Diskriminering av bostadssökande
Interpellation 2006/07:319 av Frid, Egon (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-02-16
- Inlämnad
- 2007-02-16
- Besvarad
- 2007-03-02
- Sista svarsdatum
- 2007-03-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 16 februari
Interpellation
2006/07:319 Diskriminering av bostadssökande
av Egon Frid (v)
till statsrådet Mats Odell (kd)
I förra veckan publicerade Hyresgästföreningen, i samarbete med Uppsala universitet, en undersökning om diskriminering på bostadsmarknaden. Resultatet av undersökningen är tyvärr inte så överraskande, men desto mer nedslående. Det är bara en i raden av rapporter som visar hur åtskilliga hyresvärdar diskriminerar bostadssökande på etnisk grund. I hela 37 procent av fallen i Hyresgästföreningens undersökning finns inslag av diskriminering från hyresvärdens sida gentemot bostadssökande med utländska namn. Detta är allvarligt för individen, men även för samhället i stort. Särbehandling på etnisk grund är tyvärr inte enskilda händelser utan ett strukturellt problem. Sämre tillgång till bostadsmarknaden leder till sämre möjligheter även på andra samhällsområden samt till ökad segregation.
Hyresgästföreningen såväl som DO, som har tagit del av rapporten, anser att det krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med den ojämlika situationen. Man menar att bostadsbolagens kriterier för uthyrning måste tydliggöras och att bostadsköer som bygger på kötid måste inrättas för att ”minska utrymmet för godtyckliga bedömningar och diskriminering”. Detta är också en fråga som Vänsterpartiet länge har lyft upp och bland annat drivit i förhandlingar med den tidigare regeringen.
Det är uppenbart att marknaden inte själv klarar av att lösa problemen. Bostadsminister Mats Odell har i våra tidigare interpellationsdebatter sagt att det måste vara upp till varje hyresvärd att fritt bestämma kriterier för urvalet av hyresgäster, naturligtvis förutsatt att de inte är diskriminerande. Men hur mycket man, som Mats Odell, än vill tro att olika etiska regler ska räcka som åtgärd för att komma till rätta med diskrimineringen bevisas det gång efter annan att fallet inte är så
Hur många som i verkligheten diskrimineras är det ingen som vet. Enligt DO är mörkertalet stort. Men bara under förra året inkom 56 anmälningar om diskriminering på bostadsområdet till DO. Som Mats Odell också tidigare påpekat är det naturligtvis bra att man faktiskt kan anmäla att man blivit utsatt för diskriminering. Men målet måste ju trots allt vara att förhindra att dessa överträdelser över huvud taget sker till att börja med.
Bostadsförmedlingar, med förmedling av bostäder enligt strikt kötid, skulle bespara många personer den kränkning som det innebär att bli nekad en bostad enbart på grund av sitt namn eller sin härkomst. Likaså skulle de bespara många enskilda den påfrestning som det innebär att genomföra en anmälan till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
I dag finns det ingenting som hindrar kommunerna från att inrätta bostadsförmedlingar, men det finns heller ingen skyldighet att göra så. Inte heller är hyresvärdarna skyldiga att lämna lägenheter till förmedlingarna. Resultatet är att endast tio av landets kommuner 2005 uppgav att de har en samlad bostadsförmedling. Detta är till förfång för alla bostadssökande, men det lämnar också öppet för fastighetsägare att enväldigt avgöra vem som ska få en ledig lägenhet. Som vi sett förvärrar det segregation och diskriminering.
Jag och Vänsterpartiet menar därför att obligatoriska kommunala eller regionala bostadsförmedlingar måste införas i hela landet. Dessutom måste en bostadsanvisningsrättslag återinföras, eftersom förmedlingarna annars lätt blir tandlösa. Vi menar att situationen måste bli tvärtom jämfört med i dag – med obligatoriska bostadsförmedlingar som det generellt gällande, men med möjlighet för kommunerna att söka dispens.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mats Odell:
1. Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att minska diskrimineringen i förmedlandet av hyresrätter nu när det gång på gång har visar sig att det inte räcker med att ha etiska regler för hur förmedlingen ska gå till?
2. Kommer statsrådet att se till att någon form av obligatoriska bostadsförmedlingar blir verklighet?
3. Avser statsrådet att revidera lagstiftningen på detta område så att det klargörs vilka kriterier som ska gälla vid förmedling av alla hyreslägenheter så att samhället kan få insyn i hyresvärdarnas tillämpning av reglerna?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:319
Webb-tv: Diskriminering av bostadssökande
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:71 Fredagen den 2 marsProtokoll 2006/07:71 6 § Svar på interpellation 2006/07:319 om diskriminering av bostadssökande
Protokoll från debatten
Anf. 8 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Egon Frid har frågat mig följande:
1. Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att minska diskrimineringen i förmedlandet av hyresrätter nu när det gång på gång har visat sig att det inte räcker med att ha etiska regler för hur förmedling ska gå till?
2. Kommer statsrådet att se till att någon form av obligatorisk bostadsförmedling blir verklighet?
3. Avser statsrådet att revidera lagstiftningen på detta område så att det klargörs vilka kriterier som ska gälla vid förmedling av alla hyreslägenheter så att samhället kan få insyn i hyresvärdarnas tillämpning av reglerna?
Jag delar Egon Frids oro över de tecken på diskriminering i hyresvärdars bemötande av bostadssökande som Hyresgästföreningens undersökning visar på. Såväl de privata som de allmännyttiga fastighetsägarnas organisationer fördömer ett sådant beteende och har uttalade etiska regler för sina medlemmar att följa. Vi har en lagstiftning som förbjuder att hyresvärdar gör skillnad på hyresgäster och bostadssökande utifrån diskriminerande grunder. Vi har även ombudsmän som ska följa utvecklingen, motverka diskriminering och motta anmälningar från dem som upplever sig bli diskriminerade samt bistå dem vid en eventuell rättslig prövning. Min utgångspunkt är att den lagstiftning vi har ska följas och att överträdelser ska beivras. Som jag uttryckte när jag besvarade motsvarande fråga den 28 februari hör inte diskriminering av bostadssökande eller hyresgäster hemma i en sund fastighetsförvaltning. Sund fastighetsförvaltning bygger på objektiva ekonomiska grunder. Jag kommer att följa utvecklingen av diskriminering inom bostadsmarknaden.
Varje kommun ansvarar för att bostadsförsörjningen i kommunen fungerar. Bostadsmarknaderna ser väldigt olika ut, och vilken lösning som lämpar sig bäst för att bostadssökande ska få det boende de behöver och vill ha måste bedömas och beslutas lokalt. I till exempel Stockholm fungerar bostadsförmedlingen bra, men det behöver inte innebära att den lösningen är den bästa i andra kommuner. I många kommuner finns det ett överskott av bostäder, och där finns inte något behov av bostadsförmedling. I andra kommuner där efterfrågan är större än tillgången på bostäder har oftast kommunerna någon typ av service för att underlätta för bostadssökande att orientera sig på bostadsmarknaden. Införande av obligatorisk bostadsförmedling är därför inte aktuellt för närvarande. Boutredningen har nyligen lämnat ett förslag om en nationell informativ bostadsportal på Internet för såväl bostadssökande som övriga aktörer på bostadsmarknaden. Det kan finnas anledning att titta vidare på detta förslag.
Vid förmedling av hyresbostäder finns inga bindande regler om hur det ska gå till, men det finns en lagstiftning som förbjuder diskriminering. Det är utifrån detta rimligt att anta att stora fastighetsägare med omsättning bland hyresgästerna grundar sin förmedling av bostäder på formella grunder som utgår från den bostadssökandes förmåga att betala hyran. Regeringen har dock uppmärksammat att det finns grupper som har svårigheter att få en hyresbostad trots sin förmåga att klara boendekostnaden. En bostadspolitisk proposition kommer under våren att överlämnas till riksdagen med förslag om bland annat införande av hyresgarantier. Förslaget innebär att de kommuner som vill genom att lämna en hyresgaranti till en bostadssökande kan underlätta för denne att ta sig in på bostadsmarknaden. Hyresgarantierna är avsedda att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för dem som har ekonomiska förutsättningar att klara sin hyreskostnad men som av någon anledning inte uppfyller hyresvärdens krav.
Anf. 9 Egon Frid (V)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Jag vill först anknyta till den förra interpellationsdebatten med Lars Johansson där statsrådet sade att det skulle ta upp till 14 år att få en bostad förmedlad i Stockholm och en vecka i Helsingfors. Samtidigt säger statsrådet i svaret nu att bostadsförmedlingen i Stockholm fungerar bra. De uppgifter som finns från bostadsförmedlingen i Stockholm och uppgifter jag har fått är att bostadsförmedlingen i Stockholm inom sex månader förmedlar hyresrätter i Hammarby Sjöstad. Vad jag förstår ligger det i Stockholms innerstad. Jag tycker att det är synd att statsrådet så kraftigt förvanskar bostadsförmedlingarnas möjligheter att förmedla hyresrätter.
Det är alltid uppfriskande med en bostadspolitisk debatt. Jag instämmer naturligtvis i mycket av det Lars Johansson tidigare framförde om behovet av fler hyresrätter.
Men om Mats Odell på allvar delar oron över den etniska diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden borde han också vara intresserad av att stärka de bostadssökandes rättigheter.
I svaret refererar statsrådet än en gång till den befintliga lagstiftningen. Hans "utgångspunkt är att den lagstiftning vi har ska följas och att överträdelser ska beivras". Jag tror att det är allas utgångsgångspunkt att lagstiftningen ska följas, så även min. Faktum kvarstår att detta inte sker i verkligheten och att Mats Odell inte besvarar interpellationen.
Att närmare 40 procent av hyresvärdarna enligt Hyresgästföreningens rapport häromveckan diskriminerar bostadssökande med utländska namn går inte bara att avfärda. Man kan inte heller, som Mats Odell, tala om att det finns tecken på diskriminering. Detta är inga tecken utan en verklighet som drabbar människor varje dag.
Befintlig lagstiftning är på många sätt bra. DO har genom den nya diskrimineringsförbudslagen utökade möjligheter att föra enskildas talan i domstol, bland annat när det gäller diskriminering i samband med bostadssökande. Detta är bra, men det räcker inte.
Min fråga till Mats Odell är därför om han är beredd att vidta ytterligare åtgärder som på allvar kan komma åt diskrimineringen utan att människor ska behöva göra rättssak av det. Vi kan konstatera att han tydligen inte är det.
Mats Odell avfärdar såväl DO:s som Hyresgästföreningens förslag - två ytterst kunniga parter i målet. De är överens om att bostadsförmedlingar som rättvist förmedlar bostäder efter kötid skulle föra oss närmare en lösning på problemet. Dessutom krävs naturligtvis en bostadsanvisningsrättslag som medverkar till att det finns något att förmedla. Men förslagen avvisas av Mats Odell.
I anmälningarna till DO om diskriminering på bostadsmarknaden dominerar privata hyresvärdar. DO anser därför, precis som Vänsterpartiet, att även de privata bostadsbolagen ska lämna sina lägenheter till bostadsförmedlingen. Man går till och med längre än vad Vänsterpartiet har krävt och säger att alla lägenheter borde förmedlas via bostadsförmedlingar. Oavsett vilket behövs en öppnare förmedling av bostäder.
Diskriminering på bostadsområdet är svårt att bevisa, eftersom hyresvärdar eller mäklare sällan uppger att etniskt ursprung är anledningen till att en person har nekats bostad. Det handlar om en strukturell och osynlig diskriminering, och det är därför rimligt att DO även ges rätten att kräva ut uppgifter om vem som fått en lägenhet och varför. Frågan är om Mats Odell är beredd att gå vidare och skapa de här tydliga kriterierna för på vilket sätt lägenheter ska förmedlas.
Anf. 10 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Jag tycker att det är ett mycket bra svar på en svår fråga. Man kan inte nog betona att diskriminering av bostadssökande eller hyresgäster inte hör hemma i en sund fastighetsförvaltning. Mats Odell säger i svaret att vid förmedling av hyresbostäder finns det inga bindande regler för vilka kriterier man ska ställa upp för att en person ska få ett hyreskontrakt. Det är helt riktigt, men samtidigt har ju bostadsorganisationerna som SABO och liknande gått ut med rekommendationer till allmännyttan. De är ju både i bolagsform och i förvaltningsform. De är ofta baserade på de ekonomiska kriterierna. För att ta exempel på hur en sådan bedömning kan se ut så ska de lägenhetssökande fylla i en ansökan med uppgifter om familjestorlek, personuppgifter, inkomst, arbetsgivare eller annan inkomstkälla. Man ska redovisa vad man vill ha för typ av lägenhet, uppgift om tidigare hyresvärd och uppgift om referenser. Efter det här går kommunen eller bolaget ut och begär in kreditupplysningar, mycket noga, om det finns betalningsanmärkningar. Man vill ha en klar inkomstkälla. Det krävs för att få en lägenhet, och man vill ha intyg från tidigare hyresvärd om att hyresgästen också sköter sig. Det här är ju ett ansvar såväl mot en bostadssökande som mot blivande grannar där den bostadssökande ska bosätta sig och mot ekonomin i företaget. Jag vet att den privata sektorn har samma regelverk. Jag menar att det inte är någon skillnad. Man är nog så hård även inom offentlig sektor för att uppfylla de här kraven. Jag vill betona att det även är med hänsyn till blivande grannar som man har de här kriterierna.
Många kan uppleva det som diskriminerande att man ställer de här frågorna. Jag vet att man upplever det som diskriminerade. Samtidigt ska vi ha klart för oss att det följer till fullo 2 kap. 2 § i kommunallagen, alltså likhetsprincipen. I och med det anser jag inte att det är en diskriminerande form som man har när man gör den här prövningen.
Men det är bra, som Mats Odell också avslutar sitt svar med, att det ska införas hyresgarantier, för det finns givetvis människor som inte uppfyller de här kraven. På något sätt måste man garantera också dem ett boende. Därför är det bra att den här propositionen kommer under våren.
Anf. 11 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Egon Frid är otålig och vill ha resultat. Det tycker jag är väldigt bra. Det förekommer brott mot den här lagen som är ganska ny. Den är från 2003. Bekymret är att vi har folk som bryter mot i stort sett alla lagar som är uppställda. Vi har ett rättsväsende som beivrar detta. På det här området vill jag ändå peka på det som nu sker.
Diskrimineringsombudsmannen driver nu ett särskilt projekt om diskriminering på bostadsmarknaden. Det påbörjades förra året men drar i gång riktigt ordentligt just nu. Jag tycker att det finns anledning att tala om vad det handlar om. Det går i stort sett ut på att synliggöra diskriminering, både på strukturell och individuell nivå och sambandet mellan den strukturella och individuella nivån. Det ska göras genom att DO nu driver ärenden och också tar fram och sprider kunskap om det här. Man ska mobilisera och aktivera dem som har utsatts för diskriminering eller riskerar att utsättas för diskriminering. Man har ett väldigt seriöst och omfattande arbete runt detta.
Om man tittar på vad som har hänt har det 2003, 2004 och 2005 inkommit drygt 700 anmälningar. År 2005 var det 893 stycken. Av dem har det varit mellan 50 och 60 som har rört bostäder. Tre av anmälningarna har gått vidare till en rättslig process. Man kan se, precis som Jörgen Johansson var inne på, att det som vi nu föreslår, nämligen en hyresgaranti, skulle hjälpa i väldigt många av de fallen. Det visar sig att när det gäller dem som har nekats hyra menar ombudsmannen att det i de fallen ofta handlar om personer som helt enkelt inte når upp till de krav som hyresvärden ställer i fråga om inkomst, fast anställning, betalningsanmärkningar, bosättning inom kommunen och så vidare. DO menar att för de anmälningarna är det väldigt svårt att påvisa etnisk diskriminering i det enskilda fallet. Det är ju viktigt att vi utreder och får fram det som handlar om detta. Men det som nu sker med den proposition som kommer, skulle jag tro, den 22 mars, denna månad, så skapar vi ju möjligheter för en stor grupp av dem som hittills har blivit nekade att få en kommunal hyresgaranti. Det tror jag är en väldigt viktig sak.
Jörgen Johansson var inne på allmännyttan. Nu är ju inte det här ett fullständigt statistiskt material, men tyvärr är inte allmännyttan bättre än de privata, snarast tvärtom. Det bör vi se till ute i våra kommuner att våra kommunala representanter håller ett öga på och där, närmast människorna, tar upp och ser till att våra egna kommunala bolag i varje fall inte är sämre än de privata.
Anf. 12 Egon Frid (V)
Fru talman! Den här diskrimineringsundersökningen visar just på den strukturella diskrimineringen. I den undersökning som är gjord via Hyresgästföreningen har upp till 40 procent bevisligen diskriminerats på grund av det enda kriteriet att de har ett icke-svenskt namn. Det är alltså det enda kriteriet som har prövats i den utredningen. Där har allmännyttan varit bättre än de privata hyresvärdarna.
Man har inte ens fått möjlighet att prövas på de kriterier som statsrådet nämner här som vore rimligt för att det ska komma i fråga om det varit enskild diskriminering eller inte. Detta är ett bevis på en strukturell samhällelig diskriminering. Det räcker att man uttalar sitt efternamn för att få ett nej när man kontaktar en hyresvärd eller mäklare i Sverige 2007.
Vi vet att där det finns bra fungerande bostadsförmedlingar där man kan bli prövad på kriterier i form av behov utifrån kötid har detta problem förbättrats. Det är därför det är rimligt att hävda att man inte ska hänvisa Sveriges hyresgäster till att pröva sin sak i rätten, utan vi från riksdagens sida måste agera för att få bort den strukturella diskrimineringen och också undvika den individuella diskrimineringen i de enskilda fallen genom bra lagstiftning. Naturligtvis har diskrimineringsförbudslagen varit viktig. Det är också viktigt att alla har rätt att få sin sak prövad i rätten. Men vi måste ha bra verktyg också för att förmedla hyresrätter efter behov. En av de viktigaste kriterierna där måste vara kötiden, inte efternamnet.
Det är lite insinuant som Jörgen Johansson hävdar här att resultatet av undersökningen skulle vara att det var de hyresgäster med utländskt efternamn som skulle utgöra ett större problem så att jag som granne inte vill ha dem som hyresgäster och att de har fått sin sak prövad på de grunderna. Det är ju det som inte är fallet. Det här är felaktiga slutsatser. Den här diskrimineringsutredningen bevisar ju den strukturella diskrimineringen och att vi måste ta den på allvar. Det måste vara oerhört angeläget, och som Vänsterpartiet driver, att vi får en bostadsanvisningsrättslag som en trygghet för människor när det gäller rätten att få en lägenhet anvisad till sig. Det handlar om att vi ska få kommunala bostadsförmedlingar som har som sin viktiga uppgift att en av de viktigaste kriterierna för att man ska ha rätten att få en lägenhet anvisad till sig är behov i form av kötid när man har anmält sitt behov av att få en lägenhet för att man vill flytta till den och den orten på grund av att man har fått det och det arbetet. Några andra saker är orimligt i det här sammanhanget och bevisar snarast att den borgerliga regeringen tycker att det är okej med den diskriminering som i dag sker på grund av efternamn.
Anf. 13 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Vi talar givetvis utifrån olika erfarenheter. Jag har själv varit ordförande i allmännyttan, och utifrån den erfarenheten lägger jag fram mina synpunkter. Jag känner inte igen den beskrivning som Egon Frid ger här. Att förneka någon en lägenhet på grund av ett utländskt efternamn är så fjärran som jag tycker att man kan komma. Jag tror inte att det finns de kommunalpolitiker eller de styrelseledamöter i kommunala bolag i alla fall som resonerar utifrån de kriterierna.
Problemen har vi väl i stället i anknytning till missbruk och liknande. Där är i och för sig de sociala kontrakten och så vidare ofta en lösning. Men det finns ju andra i den grupperingen som inte kan påvisa att de passar i ett hyreskollektiv ihop med andra hyresgäster. Jag betonar alltså än en gång att man också har ett ansvar gentemot dem som redan bor i hyreskollektivet.
Men det viktiga i det här sammanhanget tycker jag trots allt är det som Mats Odell lyfter fram vad gäller den här hyresgarantin och att man ska hjälpa de betalningsblyga personerna till ett rimligt boende.
Anf. 14 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Det vi nu diskuterar är en väldigt allvarlig fråga, diskriminering på grund av ett antal olika faktorer. Och det är oerhört viktigt. Jag är därför glad för den här debatten. Den är nämligen, tycker jag också, ett led i den process som vi måste ha nu i hela samhället. Det handlar om att alla deltar, att vi lyfter upp det här där det förekommer, att vi bearbetar attityder. Det är faktiskt detta som det handlar om.
Vi kan ha organisationer som tar fram väldigt väl genomarbetade dokument och policyer, men det är ju människorna som svarar i telefonen. Det måste tränga ut över hela linjen. Vi måste se till att detta implementeras överallt. Det är naturligtvis en process som inte tar slut, utan vi måste hålla på med detta hela tiden.
Som jag nämnde har Diskrimineringsombudsmannen ett mycket ambitiöst projekt som pågår. Man kan titta på det och se hur pass väl strukturerat det är. Jag tycker därför att det finns anledning att låta det pågå. När det har kommit fram får vi utvärdera det. Vi har en ganska ny lag från 2003. Räcker den? Det vet inte jag. När vi har sett resultatet av Diskrimineringsombudsmannens arbete, en kartläggning av både de strukturella och de individuella fallen, finns det naturligtvis anledning att fråga sig om lagen ytterligare måste skärpas. Jag har inte svar på det i dag, men jag tycker att vi måste vara öppna för att den kanske faktiskt måste skärpas. Det är trots allt en slutsats som vi kan dra först när vi har sett resultatet av detta.
Anf. 15 Egon Frid (V)
Fru talman! Tack så mycket! Jag har naturligtvis också förhoppningar om att den lagstiftning vi ska ha ska vara tillräcklig. Och på diskrimineringsområdet hoppas jag naturligtvis också att den lagstiftningen ska hjälpa både mot den strukturella diskrimineringen och mot den individuella diskrimineringen på alla områden, inklusive bostadsmarknaden.
Men sedan blir jag fortfarande beklämd över att Jörgen Johansson hävdar att det skulle vara främmande för en ordförande i ett kommunalt bostadsbolag att säga nej till någon på grund av dennes efternamn. Samtidigt visar den diskrimineringsutredning som Hyresgästföreningen har gjort genom Uppsala universitet att upp till 40 procent diskrimineras enbart på grund av sitt efternamn, sitt icke svenskklingande efternamn. Med det som enda kriterium väljs de bort i en första kontakt med en hyresvärd eller mäklare. Detta är fruktansvärt beklämmande. Vi menar från Vänsterpartiets sida starkt att den här diskrimineringen måste upphöra. Riksdagen och framför allt regeringen och ansvarigt statsråd, Mats Odell, har ett ansvar att arbeta med alla de verktyg som finns för att den nuvarande lagstiftningen ska få verka på ett bra sätt. Men det handlar också om att vi kan underlätta för hyressökande på bostadsmarknaden, så att de inte utsätts för denna diskriminering.
Då menar Vänsterpartiet och jag att vi måste ha en bostadsanvisningsrättslag och ha lägenheter att förmedla. Vi måste också ha kommunala bostadsförmedlingar som på ett bättre sätt och utifrån tydligare kriterier förmedlar lägenheter och stärker människors rätt till en hyresrätt. Sedan visar naturligtvis både denna interpellationsdebatt och den förra att vi måste ha en stark allmännytta med fler hyresrätter i Sverige för en bra social bostadspolitik.
Anf. 16 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag ska kommentera det krav som Egon Frid framför om en bostadsanvisningslag. Det är inte möjligt, enligt det regelverk som numera är svensk lag, att ha en sådan. Det anses inskränka äganderätten. Det går alltså inte för denna riksdag att fatta ett sådant beslut.
Men vi kan då gå tillbaka till de här frågeställningarna och titta på regelverket. Jag har inför den här interpellationsdebatten tagit fram och tittat på de etiska regler som finns. Vi har lagen. Den är hur tydlig som helst. Fastighetsägarna Sverige har tagit fram ett material som heter
Etik för fastighetsägare
och ett annat som heter
Öppen bostadsmarknad
. Man har tagit fram ett antal skrifter om detta. Sveriges allmännyttiga bostadsorganisation SABO har ganska nyligen tagit fram
Etik i bostadsföretag
, ett studie- och diskussionsmaterial. Det arbetas för fullt med detta på lagstiftningsnivå, vad gäller uppföljning genom Diskrimineringsombudsmannen och ute på bostadsföretagen. Detta räcker inte. Vi måste också vara aktiva i den allmänna debatten och se till att den hålls levande och att diskriminering i alla dess former aktivt motverkas av oss alla, som medborgare.
Jag kommer att följa denna fråga mycket noggrant. Vi får se vad som kommer ut av Diskrimineringsombudsmannens arbete. Om vi tvingas att ändra i regelverket igen är jag beredd att medverka till det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.