Direktiv för styrelser samt representation i statliga bolag
Interpellation 2006/07:491 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-04-25
- Inlämnad
- 2007-04-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-05-08
- Sista svarsdatum
- 2007-05-16
- Besvarad
- 2007-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 april
Interpellation
2006/07:491 Direktiv för styrelser samt representation i statliga bolag
av Eva-Lena Jansson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I en interpellationsdebatt om vd-bonusar förklarade näringsminister Maud Olofsson hur hon avsåg att styra statliga bolag enligt följande:
Jag kommer att ge mycket tydliga ägardirektiv. Jag kommer att ge ett mycket tydligt ansvar till styrelserna i fråga om hur man ska sköta det här fögderiet. Men jag kommer inte att vara med och peta när jag väl har lämnat ifrån mig dessa ägardirektiv och när jag väl har tillsatt styrelserna. Om jag är missnöjd med styrelsen kommer jag att byta ut den. Om jag vill ha andra ägardirektiv kommer jag att skriva dem. Så kommer jag att hantera mitt ägande. Det andra jag vill säga är att jag inte har tagit ställning till bonusar över huvud taget.
Vid Vin & Sprits, SBAB:s och Vasakronans stämmor har eller kommer ägaren att minska styrelserna och samtidigt fördubblar man arvodena för styrelse och ordförande.
Vid Telia Soneras bolagsstämma fanns det ett förslag från Telia Soneras aktieägarförening att stämman skulle besluta att valberedningen i sitt arbete särskilt ska beakta kravet på ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Och trots att statens och därmed regeringens representant som majoritetsägare hade möjlighet att ge valberedningen detta viktiga uppdrag avslog man i stället förslaget.
Nu när flera statliga bolagsstämmor har avhandlats börjar man skönja ett mönster i hur Maud Olofsson och den borgerliga regeringen vill styra de statliga bolagen:
- Genom fördubblade eller höjda arvoden för styrelseledamöter och ordförande;
- Folkvalda i Sveriges riksdag uppfattas som en belastning och bör därför inte ingå i statliga bolagsstyrelser;
- Jämställda styrelser är inget prioriterat mål.
Min fråga till näringsminister Maud Olofsson är följande:
Avser näringsministern att vidta åtgärder för att uppnå en mera jämställd representation i de statliga bolagen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:491
Webb-tv: Direktiv för styrelser samt representation i statliga bolag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:120 Tisdagen den 5 juniProtokoll 2006/07:120 5 § Svar på interpellation 2006/07:491 om direktiv för styrelser samt representation i statliga bolag
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag beklagar att jag är någon minut sen. Jag har ägnat mig åt att försöka regelförenkla för småföretagen och beskriva regeringens handlingsplan.
Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att uppnå en mer jämställd representation i de statliga bolagen.
Jag vill börja med att definiera frågan. Jag uppfattar att Eva-Lena Jansson med sin fråga avser styrelsesammansättningarna i de statligt ägda bolagen.
Jag har redan tidigare här i riksdagen sagt att arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor är såväl självklart som viktigt för den här regeringen. Det gäller i alla verksamheter, såväl privata som statligt ägda företag eller för den delen myndigheter.
Precis som vi behöver ta till vara både kvinnors och mäns kompetens i styrelser och ledningsgrupper, behöver vi också personer med olika erfarenheter och bakgrund. Det tjänar vi alla på, både ur affärs- och kompetensperspektiv.
När vi rekryterar ledamöter till styrelserna i våra statligt ägda bolag utgår vi från en bred rekryteringsbas som omfattar kvinnor, män, personer i olika åldrar och personer med såväl nordisk som utomnordisk bakgrund. Vi tror nämligen på att utgå från varje bolags behov. För att få fram kompetenta styrelser är det ett absolut krav med en bra och balanserad sammansättning av ledamöterna där varje individs styrkor tas till vara.
Vi har i år genomfört ett större antal förändringar i styrelserna. Till grund för förändringarna har noggranna analyser gjorts av kompetensbehoven i respektive styrelse. Det är den samlade kompetensen i respektive styrelse som avgör. Det innebär att behovet av politisk kompetens inte har funnits i vissa styrelser och då har personer med sådan kompetens inte valts in, medan behovet av politisk kompetens i andra fall har bedömts mycket viktigt för sammansättningen.
Nu när nästan alla årsstämmor har genomförts kan jag konstatera att styrelserna har samma andel kvinnor som i fjol, 47 procent i de helägda bolagen och 44 procent i de hel- och delägda bolagen. Även om jag inte är nöjd med att andelen inte har ökat vill jag lyfta fram att antalet bolag med mer än 40 procent kvinnor i styrelserna har ökat från 33 till 35.
Arbetet med att tillsätta kompetenta styrelser med en balanserad sammansättning avseende bland annat kön inleddes omedelbart efter att regeringen tillträdde i höstas och fortsätter med oförminskad styrka. Jag kommer att fortsatt se till att förbättra jämställdheten i de statligt ägda bolagens styrelser.
En utmaning för oss är också att säkra att kvinnor vill vara med i styrelserna. Av dem som tillfrågats men tackat nej till uppdrag är ca 70 procent kvinnor. Det innebär att vi måste börja ett steg tidigare med jämställdhetsarbetet.
Den 9 maj i år tog jag senast upp frågan kring ökad jämställdhet och mångfald på det styrelseseminarium Näringsdepartementet anordnade för styrelseledamöter och vd:ar i de statligt ägda företagen. Jag betonade vikten av att öka jämställdheten och mångfalden i bolagsledningarna och därigenom bredda rekryteringsbasen av tänkbara styrelseledamöter. Ett antal olika initiativ kommer att påbörjas under hösten. Jag kommer bland annat att ta upp frågorna med ordförandena i de träffar jag har med dem i början av hösten, inför årsstämmorna 2008.
En annan åtgärd är att genom riktade informationsinsatser runt om i Sverige beskriva hur staten arbetar med styrelsenomineringsfrågor i de statligt ägda företagen. Därigenom kan vi attrahera kompetens från större delar av landet och bredda rekryteringsbasen.
Anf. 2 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret.
Jag ska repetera den fråga som jag har ställt för dem som nu bara har fått höra svaret.
I en interpellationsdebatt om vd-bonusar beskrev näringsministern Maud Olofsson sin syn på hur hon avsåg att styra statliga bolag så här: Jag kommer att ge mycket tydliga ägardirektiv. Jag kommer att ge ett mycket tydligt ansvar till styrelserna i fråga om hur man ska sköta fögderiet. Jag ska inte vara med och peta när jag väl har lämnat ifrån mig ägardirektivet och när jag väl har tillsatt styrelserna. Om jag är missnöjd med styrelsen kommer jag att byta ut den. Om jag vill ha andra ägardirektiv kommer jag också att skriva dem.
Jag poängterade i min fråga att man faktiskt har fördubblat arvodena för styrelserna samtidigt som man har minskat styrelserna och den politiska insynen.
Vid Telia Soneras bolagsstämma fanns det ett förslag från Telia Soneras aktieägarförening att stämman skulle besluta att valberedningen i sitt arbete särskilt skulle beakta kravet på ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
Trots att staten, och därmed regeringens representant, som majoritetsägare hade möjlighet att ge valberedningen den uppgiften avslog man förslaget.
Därför har jag ställt frågan till Maud Olofsson om hon avsåg att vidta åtgärder för att uppnå en mer jämställd representation i de statliga bolagen. Frågan kommer sig också av att den borgerliga regeringen faktiskt avskaffade det gamla jämställdhetsmål som den socialdemokratiska regeringen hade satt upp om att hälften av nya statliga toppchefer ska vara kvinnor. Man kan se ett mönster i detta. Om man inte tycker att jämställdhet är viktig kan man ta bort målen för den.
Förutom att man nu har tagit bort detta mål har man också tagit bort den politiska insynen, det vill säga riksdagens insyn. Sedan säger man att det innebär att behovet av politisk kompetens ej har funnits i dessa styrelser. Och då har personer med sådan kompetens inte valts om, det vill säga att man faktiskt har tagit bort den politiska insynen från riksdagen i dessa statliga bolag. Vi från Socialdemokraterna har tyckt att det har varit viktigt.
I styrelserna i de statliga bolag som nu är föremål för utförsäljning är det två kvinnor och fyra män i Vin & Sprit, två kvinnor och fyra män i SBAB, tre män och tre kvinnor i Vasakronan, två kvinnor och fem män i Telia Sonera, som jag nyss nämnde, och åtta män och tre kvinnor i Nordea. Det är klart att detta påverkar hela bolaget. Om man bestämmer sig för att en styrelse inte behöver vara jämställd kommer det att fortsätta att påverka hela bolaget.
Veckans Affärer redovisar att nästan vart tredje börsbolag inte har lyckats hitta en enda kvinna till sin styrelse. Jag menar att staten har ett särskilt ansvar i detta sammanhang att via sina statliga bolagsstyrelser faktiskt gå före.
Min fråga till Maud Olofsson är: Varför tog man bort målet om en jämställdhetsplan? Och på vilket sätt, mer än det som du nu har redovisat, kommer du att vara tydlig? Kommer det att vara bara informationsinsatser, eller kommer du att sätta upp några särskilda mål? Och har Regeringskansliet någon jämställdhetsplan för hur man ska fortsätta att se till att kvinnor får sin beskärda del av makten?
Anf. 3 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Först ska jag säga att den styrning som jag gör av de statliga bolagen sker framför allt via styrelserna. Det var därför som jag också informerade om att vi vid det senaste styrelseseminariet hade en diskussion inte bara om styrelserepresentation utan också om kvinnor i ledningsgrupper, kvinnor i chefsbefattningar och annat.
Jag vill också tillägga att när det gäller mångfald handlar det också om etnisk bakgrund. Om vi tittar på de statliga bolagen kan vi också säga att vi har väldigt få personer med annan etnisk bakgrund än den svenska i dessa styrelser och i ledningsfunktionerna. Jag tror inte att det handlar om någon
quick fix
i detta sammanhang, utan jag tror att det är fråga om ett tålmodigt arbete. Och den dialog som jag har med både ordförandena och styrelserna syftar just till att öka medvetenheten.
Detta arbete visar också att vi har haft en massa kvinnor på listan som vi har ställt frågan till, men en majoritet av dem har tackat nej, vilket jag kan beklaga. Olika skäl har angetts i detta sammanhang. Men jag tror att vi måste söka mycket djupare för att få svar på varför vi har färre kvinnor i de offentligt ägda bolagen men också i de privata bolagen. Där ser jag att vi behöver göra mycket mer riktade insatser till nätverk som rekryterar kvinnor till ledningsfunktioner och styrelseposter. Vi måste söka mycket mer över hela landet eftersom det geografiskt har varit en koncentration. Vi måste också ha bättre kontakter med sådana som jobbar med dessa frågor. Det är en ambition som jag har.
När det gäller den politiska insynen är det intressant att titta tillbaka. När Eva-Lena Jansson talar om riksdagens möjlighet att kontrollera de statliga bolagen är det rätt intressant att det är så många socialdemokrater som skulle stå för den insynen. Det är verkligen inte en överrepresentation av borgerliga representanter i dessa styrelser, utan det har varit väldigt många socialdemokrater. Det som jag har försökt att göra är att mer se till bolagets bästa. Vad är det för kompetens som jag vill ha där? Och ibland är den politiska kompetensen verkligen en kompetens som tillför något. I andra sammanhang är den inte det. När den inte har gjort det har jag bytt ut dessa personer mot annan kompetens som vi behöver få in i dessa bolag. Jag tror att det är väldigt viktigt att om vi ska få en hög avkastning från dessa företag, till fromma för medborgarna så att vi kan göra andra saker för pengarna, investera i bra saker som vi vill göra gemensamt, så måste vi ha krav på hög avkastning. Då är det viktigt att vi definierar vilken kompetens som vi vill ha och också tillsätter styrelseledamöter därefter.
Den instruktion som valberedningarna har grundar sig på en svensk kod för bolagsstyrning. Det är möjligen en kunskapsfråga. Men det är så det fungerar. Och enligt denna kod ska det vara en jämnare fördelning mellan könen vid sammansättning av styrelser. Det är precis den instruktion som valberedningarna har. Det var av den anledningen som vi inte tyckte att det fanns anledning att lägga till något ytterligare som den här koden innebär. Valberedningarna har detta mål för sitt arbete. De ska titta på dessa saker, och de ska följa den kod som finns för deras arbete.
Anf. 4 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag ställde frågan om Regeringskansliet har någon jämställdhetsplan. Den andra frågan som jag ställde till näringsministern var: Varför var det så viktigt för regeringen att avskaffa jämställdhetsmålet? Om man nu tycker att det är viktigt att kvinnor och män har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i vårt samhälle och därmed också kan ta del av makt och inflytande, tycker jag att det rimmar illa med att man tar bort jämställdhetsmålet.
När det gäller insynen i de statliga bolagen kan jag inte se att det skulle vara någon nackdel att vara folkvald. Jag lägger ingen betoning på att det måste vara socialdemokrater. Men jag kan inte heller se att det skulle vara en försvårande omständighet att vara socialdemokrat och sitta i en statlig bolagsstyrelse. Det är riksdagen och regeringen som bestämmer vilka som ska sitta i dessa statliga styrelser.
Telia Soneras aktieägarförening sade att man tyckte att det var viktigt att man särskilt beaktar kravet på ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Och man skulle faktiskt kunna utöka kravet, det vill säga att man särskilt skulle beakta detta krav. Jag tycker att det är viktigt. Sedan såg man resultatet i Telia Sonera. Där är det en övervägande representation av män i styrelsen men också i bolagets ledning. Och detta får efterverkningar överallt, därför att om de statliga bolagen inte föregår med gott exempel, varför ska då det privata näringslivet göra det?
Efter att tidigare jämställdhetsminister Margareta Winberg hotade med kvotering har det faktiskt hänt något. Och det som vi har sett är att andelen kvinnor har ökat i näringslivet. Men när man till och med avskaffar sina egna mål från regeringen tycker jag att det ger en signal om att regeringen inte tar detta på allvar och att det inte är viktigt. Vi har till och med en statsminister som säger att det är kompetensen som ska betonas. Det kan tolkas som att man är kompetent bara om man är man. Det har jag svårt att se. Jag tror att problemet är att valberedningarna ofta består av män som bara känner andra män och som kommer att nominera män. Därför är det viktigt att valberedningarna får dessa tydliga regler. Jag skulle därför önska att näringsministern ger valberedningarna i de statliga bolagen mycket tydligare styrning och också ställer lite större krav på sina egna styrelser om hur det ska se ut och sedan gå vidare i bolagen.
Mina frågor var alltså: Har Regeringskansliet någon jämställdhetsplan? Och varför var det så viktigt för regeringen att ta bort jämställdhetsmålet?
Anf. 5 Fredrik Lundh (S)
Herr talman! Det är en intressant debatt. Och jag är glad över att Eva-Lena Jansson har ställt denna viktiga interpellation till näringsministern så här dagen före nationaldagen. Om det är någonting som Sverige är känt för, förutom vår öppenhet och vår välfärdsmodell, så är det nog vårt arbete för jämställdhet mellan män och kvinnor.
Mycket har gjorts, och jag tycker att vi har kommit en bit på väg. Men det finns mycket kvar att göra. För mig är det viktigt att staten, våra bolag och den offentliga sektorn ständigt går steget före eller längre och vågar utmana de patriarkala strukturerna och visa att det går och att det rentav blir bättre med ökad jämställdhet både resultatmässigt och arbetsmiljömässigt.
Det var därför som jag blev både förbannad och ledsen när jag i förra veckan tog del av TT:s granskning av de 27 största statliga bolagen. Och bara var fjärde toppchef inom dessa bolag är kvinna. Sämst är jämställdheten i LKAB, vilket jag som norrbottning tycker är pinsamt. Samtliga nio chefer i ledningsgruppen är män. Och den första kommentaren från företagets vd Martin Ivert är: "Vi utser människor efter kompetens."
Viktigt är dock att säga att han sedan tillägger att LKAB har ett målmedvetet arbete för att underifrån bygga en rekryteringsgrund för framtida befattningar. Det är ett bra, seriöst och målmedvetet arbete där man har tillsatt några lägre chefstjänster och där man har ett samarbete med skolan för att skapa ett bra och attraktivt utbildningsprogram som också kan locka till sig kvinnor. Det här är bra, men det räcker definitivt inte.
Mina funderingar till näringsministern, herr talman, är: Ser näringsministern en koppling mellan de ojämställda styrelserna och den otroligt dåliga fördelningen av män och kvinnor bland statliga bolags toppchefer? Vilka konkreta åtgärder kommer näringsministern att vidta för att jämställdheten i styrelser men också bland toppcheferna ska förbättras?
Anf. 6 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Först och främst måste varje stor arbetsgivare ha en jämställdhetsplan - så också Regeringskansliet. Det är en självklarhet.
När det gäller det här med att ha folkvalda i styrelserna och om det är en nackdel att vara folkvald kan jag säga: Nej, det är det inte. Men den kompetens som man har som folkvald måste passa in i den styrelse som man ska sitta i. Om man sitter där bara för att man är folkvald så är inte det en tillräcklig kompetens för att man ska platsa i styrelsen.
Däremot måste man se till att där det finns ett stort allmänintresse i bolagen finns det också ett större motiv för att ha politiskt valda. Men det finns andra bolag där det inte är så, och då måste vi söka den kompetens som är bäst för bolaget.
Jag kan som sagt konstatera att den politiska kompetens som Eva-Lena pratar om i mycket har handlat om socialdemokratisk kompetens. Jag är inte säker på att det är den yttersta kompetens som alla de här bolagen behöver och efterfrågar.
När det gäller kraven på att särskilt beakta det här för valberedningar är det precis som jag säger: De har redan uppdraget att särskilt beakta detta. Det står i koden för den valberedning som de ska jobba för. Jag tror inte att det spelar någon roll om man lägger till detta en gång till, två gånger till eller tre gånger till i något slags förstärkningsord. Det viktiga är att det finns en ägarstyrning i form av dialog med de utsedda styrelserna och med de ledningar som vi har så att man också ser och följer upp vad som har skett.
Den upprördhet som både Fredrik Lundh och Eva-Lena Jansson visar här är också en ganska svidande kritik mot det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Det är trots allt under tolv år som Socialdemokraterna har styrt den här verksamheten medan jag har suttit i åtta månader. Det finns naturligtvis en upprördhet över att man inte har kommit längre. Men möjligen borde man sända någon tanke till de socialdemokratiska ministrar som har varit ansvariga för det här området under så lång tid och som inte har kommit längre.
Det viktiga är att se att jag i mina kontakter med styrelserna och med ledningarna måste ha ständiga uppföljande diskussioner, och det är precis det jag har. Om vi tar LKAB som exempel är det precis denna diskussion som jag har fört med företaget. Det handlar inte bara om hur styrelser ser ut där vi har gjort saker, utan det handlar lika mycket om vilka ledningsfunktioner som finns, vilka möjligheter kvinnor har att göra karriär och hur det ser ut i bolagen.
LKAB verkar inom en ganska manlig bransch. Det är inte alla gånger så enkelt att få tag på metallurger och andra; det har jag provat. Men jag tror att det är viktigt att se hur de typiskt manliga branscherna rekryterar både i ledningsfunktioner och i styrelsearbete.
Vi har en lång handlingsplan för vad det är vi ska göra. Vi har en kandidatpool som finns på olika ställen som vi ska jobba tillsammans med för att få fram goda kandidater. Det är ju många kvinnor som tackar nej. Vi har planer på att anordna seminarier runt om i landet för att få bättre kontakter med olika typer av företag och andra som kan hjälpa oss med rekryteringen. Vi ska ha en kontinuerlig dialog, som jag redan har påbörjat, med bolagen. Vi ska också försöka lyfta fram de goda exemplen där företag som har varit duktiga kan få tjäna som exempel för andra företag.
Det finns inte ett enda svar på det här. Vi är alla angelägna om att vi ska förbättra situationen. Men det gäller att söka lite olika lösningar. Jag är mycket tacksam för konkreta förslag också från er. Vad tycker ni skulle behöva ske i det här sammanhanget för att förbättra situationen?
Anf. 7 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag ska komplettera, Maud Olofsson, med att säga att de statliga bolagen aldrig har gett så stor avkastning som nu. De är välskötta och vinstdrivande trots eller tack vare att det har suttit folkvalda i deras styrelser. Man pratar om behovet av politisk kompetens. Det bedöms som mycket viktigt i vissa sammanhang och i andra sammanhang inte. Jag är ganska säker på att man vill ta bort den politiska insynen; det var därför man plockade bort de folkvalda ur just de här bolagen.
Som jag har försökt poängtera är det viktigt att ge signaler som minister. Det är också viktigt för en regering att ge signaler. Det man tyckte var absolut viktigast i december och som man också gjorde var att avskaffa den gamla regeringens jämställdhetsmål för statliga bolag. Det ger en signal om att det här inte är viktigt. Vi sätter kompetens före kön, säger man - ungefär som om kvinnor inte skulle kunna vara kompetenta! Det är detta jag har vänt mig emot.
Det är bra att Regeringskansliet har en jämställdhetsplan. Du tvekade några gånger med att svara på den frågan. Men återigen skulle jag vilja ha svar på varför det var så viktigt för den borgerliga regeringen att avskaffa jämställdhetsmålet om vi nu är överens i sak om att det är viktigt att få kvinnor i bolagsstyrelser och kvinnor i ledande befattningar inom staten men också i politiken.
Vi hade en jämställd regering. Vi har 65 kvinnliga och 65 manliga ledamöter för Socialdemokraterna i riksdagen. Det visar att vi tar frågan på allvar. Jag hoppas att den borgerliga regeringen också ska göra det. Men det finns ingenting som talar för det när man börjar med att avskaffa jämställdhetsmål.
Anf. 8 Fredrik Lundh (S)
Herr talman! Martin Ivert, vd för LKAB, är långt ifrån ensam i den statliga bolagsfamiljen om att sitta i en mansdominerad ledningsgrupp. Jag tror definitivt att detta hänger samman. Ojämställda styrelser leder till en tragisk könsfördelning i toppskiktet i de olika bolagen. Det är viktigt med signaler både från regering och riksdag om att jämställdhet mellan män och kvinnor i våra bolag leder till bättre arbetsmiljö, till bättre resultat och framför allt till att vi inte behöver höra att vi inte har nog med kompetenta kvinnor när nya poster ska tillsättas.
Om man tar de 27 största företagen ser man att bara tre av dem har kvinnliga vd:ar. Det är SBAB, Samhall och Systembolaget. Det är också viktigt att man har kvinnliga vd:ar som på det sättet kan hitta de här nätverken.
Jag tycker att det var ett bra batteri med åtgärder som näringsministern räknade upp - allt ifrån kandidatpooler till stöd i olika nätverk. Men jag tror också att det behövs ännu mer.
Min fråga till näringsministern är om hon är beredd att peka med hela handen och tydligt ge alla bolag i uppgift att ha utvecklingsprogram för att bygga upp en egen rekryteringsgrund för framtida befattningar. Jag tror att vi är många som definitivt är less på att höra att det inte finns nog med kompetenta kvinnor såväl inom politiken som inom bolagssfären.
Anf. 9 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att det är få som tvivlar på min ambition att öka den kvinnliga representationen både i statliga styrelser och på annat håll. Jag tror också att jag med viss trovärdighet kan ha den här dialogen med våra statliga bolag.
Man kan konstatera att även om Eva-Lena Jansson är tveksam till att vi har tagit bort målet så har jag förbättrat representationen jämfört med den socialdemokratiska regeringen. Det visar väl ändå att jag har en ambition att göra det här bättre även om jag tycker att det skulle kunna bli ännu bättre. Men jag har också angett förklaringen.
När jag ser att det är 70 procent som tackar nej inser jag också att man måste jobba mycket bredare. Vi måste jobba med en rekrytering både i ledningsgrupper för att få kvinnliga vd:ar och med nätverk runt om i landet för att få fler kvinnor att ställa upp. Vi kan behöva ordna utbildningar så att det är fler kvinnor som tar på sig den här typen av uppdrag.
Men en annan sak som är viktig och som vi inte diskuterar här är mångfalden i övrigt när det gäller den etniska bakgrunden. Det är samma sak där; vi har många styrelser som inte har några människor med en annan etnisk bakgrund än den svenska.
Det är ett arv som Socialdemokraterna har lämnat efter sig till mig att försöka göra någonting åt.
Jag tänker fortsätta den här dialogen med våra bolag och ledningar. Vi kommer också att ha en ständig uppföljning av vad man uppnår för resultat. Jag tror att det är i dialog med de här bolagen som vi kan nå det bästa resultatet. Men det måste naturligtvis också finnas ett statsråd som vill göra något och som hela tiden pekat med hela handen - så tror jag att Fredrik Lundh sade. Ja, jag pekar med hela handen därför att jag menar att det handlar om goda affärer med kompetenta människor som ska se till att det blir ett värdeskapande i de här bolagen.
Var så säker på att det här arbetet kommer att fortsätta med oförminskad styrka. Jag har nått en bit på vägen, men jag har en högre ambition än så.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.