IP433
Interpellation 2001/02:433 av
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-26
- Anmäld
- 2002-05-14
- Besvarad
- 2002-05-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
IP433
Debatt
(6 Anföranden)Interpellationsdebatt 2001/02:433
Webb-tv: IP433
Protokoll från debatten
Anf. 1 Kulturminister Marita Ul (S)
Fru talman! Tasso Stafilidis har frågat Mona Sah-
lin vilka åtgärder hon kommer att vidta så att tross-
amfunden i sina bidragsansökningar styrker att de
arbetar för att stärka de grundläggande värderingar
som samhället vilar på samt vilka initiativ Mona
Sahlin kommer att ta för att tydliggöra samhällets
grundläggande värderingar för trossamfunden och
slutligen vilka åtgärder hon kommer att vidta för att
diskrimineringsaspekterna ska beaktas när stöd be-
viljas enligt lagen om stöd till trossamfund.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på interpellationen.
Interpellanten tar upp en viktig fråga, en fråga
som rör alla människors rätt till jämlikt bemötande.
Regeringen motarbetar som bekant mycket aktivt alla
former av diskriminering i vårt samhälle. Som exem-
pel kan jag nämna regeringens förslag att regerings-
formens målsättningsstadgande kompletteras med en
bestämmelse om att det allmänna bl.a. ska motverka
diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörig-
het, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller
annan omständighet som gäller den enskilde som
person. Vidare har regeringen föreslagit att tillämp-
ningsområdet för straffbestämmelserna i brottsbalken
om hets mot folkgrupp utvidgas så att också hets med
anspelning på sexuell läggning omfattas. Med sexuell
läggning avses homo-, bi- eller heterosexuell lägg-
ning.
Dessutom har en särskild utredare tillkallats med
uppdrag att lämna förslag till åtgärder för genomfö-
randet av två EG-direktiv om likabehandling. Utreda-
ren lämnade sitt betänkande den 2 maj 2002. Betän-
kandet innehåller förslag till skärpt lagstiftning mot
diskriminering på grund av bl.a. sexuell läggning.
Frågan är under beredning.
En ny parlamentarisk kommitté har även tillsatts
med uppdrag att överväga en sammanhållen diskri-
mineringslagstiftning.
Stöd till trossamfund kan utgå i form av statsbi-
drag och uppbördshjälp och får lämnas endast till ett
trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka
de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Vidare krävs att samfundet är stabilt och har egen
livskraft. Det är regeringen som efter ansökan beslu-
tar om vilka trossamfund som kan få statsbidrag re-
spektive uppbördshjälp. Statsbidrag kan lämnas i
form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och
projektbidrag. Fördelningen av statsbidraget i det
enskilda fallet prövas och hanteras av Samarbets-
nämnden för statsbidrag till trossamfund.
Kravet på att trossamfundet ska bidra till att upp-
rätthålla och stärka de grundläggande värderingar
som samhället vilar på utvecklas närmare i förarbete-
na till de aktuella bestämmelserna (prop. 1998/99:124
s. 64) på så sätt att samfundet bör motverka alla for-
mer av rasism och andra typer av diskriminering samt
våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att
dess medlemmar och betjänade vägleds av etiska
principer som är förenliga med samhällets grund-
läggande demokratiska värderingar.
Regeringen ska vid bedömningen av om ett sam-
fund ska få statligt stöd göra en prövning mot villko-
ren för stödet och har då alltså att ta hänsyn till frågor
om bl.a. demokrati och jämställdhet.
Det förhållandet att ett trossamfund enligt reger-
ingens bedömning har ansetts berättigat till statligt
stöd innebär således självfallet inte att ett trossam-
fund för "tid och evighet" är berättigat till sådant
stöd. Det är givetvis viktigt att fortlöpande följa, och i
förekommande fall ompröva, om trossamfundet allt-
jämt uppfyller de generella krav som gäller för statligt
stöd. När det gäller det exempel som interpellanten
tar upp avser vi att inleda en dialog med Svenska
Missionsförbundet.
Det är givetvis av stor betydelse i detta samman-
hang att en fortlöpande, generell dialog äger rum med
trossamfunden. Regeringen inrättade i samband med
relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan
ett särskilt råd för kontakt med trossamfunden, där
jag är ordförande. I rådet finns representanter för
Sveriges kristna råd, Islamiska samarbetsrådet och
Judiska församlingarnas centralråd. I rådet diskuteras
frågor av gemensamt intresse för staten och trossam-
funden, exempelvis frågor som rör samhällets gemen-
samma värdegrund.
Anf. 2 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka kulturmi-
nistern för svaret. Jag är faktiskt väldigt nöjd. Samti-
digt skulle jag vilja gå in på några olika frågeställ-
ningar. Först och främst skulle jag vilja gå in på den
centrala frågan, som handlar bl.a. om Missionsför-
bundet. Fru talman! Jag anser nämligen att lagen inte
har tillämpats i praktiken. Det gäller att Svenska
Missionsförbundet har fått ett statligt anslag.
Som jag har tagit upp i min interpellation till mi-
nistern har Svenska Missionsförbundet utfärdat en
central rekommendation till sina beslutande försam-
lingar om att homosexuella som lever i registrerat
partnerskap inte ska ordineras till pastorer.
Enligt min mening strider det även mot lagen om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning. Alla ska ha rätt att söka sig till en
prästutbildning och fullfölja den. Det är en klar
diskriminering om vissa sedan inte får möjlighet att
utöva yrket på grund av sin sexuella läggning.
Jag skulle vilja ha ett förtydligande från kulturmi-
nistern, fru talman. Jag anser att Missionsförbundet
bryter mot lagen. Min fråga är vem som ska se till att
lagen efterföljs. Som jag ser det har lagen inte efter-
följts i det aktuella fallet.
Det är behjärtansvärt att regeringen avser att inle-
da en dialog med Svenska Missionsförbundet. Det är
kanske samarbetsnämnden som ska inleda en dialog.
Jag skulle vilja veta när dialogen ska inledas. Jag tror
inte att det räcker med att bara inleda en dialog. Har
det begåtts ett lagbrott, vilket jag tycker att det har
gjorts, får man göra något annat.
Jag vill att kulturministern utvecklar detta. Kul-
turministern har bara svarat på frågan om det aktuella
exemplet med Missionsförbundet med en enda me-
ning. Tycker kulturministern att Svenska Missions-
förbundet bryter mot lagen? Vilka åtgärder tänker
man vidta från regeringens sida mer än att inleda en
dialog? Det måste väl ändå vara en mer kraftfull
hantering när ett lagbrott begås?
Jag tycker att det är jättebra att kulturministern
har lyft fram de olika lagarna och förslagen till lag-
stiftning. Det gäller bl.a. en ändring i grundlagen som
ska skydda minoriteter av olika slag, bl.a. med tanke
på människors sexuella läggning.
Jag skulle med anledning av det svaret i interpel-
lationen också vilja fråga kulturministern om hon
anser att vi även behöver en ändring i 2 kap. 15 §,
som handlar om att vi i Sveriges riksdag inte ska få
stifta lagar som är diskriminerande. Det ska också
finnas ett skydd mot diskriminerande lagar, vilket
framkommer i 2 kap. 15 §.
Anf. 3 Kulturminister Marita Ul (S)
Fru talman! Jag kan börja med den proposition
som är grunden för de statliga bidragen och stöden till
trossamfunden och de uttalanden som finns i den
propositionen, som redan har antagits av riksdagen.
Där framgår det att regeringen vid bedömningen av
vilka samfund som ska få statligt stöd har att ta hän-
syn till frågor om demokrati, jämställdhet, diskrimi-
nering osv. Redan här sker det alltså en prövning av
de värderingar som samfundet står för. Om ett sam-
fund öppet bejakar exempelvis könsstympning eller
tvångsgifte eller bedriver hets mot någon folkgrupp
eller mot någon som har en sexuell läggning som gör
att personen i fråga tillhör en minoritet kan man
knappast säga att samfundet verkar i enlighet med
kraven för stödet. Det är väldigt tydligt.
Sedan är det SST, alltså Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund, som har att följa om de
som har beviljats stöd också lever i enlighet med
lagen. Om Svenska Missionsförbundet har gjort något
som är i strid med detta kan jag inte svara på i dag.
Det kanske Missionsförbundet kan göra. Det är därför
som det är viktigt för oss att säga att vi kommer att ha
en dialog med Missionsförbundet just för att skapa
klarhet om vilka beslut som har fattats under våren i
Missionsförbundet, vad de konkret innebär och hur
man avser att fortsätta att agera i den här frågan. Jag
kan alltså inte ge förtydligandet. Det är jag övertygad
om att Missionsförbundet kan. Därför har det varit
viktigt för oss att markera att vi kommer att inleda en
dialog. Då talar jag inte om en dialog enbart mellan
SST och Missionsförbundet, utan vi avser från de-
partementets sida att ha en direkt kontakt med för-
bundet.
Den andra frågan om 2 kap. 15 § måste jag nog
stå över, för jag är inte tillräckligt inläst på det just
nu.
Anf. 4 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Det var ett bra svar som kulturminis-
tern gav, och det här är väldigt viktigt principiellt. Nu
äntligen, höll jag på att säga, kan vi försöka se hur vår
lagstiftning ska följas i det här avseendet och framför
allt hur den kommer att tolkas.
Jag skulle ändå vilja ställa en fråga till kulturmi-
nistern: Tycker kulturministern att man inte ska ge
det här statsanslaget till ett trossamfund om det skulle
visa sig att det bryter mot den här lagen och inte är
berett att göra de förändringar som krävs för att det
ska följa lagen? Det är en väldigt viktig principiell
fråga. Som jag förstår det är det ju så som lagstift-
ningen också ska tolkas. Om man bryter mot lagen
och inte följer dess intentioner ska man heller inte ha
rätt till statsanslaget.
Det finns väldigt många olika områden kring den
här lagstiftningen som är intressanta. Kulturministern
tog upp några exempel, könsstympning osv. Det är
också intressant att se på relationen mellan jämställd-
het och det motstånd som finns mot kvinnopräster.
Inom den katolska kyrkan, t.ex., tillåter man över
huvud taget inte kvinnopräster. Det tycker jag inte
heller är förenligt med de intentioner som lagstift-
ningen visar upp. Därför är jag intresserad av att höra
om man på ett bredare plan tänker följa upp lagstift-
ningen och intentionerna för att faktiskt se hur man
ska förverkliga det här.
Det vore också intressant att veta om man över
huvud taget har lyft upp detta och haft det som en
diskussion i det råd som kulturministern är ordföran-
de i och om de i SST, som har att följa hur lagen
efterlevs, har haft särskild anledning att lyfta upp den
här frågan för att se hur man ska förebygga lagbrott
och hur man ska se till att lagstiftningen följs.
Ytterst handlar det trots allt om att vi måste få en
förändring även inom trossamfunden. Vi måste nå
dithän, för lagstiftningen är faktiskt väldigt bra. Och
när vi nu har en så bra lagstiftning och en så bra för-
ordning är det självklart väldigt viktigt att regeringen
ser till att lagen efterföljs. Därför är jag också väldigt
glad åt att Kulturdepartementet självt kommer att
initiera den här dialogen med Svenska Missionsför-
bundet, men i grunden handlar det ändå om hur man
aktualiserar de här frågorna för att faktiskt förebygga
att lagbrott begås. Man hade t.ex. kunnat ha en dialog
med Missionsförbundet innan det här beslutet fatta-
des. Det försiggick en väldigt livlig debatt i medierna
och hos allmänheten. Det kan inte ha undgått vare sig
Kulturdepartementet eller kulturministern att Mis-
sionsförbundet skulle fatta ett sådant beslut. Därför
tycker jag att man redan från början borde ha agerat -
man har alltså inte agerat än.
Anf. 5 Kulturminister Marita Ul (S)
Fru talman! Jag tycker egentligen att det är viktigt
att börja med det beslut som fattades 1951 i riksdagen
om att Sverige fullt ut skulle bli ett land där vi inte
bara skulle praktisera religionsfrihet utan där detta
faktiskt också skulle finnas fastlagt i lagar och i re-
gelverk. Det var en lång vandring fram till dess att vi
faktiskt fick en formell religionsfrihet fullt ut genom
att vi fick en ny relation mellan staten och Svenska
kyrkan år 2000. Det tog 49 år.
Det är en viktig spegling av den förändring av
samhället i stort som vi har genomlevt under dessa 49
år. Det handlar bl.a. om att Sverige är blandat i en rad
avseenden. Vi har olika bakgrunder, t.ex. språkliga
bakgrunder. Vi kommer från olika delar av världen.
Vi har olika religiösa bakgrunder och hemhörigheter.
Detta är en viktig del i ett blandat Sverige. Men detta
får naturligtvis också konsekvenser för t.ex. lagstift-
ningen.
Stödet till trossamfunden är ett stöd som har fun-
nits ganska länge. Missionsförbundet, t.ex., har haft
det stödet långt innan det att man i vår fattade beslut i
frågan om homosexuella pastorer. Det SST, den an-
svariga myndigheten, har att göra är att hela tiden
stämma av om olika mottagare av detta statliga stöd
lever upp till de krav som vi har på bidragsmottagar-
na.
Jag ska lite kort räkna upp förutsättningarna för
det statliga stödet, som det utvecklas i förarbetena. Så
här står det:
Samfundet ska utöva sin verksamhet med respekt
för alla människors lika värde samt bidra till en
normbildning i samhället som överensstämmer med
demokratins idéer. Samfundet ska motverka alla
former av rasism och andra typer av diskriminering
samt våld och brutalitet. Samfundet ska verka för att
utveckla förutsättningar för jämställdhet mellan kvin-
nor och män, och samfundet ska verka för att dess
medlemmar och betjänade ska vägledas av etiska
principer som är förenliga med samhällets grund-
läggande demokratiska värderingar.
Det här är naturligtvis sådant som kräver en oer-
hörd noggrannhet och ödmjukhet hos den myndighet
som har att jämföra praktiken med förutsättningarna
för det statliga stödet, som det är utvecklat i förarbe-
tena.
Jag tycker att SST gör ett utmärkt jobb på den
punkten, men det är en komplicerad och mångfasette-
rad värld vi lever i. Därför är det viktigt för regering-
en att vi också har en direkt kontakt med - i det här
fallet - Svenska missionsförbundet för att söka för-
tydliganden och föra en diskussion med dem kring
dessa frågor.
Anf. 6 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag är väldigt glad över att vi är så
rörande överens i denna fråga, jag och kulturminis-
tern. Jag ser fram emot att SST kommer att hantera
frågan på det sätt som den bör hanteras på, att man
aktualiserar intentionen i lagen och framför allt också
försöker initiera en diskussion för att förebygga att
lagbrott begås.
Fru talman! Min och Vänsterpartiets målsättning
är att nå fram till ett samhälle där människor inte blir
diskriminerade av någon som helst anledning.
Jag vill kort avsluta med att tala om vad jag me-
nade angående 2 kap. i regeringsformen. I 15 § står
det: "Lag eller annan föreskrift får ej innebära att
någon medborgare missgynnas därför att han med
hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör
minoritet". Denna paragraf i 2 kap. förbjuder att vi
stiftar lagar i Sveriges riksdag eller ens att regeringen
föreslår lagar som diskriminerar på grund av ras,
hudfärg eller etniskt ursprung.
Det är just där, fru talman, som jag och Vänster-
partiet anser att vi behöver göra ett tillägg för att
motverka diskriminerande lagstiftning i Sverige. Det
finns trots allt ytterligare några lagar kvar i Sverige
som är diskriminerande. Vår målsättning är att få bort
även dem. Den lagändring som jag och kulturminis-
tern har debatterat i dag är ett led i den riktningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

