Djuromsorgsprogrammen

Interpellation 2015/16:648 av Anders Forsberg (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-17
Överlämnad
2016-05-17
Anmäld
2016-05-18
Svarsdatum
2016-06-07
Besvarad
2016-06-07
Sista svarsdatum
2016-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

En god djuromsorg uppnås för att lantbrukaren eftersträvar att djuren ska växa och må bra. Det är bevisat att en god djurhälsa och god tillväxt och produktion hänger ihop. Från Sverigedemokraternas sida ser vi positivt på en mer målstyrd djurskyddslagstiftning, där främst djurens hälsa är i fokus och som är anpassad till dagens moderna animalieproduktion och dess behov.

Djurskyddsutredningen pekar i sitt betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) på behovet av att premiera duktiga djurhållare så att de får möjlighet att utveckla alternativa lösningar och lyfter kontrollprogram som ett sätt att förverkliga detta.

Med kontroll- eller djuromsorgsprogrammen ska omsorgen om varje djur förstärkas samtidigt som de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna tillvaratas. Djurvälfärdsprogrammet ska även stärka konkurrenssituationen för svenska djurbönder. Programmet ska ge ökad djurvälfärd, bättre djurhälsa, ökad investeringsvilja samt stimulera innovativ ny teknikutveckling. På djurskyddsområdet finns redan i dag kontrollprogram för vissa näringar.

Jordbruksverket är mycket positivt till djuromsorgsprogrammen, men är förnärvarande bakbundet och kan inte gå vidare. Det finns nämligen flera djuromsorgsprogram från näringarna som inte kan godkännas, förrän de har fått nya direktiv från Näringsdepartementet.

Så min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht är därför:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att skynda på arbetet med de nya direktiven för djuromsorgs- och kontrollprogrammen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:648, Djuromsorgsprogrammen

Interpellationsdebatt 2015/16:648

Webb-tv: Djuromsorgsprogrammen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 27 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Anders Forsberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att skynda på arbetet med de nya direktiven för djuromsorgs- och kontrollprogrammen.

I såväl Djurskyddsutredningens betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) som Konkurrenskraftsutredningens betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar - strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15) lyfts kontrollprogram fram som ett sätt att åstadkomma ett gott djurskydd.

Kontrollprogram - som ibland även kallas djuromsorgsprogram - är program som vissa branschorganisationer har utvecklat för att stärka konkurrenskraften och öka flexibiliteten för företagare samtidigt som en god djurskyddsnivå främjas och upprätthålls. Programmen godkänns av Statens jordbruksverk och gör det möjligt för företagare att på andra sätt nå samma höga djurskyddsnivå som regelverket föreskriver.

Det är viktigt att kontrollprogrammen vilar på en god rättslig grund, och det är utgångspunkten för det arbete som för närvarande pågår inom Regeringskansliet beträffande kontrollprogrammen.

Dåvarande Landsbygdsdepartementet har tidigare presenterat ett förslag till ett nytt rättsligt ramverk för kontrollprogrammen. Det nämnda förslaget har remitterats, och vi arbetar nu vidare med att analysera hur ramverket kan utformas. Det har lämnats många synpunkter från remissinstanserna som måste beaktas innan vi går vidare med frågan. Vi analyserar även vilka eventuella konsekvenser ett nytt rättsligt ramverk har för olika branscher.

Jag är medveten om att det finns ett intresse från nya branscher för kontrollprogram. De kontrollprogram som finns i dag har dock skilda förutsättningar, och utformningen av de olika programmen skiljer sig också åt mellan olika branscher. Ett nytt rättsligt ramverk måste kunna underbygga såväl de kontrollprogram som existerar i dag som sådana program som branschen vill starta i framtiden. Systemet bör också fungera under en längre tid så att det inte genast behöver ersättas av nya regler.


Anf. 28 Anders Forsberg (SD)

Fru talman! Jag vill tacka för svaret från landsbygdsministern.

Vad är egentligen ett djuromsorgsprogram? Med ett djuromsorgsprogram ska djuromsorgen förstärkas samtidigt som de senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna tas till vara. Ett djuromsorgsprogram ska även bidra till förbättrad konkurrenskraft för svenska bönder. Programmet ska alltså bidra till båda delarna - både förbättrad djurhälsa och ökad investeringsvilja - samt stimulera nya innovationer och teknikutveckling.

Sverige har en av världens mest omfattande djurskyddslagar och många duktiga djuruppfödare. Vår lagstiftning kring djuromsorg är unik och går mycket längre än vad andra stora livsmedelsproducerande konkurrentländer använder.

Ett uttryck för djuromsorgen vi har i Sverige är att svenska grisar har knorren kvar, högre tillväxt per dag och bättre foderutnyttjande jämfört med grisar i många andra länder. Användningen av antibiotika, som i Sverige endast får ges till sjuka djur, är den lägsta i EU. Allt detta är tecken på god djuromsorg.

Men svensk grisuppfödning är inte världsbäst på alla områden. Till exempel är antalet överlevande smågrisar per sugga mycket lägre än i flera andra länder, och vi har en förhållandevis hög utslagning av suggor i grisproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller just exemplet grisproduktionen fungerar djuromsorgsprogrammet som en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen med särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och fortsatt låg användning av antibiotika. Programmet öppnar för individuell anpassning för den enskilda gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg i syfte att uppnå förbättrad djurvälfärd samtidigt som det ökar konkurrenskraften.

Djurskyddsutredningen pekar i sitt betänkande Ny djurskyddslag från 2011 på behovet av att premiera duktiga djurhållare så att dessa får chansen att utveckla nya alternativa lösningar, och lyfter särskilt fram kontrollprogram som ett sätt att förverkliga detta.

På djurskyddsområdet finns redan i dag ett antal kontrollprogram för vissa näringar. Man kan också konstatera att Ingrid Eilertz, chef för Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa, på 2016 års djurskyddskonferens lyfte fram behovet av att utveckla och utvärdera regelverket kring nya djurhållningsmetoder men med bibehållet djurskydd.

Att öka flexibiliteten i lagstiftningen kan vara en väg att gå. Ökad flexibilitet innebär att man kan uppfylla kraven på olika sätt utan att man sänker djurskyddsnivån. Det kan möjliggöra nya lösningar och innovationer. Men det finns givetvis problem när det gäller att likrikta kontroller och skapa tydlig rättssäkerhet.

Men som jag nämner i min interpellation är den nuvarande problematiken följande: Jordbruksverket är bakbundet. Man står med förslag från flera näringar till djuromsorgsprogram som man inte kan godkänna förrän man har fått de nya direktiven från departementet. Jordbruksverket är som sagt mycket positivt men hamnar här i kläm mellan departement och näringar.

Problemet är kanske detsamma som med livsmedelsstrategin och djurskyddspropositionen. Man får känslan att det förhalas och ingenting händer. Man kan fundera på om det här hänger ihop - det kanske är en dragkamp mellan de olika politiska parterna i regeringen.

Man kan också fråga sig om det finns en tidsram ens för en livsmedelsstrategi eller en djurskyddsproposition. När kan de förväntas bli klara?


Anf. 29 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag tycker ändå att jag och Anders Forsberg är överens om att djurhälsa, tillväxt och produktion hänger ihop. Grundtanken med god djurhållning är den svenska modellen. Så har vi haft det under mycket lång tid.

Vi har också alltid främjat och säkerställt att vi har friska och välmående djur. Jag vill påstå att vi i Sverige är världsledande när det gäller djurhälsa. Det gör att vi kan producera livsmedel av väldigt hög kvalitet. Exempelvis är vi det land i EU som använder minst antibiotika. Det är ett tydligt exempel.

Kontrollprogrammen handlar faktiskt om att främja duktiga djurhållare. Duktiga djurhållare ska kunna jobba med de här programmen. Men vi måste komma ihåg, Anders Forsberg, att vissa delar av programmet i praktiken innebär att branschkontrollanter utför myndighetsutövning mot djurhållaren. I de fallen krävs det att det finns ett bemyndigande i lag. Förvaltningslagen stipulerar ett antal krav på den som utför ett myndighetsuppdrag. Det ställs krav på opartiskhet, offentlighet, rättelsekommunicering och en rätt att få beslut överprövade. Det gör att det inte är så enkelt att ta fram det här så att det också är rättssäkert och håller vid en eventuell prövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska vara öppna för och positiva till nya metoder, moderna system, andra former och innovation. Det är jätteviktigt att vi är öppna för det, för innovation handlar ju om nya och bättre lösningar. I mångt och mycket har branschprogrammen varit väldigt bra, men det gäller att rättssäkra dem. Vi ska också stimulera forskningen till att hitta nya metoder, och vi ska stimulera innovationer inom forskningen.

Regeringen har också inrättat ett innovationsråd. Det handlar om att löpande ha utbyte mellan regeringen, näringslivet, forskarvärlden och arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att vi jobbar med och är öppna för de nya metoderna och utvecklar ett nära samarbete på alla nivåer mellan näringslivet, den offentliga sektorn, myndigheter och forskning. Det här är en del i det, men jag vill ännu en gång framhålla att det är viktigt att vi får system för kontrollprogrammen som är rättssäkra och som också håller långsiktigt.


Anf. 30 Anders Forsberg (SD)

Fru talman! Som jag sa tidigare kan vi konstatera att vi har ett gott djurskydd och en bra djurskyddslagstiftning i Sverige.

Men lagstiftning är sådant som måste ses över så att man följer samhällsutvecklingen och inte hindrar nya innovationer. God efterlevnad av lagstiftningen är beroende av att vi som lagstiftare är lyhörda för näringens behov.

Lagstiftningen är inte heller den enda faktorn bakom ett gott djurskydd. För att djuren ska ha det bra i verkligheten krävs framför allt skickliga lantbrukare. Lagstiftningen må sätta ramarna, och djurskyddskontrollerna må kontrollera efterlevnaden. Men till syvende och sist är det bönderna som dagligen - 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och 365 dagar om året - har det fulla ansvaret för djurens välfärd. Det är någonting som det aldrig går att komma ifrån. Därför är det extra viktigt att myndigheterna inte bara använder lagstiftningen utan också arbetar mer med till exempel rådgivning, information och utveckling i samklang med näringen.

Ministern nämner i sitt svar att man måste rättsligt fastställa villkoren för djuromsorgsprogrammen. De måste vara långsiktiga och i linje med djurskyddslagstiftningen. Det förstår jag mycket väl, och jag tror att det är otroligt viktigt i det här läget. Men det är inte den delen frågan handlar om.

Frågan jag ställer i interpellationen är när vi kan få se den färdiga djurlagstiftningen och när vi kan få se djuromsorgsprogrammen igång. Det är den delen jag helt enkelt ber ministern att se över om han har möjlighet att skynda på.

De stora utmaningarna för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk i Sverige är att utveckla nya arbetssätt för att utveckla lönsamheten och kvaliteten inom svensk djurproduktion. Ett antal branscher har nu tagit fram gemensamma handlingsplaner för att utveckla lantbruksföretag inom gris, mjölk, nöt och lamm. Där har aktörerna åtagit sig att vidta konkreta åtgärder för att utveckla företagen och marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här kan man återigen fråga sig varför regeringen inte drar sitt lass. Om problemet är att det krävs att djurskyddslagstiftningen skyndas på för att man ska kunna få igenom djuromsorgsprogrammen, varför skyndar man i så fall inte på den delen?

Vi i Sverigedemokraterna ställer oss i övrigt positiva till översynen av djurskyddslagstiftningen eftersom den nuvarande är mer än 20 år gammal och behöver uppdateras och anpassas till den verklighet vi i dag lever i.

Men jag har ställt fler frågor här. Kan vi förvänta oss en djurskyddsproposition i höst, och hur mycket längre fram kommer vi i så fall att vara innan vi över huvud taget kan diskutera djuromsorgsprogrammen här igen?


Anf. 31 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Kontrollprogrammen främjar både hög djurvälfärd och konkurrenskraft för bönderna.

De förslag som skickats ut har som jag nämnde fått oerhört många remissvar. Det är viktigt att vi analyserar de remissvaren och tar dem på allvar och att vi skapar ett rättssäkert system som håller på sikt - inte bara för de program vi har igång i dag utan också för framtida program. Det finns ju andra branscher som har visionen att komma med den typen av program.

Det här är en del i att stärka konkurrenskraften och även bibehålla god djurhälsa. Men det finns många andra verktyg för att uppnå detta.

Ett sådant verktyg är livsmedelsstrategin. Den handlar också om att öka vår produktion av livsmedel totalt sett i landet. Den handlar om hela landet, och den handlar om jobb i hela landet.

Vi vet alla att livsmedelsproduktion är landsbygdsnära. Frågan är bara på vilken landsbygd livsmedlen ska produceras i framtiden. Mitt svar på den frågan är på svensk landsbygd. Då är livsmedelsstrategin en viktig del i det hela. Det gäller att också förankra den på ett bra sätt. Därför tar det tid att ta fram den.

Vår ambition är att lägga fram en proposition i år, både när det gäller livsmedelsstrategin och när det gäller djurskydd. Under 2016 kommer den att läggas på riksdagens bord. Det ska vara långsiktigt hållbart och väl förankrat. Jag tror inte på att man antar den här typen av propositioner med en knapp majoritet, utan jag har ambitionen att få till stånd en bred överenskommelse om detta i riksdagen, så att det håller på sikt.

Sedan kommer regeringen att komplettera livsmedelsstrategin med en handlingsplan som årligen kommer att revideras. Jag hoppas att också alla företag inom livsmedelskedjan, från primärproduktion till industri- och exportföretag och andra aktörer, kan samlas kring detta och också bidra till olika handlingsplaner. Jag tror på långsiktighet och gemensamma, breda beslut.


Anf. 32 Anders Forsberg (SD)

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna vill verkligen vara med på detta. Vi anser också att det är viktigt att vi faktiskt har en bred majoritet just för en långsiktig livsmedels- och djurskyddspolitik. Det är glädjande att ministern just lyfter fram svensk landsbygd och att det är här vi ska producera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är det också viktigt att vi faktiskt kommer någon vart. Ministern har kanske tröttnat på att man frågar när livsmedelsstrategin och djurskyddslagstiftningen kommer, men det är klart att vi som politiker blir fundersamma när det drar ut på tiden mer och mer utan att vi får någon insyn i processen, vilket jag tror att det hade varit en fördel om vi hade kunnat få.

En god djuromsorg uppnås i de flesta fall för att lantbrukaren eftersträvar att djuren ska växa och må bra. Det är bevisat att en god djurhälsa och god tillväxt och produktion hänger intimt samman.

Från Sverigedemokraterna ser vi positivt på en mer målstyrd djurskyddslagstiftning, där djurens hälsa är i fokus och som är anpassad till en modern animalieproduktion utifrån dess behov och dagens situation. Vi stöder också till exempel införandet av en förenklad läkemedelsanvändning för mjölkproduktionen, och vi vill också se över hur vi kan minska byråkratin utan att göra avkall på våra höga miljö- och djurskyddsambitioner.

En förutsättning för ett varierande kulturlandskap och mycket av vår biologiska mångfald är ett livskraftigt jordbruk. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram; de finns bara om det är lönsamt att bedriva jordbruk och hålla djur.

En minskad jordbruksproduktion innebär per automatik ökad import från länder med lägre ambitioner på miljö- och jordbruksområdet. Det kan inte vara bra för vare sig djur eller natur.

Härmed tackar jag för debatten.


Anf. 33 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag skulle också vilja lyfta denna fråga till ett EU-perspektiv. Vi har ju en gemensam jordbrukspolitik inom EU, och vi har också ett gemensamt handelsområde. Det är viktigt att frågorna om djurskydd drivs också på den nivån.

Nyligen presenterades en stor undersökning, en så kallad eurobarometer, om hur Europamedborgare ser på djurskydd. Djurskyddet i Europa är en fråga som ligger väldigt varmt om hjärtat hos många. Det visade undersökningen.

Därför är det viktigt att våra regelverk drivs också på den nivån och att man höjer nivån på djurskyddet i Europa, där man i många sammanhang inte har samma regelverk som Sverige. Vi har en gemensam grund, men vi har i Sverige ett betydligt tuffare djurskydd. Bland annat jobbar jag tillsammans med Danmark, Nederländerna och Tyskland om de här frågorna. Vi har ett förslag om en gemensam djurskyddsplattform, som innebär att man ska kunna utveckla djurskyddet i hela Europa. Det handlar också om att utbyta erfarenheter med varandra.

Kommissionen ser väldigt positivt på detta och har också lovat att man ska jobba fram en gemensam djurskyddsplattform. Det är viktigt att vi i de här sammanhangen också lyfter fram de mervärden som det ger att vi har ett gott djurskydd. Kontrollprogrammen är en del i att säkerställa detta. Vi får inte riskera att kontrollprogrammen på något sätt döms ut för att de inte håller rättsligt, för kontrollprogrammen driver fram att vi får en bra produktion med hög kvalitet på våra jordbruksprodukter.

Tack för en bra debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.