Budgetramar och överskottsmål
Interpellation 2015/16:244 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-03
- Överlämnad
- 2015-12-04
- Anmäld
- 2015-12-07
- Svarsdatum
- 2015-12-18
- Besvarad
- 2015-12-18
- Sista svarsdatum
- 2015-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
När regeringen tillträdde hade Sverige högst sysselsättningsgrad i EU och bland de starkaste offentliga finanserna. Efter ytterligare ett år med alliansbudget har vi sett hur svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig och fler kommer i jobb. De reformer som Alliansen genomförde ger enligt regeringens egen budget goda effekter. Den sysselsättningsökning vi ser framöver är också driven av vad som verkar vara en alltmer stabil konjunktur.
Hur det går med skötseln av de offentliga finanserna är däremot en mer öppen fråga. Här kan regeringen inte luta sig mot tillväxt och redan genomförda reformer. Här krävs i stället kostnadskontroll och tydliga prioriteringar. Utgifterna håller på att slå i taket och utvecklingen eldas på av regeringen som höjer bidrag, tar bort kontroller och släpper upp transfereringssystemen.
De offentliga utgifterna ökar under året, där ökat flyktingmottagande är en betydande faktor. För att täcka dessa kostnader har regeringen beslutat att låna 11 miljarder kronor. Samtidigt som åtta av tio hushåll får sämre ekonomi enligt Finansdepartementets egna beräkningar.
Att regeringen lånar upp 11 miljarder kronor för innevarande år är inte anmärkningsvärt. Med ett mer aktivt agerande hade situationen kunnat motverkas genom återhållsamhet med andra utgifter, men det är å andra sidan inte orimligt att låna vid stora chocker mot ekonomin. Det som i stället sticker ut är att finansministern inte har presenterat hur långsiktig denna utgiftsökning är, samt hur ett eventuellt långvarigt högre kostnadstryck påverkar till exempel banan för de offentliga finanserna. Hur påverkar det till exempel överskottsmålet?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Hur ser regeringen på kommande års ökade utgifter från statskassan?
- Planerar finansministern att, utöver det för året aviserade ökade lånandet, även täcka kommande års budgetunderskott genom att öka Sveriges statsskuld?
- Hur påverkar den uppkomna situationen banan för de offentliga finanserna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:244
Webb-tv: Budgetramar och överskottsmål
Dokument från debatten
- Fredag den 18 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:49
- Protokoll 2015/16:49 Fredagen den 18 decemberProtokoll 2015/16:49 Svar på interpellation 2015/16:244 om budgetramar och överskottsmål
Protokoll från debatten
Anf. 34 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykman har frågat mig hur regeringen ser på kommande års ökade utgifter från statskassan och om jag planerar att täcka kommande års budgetunderskott genom att öka Sveriges statsskuld. Niklas Wykman har även frågat mig hur den uppkomna situationen påverkar banan för de offentliga finanserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Niklas Wykman tycks ha glömt det stora underskott i de offentliga finanserna som fanns när denna regering tillträdde och som i stor utsträckning var en konsekvens av de ofinansierade skattesänkningar som den tidigare regeringen genomförde. Sedan dess har regeringen lagt fram ekonomiska propositioner som har bidragit till att de offentliga finanserna har förbättrats. Underskottet har nästan halverats jämfört med förra året samtidigt som det strukturella sparandet har stärkts.
Just nu är det många människor som söker asyl i Sverige. Regeringen har, tillsammans med bland andra Moderaterna, tagit fram en ändringsbudget för 2015 som svar på den akuta situation vi befinner oss i. Förslagen i ändringsbudgeten finansieras med ökad statlig upplåning och innebär sammantaget att utgifterna ökar med 11 miljarder kronor. Det pågår även ett arbete inom Regeringskansliet för att se över tänkbara åtgärder för att finansiera olika utgiftsökningar som kan uppstå under kommande år. Beroende på hur de offentliga finanserna och migrationsströmmarna utvecklas kan det innebära olika sätt att dämpa kostnadsökningar, besparingar i kommande budgetar och lånefinansiering.
Jag avser att återkomma med nya prognoser innan årsskiftet, däribland en prognos över hur de offentliga finanserna utvecklas de närmaste åren. Regeringen kommer även fortsättningsvis att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som bidrar till att det finansiella sparandet trendmässigt stärks.
För övrigt är Niklas Wykmans påstående att åtta av tio hushåll får sämre ekonomi enligt Finansdepartementets beräkningar inte korrekt, vilket jag har påtalat även vid tidigare tillfällen.
Anf. 35 Niklas Wykman (M)
Herr talman! För att börja där finansministern slutade kan man läsa detta i Svenska Dagbladet: "Finansdepartementets beräkningar visar att 80 procent av hushållen förlorar i disponibel inkomst på regeringens politik under 2016. Det erfar SvD. Men i budgetpropositionen finns siffrorna, som normalt redovisas i finansplanen, inte med. Den som har tagit beslutet att lyfta ur siffrorna är finansminister Magdalena Andersson."
Det är inte alls säkert att det som står i Svenska Dagbladet är sant. Däremot leder det trixande och mörkande som regeringen ägnar sig åt när det gäller finanspolitiken till spekulationer. Man redovisar inte på ett öppet och transparent sätt de reformer som man går fram med och deras effekter. Transparensen är viktig för att vi ska få en god och kvalificerad debatt.
80 procent av hushållen får sämre ekonomi eller sämre disponibel inkomst, men kanske inte om höstbudgetens och vårbudgetens effekter räknas med. Det är möjligt. Men eftersom det inte redovisas på ett tydligt sätt och på det sätt som man tidigare har gjort blir det också spekulationer.
Min uppmaning till regeringen är därför att sluta politisera och mörka. Då blir debatten också bättre.
Herr talman! Den här debatten handlar om att finansministern påstår att underskotten halveras med den politik regeringen för. Men det är Alliansens budget som har gällt och som har halverat underskotten. Jag uppmanar finansministern att vara tydlig med hur verkligheten ser ut och vilka villkor som har gällt.
Ekonomistyrningsverket har presenterat den senaste bedömningen som gjorts av ekonomin. Där ser vi att arbetskraftsdeltagandet under åren framöver förväntas sjunka, att sysselsättningen förväntas sjunka och att arbetslösheten förväntas stiga. Detta kommer att ske efter några år av stark konjunktur, detta och nästa år. På lång sikt ser vi en mycket bekymmersam utveckling för den svenska ekonomin med lägre arbetskraftsdeltagande, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är oroade för hur regeringen väljer att använda de pengar som finns. Av de ca 150 miljarder kronor som regeringen kommer att använda under åren framöver går 45 miljarder kronor till bidrag, transfereringar och arbetsmarknadspolitik. Det är saker som inte stärker svensk ekonomi, sysselsättning, arbetskraftsdeltagande och konkurrenskraft.
Man kan jämföra de 45 miljarder som finansministern lägger på bidrag, transfereringar och Amspolitik med de 13 miljarder som läggs på utbildning eller de 10 miljarder som läggs på kommunikationer och infrastruktur. Den stora delen, lejonparten, av budgeten läggs alltså på bidrag, transfereringar och arbetsmarknadspolitik.
Ekonomistyrningsverket spår att underskotten kommer att öka de offentliga finanserna, från 42 miljarder innevarande år till 57 miljarder 2017. Totalt sett, enligt de kalkyler som regeringen presenterar, talar vi om 230 miljarder kronor i samlat underskott under åren framöver.
Det är bra att finansministern på en debattsida i dag meddelar att hon har valt att senarelägga några av Miljöpartiets allra minst effektiva satsningar i statsbudgeten. Det gäller förstatligandet av skog och andra åtgärder som inte alls gagnar jobb utan kanske tvärtom är negativa.
Däremot kvarstår faktumet att en tydlig redovisning av ekonomin saknas. Den har ännu inte gjorts. Finansministern säger att den ska komma. Vi är på allvar oroade över att vi har ett finansdepartement som verkar ha förlorat i ställning i regeringen och att utgifter numera inte prövas och redovisas öppet i fråga om deras effektivitet.
Anf. 36 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Problemet med Niklas Wykmans påstående om åtta av tio hushåll är att han tolkar tabellen på ett felaktigt sätt. Jag kan förklara den felaktiga tolkningen efter att interpellationsdebatten är avslutad. Jag trodde att Niklas Wykman kanske hade lärt sig att tolka tabeller under sina år på Finansdepartementet.
Den här regeringen har tagit ansvar för statsfinanserna från den dagen vi tillträdde. Den första budgetpropositionen som vi lade på riksdagens bord hade mycket strama ramar. Vi lade fram förslag där vi kraftigt minskade underskotten. Sedan lade den förra alliansregeringen fram en gemensam budgetmotion som gick igenom. Den byggde på samma ramar som regeringens proposition.
Där hade vi förra året samma förslag till hur finanspolitiken i stort skulle utformas, naturligtvis inte när det gällde innehållet, däremot att det var ett akut läge att strama åt de offentliga finanserna. När Moderaterna styrde på Finansdepartementet lånade man för att uppfylla sina vallöften, sina stora skattesänkningar, som var helt ofinansierade och helt fel i det konjunkturläge som rådde.
Sedan lade vi fram en vårändringsbudget där vi hade en mycket stram finanspolitik, och det är likadant i den budget som vi har lagt fram och som nu har beslutats av riksdagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sammantaget visar detta att den här regeringen har en mycket ansvarsfull ekonomisk politik. Vi har halverat underskotten, och en sak är tydlig: Så stora underskott som Niklas Wykman lämnade efter sig när han lämnade Finansdepartementet kommer den här regeringen inte att ha.
Anf. 37 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Det gläder mig att finansministern vill förklara för mig hur man ska läsa tabeller. Jag tror inte att det är finansministerns huvudsakliga bekymmer, utan det består i att man inte på ett öppet och transparent sätt redovisar vad regeringens politik har för effekter. Det borde regeringen göra så att det tydligt framgår av de tabeller som finns. Jag hänvisar till de uppgifter som har funnits i medierna och till att man valde att gå från att redovisa per hushåll till per individ. Sedan har man flyttat tabeller, tagit bort effekter och så vidare. Det föranledde att det blev den här typen av diskussion. Om regeringen väljer att vara öppen och transparent och inte politisera sina statsdokument kommer också den här typen av diskussioner att försvinna.
Med det sagt har finansministern lämnat två väldigt positiva besked. Det ena beskedet - som skiljer sig från de besked som lämnades i den debattartikel som finansministern har skrivit - är att det är Alliansens budget som har halverat underskotten. Det är ett välkommet besked till svenska folket. Jag ser fram emot att finansministern fortsätter att upprepa det när hon talar om de halverade underskotten, att det är tack vare den budget som Alliansen drev igenom i denna kammare.
Det andra mycket positiva beskedet från finansministern är att utgiftstaken gäller som de har beslutats också för 2017 och 2018. Det ger stabilitet för svensk ekonomi. Det skapar trygghet på marknader och det gör att man kan ha större tilltro till att svensk ekonomi ska återhämta sig på ett tryggt och hållbart sätt. Nu återstår det för finansministern att också leva upp till detta när Vänsterpartiet, Miljöpartiet och vänsterfalangen inom Socialdemokraterna ropar efter större utgifter.
Det finns saker att ifrågasätta i det som finansministern säger. Vi har nu en kris, sa finansministern, så vi lånar 11 miljarder kronor. Underskotten kan stiga mer än vad vi hade förväntat oss. År 2008 var det en mycket större kris i ekonomiska, inte i humanitära, termer. Det skedde ett mycket stort fall på världsmarknaden. Då lånade givetvis alliansregeringen en del pengar eftersom man hade underskott i de offentliga finanserna. I början av 2006, 2007 och 2008 hade Alliansen mycket stora överskott, som tillsammans med de överskott som regeringen Persson hade gjorde att vi kunde möta lågkonjunkturen och krisen på ett effektivt sätt.
Nu anklagar finansministern den borgerliga regeringen för att ha bedrivit en aktiv finanspolitik under krisen för att stötta jobb och tillväxt. Nu är det en annan typ av kris, och då ska man självklart låna pengar. Den typen av politiserade resonemang gör givetvis att allmänheten tappar förtroendet för politiken, för politiker, för Finansdepartementet och för regeringen. Man politiserar ett resonemang så till den milda grad att ingen människa kan hålla det för troligt att det faktiskt är sant.
Därför är min fråga till finansministern om hon utöver utgiftstaket kan göra en bedömning av när ekonomin kommer tillbaka till balans. Eller när kommer ekonomin tillbaka till överskott? Den typen av redovisning saknas hos finansministern, och det skapar otrygghet. Då hjälper det inte att några av Miljöpartiets mest kostnadsdrivande satsningar får vänta eller kanske till och med helt utebli. Det säkrar inte svensk motståndskraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att den amerikanska ekonomin går bra, men bara ungefär hälften så bra som den brukar göra i en återhämtningsfas. Kina anpassar sin tillväxt till väsentligt lägre tal. Vad det kan betyda för svenska företag, svensk export, världsmarknad, mineralmarknad, skogsindustri och bilindustri och annat är ännu oklart.
Det finns starka skäl för att Sverige ska ha skyddsvallar i ekonomin. Vi i Sverige är skuldsatta, men omvärlden är än mer skuldsatt. Vi är ett exportberoende land, och finansministern redovisar inte hur våra skyddsvallar ska hålla till nästa gång.
Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykmans främsta angrepp är nu vid vilken tidpunkt som Finansdepartementet kommer med nya prognoser. Vi kommer med nya prognoser precis vid samma tidpunkt som under den tid som Niklas Wykman jobbade på Finansdepartementet. Om Niklas Wykman inte har någon större invändning mot regeringens politik än när vi kommer med prognoser kan jag naturligtvis ta en diskussion med Moderaterna om vid vilka tidpunkter som det är lämpligt att lämna nya prognoser.
Niklas Wykman påstår att jag har kritiserat den moderatledda regeringen för hur man agerade under finanskrisen. Det är inte korrekt. Jag har aldrig kritiserat Moderaterna för att man drev en expansiv finanspolitik under själva krisen. Min kritik har riktat sig mot att man fortsatte att genomföra stora skattesänkningar när konjunkturen vände uppåt i slutet av förra mandatperioden. Det var inte en väl avvägd politik, och det är många som har kritiserat Moderaterna för att man gjorde det.
Man valde att i stället för att ta ansvar för de offentliga finanserna låna för att uppfylla sina vallöften och att skuldsätta hela svenska folket för att sänka skatten, särskilt för dem som tjänar allra mest. Det har jag kritiserat Moderaterna för, och det har också många andra gjort. Det är inte en väl avvägd politik att fortsätta att öka underskotten när konjunkturen vänder uppåt. Det är också det som är resultatet av åtta års alliansstyre.
Underskotten fortsatte att öka varje år, och det är inte konstigt att de gjorde det under finanskrisen. Men att de fortsatte att öka och blev större 2014 än under själva finanskrisen går inte att försvara. Det är oansvarigt.
Därför behövde politiken läggas om, och det gjorde vi när vi fick regeringsmakten. Då satte vi upp väldigt strama ramar. Med vår budget halverades underskotten, och eftersom den budgetmotion som Alliansen lade fram byggde på våra ramar så halverades också underskotten. Men i regeringens budget, som man utgick ifrån, hade underskottet halverats.
Resultatet av den här regeringens politik är att statsfinanserna kommer att stärkas. Jag kommer att redovisa detta när jag gör en prognosföredragning, och det kommer inte att dröja länge. Då kommer man att få se hur vi ständigt stärker statsfinanserna. Men en sak är väldigt tydlig: Den oansvariga politik som fördes med ofinansierade reformer som ökar underskotten när det inte är krisläge, vare sig i ekonomin eller någon annan tillfällig kris som man inte kan påverka, som fördes när Niklas Wykman var på Finansdepartementet kommer den här regeringen aldrig att föra. Där kan Niklas Wykman känna sig väldigt trygg och lugn. Jag kommer inte att göra som Niklas Wykman.
Anf. 39 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, finansministern, för ett engagerat inlägg!
Som finansministern vet är det viktigt att under hela krisen och även i krisens efterdyningar vidta åtgärder för att undvika det som kallas persistenseffekter, det vill säga att arbetslösheten kommer att bita sig fast länge.
Det fanns också en önskan från Europeiska gemenskapen att de länder som kunde skulle bedriva en expansiv politik för att lyfta hela EU-området ur den ekonomiska kris som fortfarande rådde och som i vissa länder fortfarande råder. Självklart ska Sverige vara en aktiv aktör i det internationella arbetet. Det gagnar svenska jobb och svensk tillväxt på sikt.
Jag tänkte inte vara polemisk. Jag tänkte ägna min sista minut åt att önska finansministern en riktigt god jul. Att vara finansminister är ett tufft och krävande jobb som förtjänar stor respekt av alla i den här kammaren och av hela svenska folket. Det är en institution som är mycket viktig för hela Sverige.
Jag kanske inte håller med Magdalena Andersson om allt som hon säger. Jag ifrågasätter dock inte en enda av hennes ansträngningar för att Sverige ska fungera väl. Jag vill därför passa på att önska finansministern en riktigt god jul.
Vi upplever en överflödstid kring jul, och vi och många andra länder har möjlighet att ta del av detta materiella överskott, överskott på mat och så vidare. Då kan man givetvis reflektera kring de människor som har väldigt lite. Många av dem har på sistone sökt sig till Sverige.
Jag är väldigt glad över att ha en statsminister som tar den här situationen på stort allvar. Jag hoppas att finansministern efter en skön ledighet återkommer med fler förslag och reformer som gör att de människor som nu har sökt sig från krig och elände åtminstone nästa jul ska kunna fira en riktigt god jul i världens bästa land, Sverige.
Jag vill önska finansministern god jul och gott nytt år!
Anf. 40 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vill passa på att önska Niklas Wykman en god jul och ett gott nytt år. Jag vill också tacka Niklas Wykman för alla uppfriskande debatter vi har haft i den här kammaren. Det är bra att Moderaterna har kunnat samarbeta med regeringen om migrationsöverenskommelsen. I den delen av politiken gäller fortfarande handslaget, vilket jag tycker är väldigt bra. Även i fråga om den extra ändringsbudgeten gäller fortfarande det handslag vi tagit. Den typen av samarbeten uppskattar jag väldigt mycket, på samma sätt som jag naturligtvis uppskattar de här debatterna. Och precis som jag sa att jag lovar att skicka en tanke till Anette Åkesson under min ledighet lovar jag att också skicka en särskild tanke till Niklas Wykman vid lämpligt tillfälle under julledigheten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.