Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Danskonsten

Interpellation 2006/07:451 av Holma, Siv (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-03-28
Inlämnad
2007-03-28
Besvarad
2007-04-13
Sista svarsdatum
2007-04-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 mars

Interpellation

2006/07:451 Danskonsten

av Siv Holma (v)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

”Danskonsten kan göra skillnad”, skriver Kulturrådets generaldirektör Kristina Rennerstedt i förordet till ”Får jag lov? Ett dansförslag” som överlämnades till regeringen i mars 2005. Det är i huvudsak ett mycket bra och genomarbetat förslag till handlingsprogram för den professionella dansen.

Den socialdemokratiska regeringen tog, trots upprepade påstötningar från Vänsterpartiet, inte fullt ansvar för att förverkliga förslaget genom en proposition. Efter förhandlingar med den dåvarande regeringen lyckades Vänsterpartiet åtminstone få igenom ett startanslag till inrättande av en dansallians en del medel för ett dansnätverk. Konstnärsnämnden fick också ett uppdrag att inrätta en dans-Iaspis för att uppmuntra till internationellt utbyte.

Dansalliansen som i dag har tolv anställda dansare har ännu inte fått något utökat anslag för att kunna utveckla sin verksamhet. Nu när Dansalliansen startats är det hög tid att regeringen tillför medel så att fler dansare kan anställas. För närvarande planeras en nyanställning av ytterligare tio dansare från den 1 augusti men därefter kommer inga fler anställningar att kunna genomföras på grund av bristande ekonomi.

Nu när två år har passerat sedan utredningen överlämnades till regeringen efterlyser Vänsterpartiet en rad nödvändiga åtgärder som föreslogs i handlingsprogrammet. Eftersom danskonsten alltjämt brottas med en strukturell underfinansiering ser vi med oro på att den nuvarande regeringen hittills valt att inte agera. Detta kan i förlängningen få katastrofala konsekvenser i en tid då bland annat nya arbetsmarknadspolitiska regler och försämringar i a-kassan slår särskilt hårt mot danskonstens utövare.

Vi saknar också konkreta åtgärder från regeringens sida för att främja dansen i skolor och i samhället i stort.

Frågan om de institutionsanställda dansarnas och sångarnas pensioner är också den fortfarande olöst trots att vi många gånger fått veta att den står inför en snar lösning. Även den nuvarande regeringen har sagt att detta är på gång. Som vi ser det i Vänsterpartiet kan man inte räkna med att dansare och sångare själva, genom förtida uttag av pensionsmedel, ska stå för hela kostnaden för den tidiga pensionsavgång som man i dessa yrken är i behov av.

Ett stort problem är också pensionsfrågan för de frilansande dansarna som i likhet med de institutionsanställda dansarna helt och hållet saknar möjligheter till en tidig pensionsavgång. Genom det sedan några år tillbaka upprättade kollektivavtalet mellan Danscentrum och Teaterförbundet åtar sig arbetsgivarna (koreograferna) numera att betala in avgifter som ska täcka försäkringar och avtalspensioner. Detta försvåras emellertid av att danskonstens utövare inte får tillräckliga anslag från stat, landsting och kommuner för att fullt ut klara av finansieringen av åtagandena i kollektivavtalet.

Vi känner också oro när det gäller utvecklingsmöjligheterna för den så kallade världsdansen – en växande genre som berikar danslivet i landet och liksom folk- och världsmusiken kämpar för att få ta utrymme i kulturlivet, både som professionell och amatörutövad konstart.

Med hänvisning till ovanstående vill jag därför fråga kulturministern:

1. Avser ministern att lägga fram en proposition utifrån 2005 års handlingsprogram för den professionella dansen och i så fall när?

2. Om inte, vad avser ministern att vidta för åtgärder med utgångspunkt från de förslag som presenterades i handlingsprogrammet för den professionella dansen?

3. Avser ministern att ge Dansalliansen möjligheter att utvecklas vidare?

4. När kommer ministern att lägga fram ett förslag till lösning på problemet med institutionsanställda sångares och dansares pensioner?

5. Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att skapa reella möjligheter för de fria koreograferna att som arbetsgivare fullt ut kunna följa åtagandena i kollektivavtalet?

6. Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att inkludera världsdansen som genre i det officiella Sveriges kulturliv?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:451, Danskonsten

Interpellationsdebatt 2006/07:451

Webb-tv: Danskonsten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 51 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Siv Holma har ställt följande sex frågor till mig, som på olika sätt berör danskonsten och dess utövare. 1. Om jag avser att lägga fram en proposition utifrån 2005 års handlingsprogram för den professionella dansen och i så fall när. 2. Om inte, vad jag avser att göra med utgångspunkt i de förslag som presenterades i handlingsprogrammet för den professionella dansen. 3. Om jag avser att ge Dansalliansen möjligheter att utvecklas vidare. 4. När jag kommer att lägga fram ett förslag till lösning på problemet med institutionsanställda sångares och dansares pensioner. 5. Vad jag avser att göra för att skapa reella möjligheter för de fria koreograferna att som arbetsgivare fullt ut kunna följa åtagandena i kollektivavtalet. 6. Vad jag avser att göra för att inkludera världsdansen som genre i det officiella Sveriges kulturliv. Jag uppskattar och delar i stort Siv Holmas engagemang för den professionella dansen. Men till skillnad från Siv Holma anser jag inte att en proposition med utgångspunkt i det handlingsprogram som Kulturrådet lade fram 2005 nödvändigtvis utgör en förutsättning för att åstadkomma en positiv utveckling på området. Vad jag kan notera är bland annat att handlingsprogrammet redan har lett till att bidragen till fria dansgrupper ökat, att Dansnät Sverige har permanentats och att en dansallians har inrättats. Vidare har Statens kulturråd tydliggjort sin avsikt att utse dansen till ett prioriterat område i Kulturrådets verksamhet för perioden 2007-2009. Till detta kan även läggas den internationella utbytesverksamhet för danskonstnärer som byggts upp inom ramen för Konstnärsnämndens verksamhet. Samtidigt finns ett antal framtidsfrågor som är viktiga för danskonsten, och där vill jag tydliggöra min ståndpunkt. Bland annat handlar det i olika delar om danskonstnärernas villkor. Jag har nyligen i ett svar på en riksdagsfråga från Siv Holma tydliggjort att det fördjupade arbetet med frågan om pensionerna för sångare och dansare vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna pågår i enlighet med vad som tidigare aviserats i budgetpropositionen. En annan viktig fråga är naturligtvis danskonstnärernas villkor. Siv Holma nämner bland annat verksamheten inom Dansalliansen. Jag har själv vid tidigare tillfällen här i kammaren understrukit målsättningen att konstnärer ska kunna leva av sitt konstnärskap. I det ligger bland annat att den konstnärliga arbetsmarknaden kan och bör utvecklas. Jag avser därför att återkomma till riksdagen med förslag angående detta. Jag vill även peka på kulturens roll inom skolområdet. Myndigheten för skolutveckling har tillsammans med Statens kulturråd och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, NCFF, ett gemensamt program för att utveckla dansen i skolan. Alla skolor uppmanas att arbeta med dans som fysisk aktivitet eller konstform. Det här tycker jag är ett bra sätt att uppmuntra skolorna att utnyttja dansens potential i skolarbetet. Siv Holma tar även upp frågan om arbetsgivarnas svårigheter att leva upp till de kollektivavtal som de tecknat. I den frågan är min principiella hållning att arbetsgivarna har att förhålla sig till de avtal de själva slutit. Det ankommer inte på staten att i den situationen ta på sig arbetsgivarnas ansvar. När det gäller frågan om att inkludera världsdansen som genre i det svenska kulturlivet vill jag understryka att det skulle vara helt främmande för mig att vara den som skulle peka ut vilka konst- och kulturyttringar som ska "inkluderas" i det svenska kulturlivet. Samtidigt är jag övertygad om att svenskt kulturliv berikas av ett öppet och aktivt kulturellt utbyte både nationellt och internationellt. Scener och arenor där till exempel dans- och världsmusik kan finna sin publik är därför betydelsefulla. I det sammanhanget vill jag nämna Rikskonserters scen för folk- och världsmusik, Stallet, här i Stockholm som drivs av Riksföreningen för Folkmusik och Dans.
Siv Holma (V)
Anf. 52 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag tackar för interpellationssvaret. Jag vill också passa på och gratulera kulturministern för det kloka beslutet att upphäva det orättvisa stoppdatumet, den 21 december, i det så kallade teatermomsbeslutet. Det är ett beslut som gladde oss och berörda oerhört mycket. Herr talman! Kulturministern sade i sitt svar att hon inte tycker att en proposition med utgångspunkt i Kulturrådets handlingsprogram för dansen Får jag lov? Ett dansförslag är nödvändig för en positiv utveckling. Därefter räknade hon upp positiva effekter som handlingsprogrammet redan har lett till. Visst har det hänt en del positiva saker, och jag vågar påstå att en del av den positiva utvecklingen är ett resultat av Vänsterpartiets engagemang inom ramen för samarbetet med den socialdemokratiska regeringen och Miljöpartiet. Ministern pekar på kulturens roll på skolområdet. I det sammanhanget delar Vänsterpartiet ministerns syn på vikten av dansen i skolan. Det är ett ytterligare starkt argument för att alla danspolitiska åtgärder tas med i en proposition, så att det blir ett samlat grepp om danspolitiken. Det skulle stärka statusen. Vänsterpartiet vidhåller att en proposition skulle innebära än mer långsiktighet och framför allt innebära en bättre framförhållning för danskonsten och dess utövare. Jag beklagar att kulturministern inte delar Vänsterpartiets uppfattning att propositionen har sin utgångspunkt i nämnda handlingsprogram. Det vore ett stort och viktigt steg framåt. Herr talman! Vidare talade kulturministern om olika delar av danskonstnärernas villkor, till exempel pensionerna för sångare och dansare vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna. Det pågår ett arbete. Kan kulturministern ge en tidsplan för när arbetet med pensionerna är färdigberett? Därefter nämnde kulturministern bland annat Dansalliansen och att den konstnärliga arbetsmarknaden kan och bör utvecklas. I dessa frågor lovar kulturministern att återkomma. Då blir den naturliga frågan: Finns det en tidsplan för när? Kulturrådet har begärt medel från arbetsmarknadsbudgeten till fortsatt utbyggnad av dans- och teaterallianserna. Kommer några besked i den ekonomiska vårpropositionen om att Dansalliansen får utökat bidrag för att kunna fullgöra hela sitt uppdrag? Eller ska vi vänta till budgetpropositionen i höst? Herr talman! En av mina frågor var vad ministern avser att göra för att de fria koreograferna ska kunna fullfölja arbetsrättsliga åtaganden. För att kunna besvara frågan bör man känna till att den fria scenkonsten har blivit lovad en kompensation på 60 miljoner uppdelat på tre år med 20 miljoner kronor per år. Den utfästelsen har infriats bara ett år. Orsaken är uteblivna löne- och prisomräkningar, som man har beräknat den här summan efter. Vi är väl båda, i regeringen och i Vänsterpartiet, intresserade av att det är ordning och reda på arbetsmarknaden. Det är därför vi värnar kollektivavtalen - eller hur? Det handlar inte om att koreograferna har slutit för dyra löneavtal. Det handlar i grund och botten om att dansare måste kunna leva på sitt konstnärskap.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 53 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka Siv Holma för erkännandet när det gäller den, får jag ändå lov att säga, besvärliga momsfrågan - besvärlig just därför att vi inte har vetat vad som har gällt. Jag är också väldigt glad över att den här frågan har lösts, åtminstone vad gäller de retroaktiva pengarna, så att alla institutioner har kunnat behandlas lika. Den glädjen kan vi dela. När det gäller pensionerna har jag också fått en skriftlig fråga från Siv Holma, och jag kan upprepa det jag skrev i svaret. Jag vill understryka att jag vill se en snar lösning av pensionsfrågan och att det pågår en beredningsprocess, precis som aviseras i budgetpropositionen. Men exakt när den är avslutad kan jag ännu inte svara på. Jag kan hoppas att det går relativt fort, men jag kan inte lova att den blir klar under året. Jag skulle vilja göra det, men jag törs inte. Men jag kommer att göra vad jag kan för att vi ska driva på så mycket vi kan så att alla som undrar, och som tog upp frågan under förra mandatperioden, får svar på sina frågor. När det gäller hur vi kommer att utveckla dansen kan jag säga så mycket att jag återkommer i år med olika förslag. Det är inte alls säkert ändå, för att upprepa en del av mitt svar, att en proposition skulle vara det som är allenarådande. Efter att den här rapporten kom har trots allt väldigt mycket hänt. Det handlar om Dansalliansen, som genomfördes. Det är mycket möjligt att det var Vänsterpartiet som tryckte på, och jag kan tänka mig att Tasso Stafilidis har varit delaktig i detta. Det är alldeles utmärkt. Det handlar om arrangörsstöd. Det är också någonting som Kulturrådet har arbetat med. Om man jämför tabellerna kan man se att arrangörsstödet 2002 låg på 2,8 miljoner och att det 2003 hade ökat till drygt 8,3. Över huvud taget har insatserna för fria dansgrupper, Dansnät Sverige, daglig träning och annat ökat. Det är väldigt bra. Jag kan säga så mycket att det även med alliansen kommer satsningar för att stärka dansen.
Siv Holma (V)
Anf. 54 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag kan börja med att säga att det är en riktig gissning att Tasso Stafilidis har haft en nyckelroll i de här frågorna. Vi i Vänsterpartiet är nöjda med att vi har lyckats nå en del framgångar. Vi vill naturligtvis också kvalitetssäkra dem för framtiden. Det var ändå en del positiva besked som kulturministern kunde lämna. Jag tänkte ta upp en fråga som jag inte hann med förra gången, och den handlar om världsdansen. Där svarar ministern att det skulle vara främmande för henne att peka ut vilka konst- och kulturyttringar som ska inkluderas i det svenska kulturlivet. Bakgrunden till Vänsterpartiets fråga är att världsdansen redan finns som konst- och kulturform. Den utgör en växande genre, som berikar danslivet i landet. Liksom folk- och världsmusiken kämpar den för att erkännas och få ta utrymme i kulturlivet, både som professionell och som amatörutövad konstart. Det som saknas är ett erkännande genom ett statligt stöd. Det är det vi menar med inkludering i det svenska kulturlivet. Frågan blir då: Kommer kulturministern att verka för att världsdansen i framtiden får ett erkännande genom statligt stöd?
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 55 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Ja, vi kommer att kvalitetssäkra det arbete som pågår för att stärka dansen under den här mandatperioden. När det gäller världsdansen är det inte enkelt. Jag har uppfattat att den inte ens finns som sökord. Däremot arbetar man på Stallet borta vid Nybroplan mycket med världsmusik och inkluderar också världsdans i detta. Men hur långt det arbetet har kommit, vad som eventuellt återstår och vad man kan behöva göra för att utveckla det kan jag inte svara på i dag. Det får bli någonting som jag återkommer till vid ett senare tillfälle.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.