Bristen på ekomat
Interpellation 2013/14:538 av Matilda Ernkrans (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-05-28
- Överlämnad
- 2014-05-30
- Anmäld
- 2014-06-02
- Besvarad
- 2014-06-11
- Sista svarsdatum
- 2014-06-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Den senaste tiden har många kunder i svenska matbutiker som letar efter ekovaror mötts av tomma hyllor och skyltar som upplyst dem om att butiken har leveransproblem för dessa varor.
Vi har sett en kraftig ökning i efterfrågan av ekomat i Sverige. Försäljningen av ekologiskt har ökat under hela 2000-talet. Den senaste officiella statistiken visar att 2012 ökade försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige med 12 procent. Men den senaste tiden uppger butikskedjorna att de sett en exceptionell ökning. Enligt Coop ökade kedjans försäljning av ekomat med 23,5 procent förra året.
Men det är uppenbart att efterfrågan inte kunnat mötas upp av svensk produktion. För ägg är butikskedjornas möjlighet till import begränsade p.g.a. salmonellareglerna, och därför gapar hyllorna för ekoägg ofta tomma idag. För andra livsmedel blir det import för att täcka upp bristen på svenska ekovaror.
I dag importeras 50 procent av ekovarorna. Det hade inte behövt vara så. Sverige har legat långt framme i att utveckla det ekologiska och har hög konkurrenskraft. Produktionen är fortfarande näst högst i EU (procentuellt).
I början av förra mandatperioden sänkte regeringen stöden till ekologisk odling. De sänkta ersättningsnivåerna, som i genomsnitt minskat 10–20 procent jämfört med den föregående programperioden enligt Jordbruksverket ledde till att lantbrukarna blev mer tveksamma till omläggning och att färre lantbrukare tecknar nya åtaganden.[1]
Min fråga till landsbygdsministern är.
Nu är vi inne i ett nytt landsbygdsprogram och hur ska landsbygdsministern göra för att återvinna de jobb på landsbygden som nu gått förlorade p.g.a. att ekoboomen inte kunnat följas upp av svensk ekoproduktion?
[1] Riksdagens utredningstjänst Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion 2010/11:RFR1
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:538
Webb-tv: Bristen på ekomat
Dokument från debatten
- Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:123 Onsdagen den 11 juniProtokoll 2013/14:123 Svar på interpellation 2013/14:538 om bristen på ekomat
Protokoll från debatten
Anf. 137 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig om hur jag nu när vi är inne i ett nytt landsbygdsprogram ska göra för att återvinna de jobb på landsbygden som har gått förlorade på grund av att ekoboomen inte har kunnat följas upp av svensk ekoproduktion.
Låt mig allra först säga att jag delar Matilda Ernkrans syn att satsningar på ekologisk produktion är viktiga, bland annat för uppfyllelsen av flera av riksdagens miljökvalitetsmål. Jag och regeringen anser att ekologisk produktion är en viktig del för att Sverige ska kunna ha en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och livsmedelsproduktion.
Det är viktigt att komma ihåg att marknaden har en stor betydelse för utvecklingen av den ekologiska produktionen. Som Matilda Ernkrans nämner har den ekologiska livsmedelsförsäljningen ökat kraftigt under de senaste åren. Under 2013 ökade försäljningen till 11,6 miljarder kronor, vilket är glädjande. Konsumenternas intresse för ekologiska livsmedel är stort, och den senaste trenden visar på att konsumenten efterfrågar produkter med hög kvalitet. Den positiva utvecklingen av marknaden kommer i sin tur att ha en positiv inverkan på utbudet och den ekologiska produktionen. Finns det en stor efterfrågan kommer intresset bland lantbrukarna för att ställa om till ekologiskt likaså att öka.
Det gläder mig att vi nu också ser en positiv utveckling på utbudssidan de senaste åren. Den ekologiska produktionen i Sverige ökar ständigt. Arealen jordbruksmark som var helt omställd ökade under 2012 med 10 procent jämfört med 2011. Vi får inte heller glömma att Sverige, precis som Matilda Ernkrans påpekar, har näst störst andel ekologisk odling i hela världen. Likaså har vi under de senaste åren sett en ökning av produktionen av mjölk och ägg samt nöt-, gris- och fågelkött. Jag anser att det är viktigt att vi producerar mer mat i vårt land och är övertygad om att den ekologiska produktionen har alla möjligheter att fortsätta sin positiva utveckling. Det är därför regeringen i landsbygdsprogrammet för 2014-2020 satsar 3,9 miljarder kronor för att stimulera ekologisk produktion, och det är därför ekologisk produktion är fortsatt angelägen att stimulera inom Matlandet. Vi bör inte heller glömma att ekologisk produktion dessutom var en av de prioriterade ersättningar som regeringen beslutade om att förlänga i landsbygdsprogrammet under 2014. Jag kan däremot bara beklaga att landsbygdsprogrammet inte har blivit klart förrän nu på grund av sena beslut i EU, men så snart programmet är på plats är min förhoppning att fler ekologiska lantbrukare vågar satsa.
Förutom ambitiösa satsningar på miljöersättningar till jordbruket i landsbygdsprogrammet vill jag lyfta fram att regeringen satsar inom flera andra områden. Vi främjar ekologisk produktion som omfattar hela livsmedelskedjan. Till exempel satsas medel inom Matlandet samt på forskning.
Avslutningsvis vill jag betona att utgångspunkten för den svenska regeringen är att vi ska ha en miljömässigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och livsmedelsproduktion i Sverige. I det sammanhanget utgör ekologisk produktion en viktig del.
Anf. 138 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! I dag lämnade OECD sin rapport över hur svensk miljöpolitik har utvecklats de senaste åtta åren. Det man kan säga är positivt med rapporten är att vi kan konstatera att en ambitiös miljöpolitik också bär jobb och välfärd. Det känns bra för mig som socialdemokrat att få detta bekräftat från OECD.
Men OECD pekar också på att Sverige har uppenbara bekymmer när det gäller övergödningen och den biologiska mångfalden. I båda dessa delar är det ganska enkelt att konstatera att en ökad ekologisk produktion, en ökad ekologisk konsumtion och mer av ekologisk mat skulle göra skillnad till det bättre. Det gäller inte bara Sverige, utan det gäller också för andra länder att ställa om i denna riktning.
Det ekologiska minskar helt enkelt vår klimatpåverkan eftersom man använder mindre handelsgödsel, men det ökar också den biologiska mångfalden eftersom man inte använder kemikalier och inte heller handelsgödsel i sig.
Det gläder mig i svaret från landsbygdsministern att han säger att ekologisk produktion är någonting som finns med i regeringens politik. Jag tyckte mig till och med höra att ministern anser sig stå bakom ekologisk produktion och konsumtion. Det har tidigare inte varit riktigt så enkelt att få landsbygdsministern, som har styrt området under åtta års tid, att säga detta. Det känns snarare som att man får dra ur landsbygdsministern någonting positivt någon gång om ekologisk mat och ekologisk produktion och konsumtion.
Det finns till och med citat som jag har nämnt tidigare när det gäller landsbygdsministern. I Blekinge läns tidning i mars i år säger landsbygdsministern: Det är inte så viktigt för mig om maten är ekologisk, kravmärkt eller rättvisemärkt. Det spelar inte så stor roll. Om detta är ett felaktigt citat tycker jag att det skulle vara viktigt att landsbygdsministern berättade det för riksdagens kammare och för dem som är intresserade av mer ekologisk mat.
För min del finns det flera olika skäl till att vi behöver ha ett djupt genomgripande engagemang för den ekologiska maten. Det handlar naturligtvis om miljöskäl, men vi vet också att allt fler konsumenter bryr sig om vilken mat de lägger på sin tallrik. Man vill ge riktigt bra mat till sina barn, till barnen i förskolan eller till de äldre i äldreomsorgen.
Det handlar också om det som jag har ställt frågan om i denna interpellation, nämligen att vi ser att efterfrågan på det ekologiska ökar. Trots att landsbygdsministern har styrt och ställt i det här landet under åtta års tid har ministern inte klarat av att i tillräckligt stor utsträckning ta hem de ekologiska jobben.
Det är klart att den ekologiskt producerade maten ska produceras här i Sverige. Det är klart att vi ska se till att våra lantbrukare kan få bättre inkomster och fler jobb genom att det är vi som producerar den ekologiska maten som människor uppenbarligen efterfrågar.
Jag skulle vilja höra vad ministern har för nya förslag för att få fart på den ekologiska produktionen.
Anf. 139 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Matilda Ernkrans och Socialdemokraterna brinner för att den svenska produktionen av just ekomat ska öka. Jag instämmer i landsbygdsministerns svar att ekoproduktionen är en viktig del av svenskt jordbruk och att Sverige har ett av världens mest generösa ekostöd och näst störst andel ekologisk produktion i hela världen. Trots att ekomatsmarknaden i Sverige omfattar ca 5 procent av produktionen avsätts mer än 10 procent av landsbygdsprogrammets resurser till ekostöd.
Jag vill tillföra några viktiga fakta till debatten. De senaste 25 åren har svensk ekomatsproduktion mångdubblats. Ekomaten svarade 2013 för 4,3 procent av livsmedelskonsumtionen i Sverige, trots att priset är 30-60 procent högre. Det är en mycket positiv utveckling för eko. Däremot har tyvärr världens främsta vanliga miljövänliga jordbruk, det svenska, under några decennier tyvärr backat hela 25 procent vad gäller produktionen av mjölk, nötkött och griskött. Samtidigt har matimporten från länder med sämre miljö- och djuromsorg fördubblats från 25 till över 50 procent av svensk matkonsumtion. Det är högst i Europa.
Landsbygdsministern och Centerpartiet har drivit på av all kraft i Alliansen för att bryta denna utveckling. Det har vi gjort genom att sänka skatter och kostnader för jordbruket, genom att fullt ut använda EU:s landsbygdsprogram och genom offensiva projekt som Matlandet Sverige. Tyvärr vill Socialdemokraterna införa olika nya skatter för jordbruket, vilket skulle försämra lönsamheten och konkurrenskraften och flytta jordbruk till andra delar av Östersjön som läcker mer än det svenska.
Matilda Ernkrans pekar på att hälften av ekomaten importeras och att ekostödet därför bör öka liksom de politiska ekomålen. Visst ska den hälft av ekomatsimporten som kan produceras i Sverige gärna produceras här. Men, Matilda Ernkrans, detta gäller i lika hög grad för den mångdubbelt större hälft av hela vår matkonsumtion som importeras från länder med sämre miljö- och djuromsorg. Huvudmålet måste vara att närodlat från hela det svenska jordbruket ska kunna pressa tillbaka den olagliga importmaten som produceras med metoder som i vissa delar inte accepteras i Sverige.
Det svenska jordbruket omgärdas av världens strängaste miljö- och djurskyddsregler. Genom att köpa ursprungsmärkt svenskt bidrar man till att sluta kretsloppen och till biologisk mångfald samtidigt som man vet att djuren har haft det bra och att åkrarna brukas miljöinriktat.
Matilda Ernkrans säger sällan något positivt om det miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av matproduktionen. Jag vill ge henne en chans att göra det. Min fråga till henne och till jordbruksministern är: Måste inte statens satsningar innefatta en förbättrad konkurrenskraft för både det vanliga miljövänliga svenska jordbruket och ekojordbruket?
Jag vill också kort kommentera Matilda Ernkrans kommentar till OECD-rapporten. Sverige använder mindre handelsgödsel än andra länder. Det finns inget annat land i världen som har en handelsgödselskatt. Och jag ifrågasätter om OECD råder andra länder till detta.
Ekojordbruket läcker inte mindre än annat jordbruk, snarare mer på grund av mycket användning av kvävefixerande grödor och stallgödsel. Läckage till Östersjön får vi alltså arbeta med inom hela det svenska jordbruket. Jag instämmer i att vi ska arbeta för att med all kraft försöka minska detta. Jordbruket jobbar också mycket med olika program som är bra.
Anf. 140 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Konkurrenten till den konventionella maten på butikshyllan är inte den ekologiska maten, eller tvärtom. Konkurrenten till båda alternativen är den importerade maten som många gånger produceras under helt andra förhållanden, både vad gäller miljö- och djurskydd. Detta är en fråga som jag har fokuserat väldigt mycket på och som jag kommer att fortsätta fokusera på inom ramen för visionen om Matlandet Sverige.
Min övergripande vision handlar om att vi måste producera mer mat i vårt land. Vi måste göra det av många skäl. Ett av skälen är miljöskälet. Ett annat skäl är djurskyddsskälet. Ett tredje skäl är den låga användningen av mediciner, som antibiotika, som vi har i vårt land för att få den mat som vi konsumerar här. Matlandet är alltså ett svar på frågan om vad jag vill göra. Jag noterar att Matilda Ernkrans och hennes parti inte har samma ambitioner.
Jag och regeringen anser dessutom att ekologisk produktion är en viktig del för att vi ska ha en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och livsmedelssektor i Sverige. Därför har det inom ramen för det nya landsbygdprogrammet satsats nästan 4 miljarder kronor. Under det här året har vi dessutom förlängt de åtaganden som samhället har iklätt sig, Matilda Ernkrans. Vi har gjort det ensidigt från svensk sida eftersom vi tycker att det är angeläget.
Jag vill också återigen påminna oss alla om att vi inte ska glömma bort att de vidtagna åtgärderna har lett till att vi har den näst största andelen ekologisk odling i hela världen. Till detta ska också läggas, vilket även står i mitt svar på interpellationen, att vi satsar speciella medel på forskning på området för att vi ska ligga i framkant också i framtiden.
Detta är mitt svar på framställda frågor, herr talman.
Anf. 141 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Det finns fler som vill köpa ekologisk mat än vad det i dag finns på våra hyllor i vår svenska handel. Det finns fler som vill köpa ekologisk mat än vad som i dag produceras av våra svenska bönder. Det rymmer i sig både problem och möjligheter.
Landsbygdsministern är som sig bör stolt över det han tycker att han har åstadkommit med sin politik. Han har sin fulla rätt att beskriva sin politik på det sätt som han gör. Men jag skulle vilja beskriva det som att just stödet för omställningen till mer ekologisk odling och till mer offentlig ekologisk konsumtion har varit motsägelsefullt, kortsiktigt, svajigt och utan några specifika långsiktiga besked.
Den här regeringen är uppenbarligen inte beredd att ta nya initiativ för att se till att vi får utveckla och behålla de jobb som en ekoboom nu skapar. Regeringen är inte beredd att sätta upp några styrande mål, varken för ekologisk odling eller för ekologisk offentlig konsumtion. Det har till exempel vårt grannland Danmark gjort. Det har också utvärderats, och man har konstaterat att det har varit viktiga styrmedel för vårt grannland för att få fart såväl på den inhemska ekologiska konsumtionen och omställningen till ekologiskt odlande som på ekologisk export.
Den här regeringen är beredd att inordna Miljöstyrningsrådet under Konkurrensverket utan att skicka med några speciella uppdrag till Miljöstyrningsrådet om att de ska fortsätta jobba med den hållbara livsmedelsupphandlingen.
Genom att lägga in Miljöstyrningsrådet i Konkurrensverket bakbinder man rådet, som inte kan ge detaljerad hjälp till kommuner och landsting för att stödja en offentlig upphandling.
Regeringen är inte beredd att titta på exempelvis den extra kostnad det blir för alla som vill certifiera ekologiskt.
Som jag sade är ministern i sin fulla rätt att tycka att han känner sig nöjd och har lyckats tillräckligt bra med den politik han har företrätt i åtta år och uppenbarligen har tänkt sig att företräda framåt i tiden.
Jag konstaterar att man vill köpa mer ekologisk mat än vad som finns på våra hyllor. Det tycker jag är ett problem. Man vill köpa fler ekologiska produkter än vad som i dag produceras av våra svenska bönder. Det tycker jag är ett problem.
Jag menar att det finns ett antal åtgärder som man kan vidta för att få bättre ordning, bättre styrning och bättre skjuts på den ekologiska maten. Den bär både en bättre miljömässighet och nya jobb.
Vi socialdemokrater lägger inte bara mer pengar på det ekologiska än regeringen. Vi lägger också en miljömålsmiljard som ska stödja kommuner, landsting och andra i samverkan för att nå våra miljömål mer ekologiskt. Det är ett sätt att göra detta på.
Vi vill inte lägga ned Miljöstyrningsrådet utan fortsätta att utveckla och jobba med råd för en hållbar livsmedelupphandling. Det finns uppenbarligen saker man kan göra om man vill ta nya initiativ inför framtiden.
Anf. 142 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Det kom inte ett enda uppskattande ord från Matilda Ernkrans om det svenska jordbruket i dess helhet. Jag tycker att det är trist.
50 procent av vår mat importeras. Det är inte bara ekomat som importeras, utan framför allt vanlig mat.
Det är bra att vi lyfter fram ekoproduktionen, och jag stöder det landsbygdsministern sade i sitt svar. Men vi får inte glömma bort de 95 procent av bönderna som bedriver världens mest miljövänliga vanliga jordbruk.
Det behövs en nystart för världens bästa livsmedelsproduktion. Det behövs en ny stolthet över hur långt Sverige har kommit i att med modern miljö- och djurvänlig teknik producera mycket bra livsmedel. Matlarmen från Danmark om multiresistenta bakterier visar på det svenska miljöjordbrukets stora förtjänster: låg antibiotikaanvändning, ingen klordoppning och ingen salmonella. Centerpartiets politik främjar hela det svenska jordbruket.
Det svenska jordbruket omgärdas av världens strängaste miljö- och djurskyddsregler. Genom att köpa ursprungsmärkt svenskt bidrar man till det ekologiska och det vanliga jordbruket, till att sluta kretsloppen och till biologisk mångfald samtidigt som man vet att djuren haft det bra och åkrarna brukats miljöinriktat.
En procent av de svenska grisarna är ekogrisar. Visst kan de gärna bli fler, men om grisköttsimporten från kontinenten ska kunna trängas tillbaka måste konkurrenskraften stärkas hos världens bästa vanliga grisproduktion. Min uppmaning till Matilda Ernkrans och Socialdemokraterna är: Visst, ha fokus på eko, men glöm inte bort det svenska jordbruket i dess helhet!
Sverige mår väl av ett starkt jordbruk som håller landskapet levande och bidrar till en stark livsmedelsindustri. Det brukar Socialdemokraterna annars vara intresserade av.
Anf. 143 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag är ledsen, men jag måste dementera det Matilda Ernkrans framförde, nämligen att vi skulle ha fört en ryckig politik på detta område och att förutsättningarna inte skulle ha varit fasta och kända.
Vi införde ett program i landsbygdsprogrammet 2007 som gällde till 2013. År 2014 prolongerade - förlängde - vi det som gällde 2007 till 2013. Nu fortsätter vi från 2014 till 2020. Vi har alltså mycket fasta förutsättningar för den ekologiska produktionen i vårt landsbygdsprogram - detta under mer än ett decennium.
Nu kommer jag till den andra dementi jag tvingas göra gentemot Matilda Ernkrans: Vad har detta lett till? Jo, till att vi har näst högst ekologiskt odlad areal i världen. Matilda Ernkrans framhåller Danmark. De har kommit en bit på väg, men inte lika långt som Sverige. De som ligger högst är faktiskt inte Danmark, utan Österrike. Vi har kommit längre än Danmark med de insatser vi har gjort, därav min dementi av vad Matilda Ernkrans sade.
När det gäller upphandlingarna har vi förstärkt upphandlingsstödet från staten till kommuner och landsting, som gör de stora mat- och livsmedelsupphandlingarna. Vi har förstärkt det permanent med - om mitt minne inte sviker mig - 35 miljoner kronor varje år för att man ska kunna göra ordentliga upphandlingar. Jag märker nu att fler och fler kommuner och landsting börjar ta till vara de möjligheter som finns inom lagen.
Är det då så att staten ska tala om vad någon ska köpa? Nej, jag lever i, och jag vill faktiskt leva i, ett samhälle där den som är närmast - den som ska äta - bestämmer vad som ska ätas. Jag tycker inte att staten ska lägga sig i vad jag ska ha i mitt kylskåp, lika lite som jag tycker att staten ska lägga sig i vad kommunerna ska ha i sina kylskåp.
Jag tycker att de lokala politikerna, om de så vill, ska sätta upp mål för olika saker. Vi ska inte sitta här, Matilda Ernkrans, och bestämma över människors vardag.
Ponera att någon vill gå längre än ett mål som du sätter upp här i riksdagen, Matilda Ernkrans. Ska man straffas då? Eller ska den som inte lever upp till målet straffas på något sätt? Nej, jag vill leva i ett samhälle där beslut fattas så nära människor som möjligt. Därför undrar jag vilket samhälle Matilda Ernkrans vill leva i. Det förefaller vara ett samhälle där någon annan högt där uppe, helst här i kammaren, bestämmer vad jag ska äta. Så vill jag inte ha det.
Anf. 144 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Landsbygdsministern säger i debatten att vi inte ska sitta här och bestämma över människors vardag. Det är ett rätt fascinerande uttalande, tycker jag, av den som säger sig vara regeringens företrädare i landsbygdsfrågor - vi ska inte sitta här och bestämma över människors vardag.
Jag skulle vilja hävda att vi faktiskt är valda med förtroende till Sveriges riksdag. Jag känner mig vald med förtroende till Sveriges riksdag för att fatta beslut som i mångt och mycket berör människors vardag.
Den här regeringen har fattat beslut som berör människors vardag. Du, Eskil Erlandsson, har exempelvis fattat beslutet att ta bort skatten på handelsgödsel, vilket har utvärderats av forskare. Tomas Sterner, som är en ansedd forskare och professor i Göteborg, har konstaterat att det ökade utsläppen av dikväveoxid med 160 000 ton per år. Det är väl att påverka människors vardag.
Du, Eskil Erlandsson, har fattat beslutet att inte längre vara i framkant när det gäller att plocka bort bekämpningsmedel från vår svenska mat. Det är väl att påverka människors vardag.
Du, Eskil Erlandsson, har fattat beslutet att det räcker att göra det vi har gjort tidigare inom landsbygdsprogrammet för den ekologiska produktionen och inte ta nya initiativ på andra områden för att stödja den ekologiska maten. Det är väl att styra över människors vardag.
Att hyllorna gapar tomma när människor går in i affärer och vill handla ekomat är en effekt av den politik som har förts och de beslut som har fattas av Sveriges regering och också av Sveriges riksdag, så nog bestämmer också vi över människors vardag.
Men vem som bestämmer spelar roll för vilken vardag människor ska få.
Anf. 145 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Tack för också den här debatten! Även denna debatt är angelägen.
Jag upprepar att konkurrenten till den konventionella maten i butikshyllan som jag ser det inte är den ekologiska maten. Eller tvärtom: Konkurrenten till båda är den importerade maten, som många gånger är producerad under helt andra omständigheter och förhållanden som vi aldrig skulle acceptera i vårt land - därav min strävan att fortsätta att öka den svenska produktionen på olika områden där vi har goda förutsättningar.
Jag har till och med en ambition, som jag tror att Matilda Ernkrans känner till, om att vi ska fortsätta att öka vår livsmedelsexport kring produkter som vi har goda förutsättningar att producera och framställa.
Samtidigt är jag ödmjuk och säger att vi inte har förutsättningar för att producera allt i vårt land. Då måste vi - om vi vill konsumera detsamma - vara beredda att ha en import av mat och produkter som framställs i andra delar av världen.
Med detta vill jag, herr talman, än en gång tacka för debatten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.