Bottentrålning
Interpellation 2020/21:538 av Kjell Jansson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-08
- Överlämnad
- 2021-03-09
- Anmäld
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-04-13
- Besvarad
- 2021-04-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Sedan många år pågår bottentrålning av fisk längs den svenska ostkusten. Huvudsyftet har varit att fiska upp så mycket torsk som möjligt. Fiskemetoden är inte hållbar och dammsuger Östersjön på fisk. Det småskaliga fisket har successivt utarmats kring Stockholms skärgård.
Sedan 2019 har torskfisket begränsats. Trots detta fortsätter trålningen, och fiskbeståndet i skärgården minskas för varje år. Exempelvis kan nämnas att strömmingsbeståndet minskat radikalt under bara de senaste åren. Ingen tar något större ansvar för återplantering av fiskbeståndet. Vattenägarna känner förtvivlan, och fisken minskar för varje år.
Framöver behöver vi få på plats ett gemensamt förbud i EU mot bottentrålning i Östersjön. Vi måste rädda Östersjön och verka för en levande skärgård i Stockholms län.
Mina frågor till statsrådet Jennie Nilsson är:
1. Har statsrådet några planer och åtgärder för att få stopp på bottentrålningen i Östersjön, och i så fall vilka?
2. Vad avser statsrådet att göra konkret i närtid för att säkerställa att fiskbeståndet återhämtar sig och inte minskar i Östersjön?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:538
Webb-tv: Bottentrålning
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:106
- Protokoll 2020/21:106 Tisdagen den 13 aprilProtokoll 2020/21:106 Svar på interpellation 2020/21:538 om bottentrålning
Protokoll från debatten
Anf. 22 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om jag har några planer och åtgärder för att få stopp på bottentrålningen i Östersjön, och i så fall vilka, samt vad jag avser att göra konkret i närtid för att säkerställa att fiskbeståndet återhämtar sig och inte minskar i Östersjön.
Arbetet med att förbättra miljösituationen och kunskapen om fiskbestånden i Östersjön är en viktig fråga för regeringen. Som jag redan svarat Kjell Jansson i en tidigare fråga (2020/21:1942) bedrivs bottentrålningen på ostkusten framför allt efter torsk. Mot bakgrund av det östra torskbeståndets dåliga beståndsstatus har det sedan sommaren 2019 varit förbjudet att bedriva riktat fiske efter torsk längs hela ostkusten under hela året. Fiske med bottentrål har kraftigt begränsats genom detta förbud. Därutöver arbetar regeringen med ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjligheter till begränsade undantag i linje med januariöverenskommelsen.
Regeringens övergripande målsättning är ett hållbart fiske, ökad resurseffektivitet och mer hållbara fiskemetoder och redskap. Jag och regeringen har därmed vidtagit en rad olika åtgärder inom nämnda områden som syftar till att förbättra havsmiljön och därmed främja fiskbeståndens återhämtning samt utveckla det svenska fisket på både kort och lång sikt. En förbättrad havsmiljö och livskraftiga fiskbestånd skapar långsiktiga och nödvändiga förutsättningar för fiskets utveckling.
Anf. 23 Kjell Jansson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Jennie Nilsson! Statsrådet svarade att regeringen gör mycket, men det är långt ifrån tillräckligt, ska jag vara tydlig med. Det finns mycket mer att göra, och jag tänker ta upp några saker här.
Fiskbeståndet i Stockholms skärgård har minskat under 50 år. Så illa är det, och det är inte bara i år.
När jag var pojke kunde min pappa och jag åka ut och kasta spinnspö och få upp 15 gäddor och 5 abborrar på ett par timmar att ta med oss hem till middagen.
Vad är orsakerna till detta? Naturligtvis många över tid. Det fria handredskapsfisket infördes 1985. Staten stal vatten- och fiskerätt från vattenägarna, utan någon som helst kompensation. Inte ett öre fick vattenägarna betalt. Det blev fritt. Det är ungefär som att det skulle vara fritt att åka ut i skogen och jaga älg gratis.
Staten tog inte heller ansvar för återplantering av fisk och gör det fortfarande inte. Det är det mest allvarliga. Detta slarv har pågått i decennier.
Fru talman! Regeringen borde ta sitt ansvar och i samråd med vattenägarna ta fram en plan för återplantering av fisk.
Östersjön har varit hårt drabbad av gifter och dåligt vatten under lång tid. Detta beror till stor del på kommunismen och utsläppen från kommunistländerna runt Östersjön. Den gigantiska miljöförstöringen pågick i minst 50 år. Det var även stora kväveutsläpp från våra reningsverk i Sverige, men där har det blivit väsentligt bättre.
Jag är själv ordförande för Svealands kustvattenvårdsförbund. Där gör vi statuskontroller av vattnet längs Svealandskusten. Vattnet blir allt bättre, men det går inte fort. Vi gör allt i syfte att ge underlag för våra medlemmar att förbättra vattenkvaliteten genom olika åtgärder som kan vidtas.
Fru talman! År 2016 hade 37 fiskare licens i Östersjön. I dag är det 25 fiskare kvar som driver småskaligt fiske, och det tycks inte bli fler.
Det överlägset största problemet i dag är det industriella trålfisket i Östersjön. Bottnarna dammsugs på fisk av alla arter. Detta rovfiske måste stoppas. Statsrådet svarar att syftet med trålningen är torskfiske. Nej, det är fel. Det är dammsugning. All fisk kommer upp när man trålar, inte minst strömmingsyngel. Torsken har i princip varit borta i 10-15 år.
Trålfisket drar vid varje tillfälle upp 1 500-1 600 ton, som går ned till Danmark för att malas ned till fiskmjöl som blir foder i laxodlingar.
Fru talman! 1 500-1 600 ton tas upp och går ned till Danmark och blir fiskmjöl. En stor del av detta är lekströmming som systematiskt trålas bort. Båtarna heter Clipperton och Torön och är dansklicensierade.
Fru talman! Anser statsrådet att detta är hållbart? Om regeringen fortsätter att strunta i frågan kommer det småskaliga fisket att vara borta inom 5-10 år. Torskens bestånd är mycket lågt sedan lång tid tillbaka. Strömmingen har minskat dramatiskt med 75 procent det senaste årtiondet.
Anf. 24 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för en mycket viktig interpellation!
Jag noterade i en undersökning att 1 procent av svenska folket har förtroende för landsbygdsministern, och jag tror inte att förtroendet har stärkts efter det svar som ministern läste upp.
Precis som Kjell Jansson säger skapar bottentrålningen väldigt stora problem både för fritidsfiskare och för yrkesfiskare. Jag kan förstå att en landsbygdsminister som tillhör det socialdemokratiska partiet kanske inte har så stort förtroende för två moderata riksdagsledamöter. Men hon hade ju kunnat läsa debattartikeln som är skriven av Ulrika Falk, oppositionsråd i Norrtälje kommun, Gustaf Lantz, riksdagsledamot från Uppsala, Sanne Lennström, riksdagsledamot från Östhammar, Elin Lundgren, riksdagsledamot från Gävle, Marie Pettersson, kommunalråd i Älvkarleby kommun och Viktoria Söderling, oppositionsråd i Tierps kommun, tillsammans med Dick Tillberg, torskfiskare i Grisslehamn, Tom Sundell, kustfiskare i Östhammar och min vän Dennis Bergman på Bergmans fisk i Norrsundet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De skriver precis det som Kjell Jansson säger: Trålningen möjliggör att gigantiska båtar på kort tid kan dra upp stora mängder fisk inom ett litet geografiskt område. Det ger negativa konsekvenser på fiskbestånd och havsmiljö, något som inte liknar det småskaliga fisket. Vi förutsätter att det leder till en flytt av trålgränsen för att inte längre utarma fiskbeståndet. När fisket i större grad sköts av svenska småskaliga fiskare i stället för trålare kommer också pengarna att stanna i vårt land, och fisken blir mat på svenska bord i stället för fiskmjöl i Danmark.
Fru talman! Jag kan inte förstå vem som kan vara emot en sådan politik. Jag tycker att det är väldigt märkligt, och jag tycker att svaret som ministern har gett på denna mycket viktiga interpellation är väldigt defensivt.
Men, fru talman, det finns en viktig fråga till som berör bottentrålningen, och det är naturligtvis att den hotar havsbottnens integritet. Vi moderater är alltsedan Gösta Bohmans tid fundamentalister när det gäller rent vatten, rent hav och ren luft. Vi värnar kusterna.
Den som är intresserad kan läsa en artikel från den 9 mars på Östersjöcentrums, Baltic Eye, Stockholms universitet, hemsida: Bottentrålning har betydande effekter på livet på havsbotten och kan också leda till att näringsämnen och farliga kemikalier frigörs från sedimenten. Dessa effekter är viktiga att ta hänsyn till när fiskets miljöpåverkan utvärderas, menar forskarna vid Stockholms universitet.
Fru talman! Låt mig påminna om en mycket giftig bomb som ligger och väntar och just nu vittrar sönder vid vår kust mellan Sundsvall och Gotland. Det är 23 000 gifttunnor som innehåller tio ton kvicksilver. Vi moderater har varnat och varnat för denna miljöbomb. Det är klart att man förstår att när de danska trålarna kommer och sveper allting med sig finns det ju risk, fru talman, att tio ton kvicksilver rörs upp. Det är alltså en fruktansvärd miljöbomb.
Jag tycker därför att de frågor som Kjell Jansson har ställt om vilka planer och åtgärder som finns för att få stopp på bottentrålningen och vad ministern konkret tänker göra i närtid förtjänar ett svar. Detta har de socialdemokratiska riksdagsledamöterna och oppositionsråden utefter kusterna också krävt. Fler förväntar sig alltså svar på de frågor som är ställda.
Anf. 25 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Kollegan Kjell Jansson ställer i denna interpellation två väldigt viktiga frågor:
Har statsrådet några planer och åtgärder för att få stopp på bottentrålningen i Östersjön?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad avser statsrådet att göra konkret i närtid för att säkerställa att fiskbeståndet återhämtar sig och inte minskar i Östersjön?
Svaret är dessvärre inte så mycket att hänga julgranen.
Jag bor i Haninge, en av Stockholmsregionens skärgårdskommuner. Faktiskt består över 70 procent av min hemkommun av vatten. Kjell Jansson bor i Norrtälje, en annan av Stockholmsregionens stora skärgårdskommuner. Vi får båda två alarmerande rapporter från bland annat våra fiskare om att situationen för flera fiskbestånd i Östersjön är akut. Rapporterna om Östersjötorsken är oerhört dystra.
Fisket i Stockholms skärgård måste ske på ett mer hållbart sätt. Här är det viktigt med lokalkännedom. Det vi kan se är att det totala fiskbeståndet i skärgården har minskat drastiskt, inte minst de senaste 20 åren.
Orsakerna till detta är givetvis många. Till exempel infördes fritt handredskapsfiske 1985 utan att någon tog ansvar för återplantering. Vidare äter sälen flera kilo per dygn - för att inte tala om skarven, som tar väldigt mycket fisk. Därtill åker ribbåtar och fiskar i fredade vikar.
Under de senaste åren har vi även sett ett nytt storskaligt fiske etablera sig utanför Stockholms skärgård. Det är industritrålare som fiskar väldigt mycket strömming på kort tid. Effektiva industritrålare riktar in sig på strömmingen just när den samlas i stora stim för att gå in i skärgården och föröka sig. Detta får katastrofala följder för hela skärgården. Tillgången till fisk minskar dramatiskt, och hela ekosystemet sätts ur spel.
Flera av de yrkesfiskare som har kontaktat mig, och förmodligen också Kjell Jansson, uppger att de nu bara får upp en tiondel av tidigare normalfångst inne i skärgården. En tiondel!
Förra året tog industritrålarna upp 370 gånger mer strömming än Stockholms yrkesfiskare tillsammans, enligt Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Det är de lokala yrkesfiskarna som i vanliga fall håller Stockholms skärgård vid liv, och de är en stor del av Stockholms skärgårds dna. Att det ohållbara industrialiserade fisket tränger undan mindre yrkesfiskare är dåligt för hela skärgården och dessa kommuner.
Det är också dåligt för vår självförsörjningsgrad. Merparten av den fisk som vi svenskar äter är importerad, och i och med detta fiske blir vår självförsörjningsgrad ännu lägre - och det i ett läge när vi behöver ha högre beredskap och bli mer självförsörjande. Säker mat och säkert dricksvatten är grundförutsättningar för att vi ska klara oss, speciellt under en kris.
För att Stockholms skärgård ska blomstra även i framtiden behöver fisket vara hållbart.
Håller inte ministern med om att vi behöver främja det småskaliga och kustnära fisket och prioritera lokalfiskad fisk som mat och inte som fiskmjöl i annat land?
Anf. 26 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag tackar Kjell Jansson och övriga talare för att ni tar upp en viktig fråga.
Denna fråga har diskuterats över tid. Det är tyvärr inget nytt att Östersjön och fisken i Östersjön inte mår bra. Det innebär att vi under lång tid har jobbat aktivt och intensivt med att skapa bättre förutsättningar.
Man måste ta ett helhetsgrepp om detta. Det finns inte en fråga som löser problemet. Den rådande situationen handlar om dålig havsmiljö, predation av rovdjur, exempelvis säl, och ohållbart fiske.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fisket regleras ju inom ramen för vårt EU-samarbete eftersom fisk rör sig över gränser. Därför har det varit och är viktigt för Sverige att säkerställa att EU fattar sina beslut om kvotnivåer på vetenskaplig grund, vilket inte var någon självklarhet för bara några år sedan. I dag görs det, och Ices tar fram rekommendationer. Sverige har varit och är pådrivande i att säkerställa att dessa rekommendationer följs så att vi successivt säkerställer att det finns fisk kvar till kommande generationer.
Ices rekommendationer innebär att kvoten för torsk nu är satt till noll och att kvoten för sill, som denna interpellationsdebatt delvis handlar om, i år minskade med 35 procent jämfört med förra året. Det är en viktig sak, men det räcker självklart inte.
Utöver det har regeringen skjutit till mer än 200 miljoner årligen till arbetet med att förbättra miljön i Östersjön. Vi har gjort riktade projekt för att samla skräp i Östersjön, och vi har avsatt 210 miljoner kronor för de närmaste fyra åren för att bygga ut forskningsprogram kopplade till detta.
Vi har även gett HaV ett riktat uppdrag att titta på vad det är som händer med strömmingen, vilket jag antar är den underliggande diskussionen här. Det är möjligt att strömmingarna blir färre, men helt uppenbart blir de mindre till storleken, vilket gör dem svårare att fiska eftersom man inte får upp dem.
Så här långt kan man dock inte tydliggöra orsakssambanden och säga exakt vilka orsakerna är. Man kan ju tycka att det vore en baggis att gå på alla orsaker, och jag hade personligen inte haft några problem att göra det. Men som jag sa initialt är det viktigt för fiskbestånden på totalen att vi jobbar tillsammans med EU och att alla beslut där fattas på vetenskaplig grund. Det innebär att Sverige inte självt kan flytta en trålgräns, vilket interpellanten nämnde som ett alternativ, utan det måste förankras inom ramen för EU-samarbetet.
Andra länder, framför allt Danmark och, tror jag, Finland, har tillträde till dessa vatten, och det innebär att om vi med trovärdighet ska få igenom ett förslag om att flytta ut trålgränsen behöver vi kunna visa de vetenskapliga orsakssambanden. Därför har vi givit uppdrag till HaV via SLU och även riktade projekt för att forska på att stärka och säkerställa dessa orsakssamband. Detta arbete pågår och är prioriterat.
Anf. 27 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Jag förstår att det finns sådant som måste förankras med EU, Jennie Nilsson, men minimiåtgärden i detta är att flytta ut trålgränsen tolv mil. Helst skulle det bli stopp för trålfisket helt, för det är ett rovfiske som inte hör hemma i Östersjön. Det dammar rent i skärgården så att det inte finns någon fisk kvar till nästa generation. Det finns knappt fisk kvar under vår generation.
Det är intressant att du tar upp det här med att städa stränder. Det håller vi skärgårdsbor på med på helgerna. På lördag ska jag åka ut och städa stränder i Svartlöga skärgård, och jag lovar att jag ska hålla på hela dagen.
Fru talman! Samtidigt med detta rovfiske pågår ett annat fiske som är näst intill rovfiske, det kommersiella trollingfisket. Auktoriserade guider åker ut med ribbåtar från Stockholms innerstad, lastade med 10-15 personer. Nu på våren går de in och fiskar hänsynslöst i våra fredade vikar där fisken leker. Detta måste det bli stopp på. Det är anmärkningsvärt och helt oacceptabelt att detta får pågå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta fria fiske uppfattas som trevligt, fast de härjar fritt i skärgården på annans vatten. Inte betalar de ett öre heller. De tar dyrt betalt för turerna, men vattenägarna får inte en krona.
Anser statsrådet att detta är hållbart?
Fru talman! Därtill kommer verkligheten att sälen äter flera kilo per dygn, så som nämndes här, och att mellanskarven äter sex hekto per dygn. Man borde ganska fort kunna införa allmän jakt på skarv. Jag lovar att den snart skulle vara borta, för då skulle varenda skärgårdsbo som har jaktlicens vara ute och hjälpa till. Skarven är ett otyg. Vegetationen dör av deras avföring på de öar där de håller till.
Fru talman! Staten måste ta ansvar för återplantering av fisk i samråd med vattenägarna. Det är ett initiativ som regeringen borde ta. Det finns fiskevårdsföreningar och andra där ute att kontakta för återplantering. Det är fullständigt nödvändigt. Och sätt stopp för trollingfisket i fredade vikar! Annars blir skärgården snart utfiskad. Nästa generation kan åka båt, men då finns det inte en fisk kvar.
Fru talman! Varför låter regeringen detta ofog pågå? Har regeringen för avsikt att införa fri jakt på älg och rådjur också, eftersom det är fritt fiske överallt? Eller är det bara i vatten man får härja vilt och fiska utan någon ordning eller ansvar? Jag väckte en motion till riksdagen inför innevarande år om att förbjuda trålfiske, men den avslogs pang bom. Jag tänker inte ge mig. Det måste bli stopp för rovfisket. Det är oansvarigt av regeringen att låta detta pågå. Regeringen måste ta ansvar.
Fri, allmän jakt på skarv och att flytta gränsen tolv mil är minimikravet för vad man kan göra. Jag hoppas att statsrådet är överens med mig om detta. Annars är det riktigt illa och troligen alldeles för sent.
Anf. 28 Lars Beckman (M)
Fru talman! Man kan vara imponerad av denna regering - en regering som ägnar sig åt symbolpolitik. Vi vet alla om det: skatt på plastpåsar, förbud mot sugrör, subventionerade elcyklar och allt vad de håller på med. Men det som är miljöpolitik på riktigt och det som verkligen har betydelse prioriterar de inte på samma sätt. Det är uppenbart i denna interpellationsdebatt.
Jag tror att det är ganska ovanligt att åtta tio socialdemokratiska politiker skriver debattartiklar mot sin egen minister. Jag antar att man gör det i frustration. Jag antar att man har haft informella överläggningar med landsbygdsministern. Jag antar att man har försökt påverka sin egen regering. När detta inte går längre är naturligtvis nästa steg att skriva debattartiklar i Norrtelje Tidning, Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Hela Hälsingland och så vidare.
Fru talman! Denna fråga är på riktigt. I sak har Kjell Jansson beskrivit varför denna fråga är så viktig och varför man måste flytta ut rovtrålningen, som jag skulle vilja kalla det. Det är också en näringspolitisk fråga. Bergmans Fisk har fiskat i generationer och är ett väldigt fint inslag i Gävle. Man har torgförsäljning av fisk och har hållit på hur många år som helst - jag tror att det är sjätte generationen. Det är klart att det då är förödande när det kommer danska trålare och sveper hela kusten för att göra mjöl i Danmark.
Kjell Janssons frågor är relevanta, nämligen: När tänker regeringen agera - i närtid? Det som ministern har stått och sagt här hjälper inte. Precis som de socialdemokratiska politikerna skriver i debattartiklarna måste det ske åtgärder här och nu för att lösa denna fråga. Jag skulle vilja veta: Vad konkret tänker ministern göra i år för att det ska få effekt?
Anf. 29 Alexandra Anstrell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag är uppriktigt sagt orolig för fisket i Stockholms skärgård och för vår livsmedelsberedskap. Vi har alltså gått från 37 till 25 yrkesfiskare, som Kjell Jansson sa initialt. En naturlig följdfråga blir då: Vad gör ministern och regeringen för att skapa incitament för våra lokala yrkesfiskare så att de fortsätter och kan stanna kvar och för att någon ska vilja ta över detta arbete i framtiden?
Varför driver regeringen exempelvis inte att Sverige ska få det undantag från EU som vi har pratat om tidigare när det gäller att få handla med sälprodukter? Sälen äter fisken. Man får numera jaga säl, men man får inte avyttra kött och andra sälprodukter. Då saknas incitament även där, vilket medför att skjutna sälar sänks och skapar övergödning. Eller det gör de inte, men de kan göra det. Så kan vi inte heller ha det. Då blir ingenting bättre i Östersjön, och vi får definitivt inte fler fiskare där.
Jag undrar om ministern har tänkt om i denna fråga. Vilka incitament avser ministern och regeringen att skapa för att vi ska få ha våra lokala yrkesfiskare kvar och för att fler ska vilja vara det?
Anf. 30 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag kan konstatera att det är glädjande att så många är engagerade i dessa frågor. Samtidigt tror jag att det är viktigt att man försöker hålla isär begrepp och ha en konkret och seriös diskussion.
Det är alldeles uppenbart så att det behöver göras mycket mer för att säkerställa att vi har livskraftiga fiskbestånd i alla våra vatten, inte bara nu utan för framtida generationer. Det är också alldeles uppenbart att det bygger på att man samtidigt hanterar alla utmaningar som påverkar detta.
Det handlar om att reglera fiskekvoter, och det gör vi. Detta gäller också fritidsfisket, vilket jag vill konstatera i detta sammanhang, även om det är på en begränsad nivå, särskilt under lekstängningsstoppen, egentligen hela sommaren i detta sammanhang, när intresset rimligen borde vara störst. Denna fråga tar jag med mig. Problemet, så som det beskrevs, var lite nytt för mig. Jag har inte hört att det är någon omfattning eller volym på detta som innebär en stor påfrestning. Men om det är så och det inte är legalt ska man givetvis se till att få stopp på det.
Vi har agerat kraftfullt mot andra länder som inte har respekterat de kvoter som vi har satt. Vi gick ut och markerade hårt förra året mot Polen, exempelvis, som gick för nära våra gränser under lekstängningsstoppen. Det är helt oacceptabelt.
Om man ska hantera situationen på ett bra sätt och hitta lösningar som får effekt här och nu men framför allt över tid, för det kommer att ta tid för stammarna att växa till sig, måste alla intressenter bära sin del av ansvaret, så givetvis också politiken. Därför är variationen på åtgärder viktig. Det är viktigt att man har fiskenivåer och kvoter på hållbara nivåer, och det är viktigt att man jobbar med att förbättra havsmiljöerna.
Merparten av Östersjöns havsbottnar klassas som syrefattiga eller till och med syrefria. Detta skapar givetvis helt orimliga påfrestningar på de bestånd som finns där. Det hänvisades tidigare till att detta skulle bero på kommunismen i öststaterna, vilket är lite långsökt. Jag tror att det finns mycket som är historiskt betingat kring hur miljön i Östersjön ser ut, men jag tycker att vi ska erkänna att en del av detta är svenska försyndelser, både från industrin och från jordbruket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är därför viktigt att man har en politik för haven som inte bara är i havet utan på ett bra sätt reglerar de betingelser och de företag som har verksamhet som påverkar havsmiljöerna. Detta är något som Moderaterna inte alla gånger har varit så intresserade av, men jag är glad att höra att man nu har insett hur viktigt detta är.
När jag pratar om att man avsätter projektmedel för att städa haven pratar jag inte om stränderna utan om haven. Jag pratar om förlorade fiskeredskap och om plast i haven. Jag vet inte om ledamöterna har sett siffror på det. Jag kommer inte ihåg siffran i huvudet just nu, så jag ska inte dra den då det kan bli fel. Men det finns ofantliga mängder förlorade fiskeredskap, alltså nät - det som kallas för spöknät - och plast i havet som också bedöms innebära en enorm påfrestning på de bestånd som finns. Detta är också viktigt på riktigt. Detta innebär att de små yrkesfiskarna, som någon talade om, som behöver incitament och hjälp att hantera det faktum att kvoterna faktiskt är mindre och att de får lov att fiska mindre - de berörs ju också av besluten - kan få en mer differentierad inkomst.
Till detta kan vi konstatera att man kan få skyddsjakt på skarv. Det är bra. Det är dock en skyddad fågel, så vi kan inte hantera den hur vi vill. När det gäller sälprodukter har vi infört licensjakt, men jag får återkomma till det.
Anf. 31 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Jag vill vara tydlig med att jag inte har något emot att småkillar eller småbarn är ute med mamma och pappa kastar lite spinnspö och fiskar. Det tycker jag är helt okej. Vad jag är emot är att trollingföretag åker ut med stora ribbåtar kommersiellt och dammsuger våra fredade vikar. Det måste ni se till att stävja med förbud, och det finns en myndighet som inte är överhopad med arbete som kan bevaka frågan, nämligen Kustbevakningen.
Sedan var det frågan om den nedsmutsade Östersjön. Det har förhoppningsvis blivit bättre, landsbygdsministern, men förr i tiden under Sovjetunionens fornstora dagar pumpade man ut olja. När trycket gick ned i ledningarna höjde man trycket, och oljan gick rätt ut i Östersjön. Jag har själv varit på vänortsbesök i Paldiski och sett hur det har gått till. Det är fruktansvärt med olja rätt ut i Östersjön. Det här har förstört bottnar och vattenkvalitet under decennier. Det är mycket värre än utsläppen från jordbruk. De är inte heller bra, men oljeutsläpp är väsentligt värre.
Min gode vän, tidigare riksdagsledamoten, Rune Wikström berättade för mig häromdagen att det är otroligt lite fisk som kommer upp nu. Han lever på fisket och har egen restaurang. Det är ett litet familjeföretag. Han säger att han nu börjar bli gammal, men efter honom är det ingen som kan hålla på längre. Det är allvarligt. Rune är tredje generationen i familjen som jobbar med fiske, och han har försörjt sig på det hela livet. Det är något att tänka på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan sak med fisket - inte smågrabbarna som kastar spinn - är att till exempel trollingbåtar också innebär ett stort intrång i äganderätten. Det är någon som äger vattnen, och det är någon som får betala för taxeringsvärdet.
Anf. 32 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Frågan berör och är viktig. Vi kommer att fortsätta att behöva hålla stort fokus på att jobba brett med alla de frågor som påverkar situationen för fisket i Östersjön. Vi kommer att fortsätta att driva på för att inom ramen för EU-samarbetet lägga kvoterna på en nivå som är vetenskapligt hållbar. Vi behöver utveckla vår egen strategi för att säkerställa framför allt det småskaliga fisket, som får det tufft i vissa av dessa situationer. Det såg vi inte minst vid lekstängningsstoppet kopplat till torskfiskestoppet förra året. Här behövs det incitament för att bredda och differentiera sina verksamheter så att man faktiskt överlever. Det är också viktigt att alla beslut är ändamålsenliga och proportionerliga. Vi vill att det svenska fisket, inte minst det svenska småskaliga fisket, ska överleva. Då behöver spelreglerna vara så bra som möjligt.
Men vi måste också säkerställa att vi jobbar med det som är det största problemet, nämligen alla delar som rör havsmiljön. Jag har tidigare talat om säl - det kom en konkret fråga om säl. Vi ser att det faktiskt spelar en roll när man inte får lov att jaga eller fiska över tid i form av att populationer växer till sig. De har vuxit till sig så mycket att det har varit möjligt att införa licensjakt eftersom sälarna påverkar fisket och fiskbestånden på ett negativt sätt.
Frågan om att sälja är lite för stor och komplicerad. Men jag kan säga att det undantag Sverige hade i EU fråntogs oss av WTO. Det är en fråga på en helt annan nivå, och jag tar gärna en diskussion om den frågan vid ett annat tillfälle.
Sammantaget blir jag glad över att det finns så många som vill driva dessa frågor på ett positivt sätt. Så har inte alltid varit fallet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.