Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Chalmers centrum för mikroelektronik

Interpellation 2002/03:249 av Landgren, Per (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-24
Inlämnad
2003-03-24
Besvarad
2003-04-04
Sista svarsdatum
2003-04-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 mars

Interpellation 2002/03:249

 av Per Landgren (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om Chalmers centrum för mikroelektronik

År 1992 tog riksdagen beslut om att genom dåvarande byggnadsstyrelsen uppföra ett nytt laboratorium för mikroteknologi på Chalmersområdet. Samtidigt med beslutet utlovades ett driftsbidrag för att främst täcka Chalmers ökade hyreskostnader. Byggnadsstyrelsen avvecklades därefter och ersattes med Akademiska Hus AB. Det utlovade årliga driftsbidraget fanns dock i efterföljande budgetpropositioner medräknat och indexuppräknades från ursprungliga 34 miljoner kronor till 38 miljoner kronor i budgetpropositionen 1998. I budgetpropositionen 1999 försvann dock, utan förvarning eller diskussion, detta bidrag @ detta drygt ett halvår innan över 200 forskare flyttade in i lokalerna. Det hela motiverades med ett besparingsbeting på Utbildningsdepartementet och med att Chalmers som stiftelsehögskola var rik. Det uteblivna bidraget @ som utgör mer än 10 % av Chalmers fakultetsanslag för forskning @ slår fortfarande mycket hårt på Chalmers ekonomi. Laboratoriet togs i drift sommaren 2000 och i dag arbetar mer än 200 forskare i laboratoriet.

Mikroelektronink och nanoteknologiforskning kräver avsevärda experimentella resurser för att verksamheten ska kunna konkurrera internationellt. I Sverige har också en mycket slagkraftig forskning byggts upp under många år med hjälp av statliga satsningar genom dåvarande STU, numera Nutek, och nu främst genom SSF. Som ett led i denna satsning beslöt också riksdagen att bygga MC 2 vid Chalmers. I Sverige finns för närvarande många mycket framgångsrika grupper tack vare den satsning som gjordes under 80- och 90-talen. Vid Chalmers finns den största samlingen av internationellt konkurrenskraftiga forskargrupper i landet.

Vetenskapsrådet genomförde i samarbete med SSF och Vinnova under hösten 2002 en utvärdering av de tre största mikro- och nanoteknologilaboratorierna i landet: Ångströmlaboratoriet i Uppsala, Halvledarlaboratoriet vid Tekniska högskolan i Stockholm samt MC 2 vid Chalmers. Utredarna börjar med att konstatera att mikro- och nanoteknologier kommer i olika tillämpningsområden att erbjuda nya möjligheter till stora vetenskapliga upptäckter och innovationer för industriell utveckling. De bedömningar som har gjorts i rapporten har därför en bredare och mer långtgående potential än bara mikroelektronik.

Utvärderingsgruppen som bestod av fyra internationella experter bedömde laboratorierna utifrån flera kriterier: nuvarande status och framtida potential för renrummet samt processutrustningens status i laboratoriet där MC 2 i samtliga fall fick högsta betyg. Så var också fallet när det gällde renrummets personal samt management och organisation. Karakterisering och mätteknik hamnade något lägre, men återigen högsta betyg när det gäller tillverkning av mikrostrukturer i multimaterial, nanostrukturfabrikation samt beredskap för mångdisciplinära aktiviteter. Av de tre laboratorierna fick MC 2 sammantaget högsta betyg. MC 2:s styrkeområden anses vara höghastighetselektronik, optoelektronik, litografi och enelektronutrustning. De höga kostnader som är förknippade med en renrumsfacilitet tas sällan hänsyn till i anslagsbevillningar vilket får till följd att samtliga projektstöd är kraftigt underdimensionerade.

För att i någon mån råda bot på detta problem föreslås flera åtgärder: specialisering mellan de tre labben, bildandet av ett nationellt nätverk och tillhandahållandet av en statlig basfinansiering.

Internationellt finns inget laboratorium inom området som drivs utan en stark statlig basfinansiering. Ska Chalmers kunna fortsätta konkurrera inom området krävs också att endera det ursprungligen tänkta bidraget återställs eller att ett basanslag säkerställs genom finansiärer som Vetenskapsrådet och Vinnova.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Avser utbildningsministern att vidta åtgärder i enlighet med riksdagens beslut år 1992?

Avser ministern att vidta åtgärder för att förhindra att liknande statliga åtaganden hanteras på detta sätt i framtiden?

Är ministern beredd att verka för att säkerställa en basfinansiering enligt statsmakternas ursprungliga intentioner och löften?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:249, Chalmers centrum för mikroelektronik

Interpellationsdebatt 2002/03:249

Webb-tv: Chalmers centrum för mikroelektronik

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)
Anf. 1 Thomas Östros (S)
Fru talman! Per Landgren har ställt ett antal frågor till mig om finansieringen av Mikroelektroniskt cent- rum vid Chalmers tekniska högskola samt om han- teringen av givna planeringsförutsättningar. I propositionen Forskning för kunskap och fram- steg (prop. 1992/93:170) angav dåvarande regering under rubriken regeringens överväganden att det i regeringens beräkningar för 1995/96 ingick ett me- delstillskott på 35 miljoner kronor för tillbyggnaden av Mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska högskola. Fram till och med budgetpropositionen för 1999 fanns dessa medel med som en planeringsförut- sättning i budgetarbetet. Av de besparingar som gjorts som generella besparingar på samtliga högskolean- slag återstod att för år 2000 genomföra en besparing på 105 miljoner kronor. Av kvalitetsskäl var det en- ligt regeringen inte möjligt att lägga ut detta sparbe- ting som en generell besparing. Samtidigt hade förut- sättningarna ändrats för det planerade tillskottet för Chalmers tekniska högskola under den tid som plane- ringen och uppförandet av tillbyggnaden pågått. Re- geringens bedömning var nu att Chalmers tekniska högskola skulle kunna bära en del av den återstående besparingen genom att den planerade utökningen av anslaget inte genomfördes. Härvid var utgångspunk- ten att besparingen skulle läggas där den gjorde minst skada för den högre utbildningen. Generellt sett strävar regeringen efter att ge rea- listiska planeringsförutsättningar för universitetens och högskolornas verksamhet. Beslut om budget är dock ettåriga och inför varje budgetproposition måste hänsyn tas till då gällande förutsättningar. Jag vill också erinra om de villkor som normalt gäller för anslagen till högre utbildning och forsk- ning, nämligen att särskilda medel inte anvisas för hyreskostnader. I detta sammanhang vill jag vidare framhålla att regeringen mellan 2001 och 2004 tagit initiativ till att öka den statliga finansieringen av forskningen med ca 1,5 miljarder kronor. Härav avser ca 155 miljoner kronor ämnen som berör mikroelektronik, informa- tionsteknik och materialvetenskap. Detta är medel som även Chalmers tekniska högskola kan få del av. Som en ytterligare del i statens satsning på mikro- elektronik bildade regeringen 1998 ett forskningsin- stitut för mikroelektronik, Imego AB. Institutet bedri- ver såväl forskning inom mikroelektronik som arbete med att utveckla produkter inom det mikroelektronis- ka området. Imego AB erhåller ett årligt anslag på 20 miljoner kronor för institutets grundläggande forsk- ning. Jag delar Per Landgrens uppfattning om värdet av den forskning som bedrivs vid Mikroelektroniskt centrum och är övertygad om att denna forskning ska kunna utvecklas på ett positivt sätt inom ramen för de förutsättningar som gäller för verksamheten.
Per Landgren (Kd)
Anf. 2 Per Landgren (Kd)
Fru talman! Utbildningsminister Östros och jag är överens om historieskrivningen. År 1992 beslutade riksdagen att det skulle uppföras ett nytt laboratorium för mikroteknologi på Chalmersområdet. Ett driftsbi- drag utlovades för att täcka de ökade hyreskostnader- na. Detta var planeringsförutsättningarna för Chal- mers. Socialdemokraterna har inte gått emot dem. Det utlovade årliga driftsbidraget fanns med även i efter- följande socialdemokratiska regeringars budgetpro- positioner och indexuppräknades från ursprungliga 34 miljoner till 38 miljoner kronor i budgetpropositionen 1998. Det är också Utbildningsdepartementet som har detaljkunskaperna och resurserna för att kontrollera den här typen av poster. I budgetpropositionen 1999 försvann dock detta bidrag utan förvarning eller diskussion. Detta skedde drygt ett halvår innan invigningen ägde rum och 200 forskare flyttade in i lokalerna. Nu vill jag, fru talman, analysera den Östroska motiveringen som vi har fått oss till dels nu. För det första: Vi får höra att Utbildningsdeparte- mentets sparbeting för år 2000 på 105 miljoner kro- nor av kvalitetsskäl inte kunde läggas ut som gene- rellt sparbeting. Då klipper man till Chalmers med en tredjedel - av kvalitetsskäl? undrar man. Eller hur resonerade ni egentligen på departementet? Var det någon som bara kom på att Chalmers med dåvarande börskurser var rikt, så nu kunde man bryta löftet och Chalmers planeringsförutsättningar för MC 2? Mi- nistern har ju också själv på Chalmers hävdat att Chalmers är rikt. Men, som tidigare skatteminister, ska inte pengar då återställas av rena symmetriargu- ment? Chalmers är inte rikt längre. Börskurserna har ju fallit. Den här moraliskt tveksamma motiveringen håller inte, och om man ändå för fram den borde den vara symmetrisk, det vill säga att pengarna borde återföras nu. För det andra: Vi hörde att regeringens utgångs- punkt var att "besparingen skulle läggas där den gjor- de minst skada för den högre utbildningen". Men löftesbrottet utgör ju mer än 10 % av Chalmers fa- kultetsanslag för forskning. Detta slår just mot den högre utbildningen. Besparingen slår hårt mot just det som skulle skyddas, så denna motivering är inkonse- kvent. Den är faktiskt självmotsägande. För det tredje: Regeringen vill generellt ge "realistiska planeringsförutsättningar". Och se där, ett medgivande från utbildningsministern att så inte är fallet för MC 2. Men ingen aktör gör i normala fall miljardsatsningar på så lösa boliner som att regering- ens och riksdagsmajoritetens ord bara gäller ett år i taget, så motivet är inte seriöst. Gäller det alla löften? Årliga omprövningar - gäller det alla statliga inve- steringar? För det fjärde: Utbildningsministern borde inte erinra om nya principer som kommit med Akademis- ka Hus och som inte gällde Chalmers förutsättningar för MC 2. Förutsättningen var ett driftsbidrag för hyreskostnader. Och vad är detta för motivering? Nu vet jag vad ministern kommer att säga: Ni har inte med det i ert eget budgetalternativ. Då säger jag: Det är ni som har planeringsförutsättningarna och resur- serna att klara av driften på en sådan här nivå.
Thomas Östros (S)
Anf. 3 Thomas Östros (S)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att Chal- mers tekniska högskola tillhör våra allra finaste lä- rosäten. Den deltar i en knivskarp internationell kon- kurrens och gör det mycket bra. På utbildningssidan gör man mycket intressanta reformer för att förstärka och modernisera civilingenjörsutbildningarna. Man gör också mycket intressanta reformer på forsknings- området, där man på flera fält ligger i den absoluta världstoppen, inte minst med inriktning på miljö. Jag har ett stort engagemang för Chalmers, som ju är en stiftelsehögskola men som ingår i familjen av offent- liga högskolor. Jag kan inte låta bli att säga att jag anar en viss rodnad hos Per Landgren när han argumenterar från talarstolen. Ni talar om planeringsförutsättningar som beslutades av riksdagen 1992, det år då Per Land- grens parti satt i regeringen. 1993, Per Landgren, hade Sverige det största budgetunderskott som ett modernt land någonsin har haft, ett budgetunderskott som översteg 200 miljarder kronor. Var tredje krona som staten spenderade var lånad. Vilka planerings- förutsättningar gäller för ett land, lett av Kristdemo- kraterna i regeringen, som hamnar i en sådan situa- tion? Vad hade man för planeringsförutsättningar om man var arbetslös och fick se sin a-kassa sänkt, om man var sjuk och fick se sin sjukförsäkring sänkt? Skolor och vård fick spara för att det inte fanns peng- ar. Det är klart att när man leder landet in i ett sådant moras finns inga planeringsförutsättningar annat än att vi måste ta oss ur detta. Budgetsaneringen innebar besparingar. Det har vi aldrig hymlat om. Men 90-talets budgetsanering led- de också till att Sveriges ekonomi sedan 1994/95 har växt snabbare än övriga europeiska länders. Det var nödvändigt - smärtsamt men nödvändigt. Sedan är det en annan sak som är väldigt märklig när det kommer från Per Landgren, som ju tillhör dem i kammaren som jag skulle vilja säga har en mycket konservativ, strikt moraluppfattning. Vi bru- kar ju diskutera moral och etik i kammaren, jag och Per Landgren. Hur kan man ställa en sådan här inter- pellation och skriva debattartiklar i Göteborgs-Posten om ökade anslag till Chalmers utan att på något sätt nämna att Kristdemokraterna själva inte ger en enda krona mer till Chalmers? De som i dag läser din artikel i Göteborgs-Posten tror ju att Kristdemokraterna har mer pengar till Chalmers. Men om vi går till Kristdemokraternas budget, vad hittar vi där? Samma summa som reger- ingen. Kristdemokraterna sparar alltså på Chalmers. Det här menar jag, när Per Landgren säger "moraliskt tveksam" om regeringens argumentation, måste leda till eftertanke hos Per Landgren själv. Jag förstår att du är engagerad - det är jag också - för Chalmers framtid. Vi gör stora satsningar på forskning. Kristdemokraterna är ju ett släpankare i forskningspolitiken. De ligger ständigt under och efter regeringen. Jag hoppas och tror att Chalmers kommer att vara vinnare när det gäller fördelning av till exempel Vetenskapsrådets resurser, som ju ökar med 30 %. Men att ni ger sken av att ni ger mer pengar till Chalmers, och därmed är villiga att vilse- leda medborgarna, det tycker jag inte verkar rimligt. Erkänn att Kristdemokraterna inte har mer pengar till Chalmers än vad regeringen har! Sedan ser jag fram emot att vi också, när vi har gått igenom en lågkonjunktur, kommer till goda tider och fortsätter att satsa på forskning. Då ligger den tekniska forskningen, den naturvetenskapliga forsk- ningen, den typ av forskning som Chalmers ägnar sig åt, mycket väl till också på lite längre sikt.
Per Landgren (Kd)
Anf. 4 Per Landgren (Kd)
Fru talman! Nej, det ekonomiska moraset har ni själva erkänt att ni hade bäddat för på 80-talet. Att ge ros till Chalmers går ju an som utbild- ningsminister, när man faktiskt har kontroll över alla utgiftsposter och har exekutiva resurser på ett helt annat sätt än vad man har på ett riksdagskansli. Att ge ros till Chalmers är att klappa med ena handen. Att sedan dra tillbaka utlovade resurser för den här typen av investeringar är att slå med andra handen. Jag hade en femte argumentering som jag gärna tar upp nu, eller en analys av de motiv som utbild- ningsminister Östros nämnde i inledningen. Det gäll- de regeringens ökade finansiering med 1,5 miljarder och de 155 miljonerna till mikroelektronik, informa- tionsteknik och materialvetenskap. Då vet utbild- ningsministern mycket väl, fru talman, och det fick vi höra, att det är pengar som Vetenskapsrådet hanterar. De är bundna till projekt. Det ska till osannolikt mycket projektpengar till Chalmers för att kunna kompensera regeringens löftesbrott mot Chalmers. Summan är dessutom för liten för att kunna fungera som en sådan kompensation. Så finns det en annan allvarlig dimension. Utbild- ningsministern vill göra sken av att detta ska slå till- baka på mig själv. Och i viss mån är jag också kritisk mot de små, ynka resurser som vi har på riksdags- kansliet för att täcka precis samma sak som utbild- ningsministern gör. Jag ställer frågan till er som har resurserna: Går det att lita på regeringen? Går det att lita på er? Jag kan ställa frågan som göteborgare och utifrån Chalmers horisont. Gäller inte ekonomiska planeringsförutsättningar för miljardprojekt som MC 2? Sedan vill jag ändå fråga, utan att det ska uppfattas som hög svansföring i etiska frågor, på allvar Thomas Östros: Vilken etik har regeringen när ni motiverar detta? I vår budgetmotion har det för- modligen inte stått en rad om MC 2, och det är ju inte bra. Men vilken etik har ni på Utbildningsdeparte- mentet som ska sköta detta? Pacta servanda sunt är fundamentalt för alla rela- tioner. Det gäller för staten visavi Chalmers och det gäller också folkrätten. Det gäller muntliga löften. Det gäller inte i mindre grad löften som är satta på pränt. Nu har vi dessutom en skrift som inte är vilken som helst. Det är den socialdemokratiska regeringens budgetproposition. Vad är det nu värt? I normala fall brukar man kunna se varandra i ögonen. Det kan vi ju göra nu, men framför allt funderar man på när utbild- ningsministern besöker Chalmers. Löftesbrott är ju lika illa oavsett om det är en in- divid eller om det är regeringen och riksdagen som exekverar dem genom lagstiftningen. Lagstiftning är en viljehandling och kan också bedömas moraliskt. I detta fall är det ju på inget sätt någon hedervärd sig- natur under ett kontraktsbrott. Det är klart att reger- ingen inte står över moralen. Kanske man får lägga det här sveket mot Chalmers till de andra svek som vi debatterar nu i politiken och som bland annat blev kända häromdagen i budgetuppgörelsen.
Thomas Östros (S)
Anf. 5 Thomas Östros (S)
Fru talman! Det märks att när Per Landgren blir pressad går han helt och hållet över till en moralistisk argumentation. Men sällan har jag sett någon så na- ken i en sådan diskussion. Menar Per Landgren att det är brister i Kristdemokraternas riksdagskansli som gör att man inte kan skriva in 38 miljoner plus till Chalmers om man menar allvar med det som man nu säger från riksdagens talarstol? I så fall ber jag Krist- demokraternas riksdagskansli att höra av sig till Ut- bildningsdepartementet så kan vi komma över och skriva dit de där 38 miljonerna plus. Det är ju inte detta det handlar om. Det handlar om att när Kristdemokraterna har sut- tit med sin budget och funderat på vart pengarna ska gå så kanske, jag vet inte, Per Landgren har höjt sin röst på riksdagsgruppens möte och sagt att jag skulle vilja att vi lade plus på Chalmers. Och då har de andra sagt att nej, pengarna ska gå någon annanstans. Det är så ett budgetarbete går till. Det behövs inte så himla många tjänstemän på riksdagskansliet utan det behövs en politisk vilja och ett politiskt beslut. Tittar man på summan som har lagts på Chalmers så skiljer den sig inte från regeringens summa. Här och i debattartiklar vill du vilseleda medborgarna med att ni satsar mer på Chalmers. Det gör ni icke! Jag föreslår att du skriver ett brev till Chalmers eller en debattartikel i Göteborgs-Posten och förklarar varför de här pengarna inte finns. Här skruvar du upp argumentationen till att bli än högre moralisk när du själv står så naken i denna fråga. Jag ser fram emot att få fortsätta satsa på forsk- ning. Jag är stolt över att vi har lyckats vända forsk- ningsfinansieringen i Sverige och få en uppgång från den offentliga sidan på en och en halv miljard. Jag ser fram emot att vi, när vi har gått igenom den här låg- konjunkturen, kan fortsätta att göra ordentliga och rejäla forskningssatsningar, och jag ser fram emot att Chalmers kommer att få del av detta. Men vi måste föra en hederlig argumentation under tiden och inte aktivt försöka vilseleda väljarna. Faktum är att det inte finns mer pengar i Kristde- mokraternas förslag till Chalmers än i regeringens. Så om moralen är dålig hos regeringen, vad är den då hos Kristdemokraterna? Chalmers har dessutom möjligheten att få ökade anslag via Vetenskapsrådet, som får ökade anslag på 30 %. Eftersom Chalmers tillhör de allra starkaste högskolorna i landet hör forskarna på Chalmers till dem som krigar om dessa anslag. De får en stor del av dessa anslag. Chalmers har av regeringen också fått medel för att bilda en forskarskola i materialteknik. Det är en stor satsning som är viktig för Chalmers och som innebär att man kan fortsätta på ett sådant strate- giskt område. Men, Per Landgren, stuva undan den moraliska argumentationen i det här fallet, för den håller inte. Tala om för dina väljare vad ni verkligen står för. Sedan kan vi föra ett resonemang om hur vi ska satsa på Chalmers i framtiden.
Per Landgren (Kd)
Anf. 6 Per Landgren (Kd)
Fru talman! All handling kan bedöms moraliskt - lagstiftning och individuella handlingar. Och jag tycker att det är intressant att märka att Östros moti- vering eller debatteknik nu är att anfall är bästa för- svar. Östros, som är den som hanterar Utbildningsde- partementet med alla de resurser som det innebär, ger sig nu på Kristdemokraternas, i förhållande till re- geringens proposition på området, begränsade resur- ser, och det bli något slags kålsuparteori. Jag utgår från er motivering. Inte ett enda motiv höll för ett löftesbrott mot Chalmers. Det är det som jag har argumenterat för. När det gäller att bemöta argumenten så har jag ju analyserat era motiv, Östros motiv, och de håller inte. Det är en väldigt stor skillnad att exekutivt sitta och hantera hela frågan och ha resurserna och göra så här. Jag har talat om att frågan om kvalitetsskäl inte höll. Jag har talat om att neddragningen och löftesbrottet skadar den högre utbildningen. Man kan ju undra hur det faktiskt gick till. Man kanske har sett Chalmers som rikt, som det har sagts, och i gammal socialistisk eller socialpolitisk anda tar man då från de rika. Jag vet inte hur argumenteringen har gått till. Det handlar faktiskt om att dra undan mattan för MC 2, för Chal- mers i den delen. Det är inga realistiska planerings- förutsättningar. Det är att ta från forskningen och att låta Chalmers tära på ett stiftelsekapital. Och det här tycker jag att man kan bedöma moraliskt - självklart.
Thomas Östros (S)
Anf. 7 Thomas Östros (S)
Fru talman! Vi har i dag talat om 90-talets budget- sanering som på många sätt ändrade människors, organisationers och företags planeringsförutsättning- ar. Det var en ganska hård tid med mycket stora un- derskott, mycket stor upplåning och mycket tuffa villkor för alla i vårt samhälle. Det krävde att vi orka- de ta oss ur en sådan situation. Många led under den tiden, och många fick sämre förutsättningar. Men de allra flesta förstod också att det var en period av nöd- vändiga besparingar för att få en framtid för Sverige. Det har också lett till att vi, efter att vi kom ur den krisen, har kunnat göra mycket viktiga insatser på socialpolitikens område med förbättringar och på utbildningspolitikens område med mycket stora re- sursförstärkningar för att bygga ut högskolan. På forskningens område har det äntligen blivit en vänd- ning med 1 ½ miljarder i ökade anslag som kommer också Chalmers till del. När Per Landgren vill göra detta till en fråga om regeringens moral tycker jag att denna debatt väldigt tydligt har visat att Per Landgren själv inte har några pengar extra till Chalmers och har inte fått med sig sitt parti på detta. Jag vet inte ens om han har agiterat för det. Han har snubblat över denna fråga i detta läge och tror att man kan vinna kortsiktiga politiska po- äng. Jag tycker att Per Landgren ska ta sig en funde- rare över sitt budskap. De flesta som har läst hans interpellation och hans debattartikel tror nämligen att Per Landgren hade mer pengar till Chalmers än re- geringen. Dessutom är det självklart att vi står inför stora behov på Chalmers och på andra universitet och hög- skolor när det gäller satsningar på forskning. Jag kommer att arbeta engagerat för att kunna fortsätta med det. Min erfarenhet är att Kristdemokraterna inte är någon hjälp i den agitationen utan snarare varit ett släpankare i forskningspolitiken med ständigt mindre resurser till viktiga insatser. Men jag kommer att jobba engagerat för att Chalmers förstärks som forskande högskola och att samtliga högskolor och universitet i Sverige får en förstärkning på forskningens område. Först ska vi genom denna lågkonjunktur. Sedan väntar, enligt min bedömning, mycket intressanta tider för forskningen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.