Budapest Pride
Interpellation 2024/25:539 av Johan Büser (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-19
- Överlämnad
- 2025-03-20
- Anmäld
- 2025-03-21
- Sista svarsdatum
- 2025-04-04
- Svarsdatum
- 2025-04-11
- Besvarad
- 2025-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den 18 mars 2025 godkände det ungerska parlamentet en ny lag som gör det olagligt att arrangera eller delta i evenemang som handlar om homosexualitet. Det innebär att Budapest Pride och andra liknande evenemang blir olagliga i Ungern. Detta står i skarp kontrast mot artiklarna 11 och 14 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Ett förbud mot Budapest Pride är särskilt symboliskt då detta var den första Pridefestival som arrangerats på östra sidan av den gamla järnridån. Till sommaren skulle Budapest Pride fira sitt 30-årsjubileum.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Vad anser ministern om detta beslut?
- Vilka konsekvenser bör detta få för Ungern?
- Vilka åtgärder från svensk sida kommer att vidtas?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:539
Webb-tv: Budapest Pride
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:100 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2024/25:100 Svar på interpellation 2024/25:539 om Budapest Pride
Protokoll från debatten
Anf. 58 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Mot bakgrund av att Ungern infört lagstiftning som i praktiken förbjuder arrangerandet av och deltagandet i prideevenemang har Johan Büser frågat mig vad jag anser om detta beslut, vilka konsekvenser detta bör få för Ungern samt vilka åtgärder som kommer att vidtas från svensk sida.
Att Sverige ska vara en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i Sverige, i EU och globalt är självklart. Var och en ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill utan rädsla för repressalier.
Jag tillsammans med den övriga regeringen känner djup oro för utvecklingen för hbtqi-personer i Ungern, något jag och flera av mina regeringskollegor uttalat oss om den senaste tiden. Med den nya lagstiftningen begränsas dessutom mötes- och yttrandefriheten i landet. Dessa är mänskliga rättigheter som garanteras av bland annat artiklarna 19 och 21 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, liksom av artiklarna 10 och 11 i Europakonventionen.
Att på detta sätt inskränka såväl hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som mötes- och yttrandefriheten är förstås mycket allvarligt. Ungern, liksom alla EU:s medlemsstater, är skyldig att garantera dessa rättigheter.
Sverige arbetar aktivt inom EU för att säkerställa att alla medlemsländer respekterar EU:s gemensamma värden och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Tillsammans med 15 andra medlemsstater och Europaparlamentet intervenerade Sverige till stöd för Europeiska kommissionen i dess talan mot Ungern gällande Ungerns så kallade barnskyddslag, som kommissionen bland annat ansåg vara diskriminerande mot hbtqi-personer.
Sveriges position i dessa frågor är välkänd och oförändrad. Sverige kommer även fortsättningsvis att ta alla möjligheter i akt att stå upp för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i Sverige, i Ungern, runt om i EU och på andra ställen i världen.
Anf. 59 Johan Büser (S)
Fru talman! Tack till utrikesministern för svaret!
Fru talman! Bakgrunden till interpellationen, förutom att det här är en väldigt viktig och central fråga, är att jag och mitt parti blev kontaktade av Stockholm Prides ordförande Mikael Budryk, som uttryckte en mycket stark oro över det som nu pågår i Ungern.
Fru talman! Budapest Pride är mer än en festival. Det är en symbol för frihet, för mod och för mänskliga rättigheter. Det är en plats där människor har fått känna stolthet i ett samhälle där de länge har tvingats dölja vem de är.
I år skulle Budapest Pride ha firat sitt 30-årsjubileum som den första pridefestivalen i Östeuropa efter järnridåns fall. Men i mars röstade det ungerska parlamentet igenom en lag som gör det olagligt att arrangera eller delta i evenemang som handlar om ”homosexualitet”. Det gör alltså pride olagligt. Det gör synligheten olaglig, och det är ett försök att förbjuda kärleken. Det här är inte bara en attack mot hbtqi-personer, utan det är ett angrepp på yttrandefriheten, mötesfriheten och EU:s allra mest grundläggande värden.
Fru talman! Det här är inte ett isolerat ungerskt problem, utan det är en del av ett bredare mönster. Vi ser det i Ryssland, där all prideverksamhet är förbjuden. Vi ser det i Uganda, där homosexuella nu riskerar dödsstraff. Vi ser det till och med i USA, där delstater under Trumps ledning har börjat förbjuda undervisning om könsidentitet och dra tillbaka skydd för transpersoner. I Polen har det varit en debatt om hbtq-fria zoner. Vi ser det alltså på många håll.
Vi måste tala om vad som sker i vår egen union. Ungern är EU-medlem. Detta är en attack från insidan – ett medlemsland som nu förbjuder människor att samlas och uttrycka sin identitet. Jag uppskattar utrikesministerns ord om oro. Jag uppskattar utrikesministerns engagemang i de här frågorna. Jag vet att engagemanget finns, och det ska inte förringas.
Men det är inte konstigt att hbtqi-personer också här i Sverige nu känner en växande oro, vilket Stockholm Prides ordförande också flaggar för. När rättigheter tas bort i demokratiska länder undrar man hur trygg man själv är.
Min fråga till utrikesministern är därför: Kommer Sverige inom EU och bilateralt att vidta konkreta åtgärder för att stödja arrangörerna bakom Budapest Pride och tydligt markera mot den ungerska lagstiftningen? Det skulle till exempel kunna göras genom diplomatisk närvaro, genom stöd till civilsamhället eller genom åtgärder inom EU:s rättsstatsmekanism.
(Applåder)
Anf. 60 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Och tack, Johan Büser, för möjligheten att debattera en viktig fråga!
Jag har ställt liknande frågor till utrikesministern, så vi får kanske anledning att diskutera det här igen den 22 april. Jag vill likt Johan Büser säga att jag är väldigt stolt över att vi i Sverige ändå är ganska överens när det kommer till just de här frågorna. Jag tror att det är viktigt för hbtqi-aktivister och hbtqi-personer i EU och Europa, men framför allt i Ungern, att veta att det finns länder som står bakom dem. Det finns länder som markerar. Det finns länder som tar tydlig ställning i frågor som rör deras existensberättigande.
Men trots att EU har tydliga skrivningar i bland annat Europakonventionen men också i det vi gemensamt kallar de europeiska värdena ser vi att land efter land i EU går i fel riktning när det kommer just till att skydda hbtqi-personers rättigheter. Johan Büser nämnde några exempel. Ett annat exempel från ganska nyligen är Bulgarien, som inspirerat av Ungern har infört sådana här anti-hbtqi-propaganda-lagar.
Det som är talande och ett återkommande mönster är att det handlar om partier från den yttersta högern. Det här är partier som har varit ganska tydliga med vad de ämnar göra och på vilket sätt de tänker begränsa människors handlingsutrymme i det som är en demokrati, eller det som finns kvar av den demokrati som en gång har funnits.
Det är som Johan Büser sa: Hbtqi-personer i Sverige är såklart oroliga. De är inte oroliga för att de tror att den här regeringen kommer att införa någon lag som skulle begränsa deras handlingsutrymme, utan de är oroliga för att de inte vet vad framtiden kommer att utvisa.
Det finns nämligen ett parti i Sveriges riksdag som har täta band och har haft täta band med Fidesz i Ungern. Det är Sverigedemokraterna, och det kommer vi liksom inte ifrån. Vi kommer inte ifrån att Sverigedemokraterna har uttalat sig väldigt kritiskt mot olika hbtqi-rättigheter och olika reformer som skulle stärka hbtqi-personers handlingsutrymme i en demokrati.
Det här är någonting som också jag är orolig för. För, fru talman, jag tror att det är farligt att vara naiv i de tider vi lever i. Vi ser Donald Trump på andra sidan Atlanten, som Johan Büser också lyfter fram. Vi ser också vad som händer i Turkiet. I Turkiet har vi en svensk journalist som sitter fängslad. Där sitter också oppositionspolitikern İmamoğlu fängslad. Men allting började i februari med att man fängslade chefredaktören för den största hbtqi-organisationens tidning. Det var så det började.
Vi ser alltså ett mönster: När du vill inskränka demokratin angriper du hbtqi-personer först. Och varför är det så? Det beror på att de är extremt utsatta. Det är de framför allt i länder som har en konservativ ådra och i länder där religion spelar stor roll, som den gör i Ungern, Turkiet, Bulgarien och så vidare.
Jag skulle därför vilja fråga utrikesministern: På vilket sätt ämnar Sverige ytterligare stödja hbtqi-organisationer, framför allt i Ungern eftersom det är det interpellationsdebatten handlar om?
Det handlar såklart om att ta ställning, och det är jättebra att man fördömer och markerar tydligt. Men man måste också stödja. Jag skulle vilja veta på vilket sätt regeringen tänker göra det. Vilka konkreta åtgärder ämnar utrikesministern vidta när det kommer till att stötta framför allt hbtqi-organisationer i Ungern?
(Applåder)
Anf. 61 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är självklart att Sverige ska vara en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i Sverige, i EU och globalt. Det här är för mig personligen en otroligt viktig fråga.
Sverige, som ofta betraktas som en föregångare i frågor om mänskliga rättigheter, har en väldigt viktig roll att spela på den internationella arenan. Vi måste inte bara arbeta för att fortsätta att förbättra situationen för hbtqi-personer i vårt eget land utan också stödja och inspirera andra länder att följa efter. Vi får heller aldrig ta framgångar på området för givna, utan jag tror att vi måste vinna dem om och om igen.
Tyvärr ser vi nu bakslag på många platser runt om i världen. Jag, tillsammans med den övriga regeringen, känner som sagt väldigt stor oro för utvecklingen för hbtqi-personer i Ungern. Sverige arbetar aktivt inom EU för att säkerställa att alla medlemsländer respekterar våra gemensamma värden. Tillsammans med 15 andra medlemsstater och Europaparlamentet intervenerade Sverige till stöd för Europeiska kommissionen i talan mot Ungern när det gäller den här barnskyddslagen, som kommissionen ansåg vara diskriminerande mot hbtqi-personer, som jag nämnde i interpellationssvaret. Besked i målet väntas under 2025.
EU har olika verktyg, apropå Johan Büsers fråga, för att hantera eventuella överträdelser. När det handlar om nationell lagstiftning som anses bryta mot EU-rätten brukar det första steget ofta vara att kommissionen inleder ett överträdelseärende. Om problemet inte löses kan ett överträdelseärende leda till att kommissionen sedan väcker talan mot ansvarig medlemsstat i EU-domstolen. Det är precis detta som har hänt i fallet med den ungerska barnskyddslagen. Domstolen har då också möjlighet att fastställa vissa ekonomiska sanktioner. Jag tycker att det är väldigt viktigt att Sverige nu också har valt att intervenera i målet.
Sveriges regering har en tydlig och viktig hållning. Vi är starka i vårt stöd till mänskliga rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det kommer vi att fortsätta vara.
Precis som Johan Büser framhåller handlar det inte bara om Europa och Ungern utan om många platser runt om i världen. Jag besökte själv Uganda för inte så länge sedan och satt ned med företrädare för organisationer som vi från svensk sida stöttar med medel, bland annat för att de ska kunna anlita rättsliga biträden i mål där människor har åtalats för handlingar som hbtqi-personer i det offentliga. Detta är någonting som jag är väldigt stolt över att vi gör och där vi verkligen kan göra skillnad, och det hoppas jag att vi kommer att fortsätta göra.
Anf. 62 Johan Büser (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag vet att vi i sak delar samma oro för utvecklingen i Ungern när det gäller de här frågorna.
Ungerns prideförbud är som sagt inte en olyckshändelse. Det är en del av en större, auktoritär, internationell strategi som går ut på att man börjar med att tysta minoriteter och stigmatisera hbtqi-personer och så småningom attackerar stora delar av civilsamhället. Det är samma mönster som vi ser i andra länder där demokratin är på tillbakagång. För närvarande är det alltför många länder som faller in under det.
Ungern bryter mot EU-fördraget. Artikel 2 slår fast att unionen bygger på respekt för mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och jämlikhet. Sverige borde driva på, och ska fortsatt driva på, för att EU använder de mekanismer som faktiskt finns, både rättsliga och ekonomiska, när ett medlemsland systematiskt bryter mot dessa principer.
Precis som min kollega ledamoten Daniel Vencu påpekade måste vi här hemma också se till vår egen bakgård. På den bakgården hittar vi Sverigedemokraterna.
Jag kan bara beklaga att Moderaterna i regeringsställning har valt att samarbeta med detta parti. Sverigedemokraterna har gång på gång visat hur de ser på hbtqi-rörelsen. Vi har hört framträdande SD-politiker säga att pride är ”ett perverst jippo”, att regnbågsflaggor inte hör hemma på offentliga byggnader och att RFSL:s skolbesök är sexpropaganda. Vi har också hört företrädare jämställa deltagande i prideparaderna med att legitimera pedofili. Det är fruktansvärt, och det skapar oro. Tyvärr underminerar det också förtroendet för att regeringen fullt ut, till hundra procent, står upp för hbtqi-personers rättigheter även här hemma.
Här är det viktigt att utrikesministern är tydlig. Jag tycker också att vi har sett att utrikesministerns engagemang har varit tydligt i dessa frågor. Men jag skulle ändå vilja fråga utrikesministern: Hur ser utrikesministern på att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna konsekvent ifrågasätter pride och hbtqi-rörelsen i Sverige? Hur ser hon på risken att det kan påverka regeringens trovärdighet i dessa frågor?
(Applåder)
Anf. 63 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för den här debatten.
Det är tydligt att vi i mångt och mycket är eniga i de här frågorna. Det är jag stolt över, som jag sa tidigare. Sverige är, som utrikesministern sa, en symbol för frihet och en föregångare när det handlar om mänskliga rättigheter för hbtqi-personer.
Jag skulle vilja anknyta till det Johan Büser sa: Det hbtqi-personer i Sverige är oroliga för handlar väldigt mycket om Sverigedemokraterna och de uttalanden som har gjorts. Saker och ting existerar inte i ett vakuum. Sverigedemokraterna är en del av den breda rörelse som breder ut sig i världen där man specifikt är inriktad på att begränsa hbtqi-personers handlingsutrymme.
Jag tror att utrikesministern behöver fundera lite på om regeringsunderlaget på lång sikt kommer att främja hbtqi-rättigheter, både i Sverige och i världen, eller inte. Jag är övertygad om att Moderaterna och utrikesministern har ett engagemang i frågorna, men när sådana här krafter legitimeras kan det gå väldigt långt. Det har vi sett i de länder som nämnts här tidigare, fru talman.
Jag skulle med anledning av det som händer i Ungern vilja att utrikesministern fortsätter med sitt starka stöd till hbtqi-personer både i EU och i omvärlden. Men jag vill också ha lite svar: Vad kommer regeringen att göra? Hur kommer man att stötta hbtqi-organisationer i världen? Vi ser ett bistånd som tyvärr drar sig undan på många håll. Vi ser också att det inte finns en tydlig hbtqi-strategi när det är just de rättigheterna som i land efter land begränsas.
Har utrikesministern några svar på hur man ska stötta hbtqi-organisationer framöver?
(Applåder)
Anf. 64 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Med den nya lagstiftning som antagits i Ungern begränsas alltså mötes- och yttrandefriheten i landet. Jag och andra statsråd i regeringen, liksom flera av mina ministerkollegor i EU, har tydligt uttryckt vår oro över denna utveckling den senaste tiden.
Europeiska kommissionen har till uppgift att säkerställa efterlevnaden av EU:s gemensamma värderingar. Sverige stöder fullt ut kommissionen i detta mycket viktiga arbete. Jag och övriga regeringen följer förstås också utvecklingen och överväger vilka olika alternativ som står till buds.
Det svenska arbetet på området väntas även fortsättningsvis bidra till arbetet på EU-nivå, likaväl som EU-arbetet kan stödja den nationella nivån i Sverige och i andra medlemsstater.
Sedan kan jag bara referera till det som statsministern sa för inte så länge sedan och som jag håller med om: Ungern gör inte många rätt just nu utan rör sig snabbt längre och längre bort från det frihetliga Europa.
Sedan vill jag vara väldigt tydlig: Det råder inga som helst tvivel om var Moderaterna och regeringen står. Vi står upp för hbtqi-personers rättigheter. Och det var inte en socialdemokratisk statsminister som var först med att gå i pridetåg. Det var Fredrik Reinfeldt. Det var inte heller en socialdemokratisk statsminister som var först med att hissa en prideflagga på Sagerska palatset. Det var Ulf Kristersson. Det finns alltså inga som helst tvivel.
Vi står upp för individers fri- och rättigheter att få vara den man vill och älska den man vill. Det är inget vi kompromissar med.
Även jag är orolig över de mer traditionella vindar som blåser över världen och också över Sverige. Tyvärr har vi också sett ett antal mycket tragiska fall i våra utanförskapsområden där människor som kommer från andra länder har värderingar där man inte accepterar hbtqi-personer. Det är naturligtvis något som vi också måste jobba väldigt intensivt med.
Anf. 65 Johan Büser (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaren på frågorna i min interpellation.
Jag tvivlar inte på utrikesministerns personliga engagemang i dessa frågor. Jag tvivlar heller inte på att både Fredrik Reinfeldt och många andra moderater, både här i kammaren och runt om i landet, står upp för hbtqi-personers rättigheter och verkligen tror på idén att man ska ha rätt att älska vem man vill. Det vi socialdemokrater är kritiska till i frågan är det vi har påtalat: bakgården där Sverigedemokraterna befinner sig och de väldigt allvarliga uttalanden som har gjorts.
Sverigedemokraterna är en del av det nuvarande regeringsunderlaget. Vi kan beklaga det, och vi är rädda för, att det kan innebära en risk när det kommer till de här frågorna längre fram om Sverigedemokraterna ska fortsätta att ingå i ett regeringsunderlag till höger.
Fru talman! När ett EU-land förbjuder pride förbjuder man inte bara ett evenemang. Det inledde jag med att säga. Man förbjuder människor att synas, att höras och att finnas. Vi i Sverige har ett ansvar att agera och att reflektera, för vi får inte tro att våra rättigheter är orubbliga. De måste försvaras varje dag, i varje beslut och i varje allians.
Sverige är och har varit ett föregångsland för hbtqi-rättigheter. Det ska vi fortsätta vara. Den visionen delar jag med utrikesministern. Det kräver att vi inte bara talar utan också agerar.
Fru talman! Jag ställde den här interpellationen mot bakgrund av att Stockholm Prides ordförande hörde av sig och kände en stark oro för förbudet mot Budapest Pride. Men det finns också en oro bland många hbtqi-personer här hemma. Den ska vi ta på allvar, och detta ska vi samverka kring, för att stå upp för alla människors lika värde.
(Applåder)
Anf. 66 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag tror att jag och Johan Büser är väldigt eniga i vårt engagemang. Jag jobbar gärna i armkrok med Johan Büser i de här frågorna, för de är så viktiga. Regeringen har också ett brett engagemang, vilket jag har framhållit.
I januari presenterade vi en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som heter Stolt och trygg. Den syftar till att ytterligare förstärka arbetet på området genom att konsolidera, komplettera och kraftsamla. I det ingår förstås även regeringens internationella arbete med dessa frågor.
Det är precis som Johan Büser säger. Vi måste jobba i Sverige på en rad olika områden för att varje dag vinna dessa rättigheter, också internationellt. Alla ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill utan någon som helst rädsla för repressalier.
Sverige kommer även fortsättningsvis att ta alla tillfällen i akt att stå upp för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i Sverige, Ungern, övriga EU och på andra ställen i världen. Jag vill tacka för en väldigt viktig interpellation och ser fram emot att återkomma till de här viktiga frågorna.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.