Danvikslösen
Interpellation 2004/05:214 av Andreasson, Martin (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-26
- Inlämnad
- 2004-11-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-12-09
- Sista svarsdatum
- 2004-12-10
- Besvarad
- 2005-01-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 26 november
Interpellation 2004/05:214
av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Ulrica Messing om DanvikslösenI gränsområdet mellan Hammarby Sjöstad i Stockholm och västra Nacka planeras ett större infrastrukturprojekt, Danvikslösen. Dess bärande idé är att dra Värmdöleden i tunnel genom Henriksdalsberget. Projektet medför mycket stor samhällsnytta. Mark frigörs till flera tusentals nya bostäder och arbetsplatser @ direkt eller indirekt beräknas projektet medverka till att skapa utrymme för 7 000 nya bostäder. Till detta ska läggas nya arbetsplatser för ca 5 000 personer. Detta stadsbyggnadsprojekt, ett av de största i Norden, innebär att förbättringar för alla trafikslag förenas med rejäla miljövinster.
Det nålsöga för kollektivtrafiken som Danvikstull innebär för hela den snabbt växande Nacka-Värmdösektorn vidgas om Tvärbanan och Saltsjöbanan kan länkas samman in mot Slussen. Den kritiska faktorn är finansieringen. Även om kommunerna och landstinget täcker huvuddelen av kostnaderna @ ca 2 av 3 miljarder kronor @ behövs ett större statligt engagemang, inte minst med tanke på att statliga Vägverket är väghållare för Värmdöleden och Hammarby Fabriksväg inklusive cirka halva nuvarande Lugnets trafikplats.
En annan komplikation är att de statliga medlen ligger så sent så att hela genomförandet kan komma att förskjutas åtskilliga år framåt i tiden.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Är statsrådet beredd att verka för en aktivare statlig medverkan för genomförandet av projektet Danvikslösen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:214
Webb-tv: Danvikslösen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:63 Tisdagen den 25 januariProtokoll 2004/05:63 9 § Svar på interpellation 2004/05:214 om Danvikslösen
Protokoll från debatten
Anf. 30 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Martin Andreasson har frågat om jag är beredd att verka för en aktivare statlig medverkan för genomförandet av projektet Danvikslösen.
Staten medverkar till genomförandet av Danvikslösen genom olika infrastrukturutbyggnader. I den nationella banhållningsplanen för 2004-2015 finns ett statsbidrag till utbyggnaden av snabbspårvägen Slussen-Hammarby Sjöstad-Saltsjöbaden. Statsbidraget är på 680 miljoner kronor och ska betalas ut i perioden 2010-2015. I länsplanen för Stockholms län finns 50 miljoner kronor för en delfinansiering av Lugnets trafikplats. Delfinansieringen beror på att gränsen mellan Stockholms kommuns väghållning och Vägverkets väghållning går rätt igenom trafikplatsen.
Staten har också medverkat genom utbyggnaden av Södra länken som är en förutsättning för det stora bostadsbyggandet i området söder och öster om Hammarby sjö.
I projektet Danvikslösen ligger att Värmdöleden ska flyttas från sitt läge i en båge runt Henriksdalsberget till den tunnel genom Henriksdalsberget som nu används av Saltsjöbanan. Den banan ska i sin tur flyttas till ett nytt läge sydväst om berget och länkas samman med tvärbanan. Någon möjlighet för staten att medverka finansiellt i Värmdöledens flyttning finns inte eftersom vägen på denna sträcka är kommunal.
När regeringen i februari år 2004 beslutade om definitiva ramar till länsplanerna för regional transportinfrastruktur höjdes ramen för Stockholms län med 895 miljoner kronor. Den viktigaste orsaken till höjningen var att regeringen ville stödja infrastrukturprojekt som bidrar till att öka bostadsbyggandet i Stockholmsregionen, till exempel utbyggnaden av friluftsstaden Riksten i Botkyrka kommun och utbyggnaden av Vega i Haninge kommun.
De exempel som jag nu har tagit upp visar att regeringen för en infrastrukturpolitik som inom ramen för statens ansvar också gynnar bostadsbyggandet i Stockholms län.
Anf. 31 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Först och främst vill jag tacka statsrådet för svaret.
Jag börjar med att övergripande beskriva situationen när det gäller infrastruktursatsningar i Stockholm. Infrastrukturinvesteringar i landets huvudstadsregion är ett av de stora behov som behöver tillgodoses för att också huvudstadsregionen ska kunna ta till vara den potential som finns för utveckling. Samtidigt är trafikinvesteringar i en tätbebyggd region något av det svåraste att åstadkomma eftersom det är så många intressen som krockar.
Det kan finnas flera goda skäl till att vilja åstadkomma en större infrastrukturinvestering. Det kan naturligtvis vara att lösa upp proppar i trafikflödet och underlätta för kommunikationer. Inte minst viktigt är då att se till att man ökar möjligheten för människor att välja kollektiva transportmöjligheter så att man inte är tvungen att ta bilen. Det handlar också om att skapa en ökad tillgänglighet mellan olika stadsdelar vilket gör att man också kan få fart på bostadsbyggandet.
Det handlar inte minst om att förbättra stadsmiljön i Stockholmsregionen genom att ge infrastrukturlederna en lämplig och ändamålsenlig placering som gör att stadsmiljön förbättras.
Det intressanta, fru talman, är att alla dessa tre aspekter - att öka trafikkapaciteten, underlätta bostadsbyggandet och förbättra stadsmiljön för de boende - i allra högsta grad gäller för projektet Danvikslösen. Det är ett av de största stadsbyggnadsprojekten i Norden just nu. Det handlar om att genom att genomföra ett antal omläggningar av infrastrukturen skapa utrymme för 7 000 nya bostäder och 5 000 arbetsplatser - bara några kilometer från den plats där vi nu befinner oss.
Det intressanta med detta är också att det finns en fullkomlig enighet mellan de lokala och de regionala parterna om det angelägna i att förverkliga detta projekt inom en snar framtid.
De intressekonflikter som jag nyss berörde leder tyvärr ofta till att viktiga infrastrukturinvesteringar får skjutas på framtiden därför att man inte kunnat nå en tillräcklig enighet. Vi såg det när det gällde stora delar av Dennispaketet till exempel.
När det gäller projektet i Danvikslösen som ligger mellan Stockholms kommun och Nacka kommun är båda de berörda kommunerna fullständigt överens, liksom Stockholms läns landsting.
Samtidigt finns en stor oro för hur det ska gå att förverkliga detta projekt. I förhållande till den principöverenskommelse som tecknades mellan parterna 2003 har man redan fått försena tidsplanen med ungefär ett år. De lokala parterna känner en viss oro. Visserligen har staten markerat en reservation om vissa bidrag. Det som ligger närmast i tiden är väginvesteringar till Lugnets trafikplats, längre fram ligger spårinvesteringar. Beskedet dröjer om när bidragen för de viktiga vägombyggnaderna kommer att kunna betalas ut. När man inte vet när ekonomin går att ordna kan man inte påbörja de övriga delarna av projektet. Detta handlar om ett komplicerat projekt där pusselbitarna måste komma på plats i en viss ordning.
Jag vill därför fråga statsrådet vad statsrådet är beredd att göra för att skapa klarhet i när de lokala parterna kan få det utlovade bidraget till ombyggnad av Lugnets trafikplats.
Anf. 32 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Mycket av det som Martin Andreasson säger i interpellationen kan jag stryka under. Det är viktigt med en fungerande infrastruktur av flera skäl: snabbare flöden, tillgänglighet till och mer utbyggd kollektivtrafik och, inte minst, ökad trafiksäkerhet i många sammanhang.
När det gäller statens engagemang i Stockholm har det handlat om flera av dessa aspekter. Vi har gjort stora gemensamma satsningar, inte minst Södra länken. Vi kommer att göra stora gemensamma satsningar runt Mälartunneln som är oerhört viktiga just för att öka flödet. Det är självklart att staten har och ska ta ett ansvar för delar av infrastrukturen i vår huvudstad.
Jag är glad att vi också kommer fram till viktiga gemensamma lösningar där vi kan dela på ansvaret och där vi kan hjälpas åt. Därför är det viktigt - jag vill understryka det som Martin Andreasson också pekade på - att Stockholms stad och Nacka kommun driver arbetet med Danvikslösen gemensamt.
Jag har själv varit och tittat på delar av de områden som nu ska göras om och är imponerad över allt arbete som har satts i gång och den planering som har gjorts. Jag är också imponerad över det resultat som det kommer att föra med sig när det gäller möjligheten till bostadsbyggande.
Enligt den information som jag har fått senast har Vägverket upprättat en förstudie om ombyggnaden av Lugnets trafikplats. Det gjorde man redan i april förra året. Efter det har Vägverket avvaktat politiska beslut om vägdelarna från kommunen och om spårdelarna från SL.
Det är min senaste information. Men jag tar med mig Martin Andreassons fråga för att försäkra mig om att det inte är på Vägverket eller hos någon av mina ansvariga myndigheter som vi avvaktar nästa steg. Jag är mån om att vi hjälper till och gör vad vi kan för att hålla tidsplanerna så långt som möjligt.
Anf. 33 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Jag välkomnar den öppna hållning som statsrådet visar i slutet av sitt inlägg när det gäller att göra vad man kan för att se till att det inte finns några oklarheter från Vägverkets sida som kan försena den här processen.
Den oro som jag möter när jag talar med de lokala parterna är påtaglig om att projektet håller på att tappa styrfart eftersom man inte får tillräckligt tydliga besked om när pengarna från den statliga sidan kommer att betalas ut.
Det berör inte bara detta projekt som sådant. Vi ska komma ihåg att detta är ett av de största stadsbyggnadsprojekten i Norden just nu. Jag välkomnar också de positiva markeringar som statsrådet gör om vikten av att Danvikslösenprojektet kan förverkligas inom en så snar framtid som möjligt så att man inte får ytterligare förseningar.
Inom parentes vill jag efterlysa att statsrådet verkligen lyfter fram det i sin dialog med de statliga myndigheter som är berörda av detta.
Det berör, som sagt, inte bara Danvikslösenprojektet som sådant, utan det har effekter för hela denna del av Stockholmsregionen. Om Danvikslösenprojektet försenas kommer det att negativt påverka trafikkapaciteten och flödet i både väg- och kollektivtrafiken i hela denna del av Stockholmsregionen.
De fördelar som kunnat nås genom utbyggnaden av till exempel Södra länken kommer inte att kunna tas till vara fullt ut.
Utbyggnaden av bostäder sydost om Stockholms innerstad, i Hammarby Sjöstad, kommer att försvåras. Med sämre lokal trafikapparat kommer bostadsutbyggandet att försenas, och man kommer inte att kunna skapa lika många bostäder som man hade kunnat göra annars.
Om projektet försenas kommer det också att ha effekter för den behövliga ombyggnaden - i vilken form den nu kommer att gestalta sig - av trafikapparaten vid Slussen. Det ligger helt utanför ämnet för denna debatt, men jag vill ändå belysa detta för att visa de sidoeffekter som en försening av Danvikslösenprojektet kommer att få.
Jag vill uppehålla mig något lite vid risken för att en försening i detta projekt kommer att försvåra ett utbyggt bostadsbyggande i Stockholmsregionen.
Landshövding Mats Hellström hade för en tid sedan ett särskilt uppdrag att studera vilka förutsättningar som finns för att ta bort de hinder som i dag försvårar bostadsbyggandet i Stockholmsregionen. Vi vet att vissa kommuner tar ett stort ansvar för att driva på bostadsbyggandet, i andra delar av regionen går det långsammare och är svårare. I regionen som helhet är behovet av ett ökat bostadsbyggande skriande.
En av de nyckelfaktorer som Mats Hellström lyfte fram var behovet av kloka och strategiska infrastrukturinvesteringar som gör det möjligt att exploatera nya områden för bostäder och samtidigt skapa en god stadsmiljö.
Danvikslösen är ett lysande exempel på hur man genom en förnuftig och framsynt investering kan åstadkomma bättre förutsättningar för bostadsbyggande, bättre stadsmiljö och samtidigt förstärkt trafikkapacitet.
Anf. 34 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Visst är projektet runt Danvikslösen väldigt stort, både med svenska mått mätt och i ett nordiskt perspektiv. Vi har all anledning att vara väldigt glada över den breda lokala uppslutning som finns hos två kommuner och ett län. Det är klart att jag då också är mån om att de operativa myndigheter som regeringen har till sitt förfogande bidrar till att understryka och stötta den enigheten.
Jag tror att vi alla inser behovet av bostäder i och runtomkring Stockholm. Med Danvikslösen som projekt öppnas en möjlighet att prospektera för upp till 15 000 bostäder och därutöver väldigt många nya arbetsplatser. Det är ingen tvekan om att detta är en viktig del i den tillväxtstrategi som gäller för hela Stockholm som region, och därmed är det också viktigt för vårt land.
Det var också ett av skälen till att regeringen var väldigt positiv till många av de idéer som nu finns för ökat bostadsbyggande i och omkring Stockholm när vi fördelade pengarna i länsplanerna för infrastrukturprojekten. Jag tänker på det som Martin Andreasson själv nämner angående Mats Hellströms uppdrag. Mats Hellström pekade ut flera av de här projekten som oerhört angelägna för att få bort en del av de flaskhalsar som finns när det gäller möjligheten att bygga mycket snabbare. I länsplanerna ökade då regeringen avsevärt länsplanen för Stockholms län, just för att kunna hjälpa till och underlätta lösningar vid Riksten och Vega och ge plats för mer av bostadsbyggande.
Jag tycker därmed att vi har visat att vi vill vara en aktiv part när det handlar om att hitta gemensamma lösningar för viktig infrastruktur - viktig för infrastrukturen i sig själv, så att vi kommer bort från många av de flaskhalsar och också farliga lösningar som har funnits runtomkring i staden, men också viktig för att kunna växa som stad och underlätta för bostadsbyggandet. När det nu finns en vilja att planera för bostadsbyggandet i Stockholms stad, också i samarbete med andra kommuner, är jag mån om att även vi från nationell nivå gör vad vi kan för att underlätta det.
Jag vill återigen understryka att jag ska titta på vem som ska fatta nästa beslut för att planerna inte ska försenas ytterligare. Det besked jag hittills fått är som sagt att vi just nu avvaktar beslut från SL och från staden.
Anf. 35 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Det är naturligtvis viktigt att man nu vidtar de åtgärder som krävs för att se till att Danvikslösen inte försenas ytterligare utöver den försening som projektet redan har drabbats av. Jag skulle välkomna om statsrådet i sitt sista inlägg tog tillfället i akt att precisera på vilket sätt hon kommer att förhöra sig om de beslut som nu behöver tas, i första hand när det gäller stödet till omläggningen av trafikplatsen vid Lugnet och i ett senare skede när det gäller utbetalningen av bidraget för spårtrafiken. Detta ligger dock längre fram i tiden. Det mest akuta är att få fram ett klargörande om när de lokala parterna kan påräkna det statliga bidraget för ombyggnad av trafikplatsen vid Lugnet.
Det finns i den regionala länsplanen för vägnätet 50 miljoner för Lugnets trafikplats. Man kan naturligtvis diskutera ifall 50 miljoner är tillräckligt för att tillgodose de ombyggnader som krävs för den statliga delen av denna stora trafikplats, en av de viktigaste i trafiknätet runt Stockholm. Vi vet också att en diskussion pågår om det exakta beloppet. Det viktigaste av allt är att man nu ser till att det inte blir en ytterligare tidsutdräkt.
Med en större ram för infrastrukturinvesteringar ökar naturligtvis också möjligheten att få ett projekt av den här kalibern till stånd. Folkpartiet har i sitt budgetalternativ en större infrastrukturram än vad regeringen har anvisat, men jag hoppas att statsrådet gör allt i sin makt även inom regeringens ram för att se till att Danvikslösen kan förverkligas så snart som möjligt.
Anf. 36 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Jag ska titta extra på just denna fråga. Det är ingen tvekan om att det är ett viktigt projekt, och precis som Martin Andreasson är jag väldigt mån om att det ska bli av. Jag kommer att be mina medarbetare på departementet att begära in ett underlag från Vägverket för att få deras bild av var beslutsprocessen ligger just nu. Om det i och med detta framkommer några oklarheter kommer vi naturligtvis också att kontakta berörda personer i Stockholms stad och i Nacka kommun.
Jag skulle vilja föreslå att Martin Andreasson återkommer till mig med en fråga kring just detta om någon vecka, så ska jag lämna ett ännu tydligare svar då.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.