CSN:s service gentemot studenterna

Interpellation 2002/03:201 av Krantz, Tobias (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-02-24
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Anmäld: 2003-03-03
Svar fördröjt anmält: 2003-03-03
Sista svarsdatum: 2003-03-17
Besvarad: 2003-03-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 februari
Interpellation 2002/03:201
av Tobias Krantz (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om CSN:s service gentemot studenterna

Centrala Studiestödsnämnden, CSN, är ett sorgebarn i svensk utbildningspolitik. Ständigt kommer vittnesbörd om studenter som har drabbats av problemen i studiestödssystemet. Våren 2000 riktade också Riksdagens revisorer skarp kritik mot Centrala Studiestödsnämnden, CSN, för bristande effektivitet och service hos myndigheten.

Nyligen presenterade Riksdagens revisorer en ny granskningsrapport om CSN och dess verksamhet (Rapport 2002/03:7). Revisorernas granskning visar att myndighetens tillgänglighet har ökat och att handläggningstiderna för år 2002 har sjunkit. Om trenden håller i sig återstår att se. Skulle så vara fallet är det naturligtvis positivt för studenterna.

Men revisorerna pekar också på en rad problem hos Centrala Studiestödsnämnden. Trots stora resurstillskott under senare år handlägger myndigheten fortfarande ansökningar om studiemedel långsammare än man gjorde 1996. Och CSN har ännu långt kvar innan myndigheten når målet om att 80 % av studiemedelsärendena ska vara behandlade inom tre veckor.

Samtidigt tar Centrala Studiestödsnämnden ut allt högre avgifter av studenterna. Sedan slutet av 1980-talet har CSN:s avgiftsintäkter ökat med över 500 %. Påminnelseavgifterna för dem som betalar sina studielån för sent ligger högt över den nivå som privata företag tvingas rätta sig efter. Under 2002 stod avgifter för närmare hälften av CSN:s intäkter, enligt Riksdagens revisorers senaste rapport.

Kombinationen av långa handläggningstider och allt högre avgifter är stötande. Studenter förväntas betala allt högre avgifter för en service som de alltför sällan får. Och studenter får ett dubbelt budskap: Det är mycket viktigt att de betalar in sina studiemedel i tid men inte alls lika viktigt att myndigheten betalar ut studiestödet till studenterna i tid. Det är ett budskap som många studenter känner stor frustration över.

Med anledning av vad som ovan har anförts vill jag ställa följande frågor till utbildningsministern:

1. Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att se CSN:s service förbättras och studenterna får sina studiemedel i rimlig tid?

2. Är utbildningsministern beredd att införa en rätt för studenter att få en straffavgift från CSN om de inte får sina studiemedel i tid på samma sätt som människor i dag tvingas betala en straffavgift till CSN om de betalar av på sina studielån för sent?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:201

Webb-tv: CSN:s service gentemot studenterna

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 20 Thomas Östros (S)

Herr talman! Tobias Krantz har mot bakgrund av Riksdagens revisorers rapport Pengar till studier i tid - CSN:s handläggningstider och tillgänglighet frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att CSN:s service förbättras och att studenterna får sina studiemedel i rimlig tid, dels om jag är beredd att införa en rätt för studenter att få en straffavgift från CSN om de inte får sina studiemedel i tid. Jag vill understryka att det är oerhört viktigt att servicen till studenterna är sådan att de kan känna social och ekonomisk trygghet och att studenterna har rätt att kräva en snabb handläggning av sina studie- medelsärenden. Det är därför positivt att Riksdagens revisorer uppmärksammat att en viss förbättring av servicen till de studerande har skett. Samtidigt ger revisorerna en beskrivning av och orsakerna till CSN:s problem vad gäller handläggningstider och tillgänglighet som överensstämmer med min egen bild av situationen. Revisorerna redovisar att riksdagen på regeringens förslag tillskjutit betydande resurser till CSN - en ökning med 160 miljoner kronor mellan åren 1999 och 2003, vilket bland annat har möjliggjort att myn- digheten kunnat inrätta ett kundcenter i Kiruna för att öka tillgängligheten och att CSN har utökat telefonti- derna och utvecklat sina elektroniska tjänster. Riks- dagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 genomfört vissa för- ändringar i studiestödslagen (1999:1395) i syfte att underlätta handläggningen av studiestödsärendena. Revisorerna redovisar att dessa åtgärder haft effekt. Detta bekräftas också i CSN:s årsredovisning för 2002. Där framgår till exempel att den genomsnittliga handläggningstiden, det vill säga den tid då CSN aktivt arbetar med ett ärende, för studiemedel i Sveri- ge har minskat från 17 dagar till 11 dagar. Andelen ärenden som beslutas i inom tre veckor är 70 % nu jämfört med 55 % 2001. Tillgängligheten via telefon har ökat. Sammantaget kan konstateras att myndig- hetens prestationer förbättrats avsevärt. En utveckling som, efter vad jag erfarit, fortsätter under 2003. Inom några veckor kommer CSN på regeringens uppdrag att lämna ett diskussionsunderlag till hur en försöksverksamhet med utbetalning av förskott av studiemedel skulle kunna ordnas. Om en sådan ord- ning skulle visa sig vara möjlig att genomföra skulle, på sikt, förhandskontrollen kunna minskas och ersät- tas med ökad kontroll i efterhand. Det vore dock fel att här och nu säga att det kan bli just så, men oavsett tillvägagångssätt är det självklart att administrationen av studiemedlen kommer att fortsätta utvecklas så att ännu fler studenter ska få sina pengar i rätt tid. Re- geringen har även givit CSN i uppdrag att följa ut- vecklingen av 2001 års studiestödsreform. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2004. Förslaget att införa så kallade straffavgifter som CSN skulle betala till studenterna i de fall som hand- läggningen av studiemedelsärendena tagit orimligt lång tid kan knappast betraktas som seriöst. I de allra flesta fall beror långa handläggningstider på att ansö- kan om studiemedel inte är fullständig och att upp- gifter som CSN behöver för att göra sin prövning saknas. Det kan till exempel saknas uppgifter om hur många poäng studenten har tagit under de senaste året. Likaså kan det vara utbildningsanordnaren - gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen eller högskolan - som inte i tid rapporterar avklarade kurser eller poäng. Man kan därför inte komma åt problem med handläggningstiderna med hjälp av det slags straffavgifter som Tobias Krantz föreslår. I stället är det viktigt att myndigheten har den organi- sation som behövs för att bedriva en bra verksamhet. Jag förutsätter att CSN fortsätter att utveckla sin or- ganisation i syfte att effektivisera sin ärendehanter- ing. Mot bakgrund av det jag här har anfört anser jag att det för närvarande inte finns skäl för att vidta ytterligare åtgärder, men jag kommer självfallet fort- sätta att mycket noga följa utvecklingen på området.

Tobias Krantz (Fp)

Anf. 21 Tobias Krantz (Fp)

Herr talman! Jag ber att få tacka utbildningsmi- nistern för svaret. Centrala studiestödsnämnden, CSN, och dess service, eller snarare kanske brist på service, gentemot landets studenter är ett sorgligt kapitel i svensk utbildningspolitik. Bara under de senaste åren har det kommit en mängd rapporter och utvärderingar som visar på stora brister i både till- gänglighet och handläggning. Studenterna får helt enkelt inte de studiemedel som de är berättigade till inom rimlig tid. Våren 2000 riktade Riksdagens revisorer skarp kritik mot CSN för bristande service och effektivitet hos myndigheter. I februari 2002 visade en utvärde- ring från Socialdemokratiska studentförbundet att 142 000 studenter hade tvingats vänta i över en må- nad på besked från CSN. I mars samma år redovisade Sveriges förenade studentkårer, SFS, uppgifter med innebörden att hos myndigheten låg just då knappt 6 000 ärenden som inte ens hade påbörjats trots att de var äldre än tre veckor. Så här skulle jag kunna fortsätta. I en ovanligt uppriktig studie från 1999 konstaterade Centrala studiestödsnämnden, CSN, själv att systemet led av en legitimitetskris. Studenternas förtroende för CSN var kört i botten. Utbildningsministern gör ett num- mer av att Riksdagens revisorers senaste rapport visar att handläggningstiderna under år 2002 har minskat. Det är förstås bra att så har skett, men det återstår att se om utvecklingen fortsätter i den riktningen. Låt oss minnas att denna minskning sker från ett extremt bottenläge och att det förstås vore egendomligt om de stora tillskott som CSN har fått inte skulle ha gett någon effekt över huvud taget. Samtidigt kvarstår de centrala problemen. CSN handlägger fortfarande ansökningar om studiemedel långsammare än vad man gjorde 1996. Myndigheten når inte ens upp till sina egna, enligt min uppfattning lågt satta, mål för hur långa handläggningstiderna ska vara. En tredjedel av landets studenter får inte sina ansökningar om studiemedel behandlade inom tre veckor. Jag kan därför inte annat än känna stor oro över den blandning av passivitet och liknöjdhet som ut- bildningsministerns svar ger uttryck för. De konkreta åtgärderna och beskeden lyser med sin frånvaro. Det som Thomas Östros främst säger sig vilja göra är att mycket noga följa utvecklingen på området. Det är knappast ett besked som landets studenter förväntar sig, med all rätt. Studenter får i dag hanka sig fram på lån från vänner och föräldrar och tvingas leva under mycket små omständigheter bara därför att CSN inte gör rätt för sig och betalar ut studiestödet i tid. Mina frågor till utbildningsministern blir: Är verkligen utbildningsministern nöjd med att en tred- jedel av landets studenter inte får sina studieme- delsansökningar behandlade ens inom tre veckor. Tänker verkligen utbildningsministern sitta med armarna i kors inför en situation där CSN fortfarande handlägger ärenden långsammare än man gjorde 1996? Om utbildningsministern inte är nöjd och om han inte tänker sitta med armarna i kors - vilka konkreta åtgärder tänker han då vidta? Vilket besked har utbildningsministern att ge till landets studenter?

Thomas Östros (S)

Anf. 22 Thomas Östros (S)

Herr talman! Jag beklagar att Tobias Krantz var- ken har läst eller lyssnat till svaret på sin interpella- tion. Om inte annat så kanske Tobias Krantz kan läsa Riksdagens revisorers rapport. Den pekar på det som är mycket viktigt i mitt perspektiv. Regeringen har varit mycket aktiv och tagit ett flertal initiativ för att se till att vända trenden och förbättra servicen till studenterna genom sin myndig- het CSN. Riksdagens revisorer konstaterar också nu att de initiativen börjar ge effekt. Vi har fått ett antal viktiga positiva förändringar. Den genomsnittliga behandlingstiden minskar. An- delen ärenden som blir klara inom en vecka ökar kraftigt. Telefonväntetiderna har minskat kraftigt. På punkt efter punkt ser man att vi är på väg åt ett riktigt håll. Men jag är absolut inte nöjd, och det är därför vi mycket noggrant följer utvecklingen. Det är också därför vi har uppmanat CSN att komma in med för- slag om ytterligare regelförenklingar för att se om vi kan komma ännu längre. Folkpartiet har hittills stött olika privatiserings- lösningar tillsammans med sina borgerliga vänner. Jag tror att det vore olyckligt. Det är ju inte utbetal- ningen som tar tid, utan det är myndighetsutövningen, det vill säga där man gör bedömningen av om en person har rätt till studiemedel och bidrag eller inte. Det är den handläggningen som måste förbättras, och den kan knappast överlåtas till privata banker. Vi har arbetat mycket engagerat med den här frå- gan. Riksdagens revisorer påpekar också att det har lett till att vi har fått en vändning. Folkpartiets förslag till förseningsavgift är knap- past seriöst menat. Låt oss säga att Tobias Krantz skickar in en handling till CSN för att söka studieme- del, missar att uppge hur många studiemedelsterminer han har tagit ut sedan tidigare och väntar med att lämna in den uppgiften så att tiden går. Då ska han få en slant för besväret. Det tycker jag inte är rimligt. Vi ska se till att CSN har de förutsättningar som behövs för att ge studenterna en bra service. Det är på rätt väg, men det återstår mycket att göra.

Tobias Krantz (Fp)

Anf. 23 Tobias Krantz (Fp)

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att ut- bildningsministern ägnar så mycket tid åt just Folk- partiets politik. Det är ju utbildningsministern som bär ansvaret för den politik som bedrivs i landet. Med all respekt för den politik som Folkpartiet bedriver är det ändå så att landets studenter är mer intresserade av vad utbildningsministern tänker göra åt studenter- nas problem än av att Thomas Östros ger en vrång- bild av den politik som Folkpartiet vill bedriva. Som Thomas Östros är väl medveten om ställer sig Folkpartiet bakom principen om ett offentligt finansierat studiestöd. Men det är helt rätt att vi tyck- er att det behövs andra åtgärder inom ramen för stu- diemedelssystemet än det som Thomas Östros hela tiden anvisar, det vill säga att det ska tillskjutas mer pengar. Det behövs strukturförändringar inom stu- diemedelssystemet. Ett exempel på en sådan struktur- förändring är just att vi vill införa straffavgifter om studenterna inte får sina studiemedel i tid. Det vill vi göra av i huvudsak två olika skäl. Ett av dessa är effektivitetsskäl. Thomas Östros är ju nationalekonom och är väl medveten om hur viktiga olika typer av incitament och morötter är för männi- skor och hur viktiga de är för att man ska åstadkom- ma en utveckling i rätt riktning. Jag är helt övertygad om att om det lönar sig mer för CSN att utföra sin plikter i tid än att inte göra det, kommer CSN att bli effektivare på att utföra sina plikter i tid. Men det är naturligtvis också ett rättviseskäl som ligger bakom detta. Vi vet ju att om en student betalar tillbaka sina studiemedel för sent drabbas han eller hon av stora straffavgifter. Dessa straffavgifter ligger långt över det som privata företag har rätt att ta ut när de ska kräva in sina pengar. Är det då inte rimligt att också studenter får en ekonomisk kompensation när de tvingas vänta under flera veckor eller kanske må- nader på sina pengar? Är det verkligen inte rimligt? Vi vet ju också att CSN:s avgiftsintäkter har ökat med 500 % från 1980-talet och fram till i dag. Tho- mas Östros hänvisade till Riksdagens revisorer. I sin senaste rapport pekar de på att ungefär hälften av CSN:s intäkter utgörs av avgifter från studenterna. Det budskap som studenterna får i dag är att det är otroligt viktigt att de betalar av på sina studielån i tid. Men om studiestödsmyndigheten, CSN, inte sköter sig blir det inga bestraffningar. Det händer ingenting. Det är ju enormt konstiga signaler och stötande för rättsmedvetandet. Är det inte rimligt, Thomas Östros, att också stu- denter som bevisligen har rätt till sina pengar i efter- hand kan få en ekonomisk kompensation för att CSN inte har skött sina åtaganden? Är det verkligen så orimligt att också studenter kan få en kompensation?

Intressenter

Frågeställare

Tobias Krantz

Besvarad av

Thomas ÖstrosSocialdemokraterna