Demokratisk insyn i Posten AB under och efter den föreslagna fusionen med Posten Danmark
Interpellation 2008/09:83 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-30
- Inlämnad
- 2008-10-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-11-13
- Sista svarsdatum
- 2008-11-20
- Besvarad
- 2008-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 30 oktober
Interpellation
2008/09:83 Demokratisk insyn i Posten AB under och efter den föreslagna fusionen med Posten Danmark
av Eva-Lena Jansson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I ett brev adresserat till näringsminister Maud Olofsson tar Riksrevisionen upp frågan om den fortsatta granskningen av Posten AB under och efter den föreslagna fusionen med Posten Danmark.
Riksrevisionen konstaterar att den svenska staten inte kommer att ha ett bestämmande inflytande i det eventuella svensk-danska bolaget. Samtidigt redogör man för det faktum att den danska riksrevisionen kommer att behålla sin granskningsrätt, då den har granskningsrätt även i av danska staten minoritetsägda aktiebolag.
Det är av särskild vikt att det bolag som i dag utför en samhällsomfattande posttjänst, och därmed en viktig samhällsfunktion i Sverige, också kan granskas av Riksrevisionen som är en del av riksdagens kontrollmakt.
Precis som Riksrevisionen påtalar i sitt brev är det särskilt angeläget att granskningsrätten är tydlig i samband med en övergång från ett helägt statligt bolag till ett nytt stort bolag. Men lika viktigt är att man möjliggör en granskning av om de angivna fördelarna med samgåendet uppnås i bolaget.
Min fråga till näringsminister Maud Olofsson är följande:
Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att Riksrevisionen får granskningsrätt i det föreslagna svensk-danska postbolaget?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:83
Webb-tv: Demokratisk insyn i Posten AB under och efter den föreslagna fusionen med Posten Danmark
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:38 Fredagen den 28 novemberProtokoll 2008/09:38 5 § Svar på interpellation 2008/09:83 om demokratisk insyn i Posten AB under och efter den föreslagna fusionen med Posten Danmark
Protokoll från debatten
Anf. 33 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att Riksrevisionen får granskningsrätt i det föreslagna svensk-danska postbolaget. Frågan ställs mot bakgrund av ett brev från Riksrevisionen till mig.
Låt mig först säga att jag inte har några principiella synpunkter på Riksrevisionens önskan att granska Posten efter samgåendet. Jag anser att Riksrevisionen i sin roll fyller en viktig funktion.
Eva-Lena Jansson anger i sin interpellation att den danska riksrevisionen kommer att bibehålla sin granskningsrätt, då den har granskningsrätt även i av danska staten minoritetsägda aktiebolag. Den information jag har fått är att den danska riksrevisionen inte har en sådan rätt till direkt granskning.
Den svenska Riksrevisionen utgör en del av riksdagens kontrollmakt, och uppdraget bestäms till både omfattning och inriktning enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Mitt svar till Eva-Lena Jansson blir därför att det inte är jag eller regeringen som bör agera i frågan, utan det är alltså riksdagen som genom lagen avgör gränsdragningen för Riksrevisionens granskningsrätt.
Anf. 34 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Tack för svaret, Maud Olofsson, även om jag inte är helt nöjd med det. Det förekommer dessutom felaktigheter i svaret.
Bakgrunden till frågan är ett brev som är adresserat till näringsministern där Riksrevisionen tar upp frågan om den fortsatta granskningen. Man pekar på att den svenska staten inte kommer att ha bestämmande inflytande. Däremot redogör man för det faktum att den danska riksrevisionen kommer att behålla sin granskningsrätt.
Det är något som också understryks av de papper jag har här. De danska reglerna för riksrevisionen är väldigt tydliga. Jag har dem på danska, så jag ska inte ta dem här och nu. Det blir lite krångligt, eftersom jag inte är så bra på danskt uttal. Men jag hoppas att de kommer att tillsändas näringsministern efteråt.
Min fråga var: Avser näringsministern att vidta några åtgärder? Näringsministern svarar: Nej, det är nog riksdagen som genom lagen avgör gränsdragningen för Riksrevisionens granskningsrätt.
Fru talman! Jag vill påminna näringsministern om att det finns en bolagsordning för Posten. Det är Maud Olofsson som ägarrepresentant som beslutar om den. Man kan från regeringen ändra bolagsordningen och se till att det ingår.
Min fråga till näringsministern gäller regeringens ansvar för att tillvarata svenska intressen vid förhandlingen. Det kan väl inte vara möjligt att man har avtalat bort det? Det måste finnas ett stort intresse från svenska staten och svenska medborgare att fortsatt kunna ha en insyn.
Det var riksdagens majoritet som fattade beslut om den framtida funktionen. Om nu Maud Olofsson inte kände till lagen som riksdagen fattade beslut om, vilka initiativ kommer hon i så fall att ta för att ändra lagen?
Jag tycker att det är viktigt att vi får en tydlig ordning i de här frågorna. Regeringen kan inte bortse från det i samband med utförsäljningar av olika bolag, eller privatiseringar som det här kan bli. Nu vet vi inte ens om det blir någon fusion. Vi har inte sett vad som hänt där än. Den svenska staten ska inte avsäga sig insynen.
Vi har i dag ett minoritetsägande i Nordea. Riksrevisorerna säger att det inte heller där är tydligt i lagstiftningen huruvida man kan ha revisionen. Det är viktigt att regeringen tittar på frågan.
Maud Olofsson anger i svaret till mig att det är riksdagen som borde vara den som agerar. Statsministern har tidigare sagt att kvaliteten i lagstiftningsarbetet nås genom att regeringen lägger fram en proposition. Min fråga blir: Delar inte näringsministern statsministerns uppfattning i frågan?
Jag är som riksdagsledamot beredd att ta initiativ i näringsutskottet för att vi ska få en lagstiftning till stånd. Men som jag uppfattar det ligger fortfarande ansvaret på Maud Olofsson att bolagsordningen ändras. Min fråga blir: Är du beredd att göra förändringar i bolagsordningen för Posten så att Riksrevisionen också fortsättningsvis kan komma att granska svenska Posten?
Anf. 35 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig först säga att det är mycket viktigt att vi fortsätter att granska och har en stark riksrevision. Jag tror att vi från politiskt håll mår väldigt bra av att ha den kontrollmakten. Det är också grunden för den åsikt som vi förfäktade när Riksrevisionen tillkom. Ju mer av hög kvalitet vi kan ha, desto bättre är det för oss politiker. Det gäller både i form av kontroll och i form av råd i olika sammanhang.
Det är också viktigt att vi följer många av dessa frågor på ett riktigt sätt. Det handlar om människors service. Grunden för samgående är att vi vill säkra medborgarnas service. Det är avgörande för att vi gör samgåendet. Vi tror att vi gör det på ett bättre sätt genom att samarbeta med den danska posten.
Riksrevisionen är till för riksdagen. Det är riksdagens granskningsmakt. Det är viktigt att riksdagen också ser till att det förhållandet mellan riksdagen och regeringen ska finnas också fortsättningsvis. Riksdagen har också genom näringsutskottet samma möjlighet att begära ut material som avser bolag utan bestämmande statligt inflytande. Det kan man få från regeringen.
Det är bra att man diskuterar kontrollen, men jag tycker att det i första hand är riksdagen som ska ansvara för vad det är Riksrevisionen gör och inte gör. Fredrik Reinfeldt nämnde kvalitet i en frågestund, och Riksrevisionen är den del som granskar den verksamhet som staten genomför.
Anf. 36 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag fick inget svar. Det finns en bolagsordning för svenska Posten i dag. I samband med förhandlingar med danska staten om ett samgående, en fusion, mellan danska och svenska Posten kan man naturligtvis skriva in i bolagsordningen i det nya bolaget att svenska Riksrevisionen också fortsättningsvis har granskningsrätt. Det är därför riksrevisorn har skrivit till näringsministern, inte till näringsutskottet. Näringsutskottet har fått detta brev för kännedom, precis som konstitutionsutskottet och finansutskottet. Det visar vilken vikt riksrevisorerna lägger på detta. Visserligen går brev ibland fel - det måste även jag erkänna - men det här är faktiskt adresserat till näringsministern. Om ett brev från riksrevisorerna adresseras till näringsministern pekar de också på vem som har ansvaret i frågan.
Jag vill ha svar här och nu om Maud Olofsson är beredd att vidta förändringar i den bolagsordning som kommer att gälla för den danska och svenska Posten om och när en fusion blir möjlig och se till att inte avtala bort svenska intressen i samband med detta avtal och samgåendet. Naturligtvis kan riksdagen ta initiativ till att ändra lagen, men jag har uppfattat att det är den sittande regeringen - som har suttit i två år - som anser att det är regeringen som lägger fram propositioner om nya lagar och förändringar och att det blir bäst kvalitet på så sätt. Jag kan med full respekt säga att jag tror att vi skulle göra massor med lagar mycket bättre om vi socialdemokrater tillsammans med den övriga oppositionen fick majoritet för våra förslag till förändringar. Men jag inser att vi inte kommer att vinna så många av de omröstningarna.
Därför vilar fortfarande ett stort ansvar på näringsministern och på den här regeringen att se till att riksrevisorerna får fortsatt granskningsmöjlighet. Jag uppfattar, herr talman, att Maud Olofsson faktiskt avsäger sig den möjligheten. Kan det vara ansvarsfullt av näringsministern att göra så?
Anf. 37 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Riksrevisionen är ett av de verktyg som riksdagen har för att granska det som regeringen gör. Jag tycker att det är viktigt att man behåller den ansvarsfördelningen. Det är alldeles självklart att vi ska följa det här bolaget precis som alla andra bolag. Vi gör det också på ett mycket aktivt sätt. Hela vår utgångspunkt i sammanslagningen har handlat om att säkra svenska och danska medborgares tillgång till service. Mycket av det som händer på världsmarknaden handlar om att vi måste ha större postverksamhet för att kunna säkra en sådan service.
Vi har också en ständig uppföljning och dialog med näringsutskottet om olika bolag och det bolagsansvar vi har. Näringsutskottet har stora möjligheter att följa både det här bolaget och andra bolag.
Det är bra att det är så. Vi kan ha olika ingångar i hur vi ska göra olika fusioner och hur olika verksamheter ska skötas, men det är också viktigt att det finns en möjlighet i den diskussionen. Men i grunden utgör Riksrevisionen i första hand riksdagens verktyg, och jag tänker hålla fast vid det.
Anf. 38 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag måste säga att det är häpnadsväckande. Vi har alltså en regering som inte vill styra de statliga bolagen, som inte är beredd att försvara och tillvarata svenska intressen vid en förhandling om ett kommande bolag, där man inom bolagsordningen ser till att den svenska riksrevisionen får samma rättigheter som den danska riksrevisionen har fått av danska regeringen och det danska parlamentet. Det är väldigt märkligt.
Jag vill också påpeka att riksrevisorerna säger att möjligheten att ha den fortsatta granskningsrätten är viktig därför att man vill granska om de angivna fördelarna med samgåendet uppnås i det kommande nya bolaget. Det känns enligt mitt sätt att tolka näringsministerns svar som att hon är lite orolig över att Riksrevisionen ska få fortsätta att granska och hänvisa frågan till riksdagen när riksrevisorerna har gjort bedömningen att regeringen kan ändra själv i samband med avtalet och den bolagsordning som Maud Olofsson förfäktar just nu.
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Maud Olofsson ytterligare en gång: Är du beredd att vidta de ändringar i bolagsordningen som behövs? Är du intresserad av att ta initiativ till att ändra lagen så att den fortsatta demokratiska insynen i Posten AB under och efter den föreslagna fusionen med posten i Danmark också blir möjlig genom riksrevisionernas verksamhet?
Anf. 39 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Genom vårt ägande har vi stora möjligheter att styra de statliga bolagen. Vi gör det också i en öppen och bra diskussion och dialog med riksdagen. Många av de diskussioner som förs om bolagen förs i näringsutskottet och också i samband med olika bolagsstämmor och annat. Det tycker jag är bra. Om vi ska äga dessa bolag ska det också finnas en tydlig koppling till ägarna och ägarnas representanter, i det här fallet riksdagens medlemmar.
Vi ska vara försiktiga med att säga vad den danska regeringen ska göra i det här sammanhanget. Vi gör lite olika tolkningar.
Jag välkomnar att Eva-Lena Jansson vill följa frågan. Jag har noterat att de fackliga representanterna i Postens styrelse tycker att det är en bra sammanslagning eftersom det säkrar jobben och servicen både i Sverige och i Danmark. Det är också därför vi gör affären.
Vi närmar oss slutet av förhandlingarna, och jag hoppas att vi ska nå i mål i god tid före jul.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.