Brottsprovokation
Interpellation 2020/21:237 av Katja Nyberg (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-14
- Överlämnad
- 2020-12-15
- Anmäld
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2021-01-15
- Svarsdatum
- 2021-01-22
- Besvarad
- 2021-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den yngre generationens närvaro på internet, via sociala medier, i spel eller appar, ökar för varje dag som går. På internet bäddar skrupelfria brottslingar in sig. De utnyttjar barn och ungdomar genom att tvinga fram de mest vidriga handlingar. För de få som lagförs väntar sedan ofta ett löjeväckande lågt straff, i synnerhet om gärningsmannen, så som tyvärr ofta förekommer, har begått många brott. Denna utveckling måste vändas omgående. Brottsprovokation är ett exempel på ett effektivt verktyg som bör tillåtas med omedelbar verkan.
Att barn, framför allt unga flickor, utsätts för sexualbrott på internet är ett växande problem som sällan leder till att förövaren grips eller straffas. Över var femte flicka i årskurs 9 utsattes under 2019 för ett sexualbrott, och nästan vart femte av dessa brott skedde via internet eller sociala medier. Problemet är dock större än så. Det är inte bara antalet brott som ökar, det är även få som leder till fällande dom. En stor del av brotten skrivs av direkt, och än färre leder till att någon gärningsman hittas och kan dömas till ansvar. Detta gäller särskilt när brotten sker på internet, där personer som ofta är anonyma tvingar, hotar eller lurar barn och ungdomar att lämna ut bilder, spela in sig själva eller utföra sexuella handlingar.
Att tillföra resurser till Polismyndigheten, åklagare och rättsväsendet i stort är något de flesta partier är överens om. Men för att hitta och straffa dem som begår sexualbrott på nätet, en eskalerande brottskategori som nu säkerligen förvärrats av pandemin, krävs fler åtgärder.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
- Vad avser ministern och regeringen att göra för att ytterligare bekämpa sexualbrott mot barn på internet?
- Är brottsprovokation i syfte att komma åt sexualbrott mot barn ett verktyg som regeringen kan tänka sig att använda?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:237
Webb-tv: Brottsprovokation
Dokument från debatten
- Fredag den 22 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:69
- Protokoll 2020/21:69 Fredagen den 22 januariProtokoll 2020/21:69 Svar på interpellation 2020/21:237 om brottsprovokation
Protokoll från debatten
Anf. 57 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Katja Nyberg har frågat justitie- och migrationsministern vad han och regeringen avser att göra för att ytterligare bekämpa sexualbrott mot barn på internet. Hon undrar också om brottsprovokation i syfte att komma åt sexualbrott mot barn är ett verktyg som regeringen kan tänka sig att använda.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Regeringen ser mycket allvarligt på sexualbrott, särskilt sexualbrott mot barn. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att förbättra möjligheterna att bekämpa den här typen av brott, och nya initiativ tas fortlöpande. Regeringens arbete specifikt mot internetrelaterad brottslighet och internetrelaterade sexualbrott mot barn bedrivs på flera fronter. Vi arbetar med rättsliga översyner, förbättrat internationellt samarbete och åtgärder för att stärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bekämpa denna brottslighet.
Sexualbrottsutredningen från 2020 ser över vilka principer som bör gälla för straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering samt analyserar om relevanta straffbestämmelser bör ändras. Utredningen ska också se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Utredningen ska redovisa sina slutsatser till regeringen senast den 31 maj 2021.
Regeringen ser samtidigt över hur det internationella samarbetet kan stärkas. I december överlämnade vi en proposition till riksdagen med förslag om ett svenskt tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet. Detta kommer att ge Sverige ökade möjligheter att utreda och hjälpa andra länder att utreda brott av det här slaget. Det diskuteras också olika initiativ inom EU för att ytterligare underlätta inhämtandet av elektronisk bevisning och för att identifiera och ta bort sexuellt övergreppsmaterial.
Regeringen har även vidtagit ett flertal nationella åtgärder för att underlätta inhämtandet av elektronisk bevisning. Ett nytt hemligt tvångsmedel - hemlig dataavläsning - har införts, och vi har sett till att nya regler gällande datalagring har kunnat införas. Nyligen tillsatte vi också en utredning i syfte att ge de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Därtill har Beslagsutredningen haft i uppdrag att anpassa bestämmelserna om beslag och husrannsakan till modern teknik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förstärkningen av Polismyndigheten fortgår enligt plan, och vi är halvvägs mot målet om 10 000 fler anställda 2024. Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att rätt kompetens finns att tillgå i verksamheten för att bekämpa it-relaterad brottslighet. I Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2021 begär vi särskild återrapportering av utvecklingen och arbetet gällande internetrelaterade sexualbrott mot barn.
När det gäller frågan om brottsprovokation konstaterar jag att de brottsbekämpande myndigheterna sedan en lång tid tillbaka i vissa fall använder det som brukar kallas provokativa åtgärder. Användningen sker med beaktande av de begränsningar som följer av bland annat regeringsformen och Europakonventionen. Riksåklagaren och Åklagarmyndigheten har tagit fram riktlinjer och rättspromemorior i ämnet.
Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen kommer att fortsätta sitt envisa arbete för att bekämpa sexualbrott, inte minst mot barn och på internet.
Anf. 58 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Tack, inrikesministern, för svaret!
Sexualbrotten ligger på en historiskt hög nivå. Anmälningarna i Stockholm har tredubblats sedan 2017. Detta är något som enligt polisen fortsätter att öka och som säkerligen har förvärrats i och med pandemin.
Gemensamt för dessa brott är dels att de är ljusskygga och svåråtkomliga, dels att de förorsakar stort lidande för enskilda brottsoffer. Av de brott som anmäls är det få som möter en konsekvens, och mycket pekar på att mörkertalet är stort. För att en gärningsman i dag ska gripas och dömas krävs det att barn utsätts för fruktansvärda övergrepp.
De bästa brotten är de som aldrig inträffar. Det är hög tid att ändra spelreglerna så att fler gärningsmän åker fast och så att färre barn utsätts för sexualbrott, oavsett om det sker på nätet eller inte och oavsett om det rör barnpornografibrott eller andra sexualbrott. Vi måste bli bättre på att hitta, lagföra och straffa dem som utsätter andra för detta.
Fru talman! Ett effektivt polisväsen kräver kompetent personal, en välstrukturerad organisation och ett ledarskap som inger förtroende. Men det krävs även att poliserna har de befogenheter som behövs för att upprätthålla lag och ordning.
Polisens nationella operativa avdelning har tagit fram en rapport där det framgår att samtliga polisregioner saknar både personal och utbildning gällande sexualbrott på internet. Att tillföra resurser till Polismyndigheten, åklagare och det övriga rättsväsendet är något som alla partier är överens om, men det gäller även att agera utifrån det. Det duger inte att enbart säga att det ska bli bättre, att vi behöver fler poliser och fler verktyg och att vi aldrig tidigare har satsat så mycket på svensk polis som i dag. Det räcker inte med fagra ord och presskonferenser - till syvende och sist är det utfallet av det regeringen säger sig åstadkomma som är det viktiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan tyvärr inte riktigt ta det på allvar när jag återkommande får höra att vi aldrig tidigare har satsat så mycket på svensk polis när faktum kvarstår att 42 procent av den svenska poliskåren funderar på att byta arbete. Det spelar i slutändan ingen roll om det fylls på med poliser om inte poliserna stannar kvar.
Då kommer vi återigen tillbaka till löner och arbetstider. Inrikesministern nämnde tidigare att poliserna generellt sett har fått 5 000 kronor mer i lön. Det är dock ett medelvärde; man måste också titta på medianvärdet. Lönerna är fortfarande för dåliga.
Fru talman! Att en stor del av brottsligheten förskjuts från den analoga till den digitala världen innebär utmaningar i flera led av rättskedjan, från upptäckt till lagföring. Den digitala arenan är svårare att patrullera och kontrollera, vilket försvårar upptäckten av brott. Det är därför av yttersta vikt att stärka svensk polis ännu mer samt att få fler verktyg i kampen mot sexualbrott.
Brottsprovokation skulle utgöra det mest kraftfulla verktyget för att fler barn aldrig ska behöva riskera att utsättas för dessa avskyvärda brott och för att fler förövare ska få möta rättsliga konsekvenser.
Brottsprovokation är även ett effektivt verktyg för att arbeta brottsförebyggande. Om gärningsmän som söker efter barn på nätet vet om att polisen använder sig av brottsprovokation kan det avskräcka förövarna från att begå brott. Och om gärningsmän ändå avser att begå sexualbrott på nätet är det väl bättre att det sitter en polis på andra sidan än att ett barn riskerar att bli förstört för resten av sitt liv?
Anf. 59 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för en viktig interpellation!
Det här är bland den vidrigaste brottsliga verksamhet vi har internationellt. Vi ser också att denna typ av brott har fått nya arenor och förutsättningar med den digitala tekniken. Det betyder att de brottsoffer som finns sprids över världen på ett fruktansvärt sätt. Arenan när man delar med sig av dessa fruktansvärda övergrepp innebär att det blir övergrepp flera gånger om - inte bara när övergreppet sker utan också när det sedan sprids eller används av dessa pedofiler eller vad det nu kan vara. Det finns en arena globalt sett - med internet - som gör att detta har blivit ett växande fenomen internationellt och i Sverige.
Det är viktigt att anmälningsfrekvensen ökar och att vi får fler barn som vågar berätta om detta skambelagda, som det kan innebära att utsättas för detta. De mest framgångsrika exemplen vi har på att vi verkligen har dömt människor, inte minst i Sverige, har ofta handlat om att en vuxen eller en förälder har slagit larm till polisen. Därifrån har man kunnat nysta upp det, och därmed har man kunnat fälla förövarna av de här typerna av brott.
Det är därför vi har skärpt straff i flera omgångar. Det är därför utredningen nu sitter och tittar på skärpta straff. Det är därför vi tittar på inte minst hur man säkrar bevisning i digitala miljöer - det är ju det man måste ha för att fälla människor. Det handlar också om utbytet internationellt, inte minst med de stora, globala plattformarna. Att de säkrar bevisning och kan dela med sig av den i framtiden är otroligt viktigt också för svensk brottsbekämpning. Många av de plattformar som används ligger ju inte i Sverige, utan detta kräver ett internationellt samarbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är ett område där Sverige deltar i Europolsamarbetet och där Europa har en väldigt viktig roll att spela. Vi kan poola resurser och få ännu mer effekt av våra gemensamma insatser.
Jag välkomnar att Noa gör en rapport där man pekar på en del kritiska punkter. Det tycker jag att Noa ska göra. Hela idén med den nya polismyndigheten är att granska om vi har tillräcklig kompetens på viktiga områden och hur man bygger upp den över tid. Jag ser det snarare som ett tecken på att Polismyndigheten tar dessa frågor på allvar när man pekar ut brister som måste åtgärdas. Hade man inte tagit fram denna rapport hade ju ingen brytt sig om den kompetensbrist som finns på många platser i polisorganisationen kopplat till detta.
I grunden håller jag med om väldigt mycket av problembilden kring detta. Jag vill dock påpeka att polisen får spana på internet. Man får jobba för att identifiera gärningsmän. Polisen får i dag använda sig av så kallade provokativa åtgärder för att spåra gärningsmän på internet. Det är brottslighetens allvar som avgör när man får göra vad; det finns en trappa för när man får gå in med den här typen av provokativa åtgärder. När det handlar om barnpornografi är det ju väldigt grova brott, och då har polisen större möjligheter att göra detta än vid vissa andra brott.
Det sista jag vill säga här är kanske en sidodiskussion. Det är färre som vill lämna polisyrket i dag än för några år sedan. Vi ser att färre lämnar polisen, och vi ser att fler återrekryteras. Ingångslönen, som kanske är ett viktigt mått, var 21 300 kronor år 2014; i november 2020 var den 27 100. Den hade alltså ökat med 5 800 kronor. Det säger någonting om att Polismyndigheten jobbar väldigt aktivt med attraktiviteten i yrket för att fler ska vilja bli polis och för att fler ska stanna och vara polis när vi nu bygger ut polisen så kraftfullt som vi gör.
Anf. 60 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Det är välkommet att regeringen vidtar ett antal åtgärder i kampen mot sexualbrott. Dessa åtgärder är många gånger, måste jag säga, genomdrivna via oppositionen. Men tyvärr är det inte tillräckligt; vi behöver ha ytterligare verktyg för att komma åt den internetbaserade kriminaliteten mot barn.
Det finns olika organisationer som har utgett sig för att vara barn och som sedan har blivit kontaktade av män på internet i sexuella syften. Dessa organisationer hittar och identifierar dem som utsätter barnen för sådant. Men om polisen skulle göra samma sak skulle förövaren gå fri, och om polisen skulle vidta någon åtgärd för att på något vis försöka få fast personen i fråga skulle polisen riskera att till och med dömas för medverkan till brott. Då är det svårt att gå vidare med det hela.
Ungefär 10 procent av dem som döms för sexuellt övergrepp mot barn återfaller i brott, och i de fall en gärningsperson har utsatt flera barn, alternativt barn som de inte känner, är risken för återfall ännu högre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hösten 2018 inledde svensk polis ett arbete för att undersöka hur personer som dömts för internetrelaterade sexualbrott mot barn kunde bevakas efter att de hade frigivits. Men med rådande lagstiftning begränsas i dag polisens möjlighet att följa tidigare dömda sexualbrottslingar för att se om de tar kontakt med barn på nytt, så vi har även ett problem där.
I USA är brottsprovokation tillåten. Den 19 oktober 2018 arresterades 21-årige Alexander Barter i Texas, tack vare brottsprovokation, efter att han hade skickat ut en annons där han önskade träffa en person som han kunde mörda och våldta. Efter mordet var tanken att han skulle ha samlag med kroppen för att senare äta upp den. Annonsen gjorde naturligtvis att polisen intresserade sig för personen. En polis tog kontakt med Barter och utgav sig för att vara en pappa villig att erbjuda honom sin minderåriga dotter. Han gick med på att träffas. Barter, utrustad med plastpåsar och kniv, åkte sedan till den angivna platsen för att möta upp pappan och sedan ta med sitt offer till en avlägsen plats. Väl på plats mötte han i stället poliser som kunde arrestera honom.
Tack vare att polisen kunde använda sig av brottsprovokation kunde Barter stoppas. Det fanns även tillräckligt med bevis för att kunna döma honom för det fruktansvärda brott han hade tänkt genomföra.
I USA har polisen i många år använt sig av den här metoden för att förhindra fruktansvärda tragedier, men i Sverige saknas fortfarande den möjligheten.
Den här typen av brott är svårupptäckta. Varför vill inte regeringen ge polisen de verktyg som de behöver för att effektivt kunna arbeta mot den här typen av brott?
Anf. 61 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag redovisade inledningsvis en lång rad åtgärder, både straffskärpningar och nya verktyg för polisen, för att kunna komma åt inte minst internetrelaterad brottslighet och fruktansvärda sexualbrott.
Det europeiska samarbetet, som verkligen har byggts ut de senaste åren, gör att vi har helt andra och mer kraftfulla insatser i dag. Vi har också ett djupare samarbete än tidigare med en del av de privata plattformar som ibland används här. Jag menar att vår polisiära förmåga verkligen utvecklas nu.
Det är inte riktigt lätt att förstå vad interpellanten menar, för det finns ju inget generellt förbud mot provokativa åtgärder som kan bidra till att någon begår ett brott. Däremot finns det riktlinjer för när och hur man får använda dem. I dag får polisen använda sig av provokativa åtgärder för att spåra gärningsmän på internet, men det är omständigheterna i det enskilda fallet som ska styra. Det är en balansgång som behövs när man ska genomföra sådana här åtgärder. Det finns inget förbud mot att använda provokativa åtgärder, men de måste anpassas till den brottsliga verksamhet som man jobbar mot, och man måste hitta metoder som fungerar.
Ja, det här är viktiga frågor. Vi samarbetar med andra länder men också med de organisationer som nämns. Det är otroligt effektivt att polisen samarbetar med flera för att kunna lagföra och fälla internationellt, för mycket av den här brottsligheten är tyvärr inte bara svensk utan går över gränserna och kräver ett internationellt samarbete.
Vi har ett allt djupare samarbete. Och som jag berättade är det här ett av de områden där vi har ändrat regelverket väldigt mycket. Vi har skärpt straffen och gett polisen och åklagarna tydliga direktiv att de ska återkomma med hur de utvecklar verksamheten. Vi har stora förväntningar på att det här är ett prioriterat område för polisen och att de återkommer med ytterligare åtgärder och insatser framöver som leder till att fler människor fälls för den här typen av väldigt grova brott.
Anf. 62 Katja Nyberg (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tanken är inte att polisen ska provocera fram en vilja att begå brott utan endast förse den potentielle gärningsmannen med tillfälle eller möjlighet att begå brott. De här personerna fortsätter och finns ju där. Även om de inte begår sådana här brott finns det en sannolikhet att de kommer att göra det. Det här är för att hitta dem och komma åt dem, och det är det som är skillnaden. Då är det bättre att polisen finns där än att en ung flicka eller pojke blir utsatt för en sådan person.
Självklart måste det finnas någon substans i misstanken för att man ska kunna använda sig av brottsprovokation. Ett krav skulle kunna vara att personen är predisponerad att begå ett sådant brott för att viljan finns. Det kan till exempel vara genom tidigare domar, tips från säkra källor eller andra uppenbara omständigheter som att en vuxen man tar kontakt med en minderårig flicka på internet.
Jag tycker att det är oacceptabelt att vi inte kan tillåta polisen att använda sig av brottsprovokation på det här sättet. Det finns vissa tillfällen då man kan göra det, till exempel när det gäller narkotikabrott och innehav av narkotika. Då kan man nästan provocera fram en försäljning av narkotika. Vid sådana tillfällen går det att använda brottsprovokation, men vid sådana här tillfällen går det inte. Därför borde det vara rimligt att man ser över möjligheten att utvidga polisens möjligheter till brottsprovokation.
Anf. 63 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag tror att det här är en fråga som vi kommer att återkomma till, för detta är en fruktansvärd brottslighet. Vi gör väldigt mycket för att polisen ska få bättre förutsättningar att komma åt den. Jag vill varna för att beskriva det som att polisen på det här området inte får använda sig av provokativa åtgärder. Det är inte sant. Man har rätt både att spana på internet och att identifiera gärningsmän. Man har alltså vissa möjligheter, men de är begränsade. Det är ett strikt regelverk, så man får inte göra hur som helst. Men vi får inte beskriva det som att det finns ett generellt förbud mot provokativa åtgärder på det här området, för det är inte sant.
Det här är en viktig fråga. Framför allt kommer vi att behöva återkomma till den i internationella sammanhang, för om vi inte får ett ännu bättre samarbete mellan olika länder, där man byter information och säkrar data, blir det väldigt svårt att fälla människor för den här typen av brott.
Det krävs insatser här hemma i Sverige. Vi behöver höja kompetensen, skärpa lagstiftningen och utveckla verktygen för polisen men också samarbeta mer internationellt, för det här är en brottslighet som har vuxit de senaste åren och som vi måste trycka tillbaka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.