Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den politiska utvecklingen i Bangladesh

Interpellation 2003/04:395 av Özürküt, Sermin (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-31
Inlämnad
2004-03-31
Besvarad
2004-04-20
Sista svarsdatum
2004-04-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 mars

Interpellation 2003/04:395

 av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Laila Freivalds om den politiska utvecklingen i Bangladesh

Vänsterpartiet har tidigare interpellerat om situationen i Bangladesh. Interpellationerna har handlat om den bristande respekten för mänskliga rättigheter i landet i allmänhet men också om behandlingen av asylsökande därifrån.

Tidigare interpellationer har handlat om den bangladeshiska militärens stora operation Clean Heart som genomfördes i flera av landets städer. Då sattes 40 000 soldater in mot oppositionen. Operationen kostade många människor livet. Många blev misshandlade och torterade. Särskilt grovt var det våld som riktades mot kvinnor i form av våldtäkt och misshandel. Till en början var dessa aktioner "spontana", men sattes sedermera i system av landets styrande.

I dag har denna situation ytterligare förvärrats sedan militär och polis satts in för att slå ned en rad strejker som utbrutit i landet. För att slå ned strejkerna har husundersökningar, och omfattande misshandel och våldtäkter förekommit. En ny våldsvåg sveper fram över landet.

Det allmänna läget i Bangladesh kan i korthet redovisas på följande sätt: Landet styrs av en talibanliknande regim. Regimen har, i likhet med Pakistan tidigare, inrättat Koranskolor, där eleverna får militär träning i kombination med indoktrinering i islamisk fundamentalism. Det råder laglöshet och rättsväsendet fungerar inte. Parlamentet fungerar inte. Regeringen använder militären för att slå ned opposition. Det styrande partiet, Bangladeshs Nationalistiska Parti, använder sig av paramilitära styrkor i kampen mot oppositionen. Utomrättsliga avrättningar är vanliga och våldtäkt av kvinnor används som ett medel för att undertrycka oppositionen. Kriminaliteten är omfattande och kriminella grupper är knutna till det styrande partiet och regeringen. Vissa kriminella grupper har satt i system att kidnappa människor och sälja kidnappningsoffren sig emellan, så att lösensumman trissas upp innan offret slutligen släpps.

En viktig del av den brottsliga verksamheten leds av premiärministern Khaleda Zias son Tarek Zia. Denne har ingen formell position i regeringen, men har ett omfattande inflytande på den i sin egenskap av maffialedare.

Den senare tidens utveckling visar att situationen i Bangladesh försämrats ytterligare. Den korruption som tidigare var stor har förvärrats. Kriminaliteten ökat. Rättssäkerhet existerar inte i landet. På så vis förvandlas oppositionen till regeringens villebråd.

Det tyngsta bördan av förtrycket bär och de svåraste offren för vanstyret i landet är kvinnorna. Det är hög tid att på allvar erkänna det som erkänts när det gäller konflikterna i före detta Jugoslavien: att våldtäkt av kvinnor inte enbart kan betraktas som en kriminell handling i allmänhet, utan specifikt används som ett politiskt vapen mot politiska motståndare och fiender. Detta måste erkännas också när det gäller situationen i Bangladesh, där konflikten mellan olika politiska riktningar börjar ta sig inbördeskrigets former.

Det är uppenbart att befolkningen i Bangladesh behöver en annan än den nu korrumperade regering som kom till makten 2001. Bangladesh behöver en regering som respekterar de mänskliga rättigheterna, kvinnors rättigheter och barns rättigheter.

Mot bakgrund av den våldsamma och dystra utveckling under senare år i Bangladesh vill jag fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del, inom FN och EU och andra internationella organ för att respekten för de mänskliga rättigheterna i Bangladesh ska förbättras?

Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för Sveriges del, inom FN och EU och andra internationella organisationer för att hejda våldsutvecklingen i Bangladesh och medverka till att landet slår in på en väg mot ökande respekt för demokratin?

Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för att kvinnor, som flytt undan den nu sittande regimens politiska terror och som följd av denna terror utsatts för våldtäkt och misshandel, inte ska betraktas som offer för kriminell handling i allmänhet, utan betraktas som misshandlade och torterade politiska flyktingar och som sådana erhålla politisk asyl i Sverige?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:395, den politiska utvecklingen i Bangladesh

Interpellationsdebatt 2003/04:395

Webb-tv: den politiska utvecklingen i Bangladesh

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Laila Freivalds (S)
Anf. 1 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Sermin Özürküt har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för Sveriges del inom FN, EU och andra internationella organisationer dels för att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna i Bangladesh, dels för att hejda våldsutvecklingen och för att medverka till att landet slår in på en väg mot ökande respekt för demokratin. Sermin Özürküt har också frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att kvinnor, som våldtagits och misshandlats på grund av politisk terror under den sittande regimen och därför flytt från landet, inte ska betraktas som offer för kriminell handling i allmänhet utan som politiska flyktingar, som bör få politisk asyl i Sverige. Regeringen följer den politiska utvecklingen i Bangladesh via vår ambassad i Dhaka, via EU och på andra sätt. UD publicerar numera årliga MR-rapporter på departementets hemsida, även för Bangladesh. Av rapporten framgår hur vi bedömer den aktuella MR-situationen i Bangladesh. De uppenbara bristerna vad gäller mänskliga rättigheter, gott styrelseskick, demokrati och kvinnors situation är frågor som ingår som en viktig del i vår, andra givares och internationella organisationers dialog med landets regering. Exempelvis tog biståndsminister Carin Jämtin upp frågan om mänskliga rättigheter när hon besökte Bangladesh i januari i år. Utvecklingen i Bangladesh följs också noga av EU-kommissionen och övriga medlemsstater i EU, och diskussioner förs löpande om vad EU och de enskilda medlemsstaterna kan göra för att påverka utvecklingen i positiv riktning. Ståndpunkter får enligt vår uppfattning större tyngd om de framförs av EU än av enskilda medlemsländer. Sverige har därför medverkat till gemensamma uppvaktningar hos den bangladeshiska regeringen vid ett flertal tillfällen. Bland annat framförde EU synpunkter på mänskliga rättigheter, gott styrelseskick samt lag och ordning vid ett möte med företrädare för Bangladesh i november förra året. Och i januari förra året gjorde EU en démarche hos regeringen i Dhaka och framförde då bland annat sin oro över bristande respekt för de mänskliga rättigheterna vid genomförandet av den bangladeshiska militärens operation Clean Heart mot kriminalitet. Samtidigt betonade EU behovet av reformering av polis- och rättsväsendet i landet. I december förra året gjorde EU också en uppvaktning med anledning av övergreppen mot Ahmadiya-muslimerna och andra minoriteter. Det finns anledning att tro att omvärldens fortsatta uppmärksamhet och påtryckningar på regeringen i Bangladesh kan påverka och påskynda utvecklingen i positiv riktning. Sverige, EU och övriga medlemsländer kommer därför att fortsätta att söka påverka Bangladesh. Genom Sida bidrar Sverige också till att främja demokrati och mänskliga rättigheter genom olika projekt. Sveriges bistånd till Bangladesh för åren 2002-2004 uppgår till 600 miljoner kronor. Genom stöd till enskilda organisationer ges bland annat rättslig hjälp, skydd och utbildning till utsatta kvinnor och barn. Vad slutligen gäller våldtagna och misshandlade kvinnors situation har den asylsökande, som vid ett återvändande till hemlandet riskerar förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, ett starkt skydd som flykting enligt utlänningslagen. Våldtäkter kan ingå som ett led i förföljelse på grund av till exempel politisk uppfattning, vilket omfattas av kriterierna för flyktingskap. Det finns också en bestämmelse i utlänningslagen enligt vilken personer som inte uppfyller kriterierna i flyktingkonventionen men som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön bereds skydd i Sverige. På regeringens uppdrag har en särskild utredare nyligen i betänkandet Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse (SOU 2004:31) föreslagit författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna betraktas som flyktingar enligt flyktingkonventionen. Förslaget kommer att skickas ut på remiss under april i år. Frågan är således föremål för en översyn.
Sermin Özürküt (V)
Anf. 2 Sermin Özürküt (V)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för svaret. Det är glädjande att höra att en rad initiativ har tagits från regeringens sida när det gäller situationen i Bangladesh. Ministern nämner bland annat att vår oro har framförts över bristande respekt för de mänskliga rättigheterna vid genomförandet av den bangladeshiska militärens operation Clean Heart mot oppositionen. Den nämnda Clean Heart -operationen började den 17 oktober 2002. Tusentals människor fördes bort till militärförläggningar där de torterades och fängslades. Kvinnor våldtogs. Våldtäkterna medförde ofta att dessa kvinnor, om de inte mördats, själva tog sitt liv. Våldtäkt har blivit en del av den politiska kampen i regeringens politiska förtryck. Efter Clean Heart -operationen har regeringen i Bangladesh utfärdat full straffrihet för dem som begick brott mot mänskliga rättigheter under operationen. Det är naturligtvis utmärkt att EU har haft ett antal kontakter med bangladeshiska myndigheter och påpekat de brott som begåtts. Därför skulle jag vilja fråga ministern, om vi vid något tillfälle fick en uppdatering av situationen, vad den bangladeshiska regeringen har vidtagit för åtgärder förutom att de utfärdat straffrihet för dem som begått brott.
Laila Freivalds (S)
Anf. 3 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Jag uppfattade att Sermin Özürküts fråga var vad regeringen har gjort för de här kvinnorna. Det var lite kritik mot att man inte har vidtagit åtminstone åtgärden att straffa de människor som utsatt kvinnorna för övergrepp och en fråga om vad regeringen i stället har gjort. Kvinnornas situation i Bangladesh är inte lätt, tvärtom. Av tradition är kvinnorna underordnade mannen och diskrimineras på alla möjliga områden i livet. Men man kan ändå se att det har skett vissa små förbättringar. Det rör sig i rätt riktning. Det är alltfler flickor som börjar grundskolan och alltfler kvinnor som har möjlighet att förvärvsarbeta. Det finns i vart fall på lokal nivå i samhället också särskilda kvoter för att få in kvinnor i det lokala politiska arbetet. Även om det är en svår situation och en ganska dyster bild, sker det en utveckling i rätt riktning.
Sermin Özürküt (V)
Anf. 4 Sermin Özürküt (V)
Herr talman! Det var inget direkt svar på vad regeringen i Bangladesh har gjort. Vilka åtgärder har de vidtagit? Har de gjort något över huvud taget? Jag förväntar mig inte att regeringen har startat en sanningskommission eller något sådant. Jag har inga sådana förväntningar. Jag vill bara veta vad regeringen i Bangladesh har gjort för de människor som blivit offer för brott mot de mänskliga rättigheterna. Sedan vill jag än en gång understryka att våldtäkt i dagens Bangladesh är en del av det politiska förtrycket. I detta sammanhang bör även bristerna vad gäller kvinnors asylskäl tas upp. Även om utrikesministern förklarar att våldtäkt kan ingå som ett led i förföljelse på grund av politisk uppfattning står det likafullt bara "kan" i ministerns svar, det vill säga det kan finnas en möjlighet att det är så som våldtäktsoffret säger. Men till sist är det den svenska myndigheten, den ännu ej nedlagda Utlänningsnämnden, som bestämmer om det har förekommit en våldtäkt av politiska skäl eller inte. Bevisbördan ligger hos offret. Denna formulering leder till att kvinnan ska, inför den svenska myndigheten, bevisa att hon har blivit våldtagen och dessutom att hon har blivit våldtagen av politiska skäl. Hur lätt är det? Det är märkligt att uttrycka sig i termer av att det kan ingå som ett led i förföljelse på grund av politisk uppfattning när våldtäkter har blivit en del av tortyrens vardag. Med anledning av detta vill jag fråga ministern om hon kan ge en närmare förklaring av ordet "kan" i meningen.
Laila Freivalds (S)
Anf. 5 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Såvitt jag vet har den bangladeshiska regeringen inte gjort något specifikt för de kvinnor som har blivit utsatta för övergrepp. När det gäller asylreglerna är det naturligtvis så att våldtäkt kan ingå som ett skäl och göra att människor har asylskäl. Det är en bedömning som myndigheterna får göra i varje enskilt fall.
Sermin Özürküt (V)
Anf. 6 Sermin Özürküt (V)
Herr talman! Okej, vi har nu fått bekräftat att regeringen i Bangladesh inte har gjort något specifikt. Efter att ha lyssnat på svaret skulle jag önska att ministern tar till sig vikten av ett intensifierat arbete i nedläggningsprocessen i fråga om Utlänningsnämnden.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.