Design i svenska företag
Interpellation 2008/09:65 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-24
- Anmäld
- 2008-10-27
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-11-10
- Sista svarsdatum
- 2008-11-14
- Besvarad
- 2008-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 oktober
Interpellation
2008/09:65 Design i svenska företag
av Börje Vestlund (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Utvecklingen av ny form eller ny teknisk tillämpning liknar i hög grad ett forskningsprojekt.
Det är förenat med stor osäkerhet att utveckla ny design. Slutresultatet är okänt i början av utvecklingsprocessen – även om det finns en uppfattning om vilket slags problem som ska lösas. Vi socialdemokrater vill komplettera Forska och väx med Design och väx.
Jag vill därför fråga näringsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att utveckla företag som sysslar med design.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:65
Webb-tv: Design i svenska företag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:34 Måndagen den 24 novemberProtokoll 2008/09:34 5 § Svar på interpellation 2008/09:65 om design i svenska företag
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att utveckla företag som sysslar med design.
De generella åtgärder som regeringen har vidtagit för att främja företagande ger också företagen utrymme att våga investera och satsa på exempelvis design. Sänkta skatter, förbättrad kapitalförsörjning för små och medelstora företag, ökade möjligheter till mikrolån och krediter, jobbskatteavdrag för näringsinkomster, minskade kostnader för administration, regelförenklingar och så vidare ger företagen ökat utrymme att satsa på utvecklingsarbete.
Design bör vara ett integrerat moment i produktutveckling. Design är ett verktyg eller en arbetsmetod som såväl företag som offentliga organisationer bör utveckla. Görs det på ett medvetet och strategiskt sätt skapas mervärden som syns både i form av ökad lönsamhet och ökat värde för såväl kunder som medborgare.
Regeringen främjar design på ett antal sätt, bland annat har Stiftelsen Svensk Industridesign, Svid, fått bidrag till sin verksamhet via Nutek. Svids uppgift är precis den som Börje Vestlund efterlyser, nämligen att verka för att företag, organisationer och offentliga verksamheter ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel och integrera designmetodik i sina verksamheter. Svid stöder också utbildnings- och forskningsinsatser inom designområdet för att öka kunskapen om design.
Anf. 2 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret.
Skälet till att jag har ställt interpellationen är ett förslag i vår budgetmotion som hänvisats till näringsutskottet om att ha ett program förutom Forska och väx, som vi har haft ganska många debatter om under åren. Vi har tyckt att det har funnits anledning till det just på grund av att design oftast är väldigt forskningsliknande i den meningen att man inte riktigt vet vad som händer när man går in i ett stort designprojekt, om det ska ge resultat och om man ska kunna omsätta det på marknaden. Det finns därför all anledning att ge, inte minst små företag som vill satsa på design, särskilda anslag för att de ska kunna göra ett bra designarbete. Det har vi föreslagit i vår budgetmotion.
I svaret på min interpellation har näringsministern knappt brytt sig om att ta upp någon del av den diskussionen. Hon hänvisar snarare till generella åtgärder som man har vidtagit. Så svarar näringsministern på alla sina interpellationer. Vi kommer att behandla en interpellation senare som jag har ställt, och där kommer hon att säga ungefär samma sak.
Det handlar i hög grad om att de här pengarna ska räcka till väldigt mycket. Har man inga egna förslag kan man alltid tala om sänkta skatter, förbättrad kapitalförsörjning och så vidare i all oändlighet. Man kan använda det till att säga att de här pengarna ska räcka till praktiskt taget allt.
Men, herr talman, min tanke när jag ställde interpellationen var inte att få höra och att få diskutera det här återigen efter alla mina debatter med Maud Olofsson. Min utgångspunkt var hur vi ska utveckla design i de svenska företagen, kanske främst i de svenska små företagen. Det är ju i de svenska små företagen som det är lite svårt att få möjlighet till just en bra designverksamhet.
Man har för länge sedan upptäckt, och vi är ganska överens där, att det är viktigt att rikta forskningsinsatser till de små företagen. Det finns också anledning att rikta sig med designverksamhet till de små företagen.
När det gäller stödet till Svid, som näringsministern nämner i sitt svar, är det riktigt i och för sig att man genom Nutek får ett bidrag. Men det är snarare för att kunna upprätthålla den organisationen. Det är inget stöd till de enskilda företagen för att de faktiskt ska kunna ha en bra designverksamhet. Svid har en mycket bra verksamhet, men det sipprar inte på något sätt ut till de enskilda företagen för att de ska kunna ägna sig åt designverksamhet. Snarare kan man väl säga att de på olika sätt kan stimulera genom att de har ett samlat grepp om designverksamheten i Sverige.
Som sagt, herr talman, tycker jag att det hade varit bra om jag hade fått svar på frågan. Vad vill näringsministern göra för att utveckla just design i de svenska företagen, företrädesvis de svenska små företagen?
Anf. 3 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att det finns en skiljelinje mellan Socialdemokraterna och regeringen när det gäller synen på hur man ska verka i de här sammanhangen. Vi tror nämligen att företagen har väldigt god kunskap och god vilja att försöka utveckla sina företag. Ett av hindren har ju varit att det inte har funnits ekonomiskt utrymme i deras eget företagande för att jobba med detta. Det är därför som den generella politiken är så viktig. Om vi kan minska kostnaden för att anställa, för att hålla på med regelverk, för att driva sina företag blir det mer utrymme att göra de här andra sakerna.
Sedan ska det finnas resurser i samhället på olika specialområden som företagen själva kan välja att vända sig till, köpa hjälp för att utveckla sina produkter och sina tjänster. Det är så vi ser på detta.
Jag vet att Socialdemokraterna älskar program av olika slag, därför att det är väldigt lätt att sälja in. Nu gör vi ett designprogram, nu gör vi någonting annat. Det svåra i politiken är att skapa bra grundförutsättningar för företagen så att de själva utifrån sina egna kommersiella bedömningar kan dra i gång vare sig det handlar om designverksamhet, om produktutveckling eller om andra saker. Där skiljer vi oss åt, därför att ni hela tiden har älskat alla dessa program. Men vi tycker att det är den generella politiken som är den viktigaste, för den skapar en bra grund.
Dessutom ska det finnas stödfunktioner. Svid är en sådan stödfunktion. Det är inte rätt som Börje säger att de inte finns ute i företagen. De finns där i allra högsta grad och hjälper företag att hitta nya sätt att producera, med industridesign som gör att produkterna blir bättre och mer säljbara. De verkar visst ute i de enskilda företagen.
Sedan har vi ökat resurserna till Vinnova. Mycket av deras pengar går ju till den här typen av verksamhet, men vi säger inte att det är ett designprogram. Vi startar olika program tillsammans med olika företagskonstellationer eller med enskilda företag som handlar om just design. Om man går in på Vinnovas hemsida till exempel och söker på ordet design får man 737 träffar. Det vill säga att även om det inte står design på alla de projekt som Vinnova driver finns det väldigt många sådana inslag i detta.
Jag sitter inte som statsråd och delar ut pengar till olika program och får pluspoäng för det, utan jag säger till Vinnova: Här har ni resurser! Vi ökar resurserna i den forsknings- och innovationsproposition som vi precis har lagt fram. Här har ni resurser! Ni ska jobba med de här sakerna. Men det ska vara företagsorienterat och utifrån företagens behov. Det är så vi vill jobba, därför att det stärker företagens egen beslutsmakt när det handlar om de här frågorna.
Anf. 4 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag delar statsrådets uppfattning om att det finns en god vilja hos företagen att utvecklas och att göra något ännu bättre.
Statsrådet säger att det aldrig har funnits utrymme i företagen. Vi vet inte riktigt vad regeringens politik har gett så här långt. Det är lite svårt att veta innan man har sett resultatet. Jag skulle kunna raljera och säga att det inte är så imponerande, men jag väntar med det till dess vi har ett lite längre perspektiv. Jag tror inte att allt sätter sig efter två års regerande.
Maud Olofsson säger att vi socialdemokrater älskar program. Vi tycker att det finns anledning att sätta in resurser där resurser bäst behöver sättas in. Det är möjligen skillnaden mellan Socialdemokraterna och regeringen. Vi tycker att man ska rikta resurser, och vi tycker att man ska sätta in dem där de allra bäst behövs. Det är av den anledningen att det ska vara träffsäkra åtgärder.
Jag kan säkert tro att det blir 737 träffar på Vinnovas hemsida, men varför är företagen osäkra inför att gå in i designprojekt? Varför tycker företagen att det är ett problem? Statsrådet tror väl inte att vi har hittat på detta i vår egen kammare, utan vi har haft en del kontakter med företagen. Jag vet att dessa människor har haft kontakt med regeringen i samma fråga, nämligen att det är viktigt att rikta pengar till designverksamhet.
Design är också mer än bara industridesign. Det får vi inte heller glömma bort i sammanhanget. Ibland har det framgått i medierna att det finns en industridesign och sedan finns det en annan design och att det däremellan finns skarpa gränser. Så är det naturligtvis inte. Vi socialdemokrater menar att man ska se design i det breda perspektivet.
Med tanke på propositionen om forskning och det som Vinnova har fått kan jag skryta med att Socialdemokraterna ger lite mer pengar. Jag vill ändå inte rikta in mig på det. Det intressanta i interpellationen handlar om att vi måste få en ordning i den meningen att det måste riktas pengar till designverksamheten. Det tycks denna regering strunta i fullständigt. Det beklagar jag eftersom det handlar om att utveckla företagen. Det kan inte regeringen förmå sig till mer än att säga att pengarna ska räcka till precis allt. Vi tycker att det ska vara träffsäkra insatser mot företagen.
Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Börje Vestlund säger att det ska vara träffsäkra åtgärder. Jag står här dag ut och dag in och svarar på interpellationer. Ena dagen är det design, nästa dag är det turism och tredje dagen är det någon annan sak.
Bekymret för socialdemokratin är att ni inte klarar av att prioritera. Det är därför ni måste spräcka utgiftstaken för att få rum med alla era utgifter.
Vi menar att en generell politik för företagen som innebär sänkta kostnader ger företagen möjlighet att använda den egna viljan att göra saker. Det är kommersiellt riktigt. Sedan kan det behövas stödfunktioner, särskilda projekt, för att utveckla saker och ting. För det finns resurser.
Jag håller med Börje Vestlund om att design och industridesign - om man ser dem som en helhet - är oerhört viktigt för ett land som Sverige, som måste ligga i framkant. Mycket av industridesignen handlar om funktionalitet, det vill säga att få bättre funktionalitet på olika produkter samtidigt som de också är tilltalande för kunderna.
Svid är en otroligt spännande organisation som jobbar med att ta fram olika produkter som gör att företagens försäljning och läge på marknaden förbättras. Vi ska utvärdera organisationen och se hur de delarna kan göras ännu bättre.
Vinnova har fått ökade resurser. Men så säger Börje Vestlund att Socialdemokraterna ger ännu mer. Men det är inget svårt för ett parti som inte behöver hålla utgiftstaken att lova mer pengar. Det kommer ni att göra i vartenda ämne vi talar om i riksdagen.
Vi håller utgiftstaken. Vi ser till att prioritera inom ramen för dem. I det stycket har Vinnova fått ökade resurser. Vi ser också designfrågorna i de program som Nutek har direkt riktade mot företagen. Där används design som en del i företagsutvecklingen.
Rådet för arkitektur, form och design har haft regeringens uppdrag att utveckla det offentligas roll för bland annat design. De ska lämna sin slutredovisning vid årsskiftet. Då får vi titta på vad de säger i sammanhanget om att utveckla design på det offentliga området.
Men i grunden handlar det om bra företagsvillkor. Där är det fråga om 50 miljarder i sänkta skatter för företagen. För Socialdemokraterna innebär det 70 miljarder i skattechock för företag och samhälle. De ska ställas mot varandra. Jag tror att sänkta kostnader för företagen, minskade utgifter för företagen, gör att företagen har större möjligheter att själva ta ansvar för sin del. Sedan ska vi bygga stödfunktioner som gör att företagen själva kan bestämma vem de ska köpa stöd från och vem de ska begära hjälp från. Det ska vara företagsdrivet och inte drivet av politiker. Det är företagen som vet bäst vad de behöver.
Anf. 6 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Vi ska bygga stödfunktioner. Maud Olofsson säger att hon tittar på detta och att hon kanske kommer fram till något resultat och att det ska lämnas rapporter hit och dit. Men fortfarande finns inte stödfunktionerna på plats. Det är det allvarliga.
Jag har också noterat att det ska komma in rapporter, men det är här och nu som företagen behöver stödet. Jag tror att jag skrev interpellationen före finanskrisen, och jag hade inte ens något sådant i huvudet, men med anledning av finanskrisen behöver man också tänka på detta.
Sluta med det är om utgiftstaken, Maud Olofsson. Om man inte sänker skatterna går det att ha fler utgifter. Det är en poäng med den socialdemokratiska budgeten. Nu har finansutskottet rett ut Maud Olofssons påståenden, och hon är snart den enda ministern som håller på att tramsa om dem. Finansutskottet har kommit fram till att detta inte är att spräcka något utgiftstak. Sluta med de påståendena. Det blir bara mer och mer löjligt för var gång du säger så.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag förstår om socialdemokrater blir upprörda när vi kritiserar er för att ha hur mycket pengar som helst. Om ni kör er budget genom samma system som regeringen kör sin budget kan vi konstatera att det blir 60 000 färre i arbete. Det måste man ta hänsyn till när man talar om hur mycket pengar man har. Jag är noga med att budgetregler ska hållas. Om riksdagen har fastställt ett utgiftstak är det rimligt att följa det.
Sedan var det frågan om hur vi bygger upp verksamheten. Vinnova har fått ökade resurser. I de resurser de får och de projekt de startar finns mycket av designinriktning. Det är för att företagen själva efterfrågar det. Svid finns som en funktion som företag kan vända sig till. Sedan kan man alltid önska mer pengar till alla dessa myndigheter. Vår grund är att se till att företagen har så goda ekonomiska villkor som möjligt. 50 miljarder i sänkta skatter för företagen innebär ökat utrymme för dem. Sedan finns stödfunktioner på en mängd olika områden som gör att företagen kan vända sig dit. Det är ett bra sätt att förhålla sig till det här programmet och de här inriktningarna precis som på alla andra områden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.