Den israeliska bosättarpolitiken och de palestinska valen
Interpellation 2025/26:574 av Håkan Svenneling (V)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-06-22
- Överlämnad:
- 2026-06-23
- Anmäld:
- 2026-06-25
- Svarsdatum:
- 2026-08-11
- Besvarad:
- 2026-08-11
- Sista svarsdatum:
- 2026-08-11
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Trots det så kallade fredsavtalet mellan Israel och Hamas fortsätter våldet. Fler än 73 000 människor har nu dödats i Gaza under kriget. Människorna i Gaza lever mitt i en humanitär katastrof under oerhört svåra förhållanden. Nästan hela befolkningen befinner sig på flykt. Majoriteten av alla sjukhus har förstörts, journalister och hjälparbetare har dödats och hjälpsändningar hindras. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gett order om att den israeliska militären ska ta kontroll över 70 procent av Gazaremsan. Samtidigt fortsätter Israel att utvidga sina bosättningar på Västbanken.
Den palestinska presidenten Mahmud Abbas har utlyst val till parlamentet i november och presidentval i början av 2027. Det finns ett stort behov av att nya val hålls i Palestina. Mandatet för de nu styrande har för länge sedan löpt ut. Huruvida valen faktiskt kommer att kunna genomföras är dock beroende av om Israel kommer att möjliggöra dem.
Israels ökade närvaro på Västbanken innebär ökade oroligheter. Våldet från bosättare har eskalerat. FN:s människorättskontor rapporterade i mars 2026 att över 36 000 palestinier på Västbanken tvingats lämna sina hem under ett år – ett olagligt massfördrivande som strider mot internationell humanitär rätt.
Den expansiva bosättningspolitiken märks inte minst i det jätteprojekt som kallas för E1-planen, vilken innebär en omfattande utbyggnad av bosättningen Ma'ale Adumim. Men den märks också i återuppbyggnaden och invigningen av den betydligt mindre illegala bosättningen Sa-Nur på norra Västbanken. Israels finansminister Bezalel Smotrich meddelade den 16 juni att man tagit kontrollen över en plats i Hebron som är helig för både judar och palestinier. I närområdet bor cirka 40 000 palestinier och 200 israeliska bosättare. Det är en uppenbar provokation.
En granskning gjord av den oberoende organisationen Global Echo visar att en av femtedel av all export till EU från Israel kommer från bosättningar. På grund av fusk med märkningar för att undkomma tullavgifter är sannolikt siffran ännu högre. Det är tydligt att jordbruk och produktion av andra varor i de israeliska bosättningarna används strategiskt för att ta över palestinskt land. Smotrich har uttryckt det mycket tydligt i ett inlägg på X den 29 december 2024 genom att erkänna att syftet är att sudda ut den gröna linjen, det vill säga 1967 års gränser.
Nu krävs åtgärder som sätter konkret press. Omvärlden behöver införa skarpa sanktioner mot Israel för ett slut på ockupationen. Det handlar både om sanktioner mot ansvariga individer och ekonomiska sanktioner mot landet. EU:s sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen bör utvidgas. Exempelvis bör inte varor från israeliska bosättningar kunna säljas i EU.
Mina frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard är:
- Vad gör ministern och Sverige för att vapenvilan mellan Israel och Hamas ska leda till ett slut på dödandet av civila?
- Vad gör ministern och Sverige för att stödja en fredlig utveckling i Gaza med möjligheter till återuppbyggnad av bostäder, sjukhus och infrastruktur?
- Hur kommer ministern och Sverige att agera för att stödja att de utlysta palestinska valen kan hållas?
- Har ministern för avsikt att verka för att EU ska införa sanktioner mot Israel i likhet med de sanktioner EU infört mot Ryssland sedan starten av kriget mot Ukraina?
- Vad gör ministern och Sverige för att det internationella samfundet ska agera mot Israels olagliga bosättningar?
- Har ministern för avsikt att verka för att EU ska skärpa sina sanktioner mot israeliska bosättare?
- Har ministern för avsikt att verka för ett förbud i EU mot handel med produkter från israeliska bosättningar?
- Har ministern för avsikt att ta några initiativ för att Sverige i högre utsträckning ska tillämpa den befintliga EU-lagstiftningen om ursprungsmärkning av produkter från ockuperade områden?
- Avser ministern att verka för en nationell lagstiftning som förbjuder svenska företag och investerare att bedriva ekonomiskt samarbete i form av investeringar i illegala bosättningar och deras verksamheter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:574
Webb-tv: Den israeliska bosättarpolitiken och de palestinska valen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 186 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Håkan Svenneling har frågat mig vad jag och Sverige gör för att vapenvilan mellan Israel och Hamas ska leda till ett slut på dödandet av civila samt vad som görs för att stödja en fredlig utveckling i Gaza med möjligheter till återuppbyggnad av bostäder, sjukhus och infrastruktur. Vidare har Håkan Svenneling frågat mig hur jag och Sverige kommer att agera för att stödja att de utlysta palestinska valen kan hållas. Håkan Svenneling har även frågat om jag har för avsikt att verka för att EU ska införa sanktioner mot Israel i likhet med de sanktioner EU infört mot Ryssland sedan starten av kriget mot Ukraina, vad jag och Sverige gör för att det internationella samfundet ska agera mot Israels olagliga bosättningar och om jag har för avsikt att verka för att EU ska skärpa sina sanktioner mot israeliska bosättare samt om jag har för avsikt att verka för ett förbud i EU mot handel med produkter från israeliska bosättningar. Håkan Svenneling har även frågat om jag har för avsikt att ta några initiativ för att Sverige i högre utsträckning ska tillämpa den befintliga EU-lagstiftningen om ursprungsmärkning av produkter från ockuperade områden. Slutligen har Håkan Svenneling frågat om jag avser att verka för en nationell lagstiftning som förbjuder svenska företag och investerare att bedriva ekonomiskt samarbete i form av investeringar i illegala bosättningar och deras verksamheter.
Situationen i Gaza är förödande, med ett oerhört civilt lidande. Fredsplanen måste implementeras omedelbart, i enlighet med folkrätten och med meningsfullt palestinskt deltagande. Regeringen välkomnar de senaste diplomatiska framstegen som gjorts mot att uppnå en hållbar fred i Gaza. Detta banar förhoppningsvis väg för ett fullt avväpnande av Hamas och ett israeliskt tillbakadragande från Gaza.
Sverige är en av de största humanitära givarna till Gaza i världen. Det stödet bidrar i allra högsta grad till att möta de enorma humanitära behoven, till förbättrad hälsa och sjukvård för Gazas civilbefolkning och till att reparera kritisk infrastruktur.
Regeringen anser att det är angeläget att den palestinska myndigheten genomför fria och rättvisa val. Sverige och EU förväntar sig även att Israel uppfyller sina förpliktelser i enlighet med Osloavtalet att medverka till att palestinska val kan genomföras, inklusive i östra Jerusalem.
Regeringen har markerat tydligt mot den försämrade situationen på Västbanken, där bosättarvåldet och den illegala bosättningsexpansionen fortgår. Vi välkomnar att EU har kunnat enas om ytterligare sanktioner mot extremistiska israeliska bosättare och bosättarorganisationer. Regeringen kommer att fortsätta driva på för ytterligare sanktionslistningar, inklusive av extremistiska israeliska ministrar som driver på den illegala bosättningspolitiken.
Regeringen anser att mer behöver göras för att minska handeln med israeliska bosättningar och öka trycket på den israeliska regeringen. Regeringen har därför tagit initiativ för att stärka EU:s differentieringspolitik. Det kan till exempel innebära höjda tullar eller krav på exportcertifikat. Detta arbete fortgår och är något som regeringen aktivt driver inom EU. Regeringen är öppen för alla optioner som kan samla tillräckligt stöd i EU och ha en reell påverkan på handeln med bosättarprodukter. Regeringen prioriterar att agera genom EU eftersom genomslaget och effekten då blir större.
Sverige och EU verkar samtidigt för att öka medvetenheten om de risker som är förknippade med ekonomiska och finansiella aktiviteter kopplade till israeliska bosättningar. Företag förväntas vidta åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet respekterar de mänskliga rättigheterna.
Anf. 187 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Få andra utrikespolitiska frågor har dominerat denna mandatperiod så mycket som Israels ockupation av Palestina. Det är dock alltför sällan som frågan beskrivs just på det sättet – som en pågående ockupation av Palestina från Israels sida. Men de våldsdåd som vi ser bosättarna begå är en del av ockupationspolitiken, en politik som har en direkt länk till politiker i Israels högerextrema regering.
Trots att våldet, dödandet och fördrivandet av palestinier har ökat mycket kraftigt sedan Hamas fruktansvärda attack på Israel från Gaza har inte europeiska politiker och Sveriges regering på allvar lyckats sätta press på Israel för att stoppa våldet och få ett slut på ockupationen.
Det fruktansvärda som sker i Gaza får inte skymma sikten för vad som sker på Västbanken. FN:s människorättskontor rapporterade i mars 2026 att över 36 000 palestinier på Västbanken har tvingats lämna sina hem under det senaste året. Det är ett olagligt massfördrivande som strider mot internationell humanitär rätt.
I stället drar EU varje fråga om åtgärder mot Israel i en evinnerlig långbänk utan att något större händer.
Herr talman! På en punkt kommer det att vara tydligt om det blir maktskifte i valet om en månad. En ny rödgrön regering kommer att agera mot bosättarvåldet på Västbanken och inte gömma sig bakom EU på det sätt som högerregeringen gör. EU är Israels största handelspartner och därför ekonomiskt mycket viktigt för Israels ockupation. En granskning gjord av den oberoende organisationen Global Echo har visat att en femtedel av all export till EU från Israel kommer från bosättningar.
Även om vi i denna debatt hör utrikesministern berätta om allt hon gör trampar hon vatten. På varje möte i Bryssel som hon har rest till – och de möten som hon inte har rest till – kommer frågan om åtgärder mot Israel inte framåt. Det är alltid något land som blockerar.
Just nu är frågan om man ska införa hårdare tag mot så kallade bosättarprodukter, alltså produkter som har producerats genom att palestinsk mark har ockuperats. Här verkar EU vara delat på mitten i två lika stora läger. Det senaste mötet i juli avslutades med att man landade i att man kanske skulle ha ett digitalt möte och bestämma något. Annars är det ordinarie mötet planerat till oktober. Månaderna går, bosättningarna består och EU gör ingenting eller åtminstone väldigt lite.
Nu krävs åtgärder som sätter konkret press. Omvärlden behöver införa skarpa sanktioner mot Israel för att få ett slut på ockupationen. Det handlar om både sanktioner mot dem som är ansvariga och ekonomiska sanktioner mot landet. EU:s sanktioner måste utvidgas till att också handla om den militanta bosättarrörelsen. Vi har sett vissa steg men inte i tillräckligt stor omfattning. Men framför allt ska varor från israeliska bosättningar inte kunna säljas inom EU.
Ni i regeringen pratar om effekt av er politik. Just nu har den ingen effekt på grund av ert EU-spår. Det är därför andra länder har gått före och infört egna åtgärder. Senast i raden var Belgien, som införde förbud för produkter från ockuperad mark. Före det hade länder som Irland, Nederländerna och Spanien redan agerat. Det är också i linje med Internationella domstolens, ICJ:s, beslut.
Gör vi inte något kommer bosättningarna att öka. Ministrar som Smotrich och Ben-Gvir har utökade bosättningar som sin politiska målsättning, som de vill uppnå. Så länge EU inte sätter ned foten kan deras plan fortsätta utan hinder.
Anf. 188 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Regeringen har kraftigt fördömt de israeliska beslut som syftar till att öka Israels kontroll över Västbanken.
Så sent som i fredags, i samband med presidentinstallationen i Colombia, träffade jag Israels utrikesminister. Då talade jag direkt med honom om just bosättningspolitiken och var tydlig med vår syn på den och vår kritik.
Håkan Svenneling är också väl medveten om vilka förslag som regeringen driver för att motverka den här utvecklingen. Det är förslag om ytterligare sanktioner mot bosättare som begår våldsdåd mot palestinier på Västbanken, sanktioner mot extremistiska israeliska ministrar som driver på den illegala bosättningspolitiken och högre tullar och tydligare ursprungsmärkning av bosättningsprodukter. I mitt svar är jag tydlig med att regeringen är öppen för alla optioner som har en reell påverkan på handeln med bosättarprodukter och som kan samla tillräckligt stöd i EU.
När man lyssnar på Håkan Svenneling kan det låta som att det är Sverige som står i vägen för åtgärder när det gäller att sätta stopp för bosättningspolitiken. Men det är ju andra länder i EU som gör det. Vi försöker verkligen påverka. Vi har tagit initiativ tillsammans med Frankrike för att verkligen driva på. Jag kan bara beklaga att det ännu inte finns en kvalificerad majoritet, vilket krävs.
Jag är också tydlig med att regeringen prioriterar att agera genom EU, världens största inre marknad. Då kan vi verkligen göra skillnad på riktigt, även om det är frustrerande när vi inte förmår att fatta beslut.
Vänsterpartiet driver förslag som dels inte har några som helst utsikter att få stöd i EU, dels tar sikte på mer än bara de israeliska beslutsfattare som bär ansvar för den förda politiken. Förslag om att till exempel frysa hela associeringsavtalet med Israel innebär ju att Vänsterpartiet också vill kapa banden med delar av det israeliska samhället som inte alls står bakom agerandet i Gaza eller på Västbanken. Jag är övertygad om att det inte är vägen framåt.
Anf. 189 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Trots det så kallade fredsavtalet mellan Israel och Hamas fortsätter våldet i Gaza, och fler än 73 000 människor har nu dödats under kriget. Människor i Gaza lever mitt i en humanitär katastrof under oerhört svåra förhållanden, och nästan hela befolkningen befinner sig fortfarande på flykt. Majoriteten av alla sjukhus har förstörts, journalister och hjälparbetare har dödats och hjälpsändningar hindras fortfarande. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gett order om att Israels militär fortsatt ska ta kontroll över 70 procent av Gazaremsan.
Utrikesministern och hennes kollega biståndsministern trycker gång på gång på hur mycket pengar Sverige ger till humanitär verksamhet i Gaza, men de säger ingenting om det stöd som svenska regeringen på ett unikt sätt – förutom när det gäller Trumpadministrationen – har dragit in till det centrala FN-organet UNRWA. Utrikesministern säger inte heller någonting om att de ändringar som har gjorts i biståndet, det så kallade utvecklingsbiståndet, också har minskat förutsättningarna för långsiktighet för många av de svenska organisationer som verkar i Gaza.
Herr talman! Den palestinska presidenten Mahmud Abbas har utlyst val till parlamentet i Palestina i november i år och presidentval i början av 2027. Det finns ett stort behov av att nya val hålls i Palestina, för mandatet för de styrande politikerna har för länge sedan löpt ut. Abbas är gammal, och ett förnyat ledarskap behövs.
Huruvida val faktiskt kommer att kunna genomföras är dock helt beroende av om ockupationsmakten Israel kommer att möjliggöra att val hålls. Under alla år har Israel hittills inte följt Osloavtalets överenskommelser och tillåtit val i östra Jerusalem. Detta är en del i ockupationspolitiken. Rivningar av hus, muren som delar Västbanken, bosättningarna i det så kallade E1-området och förhindrande av val är alla delar i Israels ockupationspolitik.
Det är bra att Sverige höjer sin röst, och det är bra att Sverige protesterar, men så länge vi inte lyckas sätta några åtgärder bakom orden händer ingenting.
Jag är inte kritisk mot den linje regeringen driver i EU. Jag är kritisk mot hur EU driver sin process, att man inte kommer framåt och att det är på marginalen små åtgärder mot enskilda bosättare och någon enskild bosättarorganisation man klarar av. Man klarar dock inte av att ge sig i kast med den israeliska regeringen, som i många delar är en högerextrem regering. Det är detta jag vänder mig emot.
Jag tycker absolut att vi borde kunna ha ekonomiska sanktioner mot Israel på ett helt annat sätt. Jag förstår att vissa av de förslag jag driver är ganska långt bort från att få stöd inom EU, men för mig handlar det inte om att jag har något emot staten Israel eller det judiska folket. Jag tycker dock att Israel ska omfattas av WTO-regler så länge man ockuperar ett annat land.
WTO-regler innebär att man kan handla med Sverige på ett sätt, men det införs tullar på samma sätt som för andra länder som inte har avtal med Sverige och EU. Det betyder inte att vi ska handla med bosättarprodukter. Det rimliga när det gäller bosättarprodukter är att vi helt får stopp på den handeln, för den är direkt kopplad till ockupationen av Palestina. Det är de här ekonomiska argumenten vi inte kommer åt i nuläget.
Anf. 190 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Jag tänkte uppehålla mig vid situationen i Gaza i det här inlägget, och jag ska ärligt säga att jag är rätt frustrerad över att vi inte kommit längre i att få slut på lidandet i Gaza.
Trots vapenvilan är den humanitära situationen fortsatt mycket svår. Vi ser vissa förbättringar, men det är långtifrån tillräckligt. Vi har nyligen sett en positiv utveckling som förhoppningsvis kan innebära att Hamas avväpnas – vilket är absolut nödvändigt – och att Israel drar sig tillbaka från Gaza. Vi får dock inte gå händelseutvecklingen i förväg, för situationen är väldigt skör.
Samtidigt kan Sverige, EU och andra aktörer redan nu börja bygga för en framtid i Gaza, och det gör vi också. Sedan oktober 2023 uppgår Sveriges samlade humanitära bistånd till Palestina till över 2,4 miljarder kronor. Vi är EU:s största humanitära givare till Gaza, och ändå låter det på Håkan Svenneling som att det här inte spelar någon roll! Det måste jag säga att jag ställer mig väldigt frågande till. Tycker Håkan Svenneling inte att till exempel vårt stöd till World Food Programme – som faktiskt får verka i stor utsträckning i Gaza – är viktigt?
Sverige bidrar med stort stöd för satsningar inom bland annat hälso- och sjukvård, psykosocialt stöd och utbildning. Det är satsningar som är absolut nödvändiga för att lägga grunden för återuppbyggnad och återhämtning. Sveriges stöd ger också möjligheter till just tidig återhämtning och återuppbyggnad genom Team Gaza Initiative, som EU-kommissionen lanserade i juli.
Avslutningsvis instämmer jag med Håkan Svenneling om vikten av att det genomförs fria och rättvisa val i Palestina samt vikten av Palestinska myndighetens reformer och meningsfulla deltagande i genomförandet av fredsplanen för Gaza.
Anf. 191 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Få andra frågor i svensk utrikespolitik är så tydliga vattendelare som Israels ockupation av Palestina, och under den här mandatperioden har det varit många debatter här i detta ämne.
Jag brukar benämna detta som en sorts utrikespolitisk urmoder mellan höger och vänster. Få mandatperioder har haft så högt tonläge i frågan som denna, och vi har sett hur flera företrädare för den svenska högern verkligen har skruvat upp sitt oförblommerade stöd till Israel till nya höjder.
Detta har skett samtidigt som många av våra europeiska grannländer faktiskt har kommit fram till samma slutsats som vi – Sverige erkände ju Palestina som stat 2014, när jag och Maria Malmer Stenergard var nyvalda till riksdagen. Under denna mandatperiod har land efter land i Europa och i världen i stort följt Sveriges exempel och erkänt Palestina som stat.
Ska vi få fred och få till en tvåstatslösning måste två jämbördiga parter sitta vid förhandlingsbordet. Med en premiärminister som Benjamin Netanyahu, som är efterlyst av Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, lär det dock bli svårt.
Israel ockuperar Palestina – både Gaza och Västbanken. Israel bedriver en ockupationspolitik som gör skillnad på palestinier och israeler, och israeliska högerextrema politiker gör allt för att stoppa omvärldens stöd till Palestina och alla ansträngningar för fred.
Sverige behöver en annan politik för Palestina och Israel, och jag tror att det är möjligt med en rödgrön regering. Vi ska föra en politik som sätter press på dem som är ansvariga för våldet och dödandet, och vi ska stödja de krafter som vill ha fred och försoning.
Jag tycker inte att allt som regeringen gör är dåligt, men jag tycker att nästa regering verkligen ska ta sig en funderare gällande det EU-spår som den här regeringen har kört. Vi kommer ingenvart just nu. Ni trampar vatten i mötena i Bryssel, och jag tycker att det är dags att Sverige faktiskt hittar en egen linje i de här frågorna på ett helt annat sätt än vi har fått se utrikesministern driva.
Anf. 192 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Som jag tidigare har sagt i många interpellationsdebatter i den här kammaren gör ju Sverige långt mycket mer än många andra för att få stopp på det fruktansvärda lidandet i Gaza. Vi är också drivande i EU för att sätta mer press på Israel för landets agerande på Västbanken. Om man skulle slå på tv:n och lyssna på den här debatten tror jag att man lätt skulle få ett annat intryck om man lyssnade på oppositionen. Det är klart att oppositionen har sina syften med detta, men det kan jag bara beklaga.
Har EU och det internationella samfundet gjort tillräckligt? Nej, uppenbarligen inte, och det är just därför regeringen vill se mer handling och färre uttalanden.
Jag håller dock med Håkan Svenneling om en sak, nämligen att det finns en tydlig skillnad mellan hur regeringen och oppositionen förhåller sig till konflikten mellan Israel och Palestina. Apropå oförblommerat stöd är det ju Vänsterpartiet som inte klarar av att hålla rågången mellan stöd för Palestina och stödförklaringar till terrorgrupper.
Gång på gång har vi de senaste åren sett vänsterpartistiska företrädare uttrycka stöd för radikala organisationer och personer. Detta skedde senast nu när flera vänsterpartistiska riksdagsledamöter skrev stödbrev till dömda terrorister och barnamördare.
Det brast i faktakollen, sa man, men eftersom detta händer gång på gång i Vänsterpartiet kan jag inte dra någon annan slutsats än att det som brister är Vänsterpartiets omdöme.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
