Bostadsrättsinnehavares ansvar för trygghet
Interpellation 2024/25:211 av Markus Kallifatides (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-17
- Överlämnad
- 2024-11-18
- Anmäld
- 2024-11-19
- Svarsdatum
- 2024-12-02
- Besvarad
- 2024-12-02
- Sista svarsdatum
- 2024-12-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Bostadsrättslagen och hyreslagen (12 kap. jordabalken) var fram till nyligen mycket snarlika vad avser bostadsrättsinnehavarens/hyresgästens skyldigheter gentemot fastighetsägaren (bostadsrättsföreningen/ägaren). Såväl hyresrätt som bostadsrätt kan enligt nu gällande lagstiftning förverkas genom särskilt allvarliga störningar i boendet. Men genom propositionen Åtgärder för tryggare bostadsområden utvidgades hyresgästens ansvar i förhållande till fastighetsägaren och är nu bredare än bostadsrättsinnehavarens i förhållande till bostadsrättsföreningen (fastighetsägaren).
I likhet med några av remissinstanserna kunde vi socialdemokrater inte se något skäl till att den utvidgning av möjligheten till förverkande som infördes endast skulle gälla hyresrätt. Riksdagen har möjlighet att ta ställning till ett förslag om att införa motsvarande lagreglering för bostadsrätt i och med vår bostadspolitiska kommittémotion, som kommer att behandlas senare under detta riksdagsår.
Med anledning av ovanstående har jag tidigare ställt en skriftlig fråga till justitieminister Gunnar Strömmer om huruvida han och regeringen är beredda att genomföra förändringar som likställer hyresgästers och bostadsrättsinnehavares ansvar i förhållande till fastighetsägare vad avser trygghet, och i så fall vilka förändringar.
Gunnar Strömmer har svarat mig att regeringen ansett att det varit särskilt angeläget att vidta åtgärder när det gäller hyreslägenheter. Statsrådet påtalar också att det finns ”vidare skillnader i regelverken för bostadsrätter respektive hyresrätter, som behöver beaktas vid övervägande av om motsvarande regler bör införas för bostadsrätter”, men han har samtidigt intygat att regeringen följer utvecklingen noga och att den kontinuerligt överväger vilka åtgärder som behövs.
Vi socialdemokrater vidhåller att likställning av bostadsrätt och hyresrätt i detta avseende vore ett bra steg i arbetet för ökad trygghet i bostadsområden, inom ramen för det synnerligen angelägna arbetet mot organiserad brottslighet som det finns bred uppslutning för i Sveriges riksdag.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vad är det som förhindrar att ministern och regeringen tar initiativ till åtgärder för att likställa lagregleringen av bostadsrättsinnehavarens och hyresgästens ansvar vad gäller trygghet i boendet och närmiljön?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:211
Webb-tv: Bostadsrättsinnehavares ansvar för trygghet
Dokument från debatten
- Måndag den 2 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:41
- Protokoll 2024/25:41 Måndagen den 2 decemberProtokoll 2024/25:41 Svar på interpellation 2024/25:211 om bostadsrättsinnehavares ansvar för trygghet
Protokoll från debatten
Anf. 17 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig vad det är som förhindrar att jag och regeringen tar initiativ till åtgärder för att likställa lagregleringen av bostadsrättsinnehavarens och hyresgästens ansvar vad gäller trygghet i boendet och närmiljön.
Jag vill börja med att konstatera att regeringen arbetar på mycket bred front mot den organiserade brottsligheten och för att öka tryggheten i samhället. Ett led i det arbetet är också de lagändringar som Markus Kallifatides lyfter i sin interpellation, det vill säga de lagändringar som ger fastighetsägare utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott och som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden. Dessa lagändringar har trätt i kraft under året.
Vi vet att andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde är större bland dem som bor i hyreslägenheter än i andra boendeformer. Därför har regeringen också ansett att det är särskilt angeläget att vidta åtgärder när det gäller hyreslägenheter. För att få till dessa trygghetsskapande lagändringar har arbetet bedrivits skyndsamt och fokuserat på var det kan göra mest nytta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är givetvis angeläget att det också vidtas åtgärder för att stärka tryggheten och motverka brottslighet i eller i närheten av bostäder, oavsett boendeform. Det är samtidigt värt att notera att de nya reglerna gäller också det fallet då det finns en eller flera hyreslägenheter i en bostadsrättsförenings hus.
Även om det finns likheter mellan bostadsrätter och hyresrätter finns det också skillnader som behöver beaktas när man funderar på om samma regler om förverkande ska gälla. Till exempel är bostadsrättshavaren medlem i bostadsrättsföreningen, som i sin tur äger fastigheten. En bostadsrätt gäller utan begränsning i tiden och har ett ekonomiskt värde. Bostadsrättshavaren kan också pantsätta sin bostadsrätt. Att förverka en nyttjanderätt till en bostadsrätt aktualiserar alltså flera andra frågor och intressen jämfört med när det är fråga om förverkande av en hyresrätt.
Med det här sagt är det också uppenbart att problemet med brottslighet som kan kopplas till bostäder förekommer även i fråga om bostadsrätter. Det är också därför som regeringen vidtar åtgärder även på det området, exempelvis framtagande av ett bostadsrättsregister, något som länge efterfrågats av brottsbekämpande myndigheter.
Det är heller inte givet att de skillnader som finns mellan bostadsrätter och hyresrätter när det gäller förverkande ska finnas kvar, även om flera andra frågor och intressen alltså gör sig gällande. Därför analyserar vi också den här frågan närmare inom Justitiedepartementet.
Anf. 18 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Tillåt mig att läsa ur 7 kap. 9 § bostadsrättslagen: "När bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bostadsrättshavaren skall även i övrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2.
Om det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen
ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och
om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna.
Andra stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tänker, fru talman, att det är viktigt för landets miljoner bostadsrättsinnehavare och alla styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar att känna till detta.
I 12 kap. 25 § hyreslagen står sedan i somras de lagändringar som genomfördes: "Hyresgästen ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas."
Det kallas "störningar i boendet", och det var den lagändringen som genomfördes.
Även i hyreslagen liksom i bostadsrättslagen framgår redan att vid särskilt allvarliga fall av störningar i boendet kan avtalet anses förverkat och omedelbar uppsägning ske utan krav på att begäran om rättelse har gjorts. Detta framgår av 25 a §.
Ett antal remissinstanser har också uppmanat regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer att likställa bostadsrätt och hyresrätt även framöver, till exempel genom att tillsätta en utredning för att kunna genomföra förändringar också i bostadsrättslagen så att bostadsrättshavarens skyldigheter gentemot bostadsrättsföreningen blir symmetriska med de skyldigheter som hyresrättsinnehavare har gentemot fastighetsägaren. Detta har dock inte skett.
Fru talman! Jag har nu på olika sätt ställt den här frågan till justitieministern. Även efter justitieministerns svar på min interpellation här i dag kvarstår min fråga: Vad är det som hindrar att regeringen och statsrådet agerar i den här frågan?
Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tackar Markus Kallifatides, inte bara för möjligheten att diskutera denna angelägna fråga här i riksdagen i dag utan också för den finstämda och informativa starten på diskussionen som var att helt enkelt läsa högt ur lagtexten i bostadsrättslagen. Det är svårt att tänka sig en finare start på en arbetsvecka än just den.
Det gläder mig också att Markus Kallifatides har gjort en analys av de här frågorna som i hög grad överensstämmer med både min och Justitiedepartementets. Det vill säga att på det här området finns det ett behov av att flytta fram positionerna på motsvarande sätt som vi gjort när det gäller den hyresrättsliga regleringen.
Bakgrunden, bara för att säga det, är att syftet är att skapa tryggare bostadsområden. Jag kommer tillbaka till skälet till att vi fokuserade på hyresrätterna initialt. Som jag sa är skälet att vi vet att otryggheten, både den upplevda och den faktiska, är avsevärt högre bland människor som bor i hyresrätt.
Ett annat viktigt skäl var förstås att den tidigare regeringen hade initierat ett arbete som rörde just hyresrätterna. Det var då naturligt att ta fasta på det arbete som gjorts och gå vidare med frågorna på det området. Det var inte helt okomplicerat att göra, ska sägas, det vill säga att det krävde en hel del arbete. Vi gjorde allt vi kunde för att kunna föra fram de här frågorna så snabbt som det bara gick, och det gick också mer skyndsamt än underlaget initialt gav vid handen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt är jag förstås öppen för att göra andra ytterligare justeringar i den lagstiftning som gäller bostadsrätter.
Vi har börjat med något som varit väldigt efterfrågat av de brottsbekämpande myndigheterna - att upprätta ett fungerande register över bostadsrätter. Det har varit en enorm nackdel för brottskämpningen att det inte finns sammanställt på ett enkelt sätt vilka bostadsrättsföreningar som finns och vilka som innehar bostadsrätter. Det har gjort det väldigt komplicerat, inte minst för Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter som arbetar med penningtvätt och andra frågor, att motverka brottslighet som sker med bostadsrätter som bas eller som verktyg. Det arbetet är inte bara igång utan har kommit mycket långt.
Som jag också sa analyserar vi nu närmare inom Justitiedepartementet möjligheten att göra den typ av övningar som Markus Kallifatides lyfter fram. Det finns möjligtvis ett eget värde i att den här typen av frågor behandlas så lika som det bara går i olika boendeformer. Samtidigt råder det inget tvivel om att det finns omständigheter som rör bostadsrätter som skiljer sig i hög grad från dem som rör hyresrätter, vilket också gör förverkandet mer komplicerat eller i varje fall inte lika givet som när det gäller hyresrätter.
Men det sagt landar jag där jag började. Den här frågan analyseras närmare inom Justitiedepartementet, i hög grad enligt de linjer som Markus Kallifatides håller sig till i sin interpellation.
Anf. 20 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Fint att kunna bidra till arbetsglädje i början av arbetsveckan genom att läsa högt ur lagboken!
Jag tar mig friheten att läsa upp också vad justitieministern sa inledningsvis här: "Även om det finns likheter mellan bostadsrätter och hyresrätter finns det också skillnader som behöver beaktas när man funderar på om samma regler om förverkande ska gälla. En bostadsrätt gäller utan begränsning i tiden och har ett ekonomiskt värde. Bostadsrättshavaren kan också pantsätta sin bostadsrätt. Förverkande av nyttjanderätten till en bostadsrätt aktualiserar alltså flera andra frågor och intressen jämfört med när det är fråga om förverkande av hyresrätt."
Detta tycks vara både justitieministerns och min uppfattning - även om inte minst en stockholmare som jag vet att även hyresrätter i den verkliga världen kan betinga högst påtagliga ekonomiska värden, varför vi har tvingats införa en hel del lagskärpningar för att bekämpa svarthandel med hyreskontrakt.
Tillbaka till saken! Skillnaderna mellan bostadsrätt och hyresrätt har med all sannolikhet varit kända för lagstiftaren långt före denna interpellationsdebatt. Lagstiftaren har alltså trots dessa skillnader mellan bostadsrätt och hyresrätt bestämt att också en bostadsrätt kan förverkas, dessutom utan krav på rättelse, i fall av särskilt allvarliga ordningsstörningar. Jag läste upp lagtexten här, fru talman.
Det problem som justitieministern målar upp i sitt första svar med avseende på skillnaden mellan bostadsrätt och hyresrätt är alltså redan löst. Det blir försäljning genom exekutiv auktion, och banken får sina pengar i den mån bostadsrätten är pantsatt.
Jag vill ta fasta på vad justitieministern påminde om här - att det var väldigt bråttom från regeringens sida att införa ändringarna i hyreslagen, alltså kap. 12 jordabalken. Man gick emot Lagrådet och flyttade fram ikraftträdandet - en ganska ovanlig åtgärd. Det var alltså bråttom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också understryka att för en del människor som bor i hyresrätt i dag finns en upplevelse av ett utpekande - att just att man bor i hyresrätt innebär att man på något sätt är mer kopplad till den mycket allvarliga, systemhotande brottslighet som våra två partier är helt överens om ska bekämpas med många medel och kraftfulla satsningar.
Fru talman! Jag tänker att min följdfråga blir om regeringen är beredd att skyndsamt agera för att få ordning på den här, som jag ser det, omotiverade skillnaden mellan bostadsrätthavares och hyresgästers ansvar för tryggheten i närområdet. Ett ja- eller nej-svar skulle uppskattas.
Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Som jag sagt flera gånger ser vi över de här frågorna på Justitiedepartementet, och det gör vi i ljuset av att problem med brottslighet naturligtvis inte begränsar sig till hyresrätter.
Låt mig ändå säga varför det var bråttom. Det var därför att vi utgår från samhällsproblemen, och det är en realitet att både den faktiska och den upplevda otryggheten i samhället är avsevärt större bland människor som har hyresrätt än bland människor som har andra boendeformer.
Jag antar att det kanske också var en del av bakgrunden till att Socialdemokraterna i regeringsställning valde att tillsätta en utredning som tog sikte på just hyresrätterna. Sedan hade vi synpunkter på hur direktiven till den utredningen hade utformats, till exempel att den hade begränsats när det gällde ansvaret som redan fanns för brottslighet som begås i lägenheten, i trapphuset eller i entrén och som omfattar även barn som bor i lägenheten. Det ansvaret ville den dåvarande regeringen, enligt de direktiv som gavs till den utredningen, inte skulle utsträckas till att också gälla närområdet.
Det tycker jag var en felaktig bedömning. Om vi nu ska roa oss med hyresrättslig eller för den delen bostadsrättslig juridik skulle det ha skapat en asymmetri i lagstiftningen som hade varit väldigt olycklig. Men framför allt handlar det om att det inte återspeglade samhällsproblemens storlek och art. Det var väldigt viktigt att det ansvar som fanns i lägenheten, också för de egna barnen, utsträcktes till ett större geografiskt område. Det finns ingen logik i att man har ett stort hyresrättsligt ansvar för en 17-åring som är inneboende men inte har motsvarande ansvar för sin egen son eller dotter som är 17 år gammal. Det korrigerade vi, men på ett underlag som för all del hade sin bakgrund i en utredning som tillsattes av socialdemokratin.
I den mån någon känner sig utpekad tror jag att vi får dela på den bördan, för det var som sagt Socialdemokraterna i regeringsställning som drog igång den lagstiftningsprocess som vi sedan slutförde skyndsamt i ljuset av de stora samhälleliga behov som finns för att öka tryggheten och friheten och värna integriteten för människor som bor i hyresrätter.
Med det sagt understryker jag igen att det såklart också finns otrygghet kopplad till bostadsrätter - kanske i ännu högre grad, vilket inte minst brottsbekämpande myndigheter har påtalat, då bostadsrätter används som ett verktyg för brottslighet, exempelvis för att tvätta pengar. De brottsbekämpande myndigheterna har bland annat sagt att detta är svårt att följa upp och kontrollera eftersom det inte finns register som överblickar bostadsrättsföreningar och vilka som har bostadsrätter här i landet. Detta har vi alltså korrigerat eller är på väg att korrigera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är också beredd att titta närmare på den fråga som har aktualiserats i dag, i konstruktiv anda och i linje med vad Markus Kallifatides har anfört i sin interpellation.
Anf. 22 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Detta var en utredning som sattes igång av en S-ledd regering - det är helt riktigt. Därefter kom ett regeringsskifte, och sedan fanns remissvar om utredningens förslag. I dessa remissvar har jag och vi socialdemokrater kunnat läsa att flera tunga remissinstanser, till exempel juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, tydligt pekade ut att det var mycket märkligt att ansvaret för endast hyresgästen skulle utvidgas medan bostadsrättsfrågan inte hade utretts. Det hände alltså saker under utredningens gång, men regeringen valde att gå vidare med bara hyresrättsliga förändringar. Vi socialdemokrater har motionerat om att också bostadsrättsliga förändringar borde ske.
Fru talman! I områden med socioekonomiska utmaningar hade cirka 35 procent av dem som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. Motsvarande siffra för boende i hyreslägenhet var cirka 45 procent, och andelen boende i bostadsrätt som upplever otrygghet uppgick till cirka 39 procent. Detta är uppgifter från utredningsbetänkandet Åtgärder för tryggare bostadsområden. Jag har mot bakgrund av dessa siffror, fru talman, väldigt svårt att se att det finns en stabil grund för idén om att upplåtelseform skulle vara det centrala här.
Det gläder mig att justitieministern meddelar att man på Justitiedepartementet är beredd att gå vidare med frågan om att likställa ansvaret för bostadsrättsinnehavare respektive hyresrättsinnehavare vad avser trygghet i närområdet. Jag vill tacka för debatten och hoppas att Justitiedepartementet kanske fått lite hjälp på traven av detta samtal.
Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Än en gång tack till Markus Kallifatides för möjligheten att diskutera dessa frågor och också för viss hjälp på traven med att föra frågorna framåt!
Jag vill inte älta historien, men eftersom det ändå mellan och på raderna sägs att regeringen kanske till och med skulle ha något slags intresse av att peka ut hyresrätter framför bostadsrätter vill jag bara en gång till understryka att det alltså var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte en utredning som enbart tog sikte på hyresrätter. Mycket kan man belasta Moderaterna för men inte det, eftersom det inte var vi som satt i regering. I den mån det skulle ha varit ett uttryck för något slags stigmatisering eller signal från statsmakterna får Socialdemokraterna helt och hållet ta på sig detta.
Däremot tar jag gärna på mig att vi när vi klev in tog oss an detta underlag, som ändå rymde en hel del löftesrikt, och så skyndsamt som möjligt har försökt föra det i mål.
Därutöver gör vi - om jag ändå ska älta historien lite till - det som Socialdemokraterna inte gjorde under åtta år: Vi tittar på hur vi kan bredda perspektivet till att också omfatta andra boendeformer, inklusive bostadsrätter. Jag har nämnt, vilket jag tycker är en helt hårresande insikt, att det inte finns något register - från myndigheternas sida kan man alltså inte ens överblicka Bostadsrättssverige. Vi har uppmanat myndigheterna att leverera detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att många av de frågor som Markus Kallifatides har lyft i sin interpellation är angelägna och viktiga att arbeta vidare med, och det gör jag gärna. Jag ger också gärna Markus Kallifatides att jag tror att tempot i den processen möjligtvis dras upp en del genom våra återkommande utbyten i denna fråga. Detta tycker jag är en fin avslutning på en interpellationsdebatt som började väldigt glädjande med citat ur lagstiftning. I denna fina anda säger vi tack för i dag och på återhörande i denna angelägna fråga.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.