Bredband i hela landet
Interpellation 2008/09:533 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-05-14
- Inlämnad
- 2009-05-14
- Besvarad
- 2009-06-01
- Sista svarsdatum
- 2009-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 maj
Interpellation
2008/09:533 Bredband i hela landet
av Eva-Lena Jansson (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
PTS har gjort en bedömning att det sannolikt kommer att vara svårt för operatörerna att på enbart kommersiella villkor bygga ut och uppgradera IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i områden med få användare.
Förutsättningar för att såväl större företag som enskilda företagare och anställda ska ha möjlighet att verka utanför storstäderna kräver att bredband blir tillgängligt i princip i hela landet. Risken är annars att små företag belägna på mindre orter inte klarar av att konkurrera när man inte får samma förutsättningar med bredband som sina konkurrenter i de större städerna. Redan nu finns det dessutom teknik som gör det möjligt att komplettera bredband och därmed få en hundraprocentig täckning över stora områden.
En bredbandsutbyggnad i hela landet är också en förutsättning för att myndigheter, landsting och kommuner ska kunna ge medborgarna en bättre service och utbyggda välfärdstjänster trots stora geografiska avstånd.
Den borgerliga regeringen har visat att man har en övertro på att marknadskrafterna ensamma ska lösa problemet med otillräcklig täckning. Normalt är infrastruktur en angelägenhet för staten även om det nu sker en överföring av kostnader för järnvägsbyggen till kommuner och landsting.
Staten har möjlighet att stimulera bredbandsutbyggnaden genom riktade bidrag för att säkerställa att inte monopolsituationer uppstår.
Min fråga till statsrådet är följande:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stimulera en snabb bredbandsutbyggnad även utanför storstäderna?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:533
Webb-tv: Bredband i hela landet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:125 Måndagen den 1 juniProtokoll 2008/09:125 13 § Svar på interpellationerna 2008/09:533 och 558 om bredband i hela landet
Protokoll från debatten
Anf. 65 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera en snabb bredbandsutbyggnad även utanför storstäderna.
Désirée Liljevall har ställt frågor på samma tema och vill ha svar på vilka åtgärder jag avser att vidta för att den svenska bredbandsutbyggnaden fortsätter i Sverige så att alla får tillgång till en snabb Internetuppkoppling. Désirée Liljevall frågar också när och hur jag avser att implementera EU:s bidrag i bredbandsutbyggnadsprocessen.
Eva-Lena Jansson och Désirée Liljevall uttrycker en oro för att företag och boende i glesbygdsområden inte har samma tillgång till bredband som mer tätbefolkade delar av landet och att företagen därför riskerar att halka efter.
Jag vill börja med att säga att regeringen på många sätt arbetar aktivt för att IT och bredband ska bidra till fler jobb genom fler och växande företag, till utvecklingskraft i alla delar av Sverige och till att förena miljö och företagsamhet.
Sverige har överlag en god tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Enligt Post- och telestyrelsens senaste kartläggning har de flesta hushåll och företag förutsättningar att få bredband via trådbundna eller trådlösa nät. Det som bidragit till denna utveckling är en politik och reglering som stimulerat ökad konkurrens, täckningskrav vid frekvenstilldelning, en hög användning av Internet samt en teknisk utveckling, inte minst av mobilt bredband.
Men vi kan inte blunda för att det finns skillnader. I storstäder kan man i dag välja mellan flera operatörer och olika bredbandsuppkopplingar, medan valmöjligheterna i småorter och landsbygd är mer begränsade. Det finns också områden som saknar tillgång till en fungerande IT-infrastruktur.
Tillgång till IT-infrastruktur och bredband är en viktig fråga för regeringen och något som vi arbetar kontinuerligt med. Statens huvudsakliga roll är att få marknaden att fungera effektivt och ge marknadsaktörerna goda förutsättningar för sin verksamhet. Regeringen har stor tilltro till de drivkrafter som finns på marknaden. Samtidigt är förutsättningarna för att bygga ut ny infrastruktur sämre i de glest befolkade delarna av vårt land. Utmaningen är större i dessa delar.
Staten har ett ansvar för den miniminivå av så kallade samhällsomfattande tjänster som medborgarna har rätt till. Här pågår ett arbete både inom EU och Sverige för att diskutera hur samhällsomfattande tjänster ska definieras och hur nödvändiga åtgärder ska finansieras.
De medel som nu frigörs inom EU kan vara en ytterligare möjlighet i sammanhanget. Regeringen tittar just nu på möjligheterna att använda medlen på ett verkningsfullt sätt inom ramen för en ansvarsfull statsfinansiell politik.
Regeringen har också fått in ett antal förslag som bland annat rör tillgången till IT-infrastruktur och bredband. Det gäller de statliga utredningarna
Effektivare signaler
(Billinger) och
Bredband i hela landet
(Hedén) och förslag från Post- och telestyrelsen. Dessa förslag bereds nu inom Regeringskansliet.
Anf. 66 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Tack, statsrådet Åsa Torstensson, för svaret, även om jag kanske inte är fullt tillfredsställd med svaret.
PTS har gjort en bedömning av hur sannolikt det kommer att vara svårt för operatörerna att på enbart kommersiella villkor bygga ut och uppgradera infrastruktur med hög överföringskapacitet i områden med få användare. Det har Åsa Torstensson kommenterat i svaret på min interpellation, herr talman. Ändå verkar det som att regeringen och dess företrädare har en stor tilltro till marknaden i dessa frågor.
För några veckor sedan var jag på en telekomnätverksträff där frågan om bredband var hetast. Flera av oss här var närvarande. Det som togs upp vid träffen var att man inte såg att marknaden tog ansvaret för att bygga ut.
I en bredbandskartläggning från 2008 som PTS har gjort kan man läsa vilka länder som har gjort politiska prioriteringar av bredband och offentliga investeringar. Frankrike, Finland, Storbritannien, USA, Tyskland och Sydkorea har en officiell strategi. Sverige har det inte. Frankrike, Finland, Storbritannien, USA, Tyskland och Sydkorea har mätbara mål. Sverige har det inte. När man jämför de olika länderna i fråga om investeringar är Sverige sämst i klassen.
Det här är lite illavarslande. Vi har pratat om vikten av att skapa fler arbetstillfällen. Jag lyfte upp i min interpellation, herr talman, att en bredbandsutbyggnad i hela landet är en förutsättning för att myndigheter, landsting och kommuner kan ge medborgarna bättre service. Vi vet att på EU-medicinområdet, äldreomsorg och sjukvård, skulle arbetet underlättas betydligt i glest befolkade delar av landet. Då ser man inte från regeringens sida att man faktiskt borde satsa mer. När jag hörde svaret fick jag uppfattningen att ni tycker att det är viktigt, men jag undrar vad ni gör.
Av svaret framgick följande: "Tillgång till IT-infrastruktur och bredband är en viktig fråga för regeringen och något som vi arbetar kontinuerligt med." Hur då? Vad har i så fall regeringen gjort, herr talman? Det vore viktigt att kunna berätta.
I PTS egen utredning finns ingen officiell strategi och inga mätbara mål. Det går inte heller att se förväntade ekonomiska effekter. I Sydkorea har man räknat på att det ska bli 120 000 nya arbeten. Vad gör regeringen? Väntar man på utredningarna? Pågår ett utredningsarbete? Varför har det i så fall tagit så lång tid? Det har gått snart tre år sedan regeringen tillträdde. Något hade regeringen kunnat göra.
Det här är ett sätt att bidra med nya jobb. Det höjer kapaciteten där marknaden inte vill ta ansvar, men det är också en konkurrenssituation jämfört med andra länder om vi kan utöka antalet medborgare som får tillgång till bredband - framför allt företag runt om i landet.
Herr talman! Vad har regeringen gjort? Varför händer så lite när det gäller officiell strategi och mål?
Anf. 67 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! Jag vill tacka infrastrukturminister Åsa Torstensson för svaret. Det är hedervärt av henne att komma till riksdagen för en interpellationsdebatt mitt under brinnande valrörelse.
Samtidigt handlar faktiskt den här debatten till viss del om EU och hur EU kan påverka bredbandsutbyggnaden i Sverige i en positiv riktning.
Sverige har en väl utbyggd IT-infrastruktur och en bra tillgång till Internet. Det hänger i många stycken samman med de investeringar som gjordes i början av 2000-talet, till exempel bredbandsstödet och hem-pc-reformen.
Det senare kan till och med sägas vara en bidragande orsak till att Sverige tillhör de ledande IT-länderna. Det är olyckligt att den borgerliga regeringen valde att skicka den satsningen till de sälla jaktmarkerna.
Men det finns mycket kvar att göra. Enligt World Internet Institute befinner sig nästan en tredjedel av svenskarna utanför Internetvärlden, med andra ord två miljoner.
Den siffran presenterade institutet vid Internetdagarna i höstas. Samma siffra presenterades året innan. Det betyder att det fortfarande finns massor av svenskar som inte har börjat ta sina första steg på den digitala trappan.
Hur ska man få alla dessa människor att ta sig in i cybervärlden? För mig handlar det om två saker. För det första gäller det att ringa in vilka som har hamnat utanför och aktivt hjälpa dem in. För det andra måste bredbandsutbyggnaden fortsätta, så att alla får snabb tillgång till Internet.
I dag är många uppkopplade jämt, antingen via datorn eller via mobilen. Men för att det ska gå måste det finnas fungerande täckning, och så är det inte på alla ställen i vårt avlånga land. I dag saknar hundratusentals hushåll bredband, och på många platser i Sverige är det total mobilskugga.
Herr talman! Om vi ska kunna behålla och förbättra vår goda position inom bredbandsområdet måste Sverige införa långsiktiga mål och formulera en nationell strategi, precis som Eva-Lena Jansson sade.
Om vi inte gör det och om vi undertrycker behovet av förbättrad bredbandsinfrastruktur riskerar Sverige att hamna i bakvattnet. Det är ingen lyckad framtidssyn om vi vill att Sverige ska vara en ledande IT-nation och om vi vill värna en ekonomisk utveckling av rang.
Bredbandsförslagen har duggat tätt det senaste året. Ett förslag handlar om frekvensutdelningen och ett förslag är att staten ska gå in med 3 miljarder för att alla hushåll ska ha tillgång till bredband. Och nyligen kom Post- och telestyrelsen med sin bredbandsrapport där man efterfrågar tydliga mål och visioner från regeringens sida. Men några sådana har vi inte sett till.
I stället för att ta till sig utredarnas utredningar fortsätter regeringen att utreda.
Kan det vara så att infrastrukturminister Torstensson inte får gehör för en statlig bredbandsutbyggnad i de interna budgetförhandlingarna? Vänder finansministern bort huvudet när infrastrukturministern står med sin tiggarmössa utanför Finansdepartementet?
Anf. 68 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Vi måste tydliggöra politikens och statens roll på IT-området.
I första hand bör staten inte skapa onödigt krångel och onödiga hinder i regelverket. Politiska beslut måste vara tydliga och långsiktiga och främja innovation, teknikspridning och IT-standardisering. Och politikens roll är att ställa krav på robusthet och säkerhet.
Vi verkar för ökad konkurrens på telekommarknaden. Utbyggnad av bredband, både trådbundet och trådlöst, ska i första hand ske i marknadens regi. Politiken och staten ska skapa bra förutsättningar för en fungerande konkurrens utan snedvridningar och hinder.
Eva-Lena Jansson anklagar i sin interpellation den borgerliga regeringen för övertro på marknadskrafterna. Jag ser dock oppositionens övertro på staten, staten som kan allt, är bäst på allt och har råd med allt.
Jag förstår att staten ibland måste hjälpa till, men det tidigare bredbandsstödet, till exempel, användes inte på ett optimalt sätt. Det användes även i de områden där det fanns en vilja från privata aktörers sida att bygga IT-infrastruktur.
Dessutom låter det på Socialdemokraterna som att utbyggnaden av bredband har stannat av medan den senaste statistiken från PTS säger tvärtemot. Bara under ett år har 300 000 fler hushåll och företag fått möjlighet till bredband via fiber.
Men det finns fortfarande mycket att göra. Utbyggnad av IT-infrastruktur, så att man skulle täcka hela landet med högkapacitetsnät skulle kräva, grovt uppskattat, 70-80 miljarder kronor.
Bredbandsutredningen, som bereds just nu på Regeringskansliet tillsammans med Frekvensutredningen, uppskattar att det skulle behövas 7,3 miljarder för att täcka de vita fläckarna just nu. Det innebär 3 miljarder från statens kassa.
Socialdemokraterna föreslår i sitt budgetförslag blygsamma 45 miljoner kronor för IT-infrastruktur.
Man kan fråga sig: Var är resten av miljarderna som behövs för att täcka de fina visionerna? Dessutom var förra årets budgetförslag 100 miljoner kronor. Varför sänker Socialdemokraterna sin ambitionsnivå med hälften?
Är det så att vi ser en splittring inom det socialdemokratiska partiet mellan interpellanterna och partiets ledning, som nedprioriterat IT-infrastrukturfrågan, eller är det en enad linje med mycket snack och ingen finansiering?
Anf. 69 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Vad det gäller interpellationer och EU-valrörelsen är det väl en ömsesidighet. Det är ju interpellanterna som har ställt interpellationerna. Det är därför vi alla finns här i kammaren i dag.
Men låt oss ta den diskussion som Désirée Liljevall hänvisar till! Naturligtvis är det här också en del i att skapa bra förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela EU. Det är därför som det också finns en diskussion med anledning av Recovery Plan om bredbandsutbyggnad.
Därmed är det naturligtvis viktigt att andra länder, förutom Sverige, också har höga ambitioner att skapa bra bredbandsförutsättningar i sina länder för sina hushåll och sina invånare.
Eva-Lena Jansson frågar vad regeringen har gjort och hänvisar till att Post- och telestyrelsen efterfrågar strategier. Det är ju Post- och telestyrelsens uppgift att komma med årliga kartläggningar och följa utvecklingen på bredbandssidan. Det är naturligtvis Post- och telestyrelsens ansvar som myndighet.
Regeringen anser, precis som jag sade, att det först och främst är marknadens aktörer som ska möta sina kunder och tillgodose kundernas behov när det gäller IT-infrastrukturen, eftersom det ligger i marknadsaktörernas intresse.
Men, precis som jag också sade, finns det behov av statliga insatser i de mest glesbebyggda områdena. Därför har regeringen vidtagit åtgärder för att stimulera marknaden. Det är därför som vi har lagt in resurser för kanalisation när det gäller IT-infrastruktur. Det har vi gjort just i syfte att nyttja situationen på ett bra sätt.
Om man ändå gräver runt om i landet i vägar eller annan infrastruktur kan man samtidigt göra bra saker och lägga in tomrör.
Dessutom har vi i ett mycket avgörande, tror jag, långsiktigt beslut avsatt radiofrekvenser för de elektroniska kommunikationstjänsterna. Det tror jag långsiktigt kommer att visa sig vara det avgjort viktigaste beslutet just när det gäller att kunna utveckla mobila bredbandstjänster med mycket bra yttäckning.
Vidare har vi gett möjlighet till skattereduktion när det gäller arbetskostnad vid anslutning av elektroniska kommunikationsmedel till hus genom de ROT-avdrag som finns. Där finns en mycket tydlig koppling till vad staten å sin sida har gjort.
Désirée Liljevall kommenterade att två miljoner människor står utanför. Jag tror att det är oerhört viktigt att identifiera vad "utanför" i det här sammanhanget betyder. Det är ju inte så att man därmed inte har tillgång till Internet, bredbandsuppkoppling, utan det gäller människor som av en eller annan anledning finns utanför användningen av den tekniken. Inte desto mindre ska man vara uppmärksam på detta.
Vi har bett Handisam identifiera vilka åtgärder som har vidtagits för att inkludera dem som trots allt vill vara uppkopplade. Dock vet jag - jag kan visa siffror i det avseendet - att det finns människor som aktivt
väljer
att stå utanför. Det är oerhört viktigt att tala om vad "två miljoner" står för. Det gäller alltså människor som i många sammanhang har valt att inte använda Internet. Det handlar
inte
om att man inte per automatik kan koppla upp sig.
Anf. 70 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag har en ganska stark tro på att staten kan göra saker. Infrastrukturen har vi kommit överens om är ganska bra att staten sköter. Vi vet ju att marknaden inte kommer att ta det ansvaret.
Den här regeringen har valt att överföra kostnader för infrastrukturen - det gäller då till exempel väg och, framför allt, järnväg - på kommuner och landsting. Också i den här aktuella frågan säger man att marknaden ska ta ansvar. Men vi vet att marknaden tar ansvar bara när det är lönsamt - ibland inte ens då.
I svaret från statsrådet, herr talman, står det:
"Staten har ett ansvar för den miniminivå av så kallade samhällsomfattande tjänster som medborgarna har rätt till." För mig är det beträffande samhällsomfattande tjänster inte fråga om en miniminivå utan om någonting som är ganska viktigt. Om vi ska ha en äldreomsorg och en sjukvård som fungerar i hela landet - vi vet att kostnaderna kommer att öka och att behoven med en åldrande befolkning inte kommer att bli mindre - är det bra om IT-infrastrukturen kan användas på ett sådant sätt att det hela underlättas och kostnaden sänks.
Därför ställer jag frågan: Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stimulera en snabb bredbandsutbyggnad även utanför storstäderna?
Det svar jag får är att de medel som nu frigörs inom EU kan vara en möjlighet i sammanhanget samt att regeringen just nu tittar på möjligheterna att använda medlen inom ramen för en ansvarsfull statsfinansiell politik. För mig är en ansvarsfull statsfinansiell politik att människor inte går arbetslösa utan att man gör så som sker i många av de länder som jag hänvisat till, nämligen investerar i infrastruktur som skapar arbeten. Det är ett jättebra användningssätt när det gäller statsfinanserna.
Tycker inte regeringen att det är lite pinsamt när PTS säger att man inte har en officiell strategi eller mål på området? Det borde i alla fall kännas lite tråkigt.
Som jag har skrivit - detta är viktigt - tycker jag att det, om man stimulerar bredbandsutbyggnaden, borde finnas förutsättningar för att tillhandahålla också öppna nät så att man liksom inte binder in via olika operatörer. Just nu pågår en diskussion. Operatörerna är beredda att bygga bredband, men det förutsätter att man kopplar upp sig mot dem och tecknar avtal. PTS har kritiserat bland annat hur Telia i Örebro län vill satsa på infrastrukturutbyggnaden. Också det är en frågeställning i sammanhanget.
Jag skulle vilja veta varför regeringen inte har tyckt att det är viktigt att ha en officiell strategi och mål på området.
Anf. 71 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! För inte alltför länge sedan stod jag och infrastrukturministern här under riksdagens frågestund och debatterade bredbandsutbyggnaden. Då hade jag precis fått information om att EU vill satsa 190 miljoner kronor på en bättre tillgång till informations- och kommunikationsteknik på den svenska landsbygden, med särskild tyngd på snabba Internettjänster.
En förutsättning för att få tillgång till EU-pengarna är att Sverige medfinansierar - det gäller 25 procent. Med EU-pengarna skulle det till slut bli 250 miljoner kronor.
I debatten svarade ministern att det handlar om att finna en medfinansiering för detta. Eftersom det vid det tillfället inte gavs utrymme för mig att ställa ytterligare en följdfråga har jag därefter skriftligen gjort det. I det svar som jag fick förra veckan skriver infrastrukturministern att det inte är uteslutet att de kommuner som så önskar är med och medfinansierar. Jag tar mig för pannan!
Är det meningen att kommunerna ska stå för notan när det gäller en statlig angelägenhet, nämligen utbyggnaden av den digitala infrastrukturen i landet?
Just nu befinner vi oss i ett läge där kommunernas ekonomi är hårt ansträngd. Kommunerna har svårt att klara sin kärnverksamhet - vård, skola och omsorg. Inte kan det väl då vara meningen att vältra över ytterligare kostnader på kommunerna, eller hur?
Jag frågar därför igen: Hur avser ministern att implementera EU:s bidrag i bredbandsutbyggnadsprocessen i Sverige?
Anf. 72 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! För att främja bredbandsutbyggnaden har alliansregeringen anslagit 265 miljoner kronor i samband med utbyggnaden av annan infrastruktur åren 2008-2011. Det gäller självklart områden där det inte funnits marknadsmässiga lösningar.
De två miljoner människor som Désirée Liljevall valt att återge statistik om inkluderar även dem som har tillgång till Internet men som av olika anledningar väljer att sällan använda det. Enligt PTS har 98 procent av Sveriges befolkning möjlighet till bredband via olika DSL-uppkopplingar och 35 procent via fibernätet.
Svenska IT-företag är IT-mogna. Redan i januari 2008 hade 89 procent av de svenska företagen tillgång till bredband. Allt fler svenska företag ser IT som en möjlighet att effektivisera verksamheten och även skapa nya intäkter.
I sina interpellationer oroar sig interpellanterna för att företagens konkurrensmöjligheter i glesare delar av landet kan äventyras genom en bristande infrastruktur. Jag förnekar inte att möjligheten till Internetuppkoppling är mycket viktig både för företagande och för sysselsättning. Men om konkurrensfrågor ligger er båda socialdemokrater så varmt om hjärtat kan jag tipsa om en annan åtgärd. Enligt en rapport om konkurrens från World Economic Forum ligger nämligen Sverige mycket bra till. Bland 137 länder ligger Sverige på fjärde plats när det gäller konkurrenskraft. Det som utpekas som största hindret för svensk konkurrenskraft är den svenska skattenivån. Det är kanske en fråga som man i så fall bör driva inom partiet.
Anf. 73 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Till er interpellanter vill jag säga att jag tror att det är oerhört viktigt att förstå - vilket ni naturligtvis gör, även om det inte framgår i debatten - att världen så att säga inte står stilla inom IT-sektorn, framför allt inte inom bredbandsutbyggnadsprocessen och inte i Sverige. Inte heller står det stilla när det gäller marknadens utveckling. Saker är på gång. Ganska mycket händer.
Att 98,9 procent av Sveriges befolkning har via sitt fasta boställe tillgång till Ice.net med en hastighet på 1-2 megabit per sekund har naturligtvis betydelse. Att Ice.net kan täcka 90 procent av Sveriges geografiska yta har också betydelse för tillgången fortsättningsvis.
Vi pratade tidigare om PTS. När det gäller 800-megahertzbandet kommer PTS inom en snar framtid att dela ut tillstånd, något som är oerhört attraktivt och som också innebär att Internetoperatören kan erbjuda snabbt bredband i stora delar av landet.
I fråga om ambitionen att det ska vara svart eller vitt vill jag återkomma till att det inom IT-branschen och bredbandssektorn ligger i sakens natur att det inte står stilla.
Det är teknikutveckling som innebär att det undan för undan skapas nya tekniska möjligheter att nå fler delar av landet.
Till Désirée Liljevall vad gäller Recovery Plan: Det är mycket riktigt två delar i det. I ärlighetens namn ska jag säga att det är precis som det var under Socialdemokraternas tid att det är kommunerna som till oerhört stor del tar kostnaden för bredbandsutbyggnaden. Så har det varit. Det är inte så att staten har tagit detta ansvar, även om ni i dag får det att låta så. När man använder strukturfondsmedel och motsvarande handlar det naturligtvis om regional eller kommunal medfinansiering. I dag gäller det att ta hem dessa pengar, något som naturligtvis måste hanteras under statens utgiftstak. Det arbetet pågår i regeringen för att skapa möjligheter för att hantera detta på bästa sätt.
När vi nu pratar om Internetkoppling och bredbandskapacitet är det inget tvivel om att det är helt avgörande för företagande och de enskilda hushållen runt omkring i landet att vi har bra kapacitet, och det sker ständigt en teknikutveckling.
För att återkomma till en av de utredningar som det tidigare hänvisades till fanns det en analys av det bredbandsstöd som gavs fram till 2007 som gav indikationer på att man har skapat problem som gjort att marknaden har avstått därför att det blir gränsdragningar så fort det finns en statlig medfinansiering. Men i flera sammanhang var det landsbygd och glesbygd som prioriterades vid utbyggnaderna.
Anf. 74 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag fick inte något riktigt bra svar om statsrådet verkligen inte tycker att det är pinsamt att man inte har någon officiell strategi eller något mål på det här området. Jag tycker det.
Jag tycker att det är viktigt att företagare och medborgare oavsett var man bor i landet har tillgång till bredband. Jag hävdar fortfarande att det här är en infrastrukturfråga som borde vara ett statligt ansvarsområde. Jag har aldrig påstått att det den socialdemokratiska regeringen gjorde förra mandatperioden var perfekt. Men jag har den uppfattningen att statlig infrastruktur också ska betalas via staten, för det är en förutsättning för att medborgarna och företagarna ska kunna ha likvärdiga villkor. Det finns väldigt många småföretagare i mitt hemlän, som är ganska glesbefolkat i vissa områden. En förutsättning för att de ska kunna vara med och konkurrera på lika villkor och kunna bo kvar utanför de stora städerna är att vi har en bra bredbandsuppkoppling.
Jag har tagit upp frågan tidigare, och jag har fortfarande inte förstått hur statsrådet vill stimulera till en snabb bredbandsutbyggnad även utanför storstäderna med mer än att hon ska överföra kostnaderna på kommunerna. Jag tycker inte att det är ett tillräckligt bra svar. Jag tycker att man kan stimulera på olika sätt. Var det förra systemet inte tillräckligt bra borde man ha funderat färdigt under de senaste åren, man har haft nästan tre år på sig, och kunnat komma på någonting annat.
Jag hoppas och tror att Åsa Torstensson och regeringen vill ha en bättre bredbandsutbyggnad. Men, herr talman, jag har fortfarande inte hört hur man vill göra mer än att man säger att marknaden ska lösa allting. Där har vi konstaterat tidigare att det gör den inte.
Anf. 75 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! Det måste finnas en politisk ambition att Sverige ska vara världens mest uppkopplade och avancerade land när det gäller elektronisk kommunikation. Bra uppkoppling ska finnas från Ystad i söder till Kiruna i norr. Men att förlita sig helt på marknaden, det vill säga operatörerna, för att en sådan ambition ska bli verklighet tror inte jag på.
Ett litet kundunderlag, tekniska hinder och bristande konkurrens får inte sätta käppar i hjulen och bromsa utvecklingen. Även om du bor och arbetar på landsbygden eller i glesbygd ska du ha tillgång till bredband utan att landets hårt belastade kommuner ska ta ansvaret. Följden kommer annars att bli att rika kommuner klarar det, men mindre rika och mindre täta gör det inte.
Det är bredband till alla som är digital allemansrätt och som ministerns parti, Centerpartiet, pratade så varmt om i opposition. Nu verkar den framåtandan ha fått fötter och stuckit sin kos.
För drygt en vecka sedan presenterade OECD en sammanställning av bredbandspenetrationen i medlemsländerna. Danmark toppar listan, därefter kommer Nederländerna, Island, Norge, Schweiz, Finland och Sydkorea. Sverige hamnar först på åttonde plats.
Den största bredbandsmarknaden i OECD var föga överraskande USA. Men Obama är inte nöjd. Han är inte nöjd förrän alla amerikaner har bredband. I sitt ekonomiska stimulanspaket presenterade han en betydande satsning på bredbandsutbyggnad som ett led för att förbereda USA för tiden efter krisen. Sverige behöver en digital infrastruktur i världsklass, och frågan är vad den svenska regeringen väntar på. Jag efterlyste handlingskraft och uppmanar regeringen: Lär av Obama!
Anf. 76 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag ska säga som i den tidigare interpellationsdebatten vad gäller Obamas intresse för att investera i vägar och järnvägar: Det är väl så att Obama har tittat på Sverige och svensk regering och nu investerar i bredband. Obama är välkommen att ha samma ambitioner som Sverige har att alla ska ha tillgång till bra IT-infrastruktur med hög kapacitet.
I diskussionens hetta blir det lite övertoner här. Sverige har en mycket god tillgång till bra och hög kapacitet inom IT. Den kartläggning som finns och där Sverige ibland är i topp, sedan kanske någon annan i topp och Sverige tvåa, visar på att de flesta hushåll och företag har möjlighet att få tillgång till bredband. Då har också hänsyn tagits till trådlösa anslutningar.
Sverige ligger i topp och är i världsklass. Det är naturligtvis också därför som Obama tittar på Sveriges lösningar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.