den öppna förskolan

Interpellation 2004/05:58 av Nordmark, Gunnar (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2004-10-15
Inlämnad: 2004-10-15
Besvarad: 2004-10-29
Sista svarsdatum: 2004-10-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 oktober
Interpellation 2004/05:58
av Gunnar Nordmark (fp) till statsrådet Lena Hallengren om den öppna förskolan

I början av 1990-talet fanns det drygt 1 600 öppna förskolor i Sverige. Hösten 1999 fanns ca 900 kvar. Hösten 2002 hade antalet sjunkit ytterligare och var drygt 700. Ett år senare var antalet nere i 550. Från 1990-talets början till i dag har alltså två tredjedelar av de öppna förskolorna försvunnit. Antalet kommuner som inte har någon öppen förskoleverksamhet ökade från 120 stycken år 1999 till 138 hösten 2003.

En av orsakerna till att antalet öppna förskolor minskat så drastiskt är utbyggnaden av den vanliga förskolan. Detta kan bara vara en del av förklaringen. I många fall torde besparingskrav ligga bakom den kraftiga minskningen.

Den öppna förskolan är viktig för föräldrar som är hemma med sina barn till exempel vid föräldraledighet. För den som är föräldraledig med sitt första barn är kontakten med andra föräldrar och med utbildad personal ett bra stöd när man känner sig osäker. I den öppna förskoleverksamheten får man goda råd och praktiska tips. Många som varit föräldralediga kan vittna om att man känner sig isolerad från andra vuxna under dagtid. Den öppna förskolan ger dessa föräldrar möjlighet att skapa nya nätverk med människor med likartad livssituation och erfarenhet. För dagbarnvårdare och de barn som är i deras vård utgör den öppna förskolan ett viktigt komplement till den övriga omsorgen.

I propositionen Kvalitet i förskolan skriver regeringen: "Regeringen anser att den öppna förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten och ett värdefullt komplement till förskola och familjedaghem. Det är angeläget att kommunerna satsar även på denna verksamhet". I propositionen aviserar regeringen att propositionen om ny skollag ska återkomma med förslag om öppen förskola. Man aviserar också att ändra i förordningen (2001:161) om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa.

Det är bra att regeringen aviserar åtgärder när det gäller att stärka den öppna förskolans roll. Samtidigt är det tveksamt om de föreslagna insatserna räcker och om de kommer tillräckligt snabbt. I dag saknar mer än en tredjedel av landets kommuner öppen förskola. Såväl antalet kommuner med öppen förskola som antalet öppna förskolor i sig minskar snabbt.

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag därför fråga ministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att stärka de öppna förskolorna.

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2004/05:58

Webb-tv: den öppna förskolan

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2004/05:23 Fredagen den 29 oktoberProtokoll 2004/05:23 7 § Svar på interpellation 2004/05:58 om den öppna förskolan

Protokoll från debatten

Lena Hallengren (S)

Anf. 1 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Gunnar Nordmark har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stärka de öppna förskolorna. Låt mig först inleda med att säga att jag delar Gunnar Nordmarks uppfattning att den öppna förskolan är en viktig verksamhet för barn och föräldrar som är hemma på dagarna, till exempel under föräldraledigheten eller i väntan på ordinarie plats i förskolan. För många barn och föräldrar är den öppna förskolan en viktig social träffpunkt där barnen ges tillfälle att tillsammans med en förälder eller annan vuxen delta i en verksamhet i gruppens form som syftar till att ge pedagogisk stimulans. Det är viktigt att den öppna förskolan utvecklas utifrån lokala behov. I många kommuner har verksamheten blivit en viktig mötesplats för kommunens eller bostadsområdets dagbarnvårdare. Där kan de träffas för erfarenhetsutbyte och social gemenskap, och verksamheten utgör också ett pedagogiskt värdefullt komplement för de barn som är inskrivna i familjedaghem. Just som kompletterande förskoleverksamhet ingår den öppna förskolan tillsammans med förskolan och familjedaghem i förskoleverksamheten enligt skollagen. Kommunerna är dock inte skyldiga att anordna öppen förskola, och det finns inget inskrivningsförfarande för verksamheten. Statens skolverk har på regeringens uppdrag utformat allmänna råd som utgår från den öppna förskolans särskilda förutsättningar samt den med övrig förskoleverksamhet gemensamma värdegrunden. Råden har även anknytning till förskolans läroplan, som inte gäller för öppna förskolan men kan vara vägledande i verksamheten. Det är långsiktigt inte acceptabelt att verksamheterna läggs ned eller till och med avvecklas. Skolverkets statistik är tydlig. Sedan slutet av 1990-talet har antalet kommunala öppna förskolor halverats. Det finns dock kommuner som bryter mönstret. Ett tiotal kommuner, däribland Stockholm och Malmö, rapporterar fler öppna förskolor 2003 än 2002. Orsakerna till den kraftiga minskningen av den öppna förskolan är flera. En av förklaringarna är säkert att den ordinarie förskolan har byggts ut och nu omfattar alltfler barn vilket kan betyda att behovet av den öppna förskolan har minskat. Ett exempel på detta är att arbetslösa föräldrar och deras barn tidigare var en viktig målgrupp. Andra faktorer bakom nedläggningarna kan vara besparingsskäl. Ytterligare andra kan vara att verksamheterna i dag i större utsträckning än förr drivs av andra huvudmän än kommunen, till exempel av kyrkan, eller är samorganiserade med till exempel barn- eller mödrahälsovården och socialtjänsten i så kallade familjecentraler. En åtgärd för att stärka den öppna förskolan som föreslås i propositionen om kvalitet i förskolan är en författningsändring som innebär att kommunerna ska kunna använda maxtaxans statsbidrag på 500 miljoner kronor för kvalitetssäkrande åtgärder även till den öppna förskolan. Denna ändring kan ske när riksdagen har beslutat om förskolepropositionen och ska förslagsvis gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2005.

Gunnar Nordmark (Fp)

Anf. 2 Gunnar Nordmark (Fp)

Herr talman! Jag ber att få tacka ministern. Jag är glad att vi delar den mycket positiva inställningen till vad den öppna förskolan innebär. I Kalmar hade jag förmånen i början på 90-talet att uppsöka den öppna förskolan och kan intyga det. Det underlättade på många sätt när man var hemma med ett mycket litet barn. Utvecklingen vad gäller de öppna förskolorna är allvarlig. År 1990 fanns det i Sverige drygt 1 600 öppna förskolor. I dag är de nere i ungefär 550. Enbart de senaste åren har vi sett en drastisk minskning på det här området. År 2002-2003 lade ytterligare 18 kommuner ned sin öppna förskoleverksamhet. Om vi tittar på hur det ser ut i dag saknar ungefär 48 % av landets kommuner öppen förskola. Av dem som har öppen förskola är det ca 60 kommuner där man erbjuder verksamhet mindre än 16 timmar i veckan. Som ministern på ett bra sätt visade här är den öppna förskoleverksamheten viktig. Den är viktig för dem som är hemma med små barn. Den är viktig för dagbarnvårdare och de barn som finns i de grupperna. Därför blir det extra allvarligt. Vi ser inte någon bromsning på att man lägger ned öppna förskolor. Det handlar inte bara om att man har fått ett minskat behov därför att fler barn är inne i andra former av barnomsorg. Det är av besparingsskäl man lägger ned. Jag undrar om ministern har några fler åtgärder för att stoppa nedläggningen av öppna förskolor. Det är en verksamhet som vi båda är överens om är viktig. Om vi tittar i propositionen Kvalitet i förskolan aviserar man där att regeringen avser att i propositionen om ny skollag återkomma till riksdagen med förslag till lagtext på dessa områden. Har ministern några tankar om hur man kan stärka den öppna förskolans ställning i den skollag som finns?

Lena Hallengren (S)

Anf. 3 Lena Hallengren (S)

Herr talman! I den mån som öppna förskolan finns ska den följa läroplanen. Däremot har vi inte för avsikt att i propositionen ta initiativ till förstärkningar som tvingar fram öppna förskolor i kommunerna. Jag vill gärna återkomma till det jag sade i mitt svar. Det finns olika skäl till dessa nedläggningar. Jag tror att varken interpellanten eller jag själv har tillräcklig kunskap för att tala om vad det egentligen beror på. Hur stor andel beror på ekonomiska skäl? När handlar det om ett minskat behov? När är det med andra ord motiverat, och när är det mindre motiverat? Jag vill därför ta tillfället i akt att berätta att jag kommer att ge ett uppdrag till Skolverket och Myndigheten för skolutveckling när det gäller den öppna förskolan. Man ska se över och införskaffa nationell kunskap om kommunernas motiv till nedläggning av öppna förskolor, undersöka vilka konkreta planer kommunerna har och i vilka former de öppna förskolorna ska leva vidare. Myndigheten för skolutveckling ska sprida goda exempel till kommunerna och ge information om öppna förskolors mål och syfte, men också undersöka om kommunerna vill delta i ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Det är ingen tvingande verksamhet, men det är en viktig verksamhet. Det är interpellanten och jag överens om.

Gunnar Nordmark (Fp)

Anf. 4 Gunnar Nordmark (Fp)

Herr talman! Det är klart att vi är överens om att det är viktigt. Samtidigt påpekar jag att nästan hälften av landets kommuner i dag saknar öppen förskola. Det är inte bara små kommuner, utan det kan vara stora och mellanstora kommuner som Växjö, Luleå och så vidare. De har inte någon öppen förskola över huvud taget. En rad andra kommuner saknar det också. Det här är en viktig verksamhet och en verksamhet som spelar stor roll för dem som är hemma med små barn, för dagbarnvårdare och de barn som finns i dessa grupper. Oavsett vilka skälen är till nedläggning så borde det vara en signal som gör att man känner oro över den utveckling som har varit. Jag välkomnar att ministern säger att man ska ta reda på vad det är som gör att man lägger ned öppna förskolor i den utsträckning som man gör. Om man tittar på hur det ser ut i medierna så är det uppenbart att det i första hand handlar om besparingsskäl i ett antal kommuner där man på senare tid har lagt ned. Därför undrar jag om ministern har några fler saker som man kan ta fram för att stimulera verksamheten så att kommuner fortsätter eller öppnar verksamhet med öppen förskola.

Lena Hallengren (S)

Anf. 5 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Vi kan nog vara överens om att behoven ser annorlunda ut i dag med de reformer som har genomförts. Behoven kan se annorlunda ut när föräldrar som är föräldralediga eller arbetslösa ändå har möjlighet att ha sina barn inskrivna i den ordinarie förskoleverksamheten, som ju ska ge den pedagogiska stimulans som annars är avsikten med den öppna förskolan. Något som vi kanske har glömt bort lite grann i debatten - jag nämnde det bara hastigt i mitt svar - är familjecentraler. De kan vara ett sätt att anpassa öppna förskolor till andra behov, som kan finnas i många kommuner. Det finns ett hundratal familjecentraler. Jag har inte tillräcklig kunskap för att veta om de finns i kommuner där man inte har öppna förskolor, men jag tror att de i många fall kan överlappa och komplettera varandra. Den samlade bilden tycker jag att vi ska skaffa oss. De kommuner som har en öppen förskola har naturligtvis krav på sig att följa läroplanen. Det finns också en fortsatt hög kvalitet på de öppna förskolor som finns. 78 % av personalen har pedagogisk högskoleutbildning, vilket är den högsta andelen som vi har inom någon förskoleverksamhet. Den verksamhet som finns håller alltså en god kvalitet. Men det ser annorlunda ut i dag, och Skolverket och Myndigheten för skolutveckling får helt enkelt återkomma med resultaten av sin utredning, som ska visa vad det kan bero på. Jag är medveten om att vi lever i en annan tid och att behoven ser annorlunda ut. Det är inte alltid så att en nedläggning är fel, utan ibland handlar det om en omstyrning till familjecentraler och ibland handlar det om att behoven faktiskt ser annorlunda ut. Det får vi ha förståelse för. Samtidigt ska vi naturligtvis på alla tänkbara sätt betona den öppna förskolans betydelse. Det är ett av de sätt som vi kan använda oss av när det gäller att förhindra nedläggning och ytterligare betona behovet för kommunerna. Vi kan skriva om det i den förskolepolitiska propositionen och ge möjlighet att använda de kvalitetssäkrande medlen, som ändå består av 500 miljoner kronor. De kan i dag användas till fritidsverksamhet och förskoleverksamhet, men det finns också möjlighet att använda dem för den öppna förskolan. Det torde innebära att de ekonomiska skälen för nedläggning minskar framöver.

Gunnar Nordmark (Fp)

Anf. 6 Gunnar Nordmark (Fp)

Herr talman! Vi är helt överens om att behoven ser annorlunda ut i dag. Men när man tittar i medierna, gör enkla nyhetssökningar på Internet och så vidare, visar det sig att när öppna förskolor kommer upp i tidningsartiklar så handlar det i stor utsträckning om att man lägger ned dem. Jag hoppas att den genomlysning som ministern har visat på här kommer snabbt, så att man kan se vad detta verkligen beror på. Jag tror att en stor del av orsaken till att antalet öppna förskolor minskar är att man lägger ned av besparingsskäl. Det blir ett ökat antal kommuner i landet som helt saknar öppen förskola eller som har en öppen förskoleverksamhet som ligger på en tidsmässigt låg nivå. Om vi tittar på de kommuner som inte har öppen förskola över huvud taget och på de kommuner som har verksamhet mindre än 16 timmar i veckan ser vi att det är ungefär 200 av landets 290 kommuner. Om det då inte finns någon kompletterande verksamhet så drabbar det framför allt dem som är hemma med små barn. Jag tror inte att detta är bra. Man behöver möjlighet att träffa andra vuxna. Framför allt när man är förälder för första gången behöver man ha någon att prata med. Man behöver den möjlighet till kontakt med utbildad personal som ges inom den öppna förskolan. Om man tittar på det material som finns verkar det som om denna möjlighet är på väg att försvinna. Jag tycker att det inger stor oro, och det är viktigt att man agerar snabbt och att regeringen klargör att man bör försöka se till att upprätthålla verksamhet inom öppna förskolor.

Lena Hallengren (S)

Anf. 7 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det finns naturligtvis ingen anledning att dra ut på tiden med att få svar från utredningen och det uppdrag som vi ska lämna till myndigheterna. Vi får fortsätta diskussionen då, helt enkelt. Det finns ju ingenting som med självklarhet säger att den utveckling som har skett kommer att fortsätta, utan vi får hoppas att signalerna går fram till kommunerna och deras politiker och beslutsfattare.

Intressenter

Frågeställare

Gunnar Nordmark

Besvarad av

Lena HallengrenSocialdemokraterna