Den havsbaserade vindkraftens framtid

Interpellation 2024/25:293 av Linus Lakso (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-12-18
Överlämnad
2024-12-19
Anmäld
2025-01-14
Sista svarsdatum
2025-01-21
Svarsdatum
2025-02-25
Besvarad
2025-02-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Ett av de första beslut som regeringen tog efter att den tillträtt var att stoppa Svenska kraftnäts uppdrag att bygga ut anslutningspunkter till havs. Uppdraget var resultatet av en kompromiss som gjordes inom ramen för energiöverenskommelsen.

Beslutet att stoppa Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnät till havs har fått hård kritik från en lång rad experter, organisationer och företag. Samtliga pekar på behovet av havsbaserad vindkraft för att säkra låga elpriser i södra Sverige, möjliggöra klimatomställningen samt möta industrins behov av el till 2030 och 2035.

Energiministern har fortsatt att påstå att havsbaserad vindkraft kommer att byggas ändå, utan statliga stöd. Men den senaste tiden har det blivit alltmer tydligt att utan någon typ av statligt stöd eller riskdelning kommer ingen havsbaserad vindkraft att byggas i närtid i Sverige. Jag vill särskilt lyfta fram tre aktuella händelser och analyser som stärker detta:

För det första valde Vattenfall i september i år att pausa utvecklingen av sitt mest mogna projekt, Kriegers flak. Det statliga bolaget angav självt att det borttagna stödet för anslutningskostnaden var anledningen till att kalkylen inte längre gick ihop och att beslutet om pausning togs. Senare har Vattenfall även flaggat för att samma beslut kan tas för den planerade parken Kattegatt Syd.

För det andra presenterades nyligen resultatet av en utredning (SOU 2024:89) av hur Sverige skulle kunna gå över till ett så kallat auktionssystem för den havsbaserade vindkraften. Utredningen bedömer att det inte finns kommersiella förutsättningar för utbyggnad av havsbaserad vindkraft på marknadens villkor i nuläget, det vill säga utan något statligt stöd eller riskdelning.

För det tredje aktualiseras denna problematik med utformningen av ett auktionssystem från ett land som faktiskt infört det, nämligen Danmark. Av de tre platser som den danska staten i år pekade ut för intressenter att buda på inkom inga bud. Utan något som helst stöd från staten går kalkylen för företagen inte ihop i nuläget. Bland de intresserade fanns Vattenfall, som angav att affären inte gick att räkna hem som en orsak till att man inte fortsatte med projektplanen.

Samtidigt som regeringen håller fast vid sin ståndpunkt om att inte ge stöd till havsbaserad vindkraft har man utrett och låtit remittera förslag om oerhört stora subventioner till ny kärnkraft, något flera experter menar skulle ha en kraftigt negativ påverkan på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Mot bakgrund av det som anges ovan vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

  1. Kommer ministern att omvärdera beslutet att stoppa uppdraget till Svenska kraftnät om att bygga ut anslutningspunkter till havs?
  2. Kommer ministern att ta initiativ till någon annan typ av stöd till havsbaserad vindkraft? 
  3. Om ministern inte avser att ompröva sin nuvarande hållning, kan ministern då acceptera att det inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft i Sverige under de kommande tio åren?
  4. Hur avser ministern att agera för att möta industrins behov av el till 2030 och 2035?

Debatt

(13 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:293, Den havsbaserade vindkraftens framtid

Interpellationsdebatt 2024/25:293

Webb-tv: Den havsbaserade vindkraftens framtid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Linus Lakso har frågat mig om jag kommer att omvärdera beslutet att stoppa uppdraget till Svenska kraftnät att bygga ut anslutningspunkter till havs, om jag kommer att ta initiativ till någon annan typ av stöd till havsbaserad vindkraft, om jag i annat fall kan acceptera att det inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft i Sverige under de kommande tio åren och hur jag avser att agera för att möta industrins behov av el till 2030 och 2035. Han har alltså ställt ett flertal frågor.

Jag vill börja med att understryka följande: Det var visserligen regeringens beslut att inte längre kräva av Svenska kraftnät att verket skulle bygga ledningar till havs, men även Svenska kraftnäts bedömning var att det skulle strida mot EU:s statsstödsregelverk att göra detta.

Linus Lakso vet att 10 gigawatt ny havsbaserad vindkraft bara möjliggör anslutning av 1,8 gigawatt ny elanvändning med bibehållen resurstillräcklighet. I den energipolitiska inriktningspropositionen skriver regeringen att vindkraften på kort sikt kan stå för majoriteten av tillkommande elproduktion men att vindkraften i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Regeringen har därför i första hand fokuserat på att stärka vindkraftens och solkraftens bidrag till ett robustare elsystem och till att mer elanvändning kan anslutas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gav den 12 december förra året Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag som syftar till just detta. Det ena uppdraget fokuserar på tekniska krav och det andra på incitament. Vindkraften ska alltså bidra mer men också få betalt för det.

Regeringen har också i budgetpropositionen för 2025 aviserat flera åtgärder för att öka acceptansen för vindkraften genom stärkta incitament för kommunal tillstyrkan och genom ökad direkt lokal nytta. Detta gäller den landbaserade och den kustnära vindkraften. Det är också denna vindkraft som är billigast att bygga och som går snabbast att få fram.

Regeringen är angelägen om att mer fossilfri elproduktion snabbt kommer på plats. Bara under de två senaste åren ser elproduktionen ut att ha ökat med 6 100 megawatt, framför allt i form av sol- och vindkraft. Till 2030 är det bara landbaserad vindkraft och kraftvärme som kan förväntas tillkomma och bidra till att mer elanvändning kan anslutas. Solkraften byggs ut snabbt men bidrar i dagsläget i princip inte alls till att någon ny elanvändning kan anslutas, oavsett hur stor kapacitet som installeras.

Regeringen arbetar för att öka elproduktionen i Sverige och i synnerhet med att öka möjligheterna att effektivare använda den elproduktion som redan finns. Att elproduktionen som tillkommer också kan möjliggöra nya elkunder är avgörande för en välfungerande elmarknad och en kostnadseffektiv utbyggnad av elsystemet. Om detta till syvende och sist visar sig vara tillräckligt för att genomföra hela energiomställningen får framtiden utvisa. Linus Lakso kan dock känna sig trygg med att regeringen prioriterar industrins tillgång till billig el, vid varje tidpunkt året om, mycket högt.


Anf. 2 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Jag tackar Ebba Busch för svaret.

Ebba Busch tog upp att den fossilfria elproduktionen har ökat med 6 gigawatt de senaste åren. Låt oss titta lite grann på historien.

Senast KD styrde var Sverige beroende av import av bland annat tysk och polsk kolkraft, men tack vare åtta år av kraftfull rödgrön energipolitik hade Sverige år 2022 det största överskottet av el i Europa och en historiskt hög utbyggnadstakt. Sedan Ebba Busch tog över rodret har utbyggnadstakten vikt nedåt kraftigt – den har gått från 2 gigawatt år 2022 till 1 gigawatt i år och väntas gå ned till en halv gigawatt. Det motsvarar en minskning med 75 procent under mandatperioden. Detta gör mig absolut inte trygg med att vi kommer att ha en tillräcklig elförsörjning framöver.

Ett av de första beslut som regeringen tog var att stoppa Svenska kraftnäts uppdrag att bygga anslutningspunkter till den havsbaserade vindkraften. Detta fick hård kritik av både experter och företag, som konstaterade att havsvinden är avgörande för att man ska få fram billig el till 2030 och 2035. Energiforsk har visat att elpriserna skulle kunna sänkas med upp till 50 procent i elområde 4, som ligger i södra Sverige, med en utbyggnad av havsbaserad vindkraft på tre och en halv gigawatt.

Energiministern har påstått att havsvindkraften kommer att byggas ut ändå, utan att staten ansvarar för att bygga ut stamnätet till havs, men verkligheten visar ju det motsatta. Vattenfall valde att pausa ett av sina mest mogna projekt, Kriegers flak, som redan före 2030 skulle kunna leverera el motsvarande 20 procent av Skånes elbehov. Även Skånes effektkommission, som leds av Moderaterna, har sagt att detta är otroligt avgörande för södra Sveriges elförsörjning. Vattenfall har även flaggat för att samma beslut – av samma anledning – kan tas för den planerade parken Kattegatt Syd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom kommer väldigt tydliga besked från regeringens egen utredare för ett nytt anvisningssystem för den havsbaserade vindkraften, som skriver så här:

Våra förslag leder inte i sig, vare sig när det gäller auktionssystemet eller när det gäller regelförenklingar för befintliga projekt, till någon utökad utbyggnad av vindkraften till havs. Det beror på att marknadsförutsättningar för närvarande saknas. Utbyggnaden med stöd av auktionssystemet kommer tidigast att kunna ske under andra delen av 2030-talet. Med andra ord handlar auktionssystemet inte om att på kort sikt lösa behovet av snabbt utbyggd elproduktion. Befintliga projekt är den enda möjlighet som finns för havsvindkraften att bidra med ytterligare produktion till runt år 2030.

Det är mot denna bakgrund jag frågar Ebba Busch om hon är nöjd med att det inte ser ut att bli någon vindkraft till havs under överskådlig framtid. Det måste vara något slags rekord i passivitet att svara att vi får vänta och se om detta är tillräckligt för energiomställningen. Det låter mer som en mañanaminister än en energi- och näringsminister. Jag vill ge Ebba Busch chansen att ändra sig och frågar därför åter: Är Ebba Busch nöjd med att det inte kommer att byggas någon havsvindkraft de närmaste tio åren? Är det verkligen beskedet om att vänta och se som hushållen och företagen vill ha?


Anf. 3 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Jag tackar Linus Lakso för interpellationen och Ebba Busch för svaret.

Sverige står i ekonomisk motvind. Arbetslösheten stiger, investeringarna minskar och regeringens passivitet gör att svensk industri hamnar på efterkälken.

Vi socialdemokrater vet att tillväxt inte uppstår av sig själv. Det krävs investeringar, långsiktiga beslut och en politik som vågar satsa på framtiden. Men vad ser vi i Sverige i dag? Jo, en regering som stoppar industrins elektrifiering genom att blockera vindkraft och som inte har någon strategi för hur Sverige ska locka investeringar. Vi ser också hur Kristdemokraternas partivänner i kommunerna gör precis samma sak som regeringen gör här i Stockholm: stoppar tillväxten, stoppar jobben och stoppar framtiden.

I min valkrets på Öckerö ser vi precis detta. Där säger den borgerliga kommunledningen, ledd av Ebba Buschs partikamrat, nej till Västvind, ett projekt som kan leverera 5,5 terawattimmar fossilfri el, skapa hundratals arbetstillfällen och dra in miljardinvesteringar till Västsverige. Detta projekt ser Göteborgs Hamn och Volvo Cars som en nyckel i sin elektrifiering. Men i stället för att möjliggöra dessa investeringar säger högern nej. I stället för att stärka Sveriges konkurrenskraft blockerar man den.

Högerpartierna pratar om att Sverige behöver mer el men säger ändå nej till projekt efter projekt som kan ge mer el här och nu, inte om 10–15 år. Regeringen säger att man vill ha investeringar men skrämmer bort företag med en orealistisk energipolitik. Regeringen säger att man vill ha en stark arbetslinje men stoppar de jobb som hade kunnat skapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Detta handlar om en större fråga. Vad händer när man inte har en fungerande tillväxtpolitik? Det är det vi ser i Sverige nu. Vi ser en arbetslöshet som stiger, investeringar som släpar efter och en skattetillväxt som inte riktigt tar fart.

Skillnaden mellan oss socialdemokrater och regeringen är att vi vet att svensk tillväxt bygger på tre saker: investeringar, innovation och industriell utveckling. Vi vet att det krävs en energipolitik som är pragmatisk, inte kärnkraftsdogmatisk. Låt oss vara ärliga. Ebba Buschs vurm för kärnkraft och kraftiga motstånd mot vindkraft – eller stålskogar, som regeringspartierna kallade det under valrörelsen – kan vara det största hindret för Sveriges tillväxt.

Hur ska Sverige klara omställningen, få fram mer el och få de investeringar som krävs för en stark jobbtillväxt? Näringslivet är tydligt. Man vill ha mer fossilfri el i närtid, fortsatt konkurrenskraftiga elpriser och tydliga spelregler. Västvind hade kunnat vara en del av lösningen, men Ebba Buschs partikamrater i Öckerö väljer att sätta stopp.

Ebba Busch! Vad hände med den borgerlighet som såg tillväxten som något viktigt? Har den havsbaserade vindkraften någon framtid i Ebba Buschs Sverige? Ny kärnkraft om i bästa fall 10–15 år tryggar inga investeringar, skapar inga jobb och ger oss ingen tillväxt här och nu.

Fru talman! Det vi nu ser är inte tillväxtpolitik, och det är svensk arbetskraft, svenska företag och svenska hushåll som får betala priset.


Anf. 4 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Även jag tackar Linus Lakso och statsrådet.

Den 6 mars planerar Öckerö kommun att ta beslut i fullmäktige om miljöprövningen av vindkraftsparken Västvind. Jag har förstått att det lutar åt ett nej från styret, som leds av Kristdemokraterna och Moderaterna. Samtidigt säger regionen, länsstyrelsen, fordonsindustrin, handelskammaren, LO, Svenskt Näringsliv, kemiföretagen, Göteborgsregionen, Göteborgs Hamn med flera med all önskvärd tydlighet att det behövs mycket mer el här och nu.

Västsverige producerar mindre än en tredjedel av den el som förbrukas där i dag. Samtidigt importeras en stor mängd olja och gas. Göteborgs behov täcks till 90 procent av import, och i Västra Götaland är siffran 75 procent. Behovet är alltså enormt. Västvind skulle endast uppta 2 promille av Skagerraks och Kattegatts yta men producera upp till fyra och en halv terawattimme, en volym som skulle göra stor nytta. Investeringarna är på 30−35 miljarder.

Öckerö kommuns troliga beslut att avstyrka Västvind kommer att påverka jobb, industri, elektrifiering, klimat, elpriser och så vidare i Västsverige. För att täcka hela sitt behov behöver Västsverige öka produktionen genom 5 havsbaserade vindkraftsparker eller 15 mindre så kallade SMR-kärnkraftsreaktorer. De senare ligger dock alltför långt fram i tiden.

Den nu uppskattade ökningen av elbehovet i Västsverige gäller till 2045. Givet den industriella omställningen och behovet jag redogjort för behövs två tre vindkraftsparker så fort som möjligt, och just nu är Västvind det mest realistiska alternativet för att få åtminstone en vindkraftspark på plats snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater har länge drivit på för ökad elproduktion. Målet är 60 terawattimmar fram till 2030, och nu krävs ett arbete för att få detta på plats. Bara i Västsverige behövs ytterligare 15 terawattimmar fram till 2030.

Vad tänker statsrådet om att hennes partikamrater på Öckerö ser ut att avstyrka den enormt viktiga vindkraftsparken Västvind? Har statsrådet några tankar om hur vi kan få ett beslut som går i rätt riktning så att jobben, den gröna omställningen och industrin säkras?


Anf. 5 Isak From (S)

Fru talman! Jag begärde ordet för att näringsministern i slutet av sitt svar till Linus Lakso nämnde att hon prioriterar industrins tillgång till el väldigt högt. Jag hörde dock inte i svaret hur detta ska gå till.

Hjärtat av svensk kemiindustri ligger i Stenungsund på västkusten. Drygt 2 500 jobb är i dag beroende av en omställning till fossilfrihet. Till 2030 eller möjligtvis något år senare behöver därför 5, eller kanske 15, nya terawattimmar vara på plats. Ska detta åtgärdas genom gasturbiner, som har varit uppe på bordet, eller genom vindkraftsparker till havs?

Det är de två realistiska alternativ som finns just nu, för den landbaserade vindkraft som Ebba Busch hänvisar till har vi inte sett till i någon större omfattning, framför allt inte på västkusten. I så fall måste statsrådet ha något annat i bakfickan eller kännedom om vad som ska generera el.

För att den kemiindustri som vi har på västkusten, som är världsledande inom sina segment, ska kunna ta ytterligare steg behöver den på olika sätt tillföras fossilfri energi och fossila råvaror. Då kan det stora oljeberoende som industrin har fasas ut. För att den ska vara konkurrenskraftig behöver det komma politiska förslag om hur det ska gå till och hur vi ska säkra den kemiindustri som är viktig för hela landet.


Anf. 6 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! I Sudan befinner sig ungefär 24 miljoner människor som är i akut behov av mat. 1,5 miljoner människor bedöms befinna sig på gränsen till svält.

I Sverige bedömer Naturvårdsverket att vi gör av med mat motsvarande 16 kilo per person och år – mat som hade varit fullt duglig att äta – bara från hushållen. Men vad hjälper det Sudan och den svältande befolkningen där att Sverige kastar tusentals ton ätbar mat – 16 kilo per person? Vi står alltså med ett enormt matöverskott i Sverige som inte hjälper någon där det behövs, när det behövs.

Jag inser att det kan uppfattas som en något brutal liknelse att jämföra matöverskott och svält i Sudan med den situation som vi har i Sverige, men det är som att grundläggande fysik inte alls går in hos vissa ledamöter i oppositionen. Det börjar bli fördummande och tröttsamt.

Att skryta om att vi står med ett elöverskott i Sverige som går på export när det blåser och när solen skiner är samma sak som att jag skulle säga: Man kan inte påstå att vi har problem med svält i världen, för vi kastar ju jättemycket mat i Sverige.

Det är precis samma situation och samma avsaknad av logik på svältområdet som på elområdet, det vill säga att det kan finnas två sanningar samtidigt. Ja, vi har ett elöverskott. Ja, vi har Europas värsta effektbrist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är själva definitionen av vansinne att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat. Detta för mig till den konkreta politiken. Vi har effektbrist i Sverige, men inte på grund av att vi har elbrist. Vi har ett överskott – det är ett faktum som vi är helt överens om. Varför då? Jo, därför att olika kraftslag har olika förmågor.

Jag representerar en regering som står för teknikneutralitet, men jag vill ha el som är anslutningsbar för mina industrier. Vi behöver ha mer vindkraft. Det kan hjälpa till att pressa ned priset, inte minst i södra Sverige. Men väldigt låga priser innebär också att investeringskalkylerna för vindkraften havererar. Det är precis vad som händer nu, och det handlar inte om regeringens politik.

Jag undrar om Lakso vet hur mycket el som finns tillgänglig för anslutning av ny industri om vi bygger vindkraften till havs. Att den installerade kapaciteten är 10 gigawatt är inte samma sak som att det finns tillgängligt för anslutning av ny industri.

När det gäller kemiföretagen på västkusten ska man vara medveten om att företag som Perstorp, Borealis, Nouryon, Ineos Inovyn och Adesso Bioproducts behöver ha tillgänglig el varje dag. Många av dem behöver ha det 24:7, 365 dagar om året, och den kan icke vara väderberoende. Det är detta som effektivt sänker Sveriges konkurrenskraft. Den går däremot att takta med vätgas, och den går att takta med lagring. Detta är jag beredd att betala mycket pengar för.

Jag är dock inte beredd att betala för något som förvärrar effektbristen och gör att vi får mer el som går på export till Danmark men som inte är anslutningsbar för nya företag i Sverige.


Anf. 7 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Svaret visar med all önskvärd tydlighet att vår energiminister har noll koll på fysikens lagar och hur ett elsystem faktiskt fungerar.

Först och främst har Sverige absolut inte Europas största effektbrist. Vi har snarare Europas största effektöverskott. Ebba Busch avser kanske SE4, där det finns ett lokalt produktionsunderskott. Det är precis därför vi behöver mer produktion i södra Sverige, till exempel havsbaserad vindkraft.

Det enda som Ebba Busch har rätt i, fru talman, är att vi behöver olika förmågor. Det som havsvinden, och i ännu högre grad den landbaserade vindkraften, kan leverera till elsystemet är stora mängder billig el.

Grundproblemet här och skälet till att Ebba Busch hänvisar till det hon benämner som resurstillräcklighet är att Ebba Busch och regeringen totalt saknar en realistisk politik för effekt. Vi behöver nämligen komplettera väderberoende energikällor med reglerbar kraft.

Miljöpartiet har föreslagit ett mål om 10 gigawatt reglerbar kraft till 2030, men regeringen har absolut inget mål och ingen egen bedömning av hur mycket effekt i form av reglerbar kraft och flexibilitet som faktiskt behövs. Det är ju detta som kan möjliggöra mer förnybart på kort sikt. Det hänvisade Ebba Busch till själv och underströk också att det står i regeringens proposition att det är detta som kan leverera energi på kort sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man blir helt paff över svaret när de uppenbara bristerna ligger i regeringens egen energipolitik.

Som sagt har alltså utbyggnadstakten minskat, eller kommer att ha minskat, med 75 procent under Ebba Buschs tid som energiminister. Sverige går mot ett elunderskott. Ja, vi har ett elöverskott i dag. Det som dessutom saknas är att få fart på industrins och transportsektorns elektrifiering. Det är regeringens stora misslyckande. Hela poängen med att vi ska bygga ut mer fossilfri el, oavsett kraftslag, är ju att vi vill fasa ut den fossila energin, och där misslyckas regeringen totalt.

Användningen av fossila bränslen ökar inom transportsektorn. Vi ser att projekt efter projekt pausas eller skjuts på framtiden. Volvo skjuter fram sina planer på elektrifiering. Hybrit skjuts på framtiden. Flera stora projekt för att producera till exempel elektrobränslen i Sverige har flyttat utomlands.

Det är alltså en skrämmande utveckling vad gäller både att behålla en grön industriutveckling i Sverige och att leverera mer förnybar energi. Jag hör inga realistiska svar från Ebba Busch om hur det ska gå till. Tvärtom stoppas nu i realiteten utbyggnaden av all havsvind, antingen genom bristande politik eller genom att Kristdemokraterna använder det kommunala vetot lokalt.

Jag förstår helt enkelt inte hur regeringen har tänkt leverera när det gäller industripolitiken eller att få till energiutbyggnaden.


Anf. 8 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Tack till ministern för svaren vi fick!

Jag blir dock lite fundersam. Är det så att ministern inte ser hur avgörande Västvind faktiskt är för Västsverige? Det är klart att vi behöver mycket mer produktion, men när vi har ett projekt som är så nära och som skulle kunna komma igång fort blir jag bekymrad om ministern inte ser att det är ett problem om de här 50 havsbaserade vindkraftverken inte blir av.

Hela näringslivet och samtliga kommuner på västkusten – förutom uppenbarligen kommunledningen på Öckerö – ser hur viktigt det här är. Jag tänker att det kanske inte är så svårt för ministern att göra en riktigt god insats här genom ett telefonsamtal. Jag hoppas att statsrådet gör vad hon kan fram till den 6 mars för att se till att vi trots allt får ett positivt besked från Öckerö kommun.


Anf. 9 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är självklart så att situationen i Sudan är otroligt allvarlig. Att vi har ett överskott av el och levererar el utomlands är också korrekt, men vi har också stora behov här och nu. Då kan man fundera på varför vi behöver bygga ut svensk kraftproduktion så snabbt. Jo, det är för att det handlar om jobben.

Det vi pratar om är också situationen i Västsverige, och det här är inte någonting som bara vi socialdemokrater säger. I en artikel i Göteborgs-Posten betonar Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Västsvenska Handelskammaren att om vi inte får den här havsvindkraften och utökad elproduktion på plats till 2030 riskeras fram till det året 25 000 arbetstillfällen och på lång sikt 70 000 arbetstillfällen i Västsverige. Det är klart att situationen då blir väldigt allvarlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller det här påståendet som jag hört flera gånger har jag haft debatter med statsrådet tidigare om energipolitiken och frågan om teknikneutralitet. Jag menar, fru talman, att det är teknikneutralt att exempelvis ta anslutningskostnaderna till havsvindkraftsparkerna.

Vi såg att när Kriegers flak inte kom på plats släckte man ned det projektet. Jag tror att det finns risk att det får en dominoeffekt på andra havsvindkraftsparker. Tillbaka till teknikneutralitet: Man tog anslutningskostnaderna när vi byggde ut landvindkraften, kärnkraften och så vidare. Ska man ha teknikneutralitet borde man rimligen ta den kostnaden också för havsvindkraften så att vi får det här på plats snabbare.

Mina frågor kvarstår, då jag inte kände att jag fick något svar. Hur ser statsrådet på att partikamraterna på Öckerö lutar åt att säga nej till havsvindkraftsparken, som är så viktig för Västsverige? Och har statsrådet några tankar om hur man ska kompensera för detta om det inte kommer på plats?


Anf. 10 Isak From (S)

Fru talman! Statsrådet kom visst nästan in på biståndspolitiken. Men det, fru talman, är ju lite av en annan debatt.

Sedan tänkte jag att det kanske handlade om biogas. Matrester kan ju generera det också. Men det var inte riktigt det heller.

Statsrådet kom i alla fall med ett besked här. Jag tyckte att det var en nyhet att statsrådet är villig att betala för effekt.

Ska en vindkraftspark få långsiktigt stabil ekonomisk hållbarhet kan den kombineras med effektlagring, med turbiner eller vätgas. Det är klart att någon ska betala för det. I dag betalar industrin ganska stora pengar i flaskhalsavgifter vid överföringsbrister.

Samhället, regeringen och industrin kan också komma överens om vad man ser som möjligt till 2033 för att säkerställa effektkapacitet för den västsvenska industrin. Det är det som industrin står och väntar på. Man vill göra nödvändiga investeringar, och då behöver man se att politiken är lite mer framåtlutad. Men som vi hör här från mina meddebattörer är inte kristdemokraterna på Öckerö särskilt medgörliga i den här frågan, utan det måste komma välvilja någon annanstans ifrån. Kanske har statsrådet något i bakfickan – vi får se.


Anf. 11 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Den här regeringen kommer inte att ta bort rätten till kommunalt veto. Vi har inte för avsikt att köra över kommuner som absolut inte vill ha vindkraft. Vi tror att det blir dåligt.

Däremot gör vi det som de rödgröna inte lyckades med i regeringsställning förra gången. Vi avsätter mer resurser till länsstyrelserna för att kunna hantera vindkraftsbeslut snabbare. Vi har avsatt mer resurser på Regeringskansliet för att kunna hantera vindkraftsbeslut. I stället för att hantera bara ett vindkraftsbeslut på åtta år har vi nu hanterat väldigt många med en del ja och en del nej till havsbaserad vindkraft från regeringens sida.

Vi har nu gått till botten med frågan om Försvarsmaktens intressen. I stället för att pytsa ut det ärende för ärende lade vi flera månader på att i detalj gå igenom allt sekretessbelagt och säkerhetsklassat underlag för att kunna se var Försvarsmakten kan släppa fram mer vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Något vi också gör är att ändra den open-door policy som gjort att man kunnat lägga miljoner på ansökningsprocesser utan att veta var det är produktivt att ens försöka lämna in en ansökan. Bland jämförbara länder är Sverige bland de senare att lämna det här systemet, men vi gör det tack vare den här regeringen och inte under den rödgröna regeringen.

Vi tar också tag i frågan som den rödgröna regeringen under åtta år aldrig mäktade med – den om att öka de ekonomiska incitamenten att säga ja till vindkraft lokalt. På åtta år lyckades man inte med det, men nu har vi fattat beslut om detta och kommer att verkställa det under det här året.

Chansen att få ett ja går ned med 11 procent om Miljöpartiet är med i en koalition, visar ett av underlagen. Vi säger ja och vi säger nej med olika partier på olika håll. Det gör både kristdemokrater, moderater och sverigedemokrater och socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Vi ämnar inte ändra på det, utan vi ämnar ändra på annat sätt.

När det gäller teknikneutralt vill jag faktiskt ha svar på om Joakim Järrebring, Mattias Jonsson och Lakso vet hur mycket anslutningsbar el som tillförs om de här havsbaserade vindkraftsparkerna kommer på plats. Har ni någon aning, mellan tummen och pekfingret, om vad som finns tillgängligt? Kan ni ringa upp Perstorp och säga: Om vi får det här vindkraftverket på plats kommer ni att ha så här mycket tillgänglig el?

Industri som håller på med kemi är inte en verksamhet som kan slå på och av. Då är det otroligt viktigt att man har el tillgänglig där det behövs, när det behövs. Det är därför jag är besatt av att prata om effektbalansen, om anslutningsbar el, inte bara mer el i största allmänhet som försvinner ut någonstans. Där är ni svaret skyldiga. Har ni någon aning om hur mycket mer industri och hur många fler företag som kan ansluta?

Detta är Sveriges riksdags kammare, fru talman. Jag får påståendet ”noll koll” slängt i ansiktet från Lakso när jag hänvisar till Entsoe:s Winter Outlook, som konstaterar att vi har en av de värsta effektbristerna. Det tycker jag inte är seriöst. Jag tycker inte att det är respektfullt.

Låt oss stöta och blöta! Sitter Lakso med några andra fakta?


Anf. 12 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Den siffra Ebba Busch är ute efter, när det gäller det hon tidigare har kallat kapacitetsfaktor och nu kallar resurstillräcklighet, är 18 procent. Detta visar bara att Ebba Busch inte förstår hur ett elsystem fungerar.

Jag tror att Ebba Busch behöver resa runt och vara ute i verkligheten för att se vad som är på gång i Sverige. Besök till exempel Juktans pumpkraftverk utanför Storuman, som har 315 megawatt reglerbar kraft. Besök Göteborg Energis gasturbiner, som står beredda att leverera effekt när den behövs. Varför inte besöka värmelagret i bergrummet i Västerås eller titta på något av de batterier motsvarande 1 gigawatt som har installerats de senaste åren? Detta är tekniker som finns redan i dag.

Att bara hänvisa till tillgänglighetsfaktorn för ett enskilt kraftslag är totalt missvisande. Det är inte så man bygger ett energisystem. Det vi behöver göra nu är att se till att både få in mycket – billig – el och att få in tillräckligt med reglerbar kraft. När det gäller detta misslyckas regeringen totalt. Det är därför vi faktiskt står med ett fortsatt stort överskott, enligt prognos. Vi ser inte den gröna industriomställningen hända i den takt den skulle behöva hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att hänvisa till ett stort överskott som vi inte kan använda är – återigen – bara ett misslyckande. Det beror dessutom på en misslyckad näringspolitik. Vi har inte rätt förutsättningar för svensk industri att investera och dra nytta av den relativt billiga el vi faktiskt har.


Anf. 13 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Kärt barn har många namn. Jag försöker dock att hålla mig till det Svenska kraftnät och internationella TSO:er använder, och det är kapacitetsfaktor. Ibland kallas det också effektbidragsfaktor.

Det är inte jag som har hittat på dessa siffror. Siffrorna är 11 procent för landbaserad vindkraft, 18 för havsbaserad vindkraft, 74 för kärnkraft och 84 procent för vår fantastiska vattenkraft.

Jag har järnkoll på hur man bygger ett elsystem från ett politiskt perspektiv. Jag menar att Lakso precis har erkänt att vi inte kan bygga svensk, grön, konkurrenskraftig omställning som ger ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen enbart på väderberoende kraftproduktion. Han har precis erkänt att det är 1,8 gigawatt som finns tillgängligt, inte de 10 gigawatt det talas om. Man räknar också med att andra kraftslag och andra åtgärder ska lösa ett kraftslag som kommer och går.

Med det sagt fyller det andra funktioner i systemet. Regeringen vidtar därför alla de åtgärder som den rödgröna regeringen inte mäktade med för att bana väg för ny landbaserad och havsbaserad vindkraft.

Det kan dock inte bara bli mer el. Det handlar om 60 åtgärder som bland annat syftar till att få ut mer effekt, tillgänglig el, där det behövs och när det behövs. Bland annat handlar det om att premiera om man som projekt i Stenungsund tittar på att takta sin vindkraftsproduktion med vätgasproduktion och med annan typ av lagring. Detta kommer att få fler incitament framöver. När det gäller detta gör jag gärna upp med både miljöpartister och socialdemokrater, för det behövs för Sveriges bästa. Vi har gått från 10 procents inflation till 2 procent under den här regeringen. Vi gör den största satsningen på forskning och innovation någonsin i Sveriges historia, och vi lägger den största infrastrukturbudgeten någonsin i Sveriges historia, med 200 miljarder i tillskott. Det är bra för Sverige. Det bygger konkurrenskraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.