Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige

Interpellation 2011/12:67 av Svantorp, Gunilla (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2011-10-27
Inlämnad
2011-10-27
Besvarad
2011-11-10
Sista svarsdatum
2011-11-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 oktober

Interpellation

2011/12:67 Den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige

av Gunilla Svantorp (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Vad händer med den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige?

Den 21 maj 2011 slutförde Myndigheten för yrkeshögskolan sitt särskilda regeringsuppdrag och överlämnade förslag till nationell referensram för kvalifikationer i Sverige.

Uppdraget man fick var följande:

”I Myndigheten för yrkeshögskolans regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF) fick myndigheten ett nytt uppdrag: Myndigheten ska utifrån tidigare uppdrag om att utveckla en nationell referensram för kvalifikationer i Sverige (U2009/7339/SV) utveckla sitt förslag till referensram på följande sätt: Myndigheten ska föreslå hur utbildningsbevis och motsvarande inom alla delar av det offentliga utbildningsväsendet och närliggande utbildningar som regleras av lagar och förordningar, såsom kvalifikationer inom exempelvis, polisväsende, tullverk, kriminalvård och kustbevakning kan kopplas till den föreslagna referensramens åtta nivåer.

Myndigheten ska redovisa följande tre förslag:

·       en koppling av endast akademiska kvalifikationer till de tre översta nivåerna,

·       en koppling av såväl akademiska som andra kvalifikationer till de tre översta nivåerna och

·       en koppling av endast akademiska kvalifikationer till den högsta nivån och för nivå 6–7 samt även för vissa andra kvalifikationer.

Myndigheten ska vidare analysera konsekvenserna av förslagen och väga för- och nackdelar mot varandra. En internationell jämförelse av hur andra länder ansluter sig till den europeiska referensramen för kvalifikationer, European Qualifications Framework for Lifelong Learning (EQF-LLL), inklusive en analys av detta, ska inkluderas i redovisningen. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Högskoleverket, Staten skolverk och övriga berörda myndigheter. Statens skolinspektion (den nationella referenspunkten för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning) ska informeras om arbetet. Samråd ska ske med universitet och högskolor samt andra relevanta aktörer inom högskoleområdet. Högskoleverket har också i uppdrag i enlighet med verkets regleringsbrev för 2010 och 2011 att utvärdera implementeringen av kvalifikationsramverket för högre utbildning.”

Uppdraget har resulterat i en 20-sidig rapport med förslag till åtgärder, vilket alltså i maj skickades in till regeringen.

Min fråga till utbildningsminister Jan Björklund är hur han avser att regeringens förslag till den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige ska se ut samt när beslut om den kommer att fattas.

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:67, Den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige

Interpellationsdebatt 2011/12:67

Webb-tv: Den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jan Björklund (FP)
Anf. 106 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig hur jag avser att regeringens förslag till den nationella referensramen för kvalifikationer i Sverige ska se ut samt när beslut om den kommer att fattas. Låt mig till att börja med påminna om bakgrunden till den nationella referensramen. Europaparlamentet och Europeiska rådet har antagit en rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande - EQF. EQF ska fungera som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer. Genom att medlemsländer kopplar sina nationella kvalifikationsnivåer till den europeiska referensramen ska det bli enklare för både individer och arbetsgivare att kunna jämföra och förstå nivån på kvalifikationer som utfärdats i olika medlemsstater. Det övergripande syftet är att främja rörlighet och livslångt lärande. Rekommendationen är frivillig att implementera, men de länder som ansluter sig ska koppla sina nationella kvalifikationssystem till EQF och utarbeta nationella referensramar om de anser det nödvändigt. I Sverige är Myndigheten för yrkeshögskolan nationell samordningspunkt för EQF. I juni 2011 inkom myndigheten med ett förslag till nationellt ramverk med inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar. Det är detta uppdrag som interpellanten Gunilla Svantorp hänvisar till. I september 2011 redovisade myndigheten ett förslag till modell för hur aktörer utanför det offentliga utbildningssystemet i ett andra steg ska kunna koppla också sina kvalifikationer till en nationell referensram. I och med att detta uppdrag har redovisats har vi nu ett mer fullständigt beredningsunderlag till grund för framtida ställningstaganden. Det är viktigt att den modell för nationellt ramverk som Sverige väljer blir accepterad av alla parter som ett användbart verktyg. Det innebär att själva processen måste få ta den tid som behövs så att vi kan fatta ett väl grundat beslut om den svenska modellen. Exakt hur en sådan svensk referensram bör se ut bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. Det svenska ramverket bör i ett första steg omfatta utbildningarna inom det offentliga utbildningssystemet och andra utbildningar som regleras i lag och förordning. Avsikten är dock att ett nationellt ramverk som även omfattar andra kvalifikationer successivt bör utvecklas i takt med arbetslivets och branschernas intresse. Jag kommer att verka för att ett svenskt ramverk för kvalifikationer fastställs och att Sverige, i likhet med flertalet länder, ska presentera sin referensrapport till den rådgivande gruppen för EQF, The European Qualifications Framework, under 2012.
Gunilla Svantorp (S)
Anf. 107 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min fråga. Självklart tycker jag att det är en jätteviktig fråga, men jag vet också att det finns väldigt många runt om i landet som väntar med spänning på vad som kommer att hända kring den här frågan. I grunden handlar min fråga om det livslånga lärandet. Eftersom EU har beslutat att rekommendera en europeisk referensram för kvalifikationer för det livslånga lärandet som bygger på att de enskilda staterna i sin tur tar fram nationella referensramar är det viktigt att vi får veta vad som händer i den här frågan. Precis som utbildningsministern säger är det frivilligt för länderna att ansluta sig till detta, och det är därför glädjande att Sverige har för avsikt att delta. Vi vet att vi står inför en rad utmaningar i vårt land. Just nu upplever vi till exempel att matchningen av arbetslösa personer och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar inte fungerar fullt ut. Då kan den nationella referensramen för kvalifikationer spela en väldigt viktig roll för möjligheten till bättre matchning, för människors möjlighet till varaktigt arbete och för tillväxt i vårt land. Referensramen kan verka teknisk och besvärlig, men i grunden handlar det om ett verktyg som gör varje människas kvalifikationer mer förståeliga genom att det beskriver hur kunskapskrav inom utbildning såväl som från yrkesbevis från yrkesnämnder faktiskt matchar de kvalifikationskrav i arbetslivet som finns och vice versa. Syftet är att främja det livslånga lärandet, och eftersom det är så viktigt blir jag lite bekymrad över en del i ministerns svar. Jag ställde nämligen frågor om hur regeringens förslag till nationell referensram ska se ut och när beslut om den kommer att fattas. På dessa båda frågor har jag fått ganska luddiga svar. Om vi först tar frågan om hur läser jag ut av svaret att ministern i första hand tycker att det är viktigt att utbildningssystemet omfattas av referensramen och att andra kvalifikationer som man har tillägnat sig utanför utbildningssystemet får utvecklas i takt med arbetslivets och branschernas intressen. Samtidigt säger ministern att han kommer att verka för att Sverige ska presentera sin referensrapport under 2012. I svaret kan man också läsa att det är viktigt att den modell till ramverk som Sverige väljer blir accepterad av alla parter som ett användbart verktyg, och därför måste processen få ta den tid som behövs. Det är bra. Men då förstår jag inte meningen i svaret som säger så här: "Exakt hur en sådan svensk referensram bör se ut bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet." Om det hade stått att processen bereds hade jag förstått. Men om man säger att det är viktigt att de som berörs av frågan ska vara delaktiga och samtidigt säger att slutresultatet just nu bereds förstår inte jag detta. Hur ska processen se ut? När startar den? Vilka ska delta?
Jan Björklund (FP)
Anf. 108 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Tack så mycket för de uppföljande frågorna! Det skulle vara teoretiskt möjligt för mig att lägga fram ett förslag i morgon som spikades av regeringen i övermorgon. Men det skulle vara helt ointressant. Det är klart att detta bygger på att branscherna accepterar det hela och tycker att det är vettigt och rimligt och vill använda sig av det. Därför går det inte att sätta en viss tidpunkt när det här ska beslutas, för är man inte överens om det beslut vi driver fram kommer det inte att funka i verkligheten. Vitsen är ju att det ska vara brett förankrat i vårt samhälle och bland de aktörer som är relevanta. Det är alltså självklart att processen bedrivs på det sättet. Sedan ska besluten fattas av regeringen, och då bereds de inom Utbildningsdepartementet i någon formell mening och även i realiteten. Det är bara det att det är mängder av aktörer som dras in i denna process, och så småningom lägger vi fram ett förslag. En del beslut är enkla att fatta. Då bestämmer sig regeringen, och så klubbar vi det. Men om detta ska bli verklighet och ett så viktigt instrument som vi vill måste det vara väldigt förankrat, och då går det inte bara att driva fram enligt en viss tidsplan om det uppstår oenighet, utan man måste respektera och försöka lirka och komma fram till ett beslut som är väl förankrat hos de aktörer som finns. Målsättningen är 2012, som jag skriver i interpellationssvaret, men inte ens det går ju att garantera.
Gunilla Svantorp (S)
Anf. 109 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Det är det man blir lite bekymrad över. Vi har ändå sett förslag på båda delarna från Myndigheten för yrkeshögskolan, som har gjort ett gediget underarbete för att ta fram de två förslagen. Man har haft väldigt många olika branscher och människor inblandade i den frågan. Då kan jag fundera lite grann på att detta ska presenteras nästa år och att vi snart är inne i 2012, alltså behöver vi snart få reda på hur arbetsgången ska se ut, eftersom vi vet att det redan finns ett gediget underlagsmaterial där många människor har varit inblandade. Det här förslaget handlar om att kvalifikationer som man har fått i arbetslivet eller från utbildningssammanhang utanför den ordinarie skolan ska värdesättas på ett helt annat sätt än i dag. Det handlar också om att människor som kommer från andra länder ska kunna få sina utbildningsvägar eller arbetslivserfarenheter värderade på ett helt annat sätt. Det är en oerhört viktig fråga som inte får fastna i en byrålåda. En konsekvens av detta blir ju att vi kommer att värdera färdigheter och kompetenser som faktiskt efterfrågas i arbetslivet i dag och att vi kommer att flytta fokus till resultatet av lärandet oavsett om det händer inne i skolan eller om det händer ute i arbetslivet. Det är hemskt viktigt. Jag förstår ju av ministerns svar att han är lite mer fokuserad på just utbildningsdelen, alltså den första delen som Myndigheten för yrkeshögskolan lade fram. Jag tycker att det kanske är lite synd, även om jag förstår att man måste starta någonstans. Med tanke på den matchningsproblematik som vi har i arbetslivet i dag kanske man skulle ha satt lite mer fokus på den andra delen. Arbetsförmedlingen har kommit med en rapport som heter Generationsväxlingen, som visar på alternativa åtgärder för att mildra effekterna av att det är väldigt många som kommer att lämna arbetslivet de närmaste åren samtidigt som det är få som kommer in. Det vet vi. Det är ingen nyhet. För att råda bot på den bristen nämner man till exempel att vi kan förkorta studietiderna inom utbildningsväsendet. Det här är ett sådant kvalifikationssystem som vi diskuterar i dag och som är viktigt för att människor ska slippa läsa in någonting som de redan har kvalifikation för. Även i Innovation för tillväxt har man nämnt det här. I deras förslag till kompetensförsörjning är en av fyra åtgärder som de tycker är jätteviktiga att bättre utnyttja den befintliga kompetensen. Man säger i den rapporten, som jag antar att utbildningsministern har läst, att kompetensen hos de individer som har byggt upp sin kompetens inom en yrkeskarriär utan formell utbildning, vilket vi har diskuterat tidigare i dag, inte utnyttjas tillräckligt. Samma sak gäller den stora gruppen invandrare som kommer från andra länder. Jag menar att man inte kan hålla på och slösa längre med människors kompetens och låta dem läsa någonting som de redan har kunskaper om. Nu måste vi faktiskt göra någonting åt detta. Då backar jag ändå tillbaka till frågan om tidsplanen. Hur kommer dialogen att se ut? Vi vet att vi snart går in i 2012. Ni tänker snart lämna ett svar. Hur kommer de att involveras som behöver involveras? Man tänker väl inte göra om det arbete som Myndigheten för yrkeshögskolan redan har gjort?
Jan Björklund (FP)
Anf. 110 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag upplever att jag gång på gång svarar på frågorna, men de ställs på nytt. När jag lyssnar på Gunilla Svantorp tror jag möjligen att Gunilla Svantorp har en tilltro till att just det här arbetet, som jag tycker är viktigt, skulle lösa alla världens problem. Det kommer det inte att göra. Det här är bra. Det är viktigt för att åstadkomma ökad rörlighet i Europa mellan olika länder och i olika yrken, för att få en mer ensad syn i European Qualifications Framework som gör att vi ställer samma krav på en elektriker i Sverige som man ställer på en elektriker i ett annat europeiskt land, så att människor kan flytta mellan olika länder och jobba i och med att samma saker ska ingå i värderingen. Alla de problem som Gunilla Svantorp räknade upp tror jag inte att det här kommer att lösa. Det finns alltjämt problem som vi måste adressera på olika sätt. Detta är ett viktigt arbete. År 2012 är målet, men det ska vara välförankrat. Det gör att jag inte uttrycker mig på det sättet att jag garanterar att det blir klart under 2012, men det är målsättningen.
Gunilla Svantorp (S)
Anf. 111 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Det gläder mig att utbildningsministern säger att det är ett viktigt arbete. Jag hoppas också att det tydliggör att vi tycker, vilket vi har diskuterat tidigare i dag, att yrkeskunnande är oerhört viktigt. Därför tycker vi att det här är en viktig fråga. Jag ser fram emot förslaget.

Intressenter

Besvarad av

Jan Björklund
Jan Björklund

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.