Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Brister i patientsäkerhet

Interpellation 2016/17:43 av Cecilia Widegren (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-10-10
Överlämnad
2016-10-11
Anmäld
2016-10-12
Sista svarsdatum
2016-10-25
Svarsdatum
2016-11-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Brister i patientsäkerhet (pdf, 120 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

I november 2015 besvarade regeringens ansvariga statsråd Gabriel Wikström min interpellation gällande patientsäkerhet och akuta brister i städningen inom vården. Statsrådet lovade då bland annat att:

”för min del är den närmaste tidens åtgärder inriktade på att ta fasta på den kritik som inte minst Riksrevisionen har haft och som handlar om hur vi kan få den lag som nu finns på plats att också tillämpas i praktiken. Hur kan vi se till att det bedrivs ett aktivt och systematiskt patientsäkerhetsarbete, många gånger med just hygien och städning i fokus?”

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen kan sammanfattas till:

  •  Se till att rätt förutsättningar finns för en verkningsfull tillsyn.
  •  Se till att Socialstyrelsen är ett stöd för vårdgivarna i tillämpningen av regelverket för patientsäkerhet.
  •  Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell styrning och samordning av patientsäkerhetsarbetet.
  •  Genomföra fördjupade utredningar av principiellt viktiga vårdhändelser.
  •  Ange betydelsen av patientsäkerhetskunskaper i examensordningen i högskoleförordningen.

Dessa rekommendationer tar fasta på brister som bör följas upp och ha konkreta handlingsplaner kring. Därför har Moderaterna motionerat om dessa och flera konkreta förslag bland annat med anledning av skrivelse 2015/16:53  Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet. Riksrevisionen anser att patientsäkerhetslagen innebär ökade krav på vårdgivare att skapa och få till stånd ett fungerande patientsäkerhetsarbete.

Riksrevisionen menar vidare att det saknas tydliga definitioner av vissa centrala begrepp och vägledning om hur patientsäkerhetslagen ska tillämpas i fråga om patienters medverkan. Därtill menar Riksrevisionen att staten inte lämnar tillräckligt stöd till vårdgivarna i att tillämpa regelverket.

Riksrevisionen påtalar i sin granskning om patientsäkerheten att det finns brister i tillsynen gällande patientsäkerhet. Riksrevisionen påtalar vidare att den egeninitierade tillsynen är begränsad och att återkopplingen av denna tillsyns iakttagelser sker på ett sätt som försvårar för vårdgivare att lära av händelser som inträffat i andra vårdgivares verksamheter.

Regeringen däremot delar inte Riksrevisionens bedömning utan anser att det formella stödet till vårdgivarna är tillräckligt, enligt skrivelse 2015/16:53. Regeringen, menar vidare i sin skrivelse, att den noga följer utvecklingen inom Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s, verksamhet. Regeringen anser vidare att myndighetens strategiska arbete med att effektivisera handläggning har gett resultat. Tydligen så mycket att det under året som gått har sparats rejält på myndighetens resurser, enligt budgetpropositionen 2016 med omkring 60 miljoner kronor för år 2017. Något som nu i budgetproposition 2017 justeras något.

Detta trots att Socialdemokraterna och övriga vänsterpartier så sent som vid budgetbeslutet i december avslagit förslag i riksdagen om att höja resurserna till IVO med 47 miljoner kronor per år. På toppen av besparingarna beslutade även regeringen i slutet av december om halvering av IVO:s frekvenstillsyn. Nu blev det så drastiska konsekvenser för tillsynen, vilket Moderaterna ett flertal gånger påtalat i riksdagen, att man justerar i kanten.

Men löftet från ansvarigt statsråd Wikström var att hanteringen av patientsäkerhet inte skulle skötas så av regeringen. Så vad har då hänt.

Statsrådets inställning till behovet av konkreta reformer och stärkt lagstiftning är tydligt negativ. I en interpellationsdebatt tidigare i riksdagen formulerade Wikström sig på följande sätt:

”Det viktigaste tror jag är att riksdagen tar ställning för mer resurser till hälso- och sjukvården och att vi sedan grundligt, så som vi gör med de utredningar som är i gång, ser över hur vi kan få en bättre fungerande klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och på det sättet frigöra resurser till den egeninitierade tillsynen.”

En sjuksköterska på akutmottagningen vid universitetssjukhuset i Linköping, tillika fackligt förtroendevald inom Vårdförbundet, uttalar sig på följande sätt i SVT Opinion den 29 april 2016.

”Det finns inte längre någon patientsäkerhet att tala om. Vi som arbetar inom vården vårdar knappt längre. Vi släcker bara bränder. Dagligen. Samtidigt som vi uppgivet får se på hur ytterligare en dags patienter och anhöriga hamnar i kläm.”

Nu har månaderna gått sedan interpellationsdebatten om ökad patientsäkerhet och bristande städning inom vården. Vad har hänt med de budskap och löften som regeringen och ansvarigt statsråd Wikström gav i riksdagen?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:

  1. Varför har statsrådet inte återkommit till riksdagen med konkreta förslag, till exempel via proposition till riksdagen lagt fram förslag till åtgärder för att komma till rätta med bristerna i städning inom vården och vårdhygien?
  2. Vilka nationella strategier för ökad patientsäkerhet avser regeringen nu att införa, och när är i så fall avsikten att de ska träda i kraft?
  3. Vilken analys ligger bakom att föregå utredningen om klagomål och tillsyn, och dra ned på Inspektionen för vård och omsorgs resurser att kunna genomföra ålagd tillsyn och uppföljning inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och äldreomsorgen, innan förslag lagts fram om ny struktur för klagomålshanteringen?
  4. Vilka konkret riktade nationella åtgärder har statsrådet och regeringen genomfört under år 2016 för att öka patientsäkerheten och förbättra städningen inom vården?
  5. På vilket sätt har statsrådet gått från ord till handling sedan den tidigare interpellationsdebatten vad gäller patientsäkerhet, undvikbara vårdskador och brister i vårdstädning? När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med konkreta förslag och förbättringar som riksdagen kan ställa sig bakom?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:43, Brister i patientsäkerhet

Interpellationsdebatt 2016/17:43

Webb-tv: Brister i patientsäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gabriel Wikström (S)
Anf. 84 Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Fru talman! Cecilia Widegren har frågat mig varför jag inte återkommit till riksdagen med konkreta förslag till åtgärder för att komma till rätta med bristerna i städning inom vården och vårdhygien. Cecilia Widegren har också frågat mig vilka nationella strategier för ökad patientsäkerhet regeringen avser att införa och när avsikten i så fall är att de ska träda i kraft, samt på vilket sätt jag gått från ord till handling sedan den tidigare interpellationsdebatten vad gäller patientsäkerhet, undvikbara vårdskador och brister i vårdstädning. Cecilia Widegren har också frågat när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med konkreta förslag och förbättringar som riksdagen kan ställa sig bakom.

Patientsäkerhet har bäring på många delar av hälso- och sjukvården och är en mycket viktigt fråga för regeringen. En trygg och säker vård är en ledningsfråga och förutsätter också att det finns kompetenta medarbetare och en väl fungerande kompetensförsörjning. Regeringen har, bland annat genom satsningen på professionsmiljarden, gett landstingen ökade möjligheter och bättre verktyg för att ta sig an de utmaningarna.

Jag följer noga utvecklingen på patientsäkerhetsområdet. Vårdskadorna har minskat över landet i stort, och de allvarliga vårdskadorna är avsevärt lägre 2015 än vid tidigare mätningar. Samtidigt finns stora regionala skillnader. Det är av största betydelse att arbetet för att minska vårdskadorna fortsätter, och landstingens och regionernas arbete är helt avgörande för resultatet. I syfte att minska de undvikbara skadorna är det viktigt att hälso- och sjukvården fortsätter att verka i enlighet med nollvisionen för antalet vårdskador, som var utgångspunkten för den tillfälliga satsningen på patientsäkerhet under åren 2011-2014.

Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet besvarades av regeringen i december 2015 med en skrivelse till riksdagen. I mars 2016 överlämnade riksdagens talman socialutskottets betänkande och anmälde att riksdagen samma dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Riksdagens beslut innebär att riksdagen lagt regeringens skrivelse till handlingarna.

Landstingen och vårdgivarna är skyldiga att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Regeringen har gett Socialstyrelsen, i samarbete med ett flertal myndigheter och SKL, i uppdrag att utveckla ett samlat stöd för hälso- och sjukvården på patientsäkerhetsområdet. Regeringen avsätter också medel till SKL, inom ramen för överenskommelsen om insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar med mera, för stödjande insatser till hälso- och sjukvården i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och för att bedriva fortsatta mätningar för att följa utvecklingen.

Regeringen stärker landstingens förutsättningar, bland annat för patientsäkerhetsarbetet, genom de förslag om långsiktigt höjda generella statsbidrag som presenterats i budgetpropositionerna för såväl 2016 som 2017.

En god vårdhygien är central för patientsäkerheten, och städningen är en viktig del av vårdhygienen. Staten verkar genom normering och tillsyn, men städning är vårdgivarens ansvar. Det finns riktlinjer, vägledningar och föreskrifter som stöd på området.

Från regeringens sida prioriteras arbetet mot antibiotikaresistens mycket högt. Regeringen beslutade i april om en uppdaterad strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens uppmärksammas också inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin.

Följsamheten till både hygienrutiner och klädregler bland hälso- och sjukvårdspersonalen har stadigt ökat. Från och med den 1 januari 2016 gäller de hygien- och klädregler som redan tidigare gällde inom hälso- och sjukvården även inom hemtjänst, särskilda boenden och vissa LSS-boenden.

Cecilia Widegren har slutligen frågat mig vilken analys som ligger bakom att föregå utredningen om klagomål och tillsyn och dra ned på resurserna till Inspektionen för vård och omsorgs resurser att kunna genomföra ålagd tillsyn och uppföljning inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och äldreomsorgen innan förslag lagts fram om ny struktur för klagomålshanteringen.

Regeringen har inte för avsikt att föregå Klagomålsutredningen. Den tidigare regeringen föreslog redan vid inrättandet av IVO 2013 att IVO:s förvaltningsanslag skulle minska med 60 miljoner kronor från och med 2017. Mot bakgrund av flyktingsituationen tillfördes IVO 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2016 för att kunna bedriva ett effektivt arbete med tillståndsprövning och tillsyn. Vidare har regeringen omprövat den förra regeringens beslut att minska IVO:s förvaltningsanslag och föreslår därför i budgetpropositionen för 2017 att IVO:s anslag ska öka med 70 miljoner kronor från och med 2017. Därutöver föreslås att IVO tillförs tillfälliga medel om 40 miljoner kronor under 2017, 25 miljoner kronor 2018 och 10 miljoner kronor 2019 för insatser med anledning av flyktingsituationen.

Cecilia Widegren (M)
Anf. 85 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för att du hade möjlighet att komma hit till riksdagen och debattera dessa viktiga frågor! Jag gav ett löfte för ett år sedan att vi skulle mötas här i riksdagen igen och följa upp det som då sas, de löften som gavs och självklart vad som har skett på området för patientsäkerheten i stort och inte minst för vårdhygien och vårdsmuts.

Grunden för detta är självklart att man den dag då man behöver vård, behandling och omsorg, när man är utsatt och sjuk, inte ska drabbas ytterligare av en undvikbar vårdskada eller av någon infektion eller annat på grund av dålig hygien eller brister i städningen. Detta duger inte i en välfärdsstat 2016. En nollvision är en grundförutsättning för att vi också ska kunna jobba mot en tydlig målbild. Resan dit är dock fortsatt väldigt lång.

Fru talman! Jag är förvånad över att statsrådet väljer att inte räkna upp hur verkligheten fortfarande ser ut. Över 700 patienter avlider årligen inom svensk hälso- och sjukvård för att man inte gjorde helt rätt från början. Det finns ett antal vårdskador och infektioner som fortsatt drabbar människor inom hälso- och sjukvården. Detta säger rapporten Skador i vården.

Socialstyrelsens studie visar att över 100 000 patienter årligen drabbas av en vårdskada. Det skulle innebära att vid ungefär 12 procent av alla vårdtillfällen i Sverige i dag finns något slags brist i patientsäkerhetsarbetet. Av dessa handlar 40 procent om vårdrelaterade infektioner. De hade alltså kunnat undvikas om man hade haft ett systematiskt arbete och hade jobbat med hygien på ett mer rättssäkert sätt. Brister i städning är en del av detta. Som patient kan man säkert uppleva det som oerhört beklämmande att de lokaler man befinner sig i är snuskiga och inte hygieniska.

Fru talman! Av detta skäl har jag valt att ställa ett antal frågor om vad som har gjorts sedan vi stod här för ett år sedan. Regeringen har ett ansvar utifrån patientsäkerhetslagen, som var den första samlade lagstiftning som Sverige fick på plats under alliansregeringens tid. Regeringen måste självklart se till att ha kraftfulla handlingsplaner för att verkställa de tydliga mål och målbilder som Sveriges riksdag har satt upp.

Statsrådet lovade för ett år sedan att göra det som Riksrevisionen sagt. Han sa: För min del är den närmaste tidens åtgärder inriktade på att ta fasta på den kritik som Riksrevisionen har förmedlat. Det handlar till exempel om tillsyn, stöd och långsiktig nationell styrning samt fördjupade och viktiga förslag för att komma till rätta med undvikbara vårdskador. Jag önskar att statsrådet hade lyft upp några av de konkreta åtgärder som han har vidtagit med anledning av detta, eftersom det var ett fokusområde för honom.

Propositionslistan till riksdagen är, som vi känner till, fortfarande tom. Till riksdagen kommer inga konkreta åtgärder om vad man vill förbättra eller förstärka på området. Det här hade varit ett lämpligt tillfälle att också lyfta upp kommande satsningar eller det som man vill göra för att stärka patientsäkerhetsarbetet.

Jag hoppas nu att statsrådet tar tag i frågorna och tydliggör de konkreta handlingarna för att göra skillnaden märkbar så att det inte bara blir ord. Det handlar inte bara om att prata utan även om att göra. För att få detta på plats krävs ett ledarskap, vilket Sveriges riksdag efterfrågar.

Gabriel Wikström (S)
Anf. 86 Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Fru talman! När jag träffar vårdpersonal runt om i landet menar de att orsaken till bland annat bristande städrutiner, men även hygienrutiner generellt, många gånger är att de inte riktigt har tid att hinna med alla uppgifter som finns på ett arbetspass. Det kan bero på att en del arbetskollegor saknas eller att de helt enkelt måste springa alldeles för fort för att de har för mycket att göra.

En stor del av förklaringen till detta är att vården är i skriande behov av mer och ökade ekonomiska resurser. Detta har varit regeringens viktigaste prioritering det senaste året. Vi vet att med ökade ekonomiska resurser till hälso- och sjukvården ges inte minst alla sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal inom hälso- och sjukvården bättre förutsättningar att klara av sitt jobb och hinna med alla de uppgifter som finns under ett arbetspass.

Det är också därför regeringen har lämnat förslag till riksdagen om höjda generella statsbidrag om 10 miljarder kronor från och med nästa år. Vi har också sett det som nödvändigt att stärka tillsynsarbetet. Vi har tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, som inte bara ska kunna komma ut och berätta vad som har gått fel. Den ska också kunna återkoppla till verksamheten och berätta vad som hade kunnat göras annorlunda för att undvika till exempel vårdskador i en nära eller avlägsen framtid.

Den tidigare regeringen gav en fingervisning om att man kraftigt skulle dra ned anslagen till Inspektionen för vård och omsorg. Myndigheten skulle alltså ges sämre möjligheter att bedriva detta viktiga tillsynsarbete och det viktiga förebyggande arbete som sker när verksamheten får en återkoppling om vad man skulle kunna göra mer och annorlunda.

Nu föreslår ju regeringen i sitt budgetförslag att IVO får ökade resurser, inte bara till följd av flyktingkrisen utan också till följd av att IVO har ett sådant viktigt grunduppdrag. Det här är en viktig åtgärd som tillsammans med de 10 miljarder kronorna men också tillsammans med det arbete som sker bland annat inom ramen för Socialstyrelsen kommer att leda till att vi kan pressa ned antalet allvarliga vårdskador än mer. Det är precis som Cecilia Widegren säger inte värdigt en välfärdsstat som Sverige att så många patienter varje år drabbas av någon form av vårdskada och till och med dör.

Cecilia Widegren (M)
Anf. 87 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar så mycket för att regeringen och statsrådet tar det här på allvar. Det uppfattar jag och riksdagen tydligt att ni gör. Men det gäller också att gå från ord till handling.

Jag vill börja med att säga det måste vara så att statsrådet kommer att tycka att den moderata budgeten är bättre eftersom vi föreslår både mer till IVO och mer i generella statsbidrag till både kommuner och landsting, där vi toppar regeringen med 20 miljarder de kommande åren.

Jag tror inte att det här ytterst bara handlar om resurser. Det handlar ytterst om att man ska känna att man har metoder, redskap och möjligheter på plats för att på sin vårdavdelning kunna göra rätt saker från början. Det är inte tiden det handlar om, utan det handlar om att ha tydlig ledning lokalt men självklart också politiskt stöd i det man gör och politiskt ledarskap - att regeringen tydliggör att det är patientsäkerheten vi har fokus på och att vi är redo att ta nästa steg vad gäller åtgärder.

När statsrådet stod här för ett år sedan lovade han också att titta på Klagomålsutredningen och återkomma till riksdagen med tydliga förslag därom. De förslagen efterfrågar vi. Vi undrar var de är.

Jag uppfattar inte att statsrådet vill slå sig till ro, men han är lite tillbakalutad i sitt svar när han säger att trenden vad gäller vårdskador har förbättrats.

Jag har tagit del av samma rapport som statsrådet har tagit del av, Skador i vården. Den pekar på de 100 000 patienter som fortfarande får vårdskador i onödan. Det finns en nedgång i andelen vårdskador, men trenden visar tydligt att de har börjat öka igen. Andelen vårdrelaterade infektioner och trycksår växer också igen, och i dessa sammanhang ska man nämna att inte minst vårdstädning och vårdhygien är livsviktigt. Även antalet anmälda vårdskador till patientförsäkringen har ökat de senaste åren.

Man kan alltså inte slå sig till ro och vara tillbakalutad, utan det gäller att agera och presentera åtgärder och konkreta förslag för att få detta på plats.

Jag har ställt frågan om Klagomålsutredningen. Jag vill gå vidare och ställa frågor om andra konkreta förslag.

Jag tänker till exempel på detta: När man nu diskuterar att göra ännu mer för medarbetarna, är statsrådet beredd att se över utbildningen vad gäller till exempel lokalvårdare? Skulle exempelvis mikrobiologi kunna vara någonting som det är rimligt att få lära sig för att ha rätt kunskaper med sig in på jobbet och därmed kunna göra bättre ifrån sig i det arbete som pågår?

Statsrådet säger att han åker ut och träffar personal runt om i landet. Det tror jag säkert. Jag är också klar över att statsrådet är ute och träffar många landstingsdirektörer och landstingsråd runt om i Sverige. Jag har passat på att fråga dem om regeringen och statsrådet lyfter upp de här frågorna i de samtalen. Hittills har det inte varit någon som hört av sig och sagt att det var en av de prioriterade frågorna som statsrådet och regeringen lyfte upp när de var ute och pratade med landstingen. Jag hoppas självklart att jag har fel på det området och att det är en av de prioriterade frågor som statsrådet har med sig ut i samtalen med huvudmännen för svensk hälso och sjukvård.

Det här var ytterligare ett antal konkreta frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på av statsrådet. Det här är ju en diskussion som mycket väl kan landa i att det är någon annans ansvar. Men till syvende och sist är det så att regeringen styr landet, och patientsäkerhetslagen är ett av de viktiga instrument som regeringen har att hantera. Är regeringen tillräckligt nöjd med den utveckling man ser just nu, eller är man villig att ta några steg framåt och presentera konkreta åtgärder för att se till att inte bara påverka trenden utan faktiskt rädda fler liv?

Gabriel Wikström (S)
Anf. 88 Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Fru talman! Tack än en gång, Cecilia Widegren, för den här debatten!

Jag vill börja med att säga att när jag åker runt på mina sjukvårdsdialoger och träffar alla landstings- och regionledningar är en av de viktigaste frågor vi diskuterar just hur vi ska kunna ställa om svensk hälso- och sjukvård så att vi får ett sjukvårdssystem som bättre kan möta de stora patientgrupper som i dag dominerar. Många gånger är det multisjuka äldre som lider av kroniska sjukdomar och som behöver en helt annan typ av vård och organisering av vården än många grupper behövde under 1900-talet.

En konsekvens av att vården inte riktigt har hängt med tror jag att vi ser just i vårdskadorna. Det är klart att en äldre människa som lider av flera olika sjukdomar och kanske behöver sängplats på sjukhus under längre tid och mycket omsorg också är mer utsatt för olika typer av vårdskador, oavsett om det är trycksår eller infektioner. Om vården inte riktigt är anpassad för att möta den patientens behov, ja, då får vi också problem. Därför är denna fråga en av de viktigaste, och jag har lyft fram den vid alla mina möten.

Den omställningen av vården är jag glad att kunna konstatera att de flesta landsting har inlett. Man har fullt fokus på detta. Man manifesterar det i att skapa mer teambaserad vård, där flera olika specialiteter och yrkesgrupper kan samsas runt en och samma patient för att ge den bästa vården, men också i bättre arbetsdelning. När man har en utbildning till sjuksköterska ska man kanske inte göra också undersköterskornas jobb eller det som tidigare var vårdbiträdenas jobb. Man kanske inte ska ansvara för hela kedjan runt patienten utan få göra just det man är bäst på när man är utbildad till sjuksköterska.

Den här arbetsdelningen behöver komma till stånd. Vi behöver få in fler specialiteter och fler professioner i vården men också uppvärdera det arbete som utförs av inte minst lokalvårdarna.

Här finns det ett viktigt arbete att göra - inte i första hand att producera ny kunskap, för kunskapen om hur man ska städa på bästa sätt och klara vårdhygienen finns där. Men den behöver spridas på ett mycket bättre sätt, och framför allt behöver den på ett bättre sätt tas till vara av dem som jobbar i vården. Man behöver tid för detta, och man behöver ha en situation där man inte hela tiden springer så fort man kan för att hinna med det mest basala, det viktigaste i arbetet, utan faktiskt hinner med alla rutiner.

Det är här jag tror att den resursförstärkning som regeringen har föreslagit kommer väl till pass. Men den måste gå hand i hand med förbättrade rutiner, med ett tydligt ledarskap och med att vi får den nödvändiga omställning av vården som våra patienter är så väl värda.

Cecilia Widegren (M)
Anf. 89 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Vårdskadorna i Sverige i dag motsvarar två fullastade jumbojetplan som kraschar i landet varje år. Det är inte acceptabelt. Det duger inte.

Vi har en lagstiftning som vill motverka detta, och anledningen till att jag har den här interpellationsdebatten i dag igen är att jag vill följa upp de svar som jag gavs för ett år sedan, framför allt om vad som har skett under det här året.

Då sa statsrådet Gabriel Wikström: "För min del är den närmaste tidens åtgärder inriktade på att ta fasta på den kritik som inte minst Riksrevisionen har haft." Riksrevisionen framförde då kritik om tillsyn, stöd för vårdgivarna, långsiktig nationell styrning, fördjupade utredningar av viktiga vårdhändelser och att använda all kunskap och kraft. Hur mycket har skett sedan dess?

Utgångspunkten för att kunna gå från ord till handling är att fylla detta med konkreta åtgärder och hela tiden fylla på. Jag tycker att regeringen och statsrådet i dag lite grann är svaret skyldiga. Det finns oerhört många positiva utvecklingsområden som i dag fungerar fantastiskt i svensk hälso- och sjukvård. Men det var inte därför vi möttes för att ha den här diskussionen. Det var snarare för att säkerställa vad som ska ske i morgon.

Jag är fortfarande djupt oroad. Jag har senast i dag under dagen tagit emot ett antal samtal från människor som känner att de hade förväntat sig mer av svensk hälso- och sjukvård år 2016.

Med en önskan från tidigare riksdagsdiskussioner om en uppföljning av de beslut som Sveriges riksdag har fattat, försök att återkomma till riksdagen med konkreta åtgärder och förslag! Fyll propositionslistan!

Gabriel Wikström (S)
Anf. 90 Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Fru talman! Jag kan börja där Cecilia Widegren slutade, med propositionslistan till riksdagen. Jag tror att det är få saker som gäller vårdhygien, städrutiner eller liknande inom hälso- och sjukvården som löses genom att man har en debatt i riksdagen eller för den delen genom att riksdagen fattar beslut om regeringens propositioner.

Det finns några undantag. Exempelvis bereds Klagomålsutredningen fortfarande vid Regeringskansliet; vi återkommer med den. Det kan finnas ytterligare några.

Den stora poängen när vi stod här för ett år sedan och debatterade exakt samma fråga, och den poäng som jag vill göra här i kväll, är dock att vi har ett bra lagstiftningsarbete på plats. Vad det handlar om nu är att se till att det tillämpas, och så sker i allt större utsträckning.

Cecilia Widegren frågade också om slutsatserna eller vilka åtgärder regeringen har vidtagit efter Riksrevisionens rapport. Det är bland annat de förstärkta medlen och resurserna till IVO. Det handlar om att förbättra tillsynen och ge bättre förutsättningar för en tillsyn som kan återkoppla till verksamheten och i den meningen fungera förebyggande.

Det handlar, som Riksrevisionen tar upp, om problemet att kunskapsstödet inte alltid följs i verksamheten eller att det stöd som ges på nationell nivå inte alltid har varit det bästa. Det är just därför som Socialstyrelsen tillsammans med SKL och en del andra statliga myndigheter har fått i uppdrag att förbättra stödet när det gäller vårdhygien och rutiner för det. Det är för att man i den dagliga verksamheten ska ha så bra förutsättningar som möjligt att göra ett gott jobb.

Vi skulle kunna räkna upp ytterligare insatser och åtgärder, men jag nöjer mig med att konstatera att regeringen tillför resurser och ger uppdrag till myndigheter för att minska vårdskadorna och ge alla en trygg och säker vård.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.