Byggande av nya moskéer
Interpellation 2024/25:691 av Richard Jomshof (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-21
- Överlämnad
- 2025-05-22
- Anmäld
- 2025-05-23
- Svarsdatum
- 2025-06-09
- Besvarad
- 2025-06-09
- Sista svarsdatum
- 2025-06-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Samtidigt som många av våra svenska städer kämpar med alla de problem den stora invandringen har fört med sig, inte minst i form av segregation och gängvåld, växer ett annat hot fram i det tysta. Det handlar om det pågående byggandet av fullskaliga moskéer samt olika mosképrojekt vilka kan kopplas till muslimska diktaturer och andra islamistiska krafter.
Projektet ”Vi Mår Bra” är ett sådant exempel. Deras mål är att det ska finnas minst en moské i varje svensk stad. Bakom projektet står personer med kopplingar till bland annat salafismen, den mest bokstavstrogna varianten av islamiska tolkningar inom sunniislam. Just nu pågår insamlingar till 16 nya moskéer. Ett stort antal redan är fullfinansierade och färdigställda.
Vi har redan sett hur en lång rad moskéer i Sverige använts för att främja extremism, hylla terrorgrupper och till och med fungera som utländska spioncentraler och slå mot vår svenska demokrati. Moskéer med kopplingar till länder som Turkiet, Libyen, Förenade Arabemiraten, Iran, Kuwait, Oman och Pakistan, vilka knappast är några demokratiska föredömen. Det finns också moskéer med kopplingar till Saudiarabien och Qatar, länder som erkänner den redan nämnda salafismen.
Dessa islamistiska och antidemokratiska krafter utgör ett direkt hot mot vår demokrati och de värderingar den bygger på. Det är därför dags att vi sätter ned foten och säger ifrån. Det är dags att vi sätter stopp för den pågående islamiseringen av Sverige. Det är dags att vi agerar kraftfullt mot dessa islamistiska och antidemokratiska krafter, innan det är för sent. Det är dags att vi säger nej till dessa moskébyggen.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till socialminister Jakob Forssmed:
Ämnar ministern vidta några generella åtgärder för att förhindra det fortsatta byggandet av nya moskéer på svensk mark med direkta kopplingar till muslimska diktaturer och islamistiska krafter, och i så fall vilka?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:691
Webb-tv: Byggande av nya moskéer
Dokument från debatten
- Måndag den 9 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:128
- Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juniProtokoll 2024/25:128 Svar på interpellation 2024/25:691 om byggande av nya moskéer
Protokoll från debatten
Anf. 31 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Richard Jomshof har frågat socialministern om han avser att vidta några generella åtgärder för att förhindra det fortsatta byggandet av moskéer på svensk mark med direkta kopplingar till muslimska diktaturer och islamistiska krafter och i så fall vilka. Interpellationen har överlämnats till mig.
Nyligen beslutade chefen för Säkerhetspolisen att sänka terrorhotnivån från ett högt hot till ett förhöjt hot – från en fyra till en trea på en femgradig skala. Men även om terrorhotnivån har sänkts befinner vi oss fortsatt i ett allvarligt säkerhetsläge.
Vi hanterar tre parallella hot mot den inre säkerheten i vårt land: den organiserade brottsligheten, statliga aktörer som på olika sätt agerar fientligt mot Sverige och våldsbejakande extremism och terrorism. Under senare år har vi också sett hur dessa hot i allt högre grad flätas samman. För att möta dessa hot fortsätter regeringens arbete för att göra vårt samhälle mer motståndskraftigt. Det rör sig om flera olika saker, bland annat skärpt lagstiftning och nya och effektivare verktyg för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet.
En viktig del av detta arbete handlar om att komma åt de finansiella strukturer som bidrar till att undergräva, utmana eller angripa det demokratiska styrelseskicket för att i dess ställe skapa parallella samhällsstrukturer eller öka rekryterings- och radikaliseringsförmågan inom extremistiska miljöer.
Regeringen har därför nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen. Syftet med detta är att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom sådant finansiellt stöd från andra stater, utländska organisationer eller finansiärer.
Uppdraget ska redovisas senast i maj nästa år, och jag ser fram emot att då ta del av utredningens slutsatser och förslag.
Anf. 32 Richard Jomshof (SD)
Fru talman! Som följd av en påtvingad massinvandring kämpar Sverige i dag bevisligen med mycket svåra problem i form av segregation, otrygghet, gängvåld och organiserad brottslighet. Vi ser liknande förfall i många västeuropeiska länder. Europa, även Sverige, har dessutom drabbats av en lång rad muslimska terrorattentat där radikala muslimer har kört ihjäl människor med bilar och lastbilar, sprängt ihjäl människor med hemgjorda bomber och mördat människor med skjutvapen, yxor och knivar.
Samtidigt växer ett hot fram i det tysta. Det är en islamisering som går allt fortare och som äter sig allt djupare in i den demokratiska samhällskroppen. Jag vill likna det vid en parasit som tar sin näring från allt det som vårt demokratiska samhälle naivt erbjuder. Det är en parasit som redan nu orsakar stor skada och som på sikt hotar att förgöra oss inifrån. Varje gång de här krafterna tillåts flytta fram sina positioner – tyvärr ofta med övriga partiers goda minne – ökar skadorna på den demokratiska samhällskroppen.
Projektet Vi mår bra är ett exempel. Deras mål är att det ska finnas minst en moské i varje svensk stad. Bakom projektet står personer med kopplingar till terroristorganisationer men också till salafismen, alltså den mest bokstavstrogna varianten av tolkningar inom sunniislam. Just nu pågår insamlingar till 16 nya moskéer. Ett stort antal är redan fullfinansierade och färdigställda.
Vi har sedan tidigare kunnat se hur en lång rad moskéer i Sverige använts för att främja extremism, sprida antisemitism och kvinnohat, hylla terrorgrupper och till och med fungera som utländska spioncentraler. Man attackerar vår demokrati och våra institutioner – vårt Sverige. Det är alltså moskéer som fungerar som tillhåll för islamister och terrorister och som har kopplingar till en lång rad länder. Det handlar om diktaturer och halvdiktaturer som Turkiet, Libyen, Förenade Arabemiraten, Iran, Kuwait, Oman, Pakistan och så vidare. Det är också moskéer med kopplingar till Saudiarabien och Qatar – länder som erkänner den redan nämnda salafismen. Det finns även moskéer med kopplingar till Muslimska brödraskapet och så vidare.
Det här handlar inte om någon fredlig mission. Det handlar om att sprida ett i grunden hatfyllt budskap. Det handlar om att öka segregation och splittring och att få makt och inflytande. Målet är att ta vår demokrati ifrån oss. Det är detta som är syftet med de här gruppernas – islamisternas – verksamhet.
Justitieministern svarar att en särskild utredare har fått i uppdrag att överväga att se över regelverken, inte minst när det gäller finansiering av trossamfund, till exempel med kopplingar till islamism. Det är jättebra. Syftet är att förhindra att andra stater, utländska organisationer eller finansiärer stärker deras verksamhet här i Sverige. Det är bra att vi äntligen har landat i ett sådant beslut. Men dels beklagar jag senfärdigheten, dels undrar jag varför man säger ”överväga”. Hur kan det ens vara föremål för en diskussion? Islamiseringen och infiltrationen av vårt svenska samhälle och våra svenska myndigheter har pågått under lång tid. Det pågår nu. Jag vill påstå att det brådskar. Vi börjar få ont om tid.
Fru talman! Jag tycker inte att jag fick något riktigt svar på min fråga om ministern ämnar vidta några generella åtgärder för att förhindra det fortsatta byggandet av nya moskéer på svensk mark med kopplingar till muslimska diktaturer och andra islamistiska krafter. Det finns bevisligen många sådana. Jag skulle hemskt gärna vilja få ett svar på den frågan.
Anf. 33 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Richard Jomshof, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!
Om jag får börja med terrorhotet är det en realitet att när det skedde en höjning av hotnivån i augusti förra året var det mot bakgrund av ett väldigt tryck från våldsbejakande islamistiska extremistiska grupperingar, inte minst utanför landets gränser. Det var då Sverige gick från att vara ett bland andra västerländska länder, alltså ett legitimt mål, som det heter i de här bedömningarna, till att vara ett prioriterat mål, alltså ett utpekat mål. Vi känner till bakgrunden. Det var koranbränningar, desinformation om svensk socialtjänst, upplopp i utlandet och attacker på svenska beskickningar. Detta mobiliserade en extremistisk, våldsbejakande opinion mot Sverige. Det låg bakom höjningen då.
Senare på hösten materialiserades hotet på ett fruktansvärt sätt när några svenska fotbollssupportrar i Bryssel blev föremål för extremisters kulor. Det är viktigt att tala klarspråk om vad som var bakgrunden och om vilka krafter som var i rörelse och att rikta vår fulla kraft mot det. Samtidigt måste vi naturligtvis hela tiden ha det breda perspektivet när vi talar om terrorhotnivån.
Kampen mot den våldsbejakande extremismen rymmer förstås flera delar. Vi vet att olika poler kan trigga varandra, till exempel den mer extremistiska högerextrema miljön och den autonoma vänstern, som har legat lite lägre under senare år men hela tiden finns där som ett latent hot. Men det råder ingen tvekan om att det som skapade terrorhotnivåhöjningen var ett ökat hot från den islamistiska extremistiska miljön.
Man kan närma sig den fråga vi nu diskuterar på ungefär samma sätt. Finansieringsgreppet gäller mer än bara islamism. I Sverige har vi exempelvis sett rysk-ortodoxa kyrkan med kopplingar till den ryska staten. Det har aktualiserats i några lokala plan- och byggärenden. Det handlar om den typen av kopplingar och hur de ska hanteras. Därför är det naturligtvis motiverat att ta ett bredare grepp.
Det råder ingen som helst tvekan om att den problembild som Richard Jomshof lyfter fram vad gäller kopplingar mellan utländska aktörer, extremistiska miljöer och statliga aktörer i relation till islamism, våldsbejakande islamism och expansiva ambitioner också i vårt land i högsta grad har fog för sig. Det är klart att det i hög grad är den problembakgrund som motiverar det här greppet.
Jag tycker att det är ett rätt konkret svar att man vill gå på finansieringen. Det är trots allt med pengarna som också inflytandet och styrningen kommer från utlandet. Vad gäller ordvalet i direktiven om att överväga något är det klart att det finns en viljeriktning i utredningen. För egen del, utan att föregripa utredarens slutsatser, tror jag det är väldigt viktigt att få den här typen av regelverk på plats med effektiva och konkreta verktyg för vårt öppna, fria samhälle att motverka den här typen av finansiering. Det är klart att det är med den intentionen som utredningen har tillsatts. Det finns också en empiri och en sakkunnig debatt kring frågorna i Sverige som leder oss i den riktningen. Det är så man ska uppfatta tillsättandet av utredningen.
Anf. 34 Richard Jomshof (SD)
Fru talman! Det här handlar inte bara om terrorhoten. Det handlar, vill jag hävda, primärt om den smygande islamiseringen. Det finns självklart många aktörer runt om i världen som vill skada den demokratiska världen, även Sverige. Det ser vi många bevis på. Men de islamistiska är uppenbarligen de farligaste, just för att de på ett numerärt sätt är väldigt starka även inom våra gränser. Det är en direkt följd av en mer eller mindre okontrollerad massinvandring från den delen av världen. Vi pratar om grupper som är väldigt stora och som växer sig allt starkare.
Jag tycker att det här är lite problematiskt. Det är klart att vi måste se över finansieringen. Vi är helt överens i den frågan. Men det finns både existerande och planerade moskéer som bevisligen har dessa kopplingar. Därför måste vi agera nu. I min interpellation nämnde jag gruppen Vi mår bra som exempel. Det projektet ligger bakom bland annat en moské i Helsingborg som byggs just nu. Salafister är de. Det är nästan den värsta sortens islamister. Och i Skärholmen ska en grupp med kopplingar till den islamistiska Millî Görüş bygga Skandinaviens största moské.
Det här är grupper som har som mål att ta vår demokrati ifrån oss. Det pågår just nu. Därför kan vi inte vänta.
Jag tycker att det hela är lite tråkigt, för oavsett vilket mosképrojekt med sådana kopplingar vi talar om är det så här långt bara Sverigedemokraterna som har varit emot dem. Alla andra partier, även regeringspartierna och tyvärr även Moderaterna, har varit för dem. Varenda gång och oavsett om det går att bevisa kopplingar till sådana organisationer och länder är man ändå för. Jag tycker att det är jätteproblematiskt.
Det här går utöver frågan om islamism. Det är viktigt att poängtera det. Det handlar i grund och botten om islam, om Muhammed och om Koranen. Det är det som är islam. Muhammed var krigsherre som förde krig och ledde militära kampanjer. Han beordrade massmord och politiska mord. Han sysslade med slavhandel. De överföll karavaner och spred elände och död omkring sig. Det här är grunden för islam. Och Koranen är grunden för islam.
Jag har själv läst Koranen och håller nu på att läsa den för andra gången. I den hittar vi åtminstone 400 direkta hot som uttrycker att muslimer ska förfölja och förtrycka icke-muslimer, det vill säga människor som undertecknad, fru talmannen och statsrådet. Det är självfallet problematiskt när vi låter sådana värderingar få fäste i vårt land. Det är klart att det riskerar att skapa enorma problem. Ju längre islamiseringen får pågå, desto svårare blir det att på allvar göra något åt den, framför allt om de eventuella åtgärderna ligger långt fram i framtiden.
Det är ingen slump att det inte finns någon fullt fungerande demokrati i den muslimska världen. Det är i grund och botten en totalitär religion och ideologi, som man nu vill tvinga på oss genom moskéer och olika muslimska kulturcentrum, eller vad man nu vill kalla dem, med kopplingar till den sortens länder.
Jag försöker verkligen förstå. Jag är glad över att frågan ses över nu, men varför ska vi låta dessa människor få fäste i Sverige? Varför ska de ges inflytande här? Varför ska de ges tillträde till vår demokrati när de uppenbarligen har som mål att ta den ifrån oss? Det tycker jag är en viktig fråga, och den är viktig att diskutera. Jag vill gärna också få svar på den.
Anf. 35 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig börja i den här änden: Sverige är och ska fortsätta vara ett fritt och öppet samhälle. Sverige har ett väldigt starkt konstitutionellt fri- och rättighetsskydd med yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet. När vi talar om att det finns ett demokratihot och ett författningshot mot Sverige är det dessa fri- och rättigheter vi vill försvara. De utgör naturligtvis värden för hela vårt samhälle men är i högsta grad också reella för var och en.
Det är det som motiverar resurssättning för effektivare verktyg till våra brottsbekämpande verksamheter och de utredningsgrepp som vi nu tar i fråga om utländsk finansiering. Vi vill i grund och botten försvara vårt fria och öppna samhälle.
I sitt senare inlägg vidgar Richard Jomshof diskussionen något från att handla om det som frågan ursprungligen avsåg, nämligen den våldsbejakande extremismen, islamismen och hur vi ska bekämpa den, till en bredare diskussion om islam och islams ställning i vårt samhälle.
För egen del är jag av uppfattningen att människor med goda värderingar som fredligt vill utöva sin religion själva eller tillsammans med andra är vad vårt konstitutionella fri- och rättighetsskydd är ägnat att skydda. Detta gäller oavsett om man är kristen, muslim, jude eller vad man än är.
Vad vi däremot inte kan acceptera är rörelser, oavsett om de är religiöst motiverade eller ideologiskt-politiskt motiverade, som i civilsamhället på ett eller annat sätt bedriver en verksamhet – en moské eller en ideell förening – som i olika hänseenden är ägnad att undergräva det fria samhället och vill främja och odla en våldsbejakande extremism. Det är mot den problematiken vi riktar samhällets kraft.
Det är inte så att vi inte gör någonting medan vi talar om problemen. Vår brottsbekämpning och vår säkerhetstjänst är naturligtvis inte inaktiv, utan tvärtom är den mycket aktiv i dessa frågor, vilket är väl känt när det exempelvis gällt extremistiska imamer. Några fall är också kända för omvärlden, även om det också funnits frågor om verkställighet. I grund och botten är det ett uttryck för att det finns en systemkraft mot miljöer som främjar radikala extrema värderingar och idéer med mål som inte är förenliga med vårt fria öppna samhälle. Det är i det ljuset man ska se vårt utredningsinitiativ.
En kritisk sak för att åstadkomma det där expansiva också i vårt samhälle är trots allt finansieringen som kommer från utlandet. Oavsett om finansieringen kommer från statliga aktörer eller andra grupperingar och går till olika samfund i Sverige som är ägnade att främja en radikalisering är det precis sådant som vi vill komma åt och som vi vill strypa. Individer som gör sig ansvariga för sådant ska inte vara i Sverige, och pengar av det slaget ska inte nå ett svenskt civilsamhälle med sådant syfte.
Därför är jag väldigt glad över att vi har kunnat ta det här utredningsgreppet. Och även om det finns utredningsformuleringar av klassiskt snitt som handlar om att överväga saker är det ett uttryck för en mycket tydlig politisk vilja. Vi måste få en helt annan systemkraft mot dessa krafter. Då är en nyckelåtgärd att strypa finansieringen.
Anf. 36 Richard Jomshof (SD)
Fru talman! Jag håller absolut med. Det är klart vi ska titta på finansieringen. Vi har ju lyft frågan – jag vet inte i hur många år vi har drivit den. Det är glädjande att vi äntligen har landat i vad som kommer att bli en utredning. Jag hoppas att den blir så pass bra den bara kan bli. Det kommer att bli ett effektivt vapen mot de här krafterna.
Men än en gång: Dessa byggen pågår ju nu. Om det byggs till exempel moskéer med uppenbara kopplingar till salafismen, en av de värsta formerna av islam, kan man säga nej till dessa byggen. Om det finns moskéer med kopplingar till turkiska islamister kan man säga nej också till dem. Man behöver inte godkänna dem.
Vi ska såklart vara stolta över vår demokrati och vår yttrande- och religionsfrihet. Men jag hävdar att den primärt är till för oss och för våra medborgare. Den ska inte vara till för krafter i andra länder som kommer hit med målet att använda den för att ta den ifrån oss. Det är någonting helt annat. Vi måste våga försvara vår demokrati mot de krafter som vill ta den ifrån oss och göra det kraftfullt.
Det är bara att göra en sökning på nätet och skriva ord som ”moské” och liknande för att hitta moskéer där det sprids fruktansvärda budskap. Det är antisemitiska budskap, antidemokratiska budskap, våldsförespråkande budskap och kvinnofientliga tankar, idéer och budskap. Det finns uppmaningar att döda judar eller att straffa och döda homosexuella. Det här förekommer i en lång rad moskéer, även i dem som man kanske primärt inte sammankopplar med den sortens länder.
Det här är ett bredare problem, och jag hävdar att det är ett generellt problem. Det är en regel snarare än ett undantag, och då krävs det mer än att bara se över finansieringen. Det är ett verktyg. Men tiden börjar rinna ut, och jag beklagar att vi inte kan vara överens om det.
Anf. 37 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tycker att vi är överens om ganska mycket. Men det är helt riktigt att Richard Jomshof drar iväg i ett antal avseenden där jag inte riktigt är med på noterna.
Låt oss börja med att definiera ”oss”. Det kan vi förstås hålla på med ett tag. Men låt oss i varje fall konstatera att fri- och rättighetsskyddet i våra grundlagar omfattar svenska medborgare, och bland svenska medborgare finns såväl kristna som judar och muslimer. Fri- och rättighetsskyddet måste självfallet omfatta oss alla. Det tycker jag är en grundbult.
Därutöver hade vi ju en dynamisk diskussion om koranbränningar för ett och ett halvt år sedan. Richard Jomshof intog då en principiellt respektabel ståndpunkt vad gäller hur den typen av frågor ska hanteras och visade att det finns ett stort utrymme i vår demokrati för att uttrycka stark kritik mot en religion som man av olika skäl inte alls sympatiserar med.
Det är så vi historiskt har hanterat sådana konflikter i vårt samhälle och också bör göra framgent. Vi har exempelvis haft rättsfall i den svenska högsta domstolen som har rört pingstpastorers fördömanden av homosexualitet. Det är över huvud taget inte värderingar eller ståndpunkter som jag själv delar.
Kombinationen av religionsfrihet och yttrandefrihet har ändå lett vårt rättssystem att värna denna sfär, där du också får säga saker som det omgivande samhället på goda grunder ofta inte alls håller med om. Detta måste dock hanteras på andra sätt, och det mesta av det kan vi hantera genom just en kritisk samhällsdebatt och andra opinionsyttringar.
Det finns dock en tydlig gräns, och den går vid våldsbejakande extremistiska sammanhang som främjar en radikalisering ägnad att undergräva precis de fri- och rättigheter och det öppna, fria samhälle jag talar om.
Det är riktigt att detta i hög grad finns i den islamistiska miljön. Det är därför vår brottsbekämpning riktar sig mot den. Det är också därför vi tar initiativ politiskt, till exempel mot finansieringen, som vi vet är en central fråga för att just stoppa utländskt inflytande och utländsk påverkan på detta område. Här är vi överens.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.