorvägar. E4:an i synnerhet är i långa sträckor motorväg.
Alliansregeringen fortsätter att satsa på både väg och järnväg. Vi vill hitta stråken i den takt och tid som finns den närmaste tolvårsperioden för att underlätta för gods som går på järnväg. Det gäller inte minst sådana råvaror och andra produkter som kommer norrifrån och bidrar stort till vår bruttonationalprodukt. Vi vill också satsa på våra vägar. Det handlar också om de stora stråken för både gods och arbetspendling.
Nu är det ett nytt läge i Skellefteå efter folkomröstningen där majoritet och opposition i kommunen är villig att arbeta gemensamt och konstruktivt för att få till en ny diskussion och analysera vad konsekvenserna blir om man inte har den centrumbro man först skulle ha. Hur kan regionen vara med och bidra med påfarter och avfarter för att få till en annan sträckning? Det är viktigt inte minst för luftkvaliteten och annat. Det finns egentligen ingen motsättning i det arbetet, utan det känns konstruktivt.
Innan en regering, vilken som helst, kan fatta ett beslut i en nationell plan i den nya planeringsprocessen måste förutsättningarna först tas fram. Först efter det kan man veta när man kan ge klartecken för byggstart. Det är sådan processen är nu. De första tre åren är det objekt som är helt klara, även med finansiering. År tre till sex är det förberedelser för byggstart.
Här har man inte ens börjat, utan det vill till att man gör en ny åtgärdsvalsanalys eller studie för detta. Jag har förstått det som att detta arbete tar man nu gemensamt initiativ till i Skellefteå tillsammans med Trafikverket. Det är precis denna ordning det ska vara.
Anf. 122 Katarina Köhler (S)
Fru talman! Ministern behöver inte oroa sig för diskussionerna med mitt parti. Dem kan jag ta där. Det är ni som sitter i regeringen.
I Skellefteå har vi lyckats samarbeta över partgränserna i de flesta frågor. Nu har vi egen majoritet. Vi gick till val på bron, och vi vann. Det är historia.
Det är klart att vi ska arbeta tillsammans, och jag tror att vi kommer att lösa det. Skellefteå kommer inte att gå under.
Jag ville få höra av ministern hur man prioriterar när man planerar och anlägger sådana här stora objekt som Europavägar.
Vi är så desperata att vi till och med har erbjudit oss att vara med och finansiera med så mycket som 300 miljoner. Det tycker jag i princip är fel, men så är det. Det har dock inte hjälpt, för vi har ändå inte fått igenom det.
De faktorer som påverkar människors liv och vardag borde sättas högre upp på listan tillsammans med de viktiga miljöaspekterna.
Det handlar om utvecklingsmöjligheter för Skellefteå kommun. Vi ska göra vad vi kan, men regeringen och Trafikverket har givetvis också ett ansvar. Vi har fått åtgärdat åtta kilometer av en farlig E4-sträckning mellan Skellefteå och Umeå, vilket är bra. Vi har dock inte fått något genom staden, och det måste åtgärdas.
Anf. 123 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Om förutsättningarna har varit att det ska byggas en centrumbro men så sker det en folkomröstning som tydligt säger att man inte vill ha en centrumbro så ändras ju förutsättningarna. Då är det rimligt att det ges tid och möjlighet att analysera vad de nya förutsättningarna innebär.
Folkomröstningen hölls ju ganska nyligen, och kommunen har ännu inte hunnit ta en kontakt med Trafikverket utifrån de nya förutsättningarna.
Av de kontakter som jag har med Skellefteå har jag förstått att man är överens om att lägga brodiskussionerna bakom sig och fokusera på ett konstruktivt samarbete för att komma fram till hur E4:an ska kunna dras utanför centrala Skellefteå.
Med den nya planeringsprocessen finns det bättre förutsättningar än tidigare för rimliga objekt som kommer in och är klara för byggstart att bedömas och prioriteras. Detta planeringssystem finns det en bred politisk enighet om, vilket jag tror är bra för Skellefteå.
Det som också vore bra för Skellefteå är en fortsatt alliansregering, för till skillnad från alternativet vill vi satsa också på väg.
