Den turkiska regeringens förtryck av oppositionen
Interpellation 2016/17:257 av Jonas Sjöstedt (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-01-25
- Överlämnad
- 2017-01-26
- Anmäld
- 2017-01-27
- Sista svarsdatum
- 2017-02-16
- Svarsdatum
- 2017-02-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I Turkiet sker allt allvarligare inskränkningar av de demokratiska fri- och rättigheterna. En del i den auktoritära utvecklingen är den turkiska regeringens och presidentens försök att krossa det viktigaste oppositionspartiet, HDP.
HDP är ett demokratiskt vänsterparti som förordar en fredlig lösning på den kurdiska frågan i landet. Hundratals förtroendevalda för partiet har fängslats. Partilokaler har angripits och förstörts. Kritiska medier som opponerar mot Erdoğan har tystats. Massavskedanden av kritiker och fackligt aktiva har skett.
De två ordförandena för HDP, Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, har gripits och hotas nu med mycket långa fängelsestraff, i praktiken livstidsstraff. Anklagelserna är politiska och riktas mot saker de har yttrat som politiska företrädare. Rättsväsendet är i praktiken inte oberoende. För att Demirtas och Yüksekdag ska släppas krävs omfattande internationella protester. EU har en nyckelroll.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
1. Avser ministern att ta initiativ för att Sveriges regering agerar mot behandlingen av HDP:s två ordförande?
2. Avser ministern att agera inom EU för att påverka Turkiets orättfärdiga behandling av Demirtas och Yüksekdag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:257
Webb-tv: Den turkiska regeringens förtryck av oppositionen
Dokument från debatten
- Fredag den 17 februari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:69
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Ärade ledamöter! Jonas Sjöstedt har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att Sveriges regering agerar mot behandlingen av HDP:s två ordförande och om jag avser att agera inom EU för att påverka Turkiets orättfärdiga behandling av Demirtas och Yüksekdag.
Jag delar interpellantens stora oro över den försämrade situationen i Turkiet, inte minst vad gäller massavskedanden och arresteringar, inskränkt frihet för medier och förslag på konstitutionsförändringar som om de genomförs bland annat kommer att försvaga parlamentets roll.
Den typen av omfattande arresteringar och åtal mot företrädare för den politiska oppositionen som vi ser i Turkiet efter kuppförsöket underminerar det demokratiska systemet. Åtgärder som dessa, vilka framför allt drabbat representanter för HDP, riskerar att spä på det polariserade politiska klimat som redan råder och skapa ytterligare spänningar mellan grupper.
De omfattande åtalen mot de båda partiledarna för HDP är extremt oroande och en del av de åtgärder mot HDP:s representanter och partikontor som har pågått en längre tid. HDP-ledarna - och de andra demokratiskt valda företrädarna - behöver släppas fria skyndsamt för att kunna fullgöra sina parlamentariska mandat och bidra till att skapa förutsättningar för en demokratisk debatt inför den kommande folkomröstningen.
Regeringen avser att fortsättningsvis ta upp detta med turkiska företrädare, bilateralt och inom EU. Vi stöder EU:s höga representant Mogherinis och kommissionär Hahns tydliga budskap på området. Vi ämnar även fortsättningsvis driva på för att dessa frågor ska förbli högt prioriterade på den politiska dagordningen i EU:s relation till Turkiet.
Anf. 2 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman! Tack, utrikesminister Wallström, för svaret! Jag tycker att det är särskilt viktigt att utrikesministern är så tydlig med att Sverige kräver att HDP-ledarna skyndsamt ska friges. Jag tycker att det är ett viktigt och positivt besked, och det är också ett besked direkt till den turkiska regeringen.
HDP:s ledning sitter i fängelse. Det gör också kanske 4 000-5 000 andra HDP-medlemmar, varav många är förtroendevalda. Många är borgmästare. Många är parlamentsledamöter. Det enda brott som de anklagas för är att ha framfört sina politiska uppfattningar och fullgjort sitt politiska uppdrag som opposition.
Jag tycker därför att det är viktigt att Margot Wallström och regeringen också lovar att ta upp det här, både bilateralt med den turkiska regeringen och via Europeiska unionen.
Turkiet är på väg att bli en diktatur. Kuppförsöket används för att krossa opposition som inte har någon som helst koppling till detta kuppförsök. Vi ser inte bara politiker som grips; vi ser även massavskedanden av fackligt aktiva och hur kritiska medier stängs. Kulturföreningar beordras att upphöra med sin verksamhet. Akademiker avskedas och beläggs med reseförbud. Det vi ser i Kurdistan är ett brutalt våld som riskerar att leda till ett fullskaligt inbördeskrig. Turkiet är i dag ett land av fruktan och massarresteringar av människor.
För de här attackerna har HDP varit ett huvudmål för den turkiska regeringen, och det är tydligt varför. HDP är ett demokratiskt vänsterparti som driver sociala och fackliga frågor om löntagarnas rättigheter. Men HDP är också den viktigaste rösten för minoriteters rättigheter i Turkiet. Det gäller inte bara kurderna, som oftast nämns, utan även de kristna minoriteterna i Turkiet, vars rättigheter ofta tas upp.
I den kurdiska frågan har HDP varit en uthållig aktör för en fredlig lösning. Man har gång på gång uppmanat både den turkiska staten och PKK att lägga ned vapnen och komma till förhandlingsbordet. Risken är att om HDP krossas så krossas också hoppet om en fredlig lösning på kurdfrågan i Turkiet för en lång tid framåt.
HDP är även en uttalad röst för kvinnors rättigheter i det patriarkala Turkiet och mot regeringens försök att angripa kvinnors och barns rättigheter. HDP har hävdat flyktingarnas situation och asylrätten. De är på varje punkt Erdogans och AKP:s motsats. Det är därför de angrips; det är därför de fängslas.
I Vänsterpartiet har vi ett system där vi är faddrar åt HDP:s parlamentariker. Vi har ett särskilt ansvar för olika personer som vi följer och har personlig kontakt med. Själv är jag fadder för partiledaren Selahattin Demirtas, som är fängslad. Jag träffade honom i maj i parlamentet när man lyfte hans immunitet. Han hotas i dag av 142 års fängelse, i praktiken att aldrig som fri man få träffa sin döttrar och sin hustru mer. Precis som de andra HDP:arna har han valt att inte fly. Han har valt att stanna.
När jag träffade honom i Stockholm i september sa han "snart sitter jag i fängelse". Och han fick rätt. När jag var i Turkiet i december fick jag inte träffa honom. Jag fick stå utanför fängelsemuren, därför att han hålls i ett isoleringsfängelse.
Selahattin sa till mig: Det är omvärlden som avgör HDP:s framtid, liksom min framtid. Det viktiga är att ni protesterar. Turkiet är känsligt för vad omvärlden tycker.
Nu börjar rättegångarna, och på torsdag är det första rättegångsdagen mot Selahattin Demirtas. Något oberoende rättsväsen finns inte i Turkiet, och min fråga är: Kommer Sverige att kalla upp Turkiets ambassadör före torsdag eller på annat vis direkt kommunicera till Turkiet att man anser att detta är en illegitim rättegång? Kommer EU att protestera före torsdag?
Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag högaktar det Vänsterpartiet har gjort och det Jonas Sjöstedt personligen har gjort. Det är otroligt modigt och viktigt, och jag tycker att det är en utmärkt idé att ha sådana här faddersystem. Det är inte bara en stark signal till omvärlden, utan det handlar också om att i praktiken visa just det som Jonas Sjöstedt säger: att omvärlden måste fortsättningsvis hålla fokus på vad som händer. Detta ska ni verkligen ha all heder av, Jonas Sjöstedt.
Vi tog förstås upp Turkiet i utrikesdeklarationen, men som alltid blir det för kort. Därför är det bra att vi får diskutera det här. Jag har personligen sett till att via uttalanden backa upp när EU eller Sverige uttalar sig, och jag har också träffat Demirtas. Precis som Jonas Sjöstedt säger är det viktigt att fortsättningsvis hålla det här högst upp på dagordningen.
Jag delar helt och hållet Sjöstedts analys och engagemang när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, men tyvärr har vi sett hur utvecklingen har gått i motsatt riktning.
Det som vi brukar göra i situationer som den här, när det blir rättegångar, är att kräva att vi får komma dit och bevaka rättegångarna. Det brukar vi försöka göra samordnat med andra EU-länder, för då blir man också starkare. När jag kommer tillbaka till Utrikesdepartementet i dag kommer jag att följa upp detta för att se exakt hur långt planerna har kommit på att bevaka rättegången tillsammans med de andra EU-länderna.
Det är också en fördel att vi kan tala med ambassadören eller på annat sätt se till att via vår ambassadör i Turkiet också göra klart att vi har ögonen på detta och kommer att göra allt vi kan för att bevaka rättegången.
Bara för att säga någonting mer om det som också är ett mycket allvarligt inslag i de åtgärder som den turkiska regeringen har vidtagit: Utöver oppositionspolitikerna har de alltså gjort omfattande tillslag mot stora grupper som journalister och akademiker, och detta eroderar ju hela den pluralism och faktiskt också dynamik som har funnits och finns i Turkiet och som är grunden i varje demokratiskt samhälle.
Det går även stick i stäv med det vi såg efter valet i juni 2015, när HDP kom in i parlamentet, vilket var en seger inte bara för tydligare representation för olika befolkningsgrupper utan också för ett mer jämställt parlament, eftersom många HDP-ledamöter är kvinnor.
Åtgärder med syfte att underminera HDP har genomförts, inte minst sedan den parlamentariska immuniteten lyftes. Den senaste veckan har vi också fått information om att det fortsätter att ske omfattande tillslag mot kurdiska företrädare. Det är förstås en del av en legitim kamp mot PKK:s terrorism, men det bidrar ytterligare till en bild av ett samhälle som blir repressivt. Här tror vi också att det ingår många HDP-företrädare.
Det är centralt att man gör skillnad mellan vålds- och terroristhandlingar och uttryck för oppositionella åsikter. Det är det som står på spel här. Jag kommer definitivt - det kan Jonas Sjöstedt vara säker på - att se till att vi följer upp och bevakar rättegången.
Anf. 4 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.
Det är ett positivt besked att den svenska ambassaden kommer att engageras i samband med rättegångarna. Jag vill också understryka att Utrikesdepartementet och ambassaden har varit behjälpliga när vi har varit på plats i Turkiet. Det tackar jag för.
Turkiets öde är viktigt för hela regionen. Man står inför en sorts vägval. Det är svårt att finna en demokratisk och fredlig utveckling utan att ge den kurdiska minoriteten rättigheter på olika sätt. HDP:s största brott i Erdogans ögon är att partiet har stått upp för kurdernas rättigheter och även uttalat sig i andra frågor.
HDP har också stöttat de kurder i Syrien som har slagit tillbaka Islamiska staten och har gjort avgörande insatser för att bekämpa IS vidrigheter. I det sammanhanget har Turkiet spelat en något dubbel roll. Man har själv utsatts för terrorangrepp från IS. Man slåss i dag mot IS på marken i Syrien, men man har också låtit IS ta illegala kombattanter över gränsen, har haft en omfattande handel och har i övrigt spelat en dubbel roll de senaste åren.
Hur vågar Turkiet bli så auktoritärt och spela denna dubbla roll? Jag tror att det handlar om att det turkiska styret ser att det pågår ett dubbelspel. Turkiet är ett Natoland. Det gör att andra Natoländer håller igen på kritiken. Det märks på Natoanhängare i Sverige att de ogärna kritiserar Natolandet Turkiet. Anpassningen till medlemskapet har redan börjat i den borgerliga politiken. Turkiet köper mycket vapen från EU-länder. Turkiet har ett stort ekonomiskt utbyte. Allra viktigast är att Turkiet i dag håller tillbaka de flyktingar som annars hade tagit sig till Europa. Jag menar att det är uppenbart att Turkiet utnyttjar flyktingavtalet som en sorts gisslan gentemot Europa. Även HDP har påpekat att avtalet leder till en dålig situation för flyktingarna och ger Erdogan utpressningsmakt. Frågan är om EU är berett att ompröva centrala delar av politiken när man ser hur den bidrar till urartningen i Turkiet.
I april folkomröstar Turkiet om en ny författning. Det är ett försök av Erdogan att legitimera ett auktoritärt styre via en folkomröstning. Vänsterpartiet och HDP uppmanar turkiska medborgare i Sverige att rösta i folkomröstningen och att rösta nej till författningsändringen.
Det är inte en fri och rättvis folkomröstning när företrädare för de viktigaste partierna som är emot författningsändringen faktiskt sitter i fängelse. Vi ser hur lokaler som hör till HDP och andra partier angrips av lynchmobbar. Vi ser att det finns en uppenbar risk för våld mot valmöten där man inte vill gå med på författningsändringen.
Jag har en fråga till Margot Wallström om folkomröstningen. Anser den svenska regeringen att det är fråga om en fri och rättvis folkomröstning i Turkiet om nuvarande omständigheter fortsätter att råda fram till april - svårigheter för oppositionen och bristen på fria medier?
Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Interpellationen och denna diskussion ger verkligen anledning att fundera över det långsiktiga förhållningssättet till Turkiet, Turkiets framtid, vår relation och EU:s relation till Turkiet.
Vi har verkat för att bevara Turkiets EU-perspektiv. Vi menar att det var EU-perspektivet som under ett antal år, fram till början av 2000-talet, drev fram reformer i Turkiet och en utveckling som gick i rätt riktning. På lång sikt är det ett av de mest effektiva sätten att påverka Turkiets vägval.
Vi ska samarbeta i frågor där vi har ett gemensamt intresse. Då kan vi ha en bred och konstruktiv dialog, och det kan stärka de progressiva och reformvänliga krafterna i Turkiet. Vi måste komma ihåg att i hela processen ge dem kraft och styrka att våga agera och stå emot.
I EU-dialogen med Turkiet är Sverige också det land som ständigt lyfter fram vikten av att prata om demokrati, om mänskliga rättigheter, om rättsstatens principer och om situationen i sydöstra Turkiet. Det har vi insisterat på i dialogen mellan EU och Turkiet.
Jag har ingen annan bild än den Jonas Sjöstedt har om hur den tvetydiga relationen till terrorism och terrorismbekämpning utvecklas. Men om våldsutvecklingen i sydöstra Turkiet fortsätter kommer det att skada förutsättningarna för varje fredsprocess. Utan att ha en fredsprocess att återgå till och förhandlingar med kurderna går det inte att få ett Turkiet som blir framgångsrikt, demokratiskt och rör sig i rätt riktning. Det är helt centralt för att åstadkomma säkerhet i regionen.
Det finns en punkt där jag inte håller med Jonas Sjöstedt, nämligen flyktingavtalet. Flyktingavtalet handlar om att hjälpa de flyktingar som finns i Turkiet. Hittills har Turkiet, i stora drag, hedrat det avtal som finns. De medel som har betalats ut går till FN-organen och till att hjälpa de flyktingar som redan finns där. Som Jonas Sjöstedt vet är det fråga om ett stort antal.
Vi måste erkänna att Turkiet har bidragit med ett stort flyktingmottagande och på sina håll har bra projekt för flyktingar. De får komma in i samhället och jobba. Det finns en fungerande integration. Det är klart att det är en ständig kamp att hantera utmaningen, men i stora drag har Turkiet hedrat överenskommelsen.
Här pratar vi om mellan 1 och 2 miljoner flyktingar. Jag tycker inte att vi på samma sätt rakt av kan säga att Turkiet har utnyttjat situationen på ett otillbörligt sätt. Turkiet har försökt att hedra överenskommelsen. Även för Turkiet betyder det mycket att kunna förbättra situationen i många av de flyktingläger som finns där.
Vi ska fortsätta att sträva på med flyktingöverenskommelsen. Den innebär framför allt hjälp till dem som redan finns som flyktingar i Turkiet. De behöver stödet. I övrigt håller jag med om Jonas Sjöstedts beskrivning av läget och utmaningarna just nu.
Anf. 6 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman! Jag brukar inte rekommendera EU-medlemskap i allmänhet, men jag tycker att varje land ska ha rätt att söka och självt avgöra om landet vill vara medlem. Det gäller även Turkiet. På den punkten är jag överens med Margot Wallström om att den dag Turkiet åter är en fungerande demokrati ska den dörren finnas för landet - om Turkiet så önskar.
I fråga om flyktingavtalet har Vänsterpartiet en annan åsikt. Vi menar att Turkiet inte uppfyller kraven på att ta emot flyktingar på ett bra sätt. Turkiet ger inte heller asyl till icke-europeiska medborgare. Det finns ett omfattande utnyttjande av syriska flyktingar i Turkiet. Jag menar att avtalet mer är ett tecken på EU:s och världssamfundets misslyckande att gemensamt ta ansvar för flyktingarna från krigets Syrien. Om detta har vi debatterat förut, och vi har olika åsikter.
När det gäller huvudfrågan för interpellationen vill jag tacka utrikesministern för ett par tydliga besked, nämligen att Yüksekdag, Demirtas och de andra politiska fångarna ska friges snarast - det är ett viktigt besked från Sverige - vidare att den svenska ambassaden på olika sätt kommer att finnas på plats i samband med de politiska rättegångarna och slutligen att Sverige kommer att agera bilateralt och via EU för att försöka få en rättvis behandling och ett frigivande av HDP:s företrädare på olika nivåer.
Selahattin sa till mig att omvärlden avgör om de blir fria eller får sitta i fängelse. Nu har den stunden kommit, och jag hoppas att Sverige kommer att vara det land inom EU som står upp för politiska och mänskliga rättigheter i Turkiet.
Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag ska be att få tacka Jonas Sjöstedt för det djupa engagemanget och för modet att göra någonting - att åka till Turkiet. Systemet med faddrar är en bra modell. Jag högaktar Vänsterpartiet för det.
Tack också för viktiga samtal och goda kontakter som ni odlar med representanter för det turkiska samhället och även för de goda samtal och debatter som vi kan ha. Det är viktigt att utvecklingen i Turkiet vänder, och vi bidrar till det genom att uppmärksamma det och genom att försöka föra en konstruktiv debatt om vägarna framåt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.