Bristen på utbildning för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden
Interpellation 2006/07:529 av Malmström, Louise (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-11
- Anmäld
- 2007-05-14
- Besvarad
- 2007-05-22
- Sista svarsdatum
- 2007-05-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 maj
Interpellation
2006/07:529 Bristen på utbildning för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden
av Louise Malmström (s)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Det senaste året har svensk ekonomi utvecklats i rekordfart. Tillväxten har varit hög och sysselsättningen ökar, samtidigt som både räntor och inflation varit låga. Mot jobbtillväxten framträder dock allt tydligare ett stort hot – bristen på utbildad arbetskraft.
Alltför många i åldern 24–65 år i vårt land saknar fortfarande en fullständig gymnasieutbildning och många av dem står väldigt långt från en plats på arbetsmarknaden. Samtidigt varnar allt fler branscher för brist på arbetskraft med rätt kompetens och efterfrågar olika former av vuxenutbildning och kompetensutveckling.
Det rimliga vore att nu satsa på utbildning av vuxna i olika former för att snabbt anpassa arbetskraften till de behov som finns på arbetsmarknaden. Ett exempel på en sådan satsning skulle kunna vara de yrkesinriktade ettåriga utbildningar som Skolverket förra mandatperioden fick i uppgift att föreslå kursplaner för.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet hur han avser att anpassa utbudet av olika slags kompetensutveckling för vuxna till arbetsgivarnas behov samt hur han vill stötta den grupp personer med lägst utbildning som i dag är arbetslösa att utbilda sig och därmed bli efterfrågade på arbetsmarknaden.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:529
Webb-tv: Bristen på utbildning för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:110 Tisdagen den 22 majProtokoll 2006/07:110 8 § Svar på interpellation 2006/07:529 om bristen på utbildning för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden
Protokoll från debatten
Anf. 33 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Louise Malmström har frågat mig hur jag avser att anpassa utbudet av olika slags kompetensutveckling för vuxna till arbetsgivarnas behov samt hur jag vill stötta den grupp personer med lägst utbildning som i dag är arbetslösa att utbilda sig och därmed bli efterfrågade på arbetsmarknaden.
Jag bara konstaterar att jag de senaste månaderna har besvarat en rad frågor med exakt samma innebörd. Men jag gör det gärna igen.
Regeringens politik för fler jobb, tillsammans med en förbättrad konjunktur, leder nu till att läget på arbetsmarknaden ljusnar. Det minskar trycket på vuxenutbildningen rätt radikalt, och det ger kommunerna större möjlighet att satsa på utbildning för dem som har de största behoven. Andra utbildningsformer med statlig finansiering, som kvalificerad yrkesutbildning och påbyggnadsutbildning som genomförs i samverkan med arbetslivet, ger många möjligheter till kompetensutveckling för dem som har de största behoven av kompetens för att komma in på arbetsmarknaden.
En av regeringens utgångspunkter är att resurserna inom vuxenutbildningen ska riktas till dem som har ett stort behov av sådan utbildning. I dag finns en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar grundskolan. Regeringen kommer att utreda hur en liknande rättighet ska kunna införas för gymnasiala studier.
En annan utgångspunkt för regeringens politik är att kommunernas självstyre ska respekteras. Det är kommunerna som själva bäst kan avgöra behovet av utbildning och utifrån det besluta om vilken vuxenutbildning de ska erbjuda sina kommuninvånare. Detta skapar förutsättningar för en uppläggning av utbildningar utifrån såväl individens behov som det lokala behovet av arbetskraft. Genom en sådan anpassning kan arbetslösa personer boende i kommunen få utbildning samtidigt som arbetslivet får relevant kompetens. Det innebär att dessa frågor måste initieras, anpassas och genomföras av kommunerna i samverkan med utbildningssidan och övriga politikområden.
Anf. 34 Louise Malmström (S)
Herr talman! Först vill jag tacka statsrådet Björklund för svaret på min interpellation. Att jag ställer den här interpellationen beror på att jag vill sätta fokus på två aspekter av utvecklingen i Sverige i dag som jag tycker är oroande.
Den ena aspekten handlar just om den grupp människor som i dag står utanför arbetsmarknaden och som riskerar att låsas fast utanför. Det är en grupp människor som på grund av att de har stora kunskapsluckor inte kan ta de jobb som erbjuds och som behöver påfyllnad i form av olika slags utbildning. Eftersom många av dem har dåliga erfarenheter av tidigare studier är de ofta svårmotiverade, men när de väl har fått in en fot i studier eller tagit sig ut på arbetsmarknaden tillhör de faktiskt ofta dem som har mest att bidra med av alla.
Som jag ser det är det oerhört betydelsefullt för alla att det finns en väl utbyggd vuxenutbildning med många olika vägar där de här människorna kan utvecklas och gå från utanförskap till delaktighet i arbetslivet och samhället i övrigt. Ingen har att vinna på att klyftorna i vårt samhälle vidgas.
Den andra aspekten handlar om det stora hotet mot den gynnsamma utveckling som vi ser just nu när det gäller tillväxt och arbetstillfällen. Jag bor i Norrköping i Östergötland. Om man söker i Norrköpings Tidningar, Folkbladet och Östgöta Correspondenten efter artiklar som handlar om bristen på utbildad arbetskraft de senaste månaderna får man mängder av träffar.
Många av de nya jobb som kommer blir svåra att besätta, berättar Lars Holm på Företagarna i Folkbladet och förklarar att bristen på utbildad arbetskraft är så stor att så mycket som 25 procent av de nyanmälda jobben kommer att bli mycket svåra att tillsätta. Länsarbetsnämndens utredare Jens Lottenberg säger till Norrköpings Tidningar att vi närmar oss en situation där bristen på utbildad arbetskraft blir allvarlig och att det är det som håller arbetslösheten uppe i vårt län.
Vi socialdemokrater har haft och har strategier för att angripa båda de här problemen. För att locka dem från studieovana hem med dåliga skolerfarenheter har vi haft rekryteringsbidrag och korttidsstudiestöd. Vi har byggt ut högskolan, infört 25:4-regeln och studerandevillkoret. Vi har satsat på flexibel lokal och regional utbildning för vuxna så att det plötsligt har blivit möjligt även för ensamstående morsor i glesbygd att börja studera och förverkliga sina utbildningsdrömmar. Allt det här försvinner nu. Jag vill veta vad ni har att komma med i stället.
När det gäller utbildning för att möta arbetsmarknadens behov föreslår vi i vår alternativa vårbudget en fördubblad satsning på kvalificerad arbetsmarknadsutbildning. Ni drar undan resurser så att det blir omöjligt för arbetsförmedlingarna att erbjuda nya program för arbetslösa i år. Det innebär till exempel, fick vi veta när utbildningsutskottet hade utfrågning om svenska för invandrare nyligen, att en kommun som Göteborg som har bedrivit framgångsrik utbildning tillsammans med arbetsförmedlingen för att få ut nyanlända invandrare med låg utbildning snabbt på arbetsmarknaden tvingas sluta med det.
En annan idé som vi hade var de yrkesinriktade ettåriga utbildningar på komvux som Skolverket fick i uppdrag att ta fram kursplaner till. Det uppdraget är slutfört i mars. Nu vill jag veta vad som händer, om det blir några sådana som så väl skulle behövas.
Herr talman! Min oro stillas tyvärr inte av att ta del av Björklunds interpellationssvar, mest kanske för att det inte känns som att det stämmer så bra överens med verkligheten. Han säger att den förbättrade konjunkturen ger kommunerna möjlighet att satsa på dem med låg utbildning och störst behov. Men man har ju dragit ned det statliga stödet för vuxenutbildning och dessutom fördelat det till kommuner som har högre utbildningsnivå från kommuner som har låg utbildningsnivå. Så då har de inte så mycket att satsa.
Han säger att kvalificerad yrkesutbildning och påbyggnadsutbildningar ger många möjligheter till kompetensutveckling. Men man har ju försämrat möjligheten att finansiera de studierna.
Nej, som sagt, jag tackar för svaret, men min oro för dem som står längst från arbetsmarknaden kvarstår.
Anf. 35 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Menar Louise Malmström på fullt allvar att den långa problemkatalog som redovisas här om situationen i Östergötland, och som jag känner igen från många andra håll, skulle ha skapats under mina sex månader som skolminister? Är det på fullt allvar som Louise Malmström står och påstår detta?
Det är nog snarare mina företrädare i den socialdemokratiska regeringen som borde anklagas. Vi försöker göra något åt problemen med yrkesutbildningar. Svensk yrkesutbildning har alldeles för låg kvalitet. Den befinner sig i en djup kris. Det beror på Socialdemokraternas gymnasiereform som genomfördes i början på 90-talet.
Att 40 procent av de ungdomar som börjar gymnasiets yrkesutbildningar hoppar av eller slås ut och blir underkända är huvudproblemet. Det är för dessa ungdomar som Louise Malmström sedan ska reparera det med olika insatser i vuxenutbildningen. Men tänk om skolan kunde fungera bättre så att de blev godkända, gick ut i yrkesutbildningar och fick en yrkesträning i stället i gymnasieskolan!
Jag har fått ta emot skäll i sex månader av Socialdemokraterna för den neddragning av statsbidraget till vuxenutbildningen som vi genomförde i höstens budget. Nu plötsligt, sedan några veckor tillbaka, hörs det inget skäll längre. Varför då? Jo, för att Socialdemokraterna accepterar hela nedskärningen i sin vårbudget. Det föreslås ju inte längre något påslag i den socialdemokratiska vårbudgeten. Ni accepterar den neddragningen. Annars hade ni väl lagt på de pengarna igen, antar jag.
Rekryteringsstödet återfinns inte i er vårbudget för att återinföras. Ni står och skäller på mig, men ni accepterar det ju i er vårbudget. Det föreslås inte att det ska återinföras. Ni accepterar de här förändringarna. Det är klart att man skäller på allt som rör sig när man har förlorat ett val, men sanningen är att när ni nu sju åtta månader efter valet ska lägga en budget så accepterar ni de förändringar som vi föreslog i höstas.
Men jag diskuterar gärna framtiden för svensk yrkesutbildning, om vi nu lämnar den politiska retoriken åt sidan. Jag diskuterar det gärna. Komvux i Sverige infördes på 1960-talet. Egentligen är det märkligt att vi alla i 40 år har suttit och förvaltat komvux och accepterat att det nästan bara består av teoretisk utbildning. För den som är snickare och vill bli lärare är det fullt möjligt att gå komvux och läsa in de teoretiska kurserna. Men för den som är lärare och vill bli snickare - jag hoppas att det inte finns så många - och för andra personer med teoretisk utbildning som vill ha ett praktiskt yrke är det nästan omöjligt att få den utbildningen inom vuxenutbildningen.
Vi behöver seriöst diskutera en breddning av vuxenutbildningen för framtiden att också omfatta yrkeskurser och yrkesutbildning. Jag är fullt beredd att diskutera det - det har jag sagt vid flera tillfällen tidigare - och det kommer att ligga i regeringens politik för vuxenutbildningen att bredda det till mer yrkesutbildning.
Grundproblemet är dock att gymnasiets yrkesutbildning har för låga resultat. Det beror på de gymnasiereformer som genomfördes för 15 år sedan i Sverige. Avhoppen är enorma, och Sverige har nästan ingen lärlingsutbildning alls, företagsförlagd yrkesutbildning, vilket man har i de flesta andra länder där man också har mindre problem med kompetensförsörjningen i yrkena.
Jag har stor respekt för de problem som Louise Malmström tar upp. Låt oss gemensamt lösa dem. Men det kan inte vara på fullt allvar som Louise Malmström menar att de problemen har skapats under mina sex månader som skolminister.
Anf. 36 Louise Malmström (S)
Herr talman! Nej, Jan Björklund, jag har inte alls sagt att problemen har uppstått under dina sex månader. De här problemen har funnits länge. När det gäller den lärlingsutbildning som ni föreslår får den kalla handen av näringslivet när man frågar dem. Reaktionerna på era förslag har inte låtit vänta på sig. Nu är det faktiskt ni som styr. Jag frågar: Hur vill du lösa problemen?
Vi hade vuxenutbildningsdebatt här i kammaren för någon månad sedan, och då var du inte här. Jag frågade dina allianskamrater i utskottet om de över huvud taget hade någon ambition att försöka minska snedrekryteringen till högre utbildning och lyfta dem som står längst från arbetsmarknaden och motivera dem till utbildning.
Har ni helt enkelt den krassa synen att de som inte föds i studievana hem med silversked i munnen ska stå utan val? Är det för deras skull som ni vill pressa tillbaka löner och villkor och låta låglönejobbssektorn expandera? Jag fick inga svar på det.
Nu vill jag ställa samma fråga till dig. Vill du göra någonting för den här gruppens rätt till kunskap och utveckling? Vilka strategier har ni i så fall för det?
Vi gjorde ett flertal försök. Jag säger absolut inte att allt vi gjorde var perfekt. Men vi nådde i varje fall en del resultat. Vi minskade snedrekryteringen. Vi kunde säkert ha gjort mer. Vi hade förmodligen också gjort det om vi hade fått chansen.
De försök som vi gjorde, de stöd som vi införde, och så vidare, tar ni nu bort. Ni försämrar, och ni skär ned. Struntar ni i den här gruppen? Är allt tal om utanförskap bara snömos, eller har ni andra strategier för att angripa det? Vilka är i så fall de strategierna?
Anf. 37 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är flera frågor som Louise Malmström ställer som är väldigt centrala. Hur ska fler få jobb? Hur ska fler människor som står långt från arbetsmarknaden komma in? Det är en lång rad åtgärder som inte bara handlar om utbildningspolitik som är svar på de frågorna.
De prognoser som Konjunkturinstitutet nu ger oss visar att man gör bedömningen att med den politik som nu förs i Sverige kommer sysselsättningen i Sverige att vara högre än vad den varit sedan 60-talet om ett par år. Det är huvudlösningen på de problem vi talar om.
Det finns fler jobb som erbjuds. Det är långt många fler. Det är denna regering som når det mål som Göran Persson satte upp om låg arbetslöshet och hög sysselsättning. Den socialdemokratiska regeringen nådde aldrig dit. Det är den här regeringen som kommer att göra det.
För att ytterligare skjutsa på utvecklingen behöver vi en bra utbildning. Flaskhalsen har varit gymnasiets yrkesutbildning. Det har varit en flaskhals. Otroligt många ungdomar slås ut, hoppar av och blir underkända.
Den föregående regeringen gjorde en liten ansats i den reform som kallades för Gy 07. Min bedömning är att den reformen var fullständigt otillräcklig. Därför blåste vi av den. Vi gör en större reform om två år. Huvudinriktningen är ett kraftigt lyft av svensk yrkesutbildning.
Både LO och Svenskt Näringsliv välkomnar reformen. Det finns enskilda företag som säger: Vi behöver inga lärlingar i vår bransch. À la bonne heure, om de inte har några problem är det okej. Men Svenskt Näringsliv och inte minst LO välkomnar reformen.
LO, Louise Malmström, är mycket kritiskt till den förra regeringens ambitioner att alla ska bli högskolebehöriga och att 50 procent av varje årskull ska gå vidare till högskolan. De var mycket kritiska till det. Alla ungdomar vill inte bli akademiker. Alla kan inte bli akademiker. Det är till och med så att samhället inte fungerar om alla är akademiker.
Vi måste uppvärdera yrkesarbetskraften. Det är vad jag tycker har varit den föregående regeringens huvudproblem när det gällt synen på utbildning. Man har så till den grad nedvärderat yrkesutbildning. Attityden har varit att alla ska bli akademiker. Det är därför vi har sådan kris på yrkesprogrammen i dag på gymnasiet.
Vi måste låta yrkesprogrammen få fokusera på yrkesämnen, yrkeskunskaper och yrkesutbildning. Då kommer också fler ungdomar att gå ut de utbildningarna, få en yrkesexamen och kunna bli anställningsbara. Det är vad det går ut på. Det är kärnan i Louise Malmströms fråga.
Utöver det behöver vi också, precis som Louise Malmström pekar på, en vuxenutbildning. Det är en utbildning för vuxna eller sådana som har gått ur gymnasiet som också har yrkesinriktning. Vi behöver en vuxenutbildning som också tillgodoser behovet av yrkeskurser, och vi behöver kvalificerad yrkesutbildning.
Den här regeringen har nu tagit ställning för att vi i Sverige ska inrätta en yrkeshögskola, det vill säga en kvalificerad utbildning också för yrkesämnen. Vill man läsa akademiska ämnen på högskolan går det utmärkt. Vill man efter gymnasiets yrkesutbildningar studera på en högre kvalificerad nivå har det hittills inte funnits några enhetliga statliga regleringar om detta. Vi ska inrätta en yrkeshögskola i Sverige.
Det är en rad reformer på gång som kommer att lösa de problem som Louise Malmström skissar på. Jag delar problembilden. Just nu är det överhettning i en rad branscher. Man får inte arbetskraft trots att man söker och att det finns människor som är arbetslösa, men de har inte rätt utbildning. Jag delar den uppfattningen.
Den politik som regeringen för är på väg att adressera flera av de problemen. Men det är först nu det sker. Det var under den gamla regeringen som problemen skapades.
Anf. 38 Louise Malmström (S)
Herr talman! Apropå vad som sades om vad man hinner på sex månaders regeringsinnehav kan man reflektera över om ni tror att det är era sex månaders regeringsinnehav som har lett till att arbetsmarknaden utvecklas som den gör i dag.
Det handlar inte om att ge alla högskolebehörighet och att alla ska bli akademiker. Det handlar om att anpassa sig till arbetsmarknadens behov och krav och att kunna leva ett gott och aktivt liv.
Nu talar vi heller inte om gymnasiereformen. Faktum är att du inte svarar på frågan om du vill göra någonting för den grupp som inte kan ta de här jobben. Trots att det finns jobb kan 25 procent av jobben inte tillsättas. Det finns ingen som kan ta de jobben. De som är arbetslösa står så långt från arbetsmarknaden och behöver kunskapspåfyllnad.
Jag kan inte låta bli att fundera över om Björklund och hans regeringskamrater ändå har fattat något slags avsiktligt beslut att hålla tillbaka dem som hör till den grupp som ni brukar kalla för "utanförskapet" att fortsätta att hålla dem utanför. Annars växer kanske inte låglönejobben fram på det sätt som ni önskar.
Jag vill minnas att samtliga allianspartier hade någon representant som i valrörelsen uttryckte just att vi har för lite låglönejobb i Sverige. Kanske är det så att det är okej att de lämnar utanförskapet med en stortå. De får låglönejobb med taskiga villkor. Men de får inte samma möjligheter som andra att utvecklas och ta del av samhället i övrigt.
De ska arbeta och sköta sitt. Men de ska inte höja sina röster och ställa krav. Det tycker jag i så fall är en väldigt krass och tråkig syn. Den bromsar dessutom upp tillväxten och löser inte problemen med arbetslösheten.
Anf. 39 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Fler människor är på väg att få jobb i Sverige än någonsin tidigare. Skulle inte Louise Malmström kunna vara lite glad över den utvecklingen? Måste man vara så bekymrad över att utvecklingen går åt rätt håll nu bara för att det är en borgerlig regering? Kan man inte vara lite positiv när det går så bra för Sverige?
Konjunkturinstitutets prognos visar att det ska gå ännu bättre för Sverige med den politik som förs. Det är klart att den nya regeringen tillträdde i ett läge med en gynnsam konjunktur. Men visst kunde man ha slarvat bort det om man fört fel politik.
Konjunkturinstitutet är vårt oberoende organ som tjänar alla regeringar. Det säger att de åtgärder som regeringen nu genomför skjutsar ytterligare på så att det blir ännu fler jobb och ännu högre sysselsättning. Det är inte den gamla politiken utan den nya politiken som gör det.
Jag konstaterar återigen att Louise Malmström och hennes partikamrater under hela vintern har skällt på neddragningar på komvux. Men i den vårmotion som Socialdemokraterna själva lade fram för några veckor sedan accepterar man den neddragningen. Man tycker tydligen att det var en rätt avvägning.
I er vårmotion föreslås rekryteringsstödet inte komma tillbaka. Kan du inte nämna det i dina inlägg? Du skäller på att vi tar bort rekryteringsstödet. Men ni föreslår inte själva att det ska återinföras. Det är väl en ganska viktig kompletterande information, kan man tycka.
Var lite glad, Louise Malmström. Det går bättre för Sverige nu!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.