Brottslighet i tiggeriets spår
Interpellation 2017/18:475 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-04-06
- Överlämnad
- 2018-04-09
- Anmäld
- 2018-04-10
- Sista svarsdatum
- 2018-04-23
- Svarsdatum
- 2018-06-08
- Besvarad
- 2018-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Våren närmar sig och graderna stiger i hela vårt avlånga land. Ännu är sommaren långt bort – men vi ser redan nu att gator och parker fylls med människor som lapar i sig sol, samtidigt som vi fått både sommartid och sommardäck. Många är de människor som redan nu byter kängor mot sneakers. Vintern är förbi.
Men med det varma vädret kommer också förändrade förutsättningar för människor som lever utan hus och hem. En stor grupp som berörs av detta är hitresta EU-migranter. Under vintern och hösten krävs tak över huvudet – de olagliga kåkstäderna av husvagnar och presenning har debatterats flitigt – men under våren och sommaren kan fler i stället sova utomhus. Därför kan vi förvänta oss att detta år, likt tidigare år, få se fler hitresta EU-migranter som bor i offentliga miljöer.
Med fler EU-migranter på gator och i parker ökar också problemen kopplade till deras verksamhet. Som känt från tidigare är det vanligt med illegala boplatser, att man kör runt i bilar som är avställda och att man saknar giltig försäkring. Att många EU-migranter vistas längre i Sverige än vad Europeiska unionens regler om fri rörlighet medger är särskilt problematiskt eftersom det urholkar förtroendet och acceptansen för regelverket som helhet.
Enligt en enkät som SVT genomfört kan det finnas mellan 4 000 och 5 000 personer i Sverige som tigger för sin överlevnad. Ungefär 80 procent uppges komma från Rumänien, och majoriteten uppges vara romer som är utsatta i sitt eget hemland. Utöver detta finns närliggande grupper från Bulgarien samt unga från Marocko; samtliga vistas i offentliga miljöer, lever i en utsatt situation och kopplas samman med olika typer av gatunära brottslighet, exempelvis ficktjuveri och försäljning av droger.
Med fler utsatta EU-migranter på en begränsad yta ökar också de konflikter som rör territorier och placering av människor som tigger. Det ska i sammanhanget sägas att de människor som tigger för sin överlevnad i Sverige inte är en homogen grupp utan har egna förutsättningar och ofta starka familjeband till sina medresenärer. Konkurrens och konflikt mellan grupper är inte ovanligt när man lever i en mycket utsatt situation.
Sveriges statsminister har sagt att tiggeriet i Sverige ska och måste upphöra. Hittills har det resulterat i att avhysningsregler lättats upp, att ett samarbetsavtal med Rumänien har upprättats och att man har talat om en översyn av ordningslagen. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har uttalat sig positivt om ett generellt tiggeriförbud. Trots detta fortsätter problemen med brottslighet kopplad till de kringresande EU-migranterna.
Socialdemokraterna säger sig vilja få bort tiggeriet men tvekar om att förbjuda det. Det kan vara en rimlig linje om man samtidigt föreslår åtgärder som på olika sätt stävjar tiggeriet. Men än så länge har samarbetsregeringen inte lyckats komma överens om några sådana förslag.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att komma till rätta med den problematik, exempelvis människohandel och gatuvåld, som uppstår i spåret av det organiserade tiggeriet?
- Anser ministern att dagens lagstiftning är otillräcklig och i så fall, vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka lagstiftningen?
- Avser ministern att lägga fram ett skarpt förslag om ett nationellt tiggeriförbud under mandatperioden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:475
Webb-tv: Brottslighet i tiggeriets spår
Dokument från debatten
- Fredag den 8 juni 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:128
- Protokoll 2017/18:128 Fredagen den 8 juniProtokoll 2017/18:128 Svar på interpellation 2017/18:475 om brottslighet i tiggeriets spår
Protokoll från debatten
Anf. 32 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med den problematik, exempelvis människohandel och gatuvåld, som han påstår uppstår i spåret av det organiserade tiggeriet. Han har också frågat mig om jag anser att dagens lagstiftning är otillräcklig och vilka åtgärder jag och regeringen i så fall avser att vidta för att stärka lagstiftningen. Slutligen har Jesper Skalberg Karlsson frågat mig om jag avser att lägga fram ett skarpt förslag om ett nationellt tiggeriförbud under mandatperioden.
Regelverket om fri rörlighet för personer innebär långtgående rättigheter för alla EU-medborgare att resa in och vistas i andra EU-medlemsstater.
I Polismyndighetens lägesbild över brottslighet som är kopplad till utsatta EU-medborgare gjordes bedömningen att merparten av de utsatta EU-medborgare som tigger gör det utan att detta kan kopplas till organiserad brottslighet. Det förekommer dock att en del som tigger styrs av kriminella aktörer och att de utsätts för brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är helt oacceptabelt att människor som är utsatta på grund av fattigdom och diskriminering utnyttjas eller blir utsatta för brott när de försöker att skaffa sig en möjlighet till försörjning. Regeringen är bekymrad över att personer som vistas tillfälligt i Sverige ska behöva tigga för sin försörjning och att denna grupp lever under ovärdiga förhållanden. Otillåtna bosättningar kan också medföra omfattande nedskräpning och drabbar bland annat markägare som får se sin mark tas i anspråk på ett olagligt sätt.
Sommaren 2015 presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att bekämpa utsatthet och tiggeri. De åtgärder som presenterades var bland annat tydligare regler i Sverige, internationell samverkan och ett nära samarbete med det civila samhället.
Under 2015 tillsatte regeringen en nationell samordnare i frågor som rör utsatta EU-medborgare. Länsstyrelsen i Stockholms län fick året efter i uppdrag att fortsätta att utveckla samverkan och samordna det arbete som bedrivs i landet gällande målgruppen. Uppdraget har nu förlängts till och med 2019.
Regeringen överlämnade förra året till riksdagen en proposition med förslag på en ny form av särskild handräckning. De nya reglerna om avlägsnande, som trädde i kraft den 1 juli 2017, innebär att det har blivit lättare för markägare att få tillbaka besittningen till mark där personer bosatt sig utan tillstånd. Regeringen kommer att följa upp myndigheternas hantering av otillåtna bosättningar, men redan nu finns indikationer på att reformen har fått avsedd effekt.
I mars 2018 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär bland annat att straffbestämmelsen om människohandel ges en tydligare brottsbeskrivning, att barn får ett ännu starkare skydd och att minimistraffet för människohandel, mindre grovt brott, skärps till fängelse i sex månader.
Dessutom införs ett helt nytt brott, människoexploatering, som uttryckligen straffbelägger exploatering av personer i tiggeri. Det nya brottet innebär ett starkare straffrättsligt skydd till exempel för de fall där personer som lever under ekonomiskt svåra förhållanden otillbörligt förmås lämna ifrån sig vad de tiggt ihop eller betala för något som egentligen är gratis, såsom en plats att tigga på i det offentliga rummet.
Den 8 februari 2018 beslutade regeringen om en handlingsplan mot prostitution och människohandel, som även inkluderar personer utsatta för människohandel i form av tiggeri. Syftet med handlingsplanen är att förebygga och motverka prostitution och människohandel för alla ändamål samt att bidra till ett bättre skydd och stöd för personer som är utsatta för människohandel.
Från och med den 1 januari 2018 permanentades det nationella uppdrag om prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål som Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare har haft genom att uppdraget fördes över till Jämställdhetsmyndigheten.
Det är en polisiär uppgift att upprätthålla den allmänna ordningen och att ingripa till exempel när personer uppträder ordningsstörande, skräpar ned eller begår brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen arbetar aktivt med att påverka levnadsförhållandena i hemländerna för att åstadkomma skillnad och hållbarhet på lång sikt och har tecknat samförståndsavtal med både Rumänien och Bulgarien. Samarbetet har resulterat i ett mycket gott samtalsklimat och stärkt de bilaterala relationerna.
Regeringen har sammantaget vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa utsatthet, för att skärpa straffrätten mot människohandel och exploatering samt för att underlätta för polisen och andra myndigheter att agera mot den brottslighet som förekommer i samband med tiggeriet.
Anf. 33 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru ålderspresident! Tack, ministern, för svaret! När vi pratar om tiggeri är det väldigt enkelt att fastna i ett slags cynism - att känna den första känslan av att tiggeriet ska bort och sedan liksom fastna där och aldrig komma fram till de lite längre resonemangen.
Jag vill därför inleda den här debatten med att säga att det är synd om dessa människor som lever under ovärdiga eller rättare sagt vedervärdiga förhållanden. Vi vet att romer i Rumänien förtrycks av sin egen regering och att barn till romska familjer tvingas gå i specialklasser trots att de inte behöver det. Bland dem som tigger i Sverige vet vi att det finns starka patriarkala strukturer i familjerna och släkterna, som vi tycker är ganska främmande när vi tittar på dem med svenska ögon. Lägg därtill att olika familjer och grupper konkurrerar om territorier för att kunna tigga, vilket gör att det uppstår en del våldsamheter som följd.
Samtidigt som man vet att det är synd om de här människorna som lever i en extremt utsatt situation måste man dock se att detta inte är ett normalläge. I Stockholms län, där vi befinner oss just nu, behöver alla som jobbar med till exempel parkstädning bära överfallslarm eftersom man är rädd att bli överfallen, något som har förekommit bara några kilometer härifrån.
Som politiker kan vi också vara ärliga med att det här med att människor står på sina bara knän och tigger för sitt uppehälle är någonting som vi har lämnat bakom oss. Fattigsverige var någonting som vi lämnade bakom oss för ganska länge sedan. Det vet ministern, eftersom hans parti var väldig delaktigt i det arbetet.
Fru ålderspresident! Som ministern nämner i sitt interpellationssvar har man gjort många små saker som kan bakas ihop till olika paket. Strategin verkar vara att man via svenska myndigheter och svensk byråkrati ska göra det så jobbigt som möjligt att tigga och på något vis mala ned fenomenet på det svenska sättet snarare än förbjuda tiggeri across the board.
Tittar vi på Kronofogdemyndighetens nya förfaringssätt, som vi fick på plats under förra året, är det ändå tydligt att det redan tidigare var olagligt att bosätta sig på någon annans mark. När det gäller samarbetsavtalen med Bulgarien och Rumänien har ansvarig minister tidigare sagt att det är svårt att säga om det rent konkret har lett till någon effekt alls. Det kanske har lett till ett bättre samtalsklimat, och det kan ju vara någonting i sig, men sett till tiggeriet i Sverige är effekterna små eller inga.
Nu har vi alltså hållit på med strategin att genom olika regelförändringar och mindre lagändringar försöka mala ned det och göra det jobbigt att tigga. Samtidigt ser det likadant ut nu som det gjorde för några år sedan. Vi har inte kommit så mycket längre, och då är frågan om man inte borde titta på nya vägar för att försöka stävja det här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I och med att statsministern har sagt att tiggeriet måste upphöra och att det ska bort finns det skäl att fråga ministern som är här i dag om han inte ser att det är dags för ett omtag eller omtänk. Med nuvarande system verkar vi ju mest dra ut på problemet snarare än att möta det vid rötterna.
Anf. 34 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jesper Skalberg Karlsson har naturligtvis rätt i att det man behöver i de länder vi pratar om är en socialdemokratisk välfärdspolitik. Det var ju den socialdemokratiska välfärdspolitiken som såg till att komma till rätta med dessa grundläggande problem som vi hade i Sverige. Det var det som gjorde att vi en gång - jag tror att det var 1965 - avskaffade lösdriveri- och tiggerilagstiftningen. Det fanns enkelt inte längre något behov av den, för då hade vi fått på plats en modern socialtjänst och ett modernt system med socialförsäkringar som täckte alla. Vi hade minskat klyftorna på ett sådant sätt att denna lagstiftning inte längre behövdes.
En socialdemokratisk välfärdspolitik är helt enkelt den långsiktiga lösningen både i Bulgarien och i Rumänien och andra länder vi talar om, och det kan man naturligtvis önska sig. Jag har alldeles nyligen bjudit in min bulgariska kollega, inrikesministern, just för att tala om hur vi ytterligare kan förbättra relationerna mellan våra länder för att komma till rätta med det här problemet och grundproblematiken i Bulgarien. Men så länge det inte är på plats måste vi också se till att minska och reducera det problem som vi har här.
Jag kan bara konstatera att tiggeriet var någonting som hade pågått i många, många år när vi tillträdde och som den dåvarande alliansregeringen inte hade gjort särskilt mycket åt. När vi tillträdde fanns det ett stort läger på Sorgenfri i Malmö med hundratals individer som hade bott där under flera år. Ingen hade brytt sig om att göra någonting, allra minst den dåvarande regeringen. Var och varannan vecka var det tv-inslag om hur folk bodde i kojor i skogen, och sedan tiggde de på dagarna. Ingen hade brytt sig om att titta på avhysningsreglerna under den dåvarande regeringen.
Det där är saker som vi har åtgärdat. Sorgenfrilägret är rivet sedan länge. Det finns inte längre. Det finns nya regler för avhysning. När alliansregeringen styrde var avgiften för en markägare som ville få en person avhyst från marken 600 kronor per individ. Dessutom måste markägaren ta reda på identiteten på den som skulle bli avhyst, vilket var fullständigt omöjligt. Där finns nya regler på plats.
Detta har inneburit att det förmodligen har blivit en minskning av de problemen. När man ser att någon har bosatt sig på ens mark kan man gå till kronofogden och begära verkställande av en avhysning. Vi ser nu hur de ärendena har minskat. Det är en minskning med 30 procent från 2016 till 2017. Det tyder på att det är färre nu som gör precis så, det vill säga ockuperar någon annans mark. Det är till följd av att det finns en annan lagstiftning på plats.
Sedan bör det bli ett antal lagföringar av alla de andra brott som kan vara aktuella. I december 2017 kom en dom mot två bulgarer för grov misshandel och människorov. Det var långa fängelsestraff på fem år respektive fyra och ett halvt år. I maj 2018, för bara någon månad sedan, dömdes i Falun ytterligare två bulgarer för att ha tvingat sitt barn till att tigga. De dömdes till ett år och åtta månaders fängelse. I Göteborg dömdes i januari en bulgar till ett långt fängelsestraff, tre år och sex månader, för människohandel. Det är ett antal domar som ändå innebär ett ökat tryck och gör tydligt vad man får och inte får göra. Sedan går vi vidare, fru ålderspresident, med ytterligare en lag som träder i kraft den 1 juli 2018, nämligen brottet människoexploatering. Det kommer också att vara verkningsfullt.
Anf. 35 Jesper Skalberg Karlsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru ålderspresident! Det är fint att minister Morgan Johansson vill missionera i världen och införa en socialdemokratisk politik i hela EU, men sanningen är att vi behöver ta itu med problemen som finns här. Vi kanske behöver rädda Sverige först innan vi missionerar med våra fina modeller i andra länder. Det är kanske bättre om vi får på plats en hållbar lösning mot tiggeriet i Sverige innan vi försöker förklara för andra hur de ska göra.
Fru ålderspresident! Angående det förslag som ändå ligger på bordet om ett nationellt tiggeriförbud vill jag säga att det inte är en självklar lösning. Det är inte självklart att ett nationellt tiggeriförbud är hela lösningen. Det är som om någon skämtsamt skulle säga: Minns du när vi förbjöd knarket och allt knark försvann? Så är det inte riktigt. Det är klart att man behöver göra andra saker också, men det är fullt rimligt att regeringen, om man vill göra stora sociala insatser för gruppen, också kommer överens över blockgränsen om hur man kan göra både den saken och förbjuda tiggeriet. Det finns, som sagt, ett kompakt stöd för det både i Sveriges riksdag och hos svenska folket.
Regeringen behöver också fundera över vad som faktiskt har fungerat. Just nu talar många i medierna om hur det går för Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i opinionen. Utan att göra någon större utläggning om Statistiska centralbyrån är det lite med Sverigedemokraterna som det är med tiggeriet, nämligen att först försöker man tysta dem, sedan försöker man ignorera dem, men inget av det verkar funka. Då får man titta lite på vad man kan göra i stället.
Om tiggeriet ska försvinna måste man göra något. Regeringen har sagt att man vill att tiggeriet ska bort, och man har sagt att det inte hör hemma i Sverige. Men då behöver man presentera en strategi för hur det ska hända.
Det finns mycket verkningsfull politik som kan genomföras innan ett förbud måste införas. Ta till exempel problemet med avställda bilar. I Stockholms län och på andra ställen kör många som sysselsätter sig med tiggeri och annan närliggande verksamhet runt i bilar som är avställda. De bilarna beslagtas sedan av polisen. Det gäller också i många av dessa läger där tiggarna bor. Problemet är bara att polisen måste förvara bilarna innan de får ett beslut om att destruera dem. Det blir en enorm flaskhals, eftersom parkeringsplatserna hos polisen tar slut. Det vore till exempel bättre om polisen själv kunde avgöra om en bil saknar betydligt värde och destruera dem efter eget tycke. Det är ett sådant ansvar som vi kan lägga på Polismyndigheten utan att behöva vara oroliga. Det handlar om att sätta en gräns, och sedan kan det förfarandet gå betydligt snabbare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har läst i tidningarna och i andra medier att det finns bilmålvakter som har hundratals bilar skrivna på sig. Det är inte så att det råder en brist på dessa bilar för dem som tigger och sysselsätter sig med sådant som är närliggande.
Fru ålderspresident! Jag vill också att man ska vara ärlig med att det som stör och förstör i många avseenden faktiskt redan är olagligt. Det är olagligt att bo på någon annans mark, och det är olagligt att köra runt i avställda bilar. Det är olagligt att vistas i ett annat EU-land under alldeles för lång tid, och så vidare. Fler poliser med bättre resurser är en stor lösning när det gäller den gruppen, men jag tror att man behöver adressera även tiggeriet. Det är den verksamhet som är den gemensamma nämnaren för många av grupperna. Oavsett om det är människor från Rumänien eller Bulgarien, eller om det är romer eller vad det nu kan vara, är tiggeriet den gemensamma nämnaren. Förr eller senare kommer vi att behöva adressera också tiggeriet.
Anf. 36 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru ålderspresident! Det var Jesper Skalberg Karlsson som noterade att det var socialdemokratisk välfärdspolitik som en gång såg till att problemen minskade dramatiskt i Sverige. Vi skapade socialförsäkringssystem, en socialtjänst och en modern ordning för att se till att klara problemen. Därmed minskade det inhemska tiggandet i Sverige mycket kraftigt.
Jag är själv uppväxt i ett samhälle där man så gott som aldrig såg några tiggare just eftersom den socialdemokratiska välfärdspolitiken hade fungerat på ett så bra sätt.
Problemet har tillkommit efter det att framför allt Rumänien och Bulgarien gick med i EU. Utan att vilja missionera kan jag väl ändå påpeka för de länder problemet handlar om att om man vill komma åt problemet på riktigt handlar det om att föra en politik som minskar klyftorna, ökar jämlikheten, bygger sociala system som omfattar och inkluderar alla - och naturligtvis ta itu med diskrimineringen. Det är en sådan dialog som måste kunna föras mellan olika länder.
Jag nämnde de åtgärder vi hade vidtagit. Sorgenfrilägret är borta sedan länge. Det fanns där när jag tillträdde som justitieminister, och det var ingen som hade gjort något under Reinfeldtregeringen. Det var fortfarande mycket krångliga regler för avhysning. Den lagstiftningen kunde i praktiken inte tillämpas. Det har vi gjort något åt. Vi ser nu en minskning av antalet ärenden som kommer in i avhysningsdelarna. Det tyder på att den delen av problemet har minskat.
Nu finns mycket tydliga och klara domar med långa fängelsestraff för dem som på olika sätt har utnyttjat människor i den utsatta positionen. De har dömts för människorov, människohandel och många andra grova brott bara under det senaste året. Vi talar om fleråriga fängelsestraff. Det sänder en viktig signal till dem som eventuellt håller på med den typen av organisering. Polisen utreder nu brotten och kommer åt dem, och det kan bli långa fängelsestraff.
Sedan ska individerna, tycker jag, inte i första hand avtjäna sina straff i Sverige. Det är inte här de ska rehabiliteras, utan de ska avtjäna sina straff i hemländerna - i Bulgarien eller i Rumänien eller vilket land vi nu talar om. Där finns en annan process på gång med länderna för att se till att det blir en enklare överföring av straffverkställigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi går också vidare med det ytterligare brott som riksdagen precis har fattat beslut om. Den 1 juli i år införs ett nytt brott, människoexploatering. Det grova brottet människoexploatering har en straffskala på mellan två år och tio års fängelse. Det blir i praktiken förbjudet att tjäna pengar på någon annans tiggande, och det blir särskilt strängt om det rör sig om barn. Det är ytterligare ett steg för att minska problemen.
Allra sist, fru ålderspresident, tar Jesper Skalberg Karlsson upp frågan om polissatsningen. Den är förstås stor och omfattande. Vi utbildar nu dubbelt så många poliser som Moderaterna gjorde under sin tid, och under de kommande åren kommer vi att se att antalet anställda inom polisen växer. Det ska bli 10 000 fler anställda fram till 2024.
Anf. 37 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru ålderspresident! Ministern nämner Malmö som ett föregångsexempel. Men jag vill minnas att i Malmö har ministerns partikamrater under lång tid betalat ut bidrag till människor som har avvisningsbeslut, varav vissa bodde i lägret som nämnts. Dessutom protesterade flera ledamöter från nuvarande regeringsunderlag när avhysningen av Sorgenfrilägret genomfördes, så det är klart att det finns saker även i ministerns eget politiska läger som talar för att bilden inte är exakt den som ministern ger här i kammaren.
När det gäller läger och att bosätta sig på annans mark är det bara att titta ut genom fönstret. Det är blå himmel i Stockholm; det är över 20 grader. Det är inte så konstigt att många av de här människorna helt enkelt sover i Stockholms parker under sommaren. Det är också därför det är betydligt enklare för dem som tar hit människor som ska tigga att få hit större grupper under sommaren. Man behöver inte bo i husvagn, utan man kan bo lite var som helst. Och då är det inte på privat mark, utan det är på kommunens mark och i parkerna.
Fru ålderspresident! Vill och kan inrikesministern göra politik i den här frågan och införa mer verkningsfulla reformer? De kan förvisso vara lagtekniskt svåra, men det finns stöd från både riksdagens partier och svenska folket att göra det. Man måste inte förbjuda tiggeri nationellt, även om jag i och för sig tror att vi kommer att hamna där oavsett och att Socialdemokraterna kommer att vara en del i den uppgörelsen.
Utöver tiggeriet behöver vi lösa människohandeln, droghandeln och ficktjuveriet. Men förr eller senare måste tiggeriet adresseras. Regeringen har sagt att det ska bort men inte presenterat någonting som faktiskt får bort det från gatorna.
Anf. 38 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jag hänvisar till de åtgärder vi har gjort.
Avhysningsreglerna, som såg helt annorlunda ut när vi tillträdde, är nu förenklade. Det är också mycket billigare för markägaren att använda sig av den lagstiftningen.
Den nya lagen om människoexploatering har inte ens trätt i kraft, så Jesper Skalberg Karlsson kanske ska vänta lite innan han börjar föreslå ytterligare åtgärder. Vi har ju inte ens sett hur den lagstiftning som nu träder i kraft fungerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För första gången har vi ett antal domar. Det hade vi inte heller för några år sedan. Det visar att polisen går till botten med dessa brott, utreder dem på ett bra sätt och får fällande domar.
En del av skälet till att antalet avhysningar minskar uppges vara att polisen nu i betydligt högre utsträckning använder sig av polislagen för att se till att folk inte ligger och sover på ställen där de inte får lov att sova. Så kan man göra när det gäller offentlig mark, till exempel parkerna som Jesper Skalberg Karlsson refererar till. Det är bara bra, tycker jag, att polisen är mycket mer aktiv nu än man var för några år sedan.
Vi får kanske vidta ytterligare åtgärder. Jesper Skalberg Karlsson tog upp frågorna om biluppställningsplatser och bilmålvakter. Min kollega Tomas Eneroth har tillsatt en utredning för att se över hela det regelverket. Det är orimligt att man kan ha flera hundra bilar eller tusentals bilar skrivna på en enskild individ. Det bjuder in till alla former av missbruk. Men också där ser vi, inte minst i städer som Malmö och Uppsala, att polisen mycket mer aktivt använder den nya lagstiftningen för att ta bort dessa bilar från gatorna och faktiskt också sälja eller skrota dem man tar hand om. Men också där finns det säkert mycket mer att göra, fru ålderspresident.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.