Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bostadspolitiken och situationen på bostadsmarknaden

Interpellation 2022/23:321 av Malcolm Momodou Jallow (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-20
Överlämnad
2023-04-21
Anmäld
2023-04-25
Svarsdatum
2023-04-28
Besvarad
2023-04-28
Sista svarsdatum
2023-05-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Bostadspolitiken och situationen på bostadsmarknaden (pdf, 120 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Politik gör skillnad och kan förändra. Men förändring kräver att rätt politiska beslut tas och att tillräckligt med resurser avsätts, om det är vad som krävs för att genomföra reformer som leder framåt.

Regeringen och bostadsministern tar dock inga rätta beslut. Regeringen tar i själva verket inga beslut alls när det gäller bostadspolitiska reformer. Det enda regeringspartierna faktiskt gjort är att avveckla de stöd som tidigare fanns för att öka nybyggnation och renoveringar av flerbostadshus. Och det gjordes innan regeringen ens tillträdde.

Vänsterpartister var inte de enda som noterade att det redan i Tidöavtalet saknades skrivningar om bostäder. När regeringsförklaringen kom var det samma sak. Och så har det fortsatt.

Den som gick in på regeringens hemsida i slutet av januari kunde läsa om ”Regeringens första 100 dagar för landsbygd och infrastruktur”. Under delen som tar upp bostadspolitiken hade regeringen kort och gott lagt ut samma pressmeddelande som skickades ut 100 dagar tidigare. Samma pressmeddelande som skickades ut när regeringen skapade sitt departement fick alltså 100 dagar senare stå för beskrivningen av vad som hänt under de 100 dagarna. En aning surrealistiskt, kan tyckas.

I dag, när snart ytterligare 100 dagar passerat, har regeringen på det bostadspolitiska området bara lyckats leverera ett utredningsdirektiv som syftar till att göra det enklare att vräka oskyldiga barn som bor i hyresrätt och ett annat som syftar till att göra tillgängligheten i studentbostäder sämre för elever med funktionsnedsättning. Inte mycket att skryta om, med andra ord.

Allt detta sker samtidigt som vi har gått rakt in i en djup byggkris. ”Bostadsbyggandet går mot en total kollaps.” Så dramatiskt beskrivs läget i byggbranschen. Läget är akut sedan tidigare, men nu flaggar samtliga prognoser för långt mer än en halvering av byggstarterna redan i år – från över 70 000 byggstarter år 2021 till mellan 25 000 och 30 000 byggstarter i år. Särskilt hårt drabbat spås Storstockholm bli. Där bekräftar länsstyrelsen att vi är på väg ned mot 1990-talets krisnivåer; bostadsbostadsbyggandet i huvudstadsregionen beräknas bli hela 80 procent lägre i år jämfört med 2021.

I årets vårbudget fortsätter regeringen att blotta sin totala oförmåga att hantera den akuta situationen. Inte ett enda initiativ har kommit som visar att regeringen och bostadsministern förstår allvaret i situationen, något som inte bara Vänsterpartiet uppmärksammat. Snart sagt hela Byggsverige dömer ut regeringens icke-politik. Fler och fler undrar högljutt varför bostadsministern inget gör, och efter presentationen av vårbudgeten följde inte ett enda positivt ord. Byggmaterialhandlarnas reaktion löd: ”Reformer på bostadsmarknaden lyser med sin frånvaro.” Veidekke, som länge varnat för storm inom bostadsbyggandet, talar nu om orkan i stället: Kollaps för bostadsbyggandet heter deras senaste rapport, som talar om en samhällsbyggnadskris av stora mått. Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu ifrågasätter regeringens önskan att bidra till en ännu högre belåningsgrad bland unga och efterlyser i stället ”en aktiv statlig bostadspolitik som med ekonomiska hjälpmedel och målsättande riktlinjer hjälper kommunerna och byggföretagen att bygga bort bostadsbristen”. Frågan som Jagvillhabostad.nu ställde till Sveriges regering var: ”Vad väntar ni på?”

Tystnaden från bostadsministern är talande. Inga förslag finns. Icke desto mindre fortsätter det akuta läget. Ungdomar har fortfarande ingenstans att bo. En allt större andel av befolkningen är hemlös. Fler barn vräks. Hyror, matpriser, elpriser och inflation fortsätter öka. Svenskarnas höga skuldsättning skapar allt större problem i takt med att räntorna höjs. Människor blir allt fattigare. Och mitt i allt detta är regeringens hela bostadspolitik formulerad i en enda mening: ”Fler ska äga”.

Det måste vara bekvämt att som regeringen helt sakna kontakt med verkligheten.

Bostadsbyggandet i Sverige har kollapsat. Sverige riskerar att gå in i en långvarig samhällsbyggnadskris som hotar det gröna industriskiftet i norr och arbetsmarknaden i Sveriges storstadsregioner. Bostadsbolagen har inte hållit i alla de miljarders miljarder som de håvat in under alla goda år det senaste decenniet utan kräver nu att hyresgästerna ska betala för kommande räntehöjningar och annat. Problemen hopar sig.

Regeringens universella ”svar” på allting är att den vill ”minska inflationen”. Men det räcker inte.

Nu skulle jag vilja stämma upp i den kritiska kören och fråga bostadsministern: Vad väntar ni på?

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?
  2. Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?
  3. Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?
  4. Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:321, Bostadspolitiken och situationen på bostadsmarknaden

Interpellationsdebatt 2022/23:321

Webb-tv: Bostadspolitiken och situationen på bostadsmarknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Andreas Carlson (KD)
Anf. 131 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar, hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende, vilka bostadspolitiska åtgärder jag med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget avser att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag, och vad jag inom mitt ansvarsområde avser att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem.

Jag vill inleda med att poängtera att det är av största vikt för regeringen att det byggs bostäder i hela landet. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge, och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker. Den minskade byggtakten beror bland annat på de stigande räntorna, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaderna, och höjda energipriser som även minskar köpkraften hos hushållen.

Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att stötta särskilt utsatta hushåll. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna har regeringen därför i vårändringsbudgeten för 2023 prioriterat att föreslå en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli-31 december 2023.

Det här är viktigt för alla barn i de cirka 110 000 familjer som i dag får bostadsbidrag. Det är en åtgärd som även kan minska risken för skuldsättning och eventuell vräkning. Regeringen beslutade den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.

Kronofogdemyndigheten har fått i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete ska etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas på att förebygga avhysningar som berör barn. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2024. Länsstyrelserna har, som en del av hemlöshetsstrategin, fått i uppdrag att under 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet.

Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.

För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Boverket arbetar med projektet Möjligheternas byggregler, som går ut på att modernisera och förenkla Boverkets byggregler och konstruktionsregler. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling och bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Jag vill även nämna regeringens uppdrag till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.

Malcolm Momodou Jallow (V)
Anf. 132 Malcolm Momodou Jallow (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Så sent som i december förra året stod jag här i kammaren tillsammans med bostadsministern. Han hade då i princip bara ett bostadspolitiskt budskap: Fler ska äga småhus. Och så lägger han ibland till meningen: Regeringen arbetar intensivt. Det är som att man står stilla och så plötsligt ropar högt och säger: Jag springer fort! Det är något slags kognitiv dissonans där. Det man gör och det man säger att man gör är två helt olika saker.

Det har nu gått drygt ett halvår sedan regeringen tillträdde. På det bostadspolitiska området är budskapet vi hör från bostadsministern återigen: Fler ska äga småhus. Parallellt med bostadsministerns småhusdrömmar lever vi fortfarande med den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Vi har fortsatt väldigt höga mat- och elpriser, och hyreshöjningarna är de högsta på årtionden.

Samtidigt vet vi att de svenska hushållens skuldsättning är den tredje största i EU. Med de höga räntorna är det i dag mycket svårt för väldigt många hushåll att klara de mest basala utgifterna vare sig det handlar om hushåll i ägt eller hyrt boende.

Men under tiden som hemlösheten fortsätter att öka och barn fortsätter att vräkas från sina hem i ett av världens rikaste länder år 2023 fortsätter bostadsministern att hamra ut: Fler ska äga småhus. Regeringen verkar helt enkelt inte förstå allvaret i situationen, för även i årets vårbudget fortsatte regeringen att visa hur oförmögen den är när det gäller att hantera den akuta situationen på bostadsmarknaden.

Jag är långt ifrån den enda som har lagt märke till detta, utan tvärtom. Snart har nästan hela Byggsverige dömt ut regeringens icke-politik. Nästan dagligen kan man läsa inlägg och artiklar i medierna från olika aktörer i branschen. Alla frågar sig vad regeringen gör och varför bostadsministern är så tyst. Man efterfrågar kommentarer och reformer från bostadsministern.

Efter presentationen av vårbudgeten följde inte ett enda positivt ord. Byggmaterialhandelns reaktion löd: "Reformer på bostadsmarknaden lyser med sin frånvaro." Veidekke, som länge har varnat för storm inom bostadsbyggandet, talar nu om kollaps: "Kollaps för bostadsbyggandet riskerar att övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris." Detta handlar om en rapport som Veidekke har skrivit, där man alltså talar om samhällsbyggnadskris.

Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu undrar också vad regeringen gör. De efterlyser "en aktiv statlig bostadspolitik som med ekonomiska hjälpmedel och målsättande riktlinjer hjälper kommunerna och byggföretagen att bygga bort bostadsbristen." Och precis som så många andra frågar Jagvillhabostad.nu: "Regeringen, vad väntar ni på?"

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi är här i dag för att vi hoppas på att få svar på just den frågan: Vad väntar ni på? Varför agerar inte bostadsministern i dessa kristider? Hur mycket ska bostadsbyggandet sjunka innan regeringen tycker att det är läge att göra något? Hur stor ska hemlösheten vara? Hur många alarmerande rapporter om vräkta barn ska vi behöva se innan bostadsministern agerar?

Faktum är att det enda regeringen har gjort hittills är att ta bort den enda reformen, det vill säga stödet som går till att bygga bostäder.

Nu vill jag gärna höra vad bostadsministern har att komma med.

Andreas Carlson (KD)
Anf. 133 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow ställde fyra frågor i interpellationen. Jag rekommenderar ledamoten att gå in på riksdagens förträffliga hemsida och spola tillbaka debatten och lyssna på de svar som jag gav på var och en av frågorna.

Det handlar till exempel om de mest ekonomiskt utsatta hushållen, där regeringen har förlängt men också höjt det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det träffar 110 000 barn i familjer som har de allra tuffaste villkoren och de allra lägsta marginalerna.

När det kommer till uppdraget till Kronofogdemyndigheten och uppdraget till länsstyrelserna gav jag svar på frågorna om vad vi gör för de allra mest utsatta.

När det kommer till frågan om den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet är det precis som jag sa, herr ålderspresident, i mitt inledande svar: Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är alltså i sig inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.

Den minskade byggtakten beror i huvudsak på stigande räntor, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaden, och höjda energipriser, som även minskar köpkraften hos hushållen. Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer och som i det korta perspektivet är mycket svår att påverka.

Regeringen är fast besluten att ta fram reformer och genomföra åtgärder som kan motverka nedgången men också i ett längre perspektiv bygga bort de strukturella hinder som finns och som har byggts upp under lång tid. Det handlar om planer, mark och ledtider samt om att förkorta och förbättra byggregler.

Jag hör hur Malcolm Momodou Jallow talar om viljan som inte bara regeringen har utan många människor i Sverige har, nämligen att kunna äga sitt eget boende, att bo i ett småhus. Sju av tio vill bo i småhus, enligt flera olika mätningar. Att inte ta det i beaktande och se vad vi kan göra för att sänka trösklarna så att fler kan äga sitt eget boende, att fler kan förverkliga sina boendedrömmar, är kanske svaret på varför det ser ut som det gör när Malcolm Momodou Jallow talar på det här sättet i kammaren om den önskan som så många människor i vårt land har. Det innebär inte att det inte samtidigt ska finnas olika upplåtelseformer som passar i olika skeden av livet. Det framgick också i mitt tidigare svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har gett Boverket i uppdrag att förenkla reglerna betydligt vad gäller studentbostäder så att fler som flyttar till en ort för att studera ska kunna ha ett boende på den orten, vilket är viktigt för en kunskapsnation som Sverige.

Det pågår ett intensivt och aktivt arbete, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med många reformer på bostadsområdet under mandatperioden.

Malcolm Momodou Jallow (V)
Anf. 134 Malcolm Momodou Jallow (V)

Herr ålderspresident! Jag ser fram emot att se de reformer som statsrådet pratar om.

Som politiker vill man tro att politik kan göra skillnad, att politik kan förändra. Men om något ska förändras måste först och främst politiska beslut fattas. Sedan måste regeringen också vara beredd att avsätta ekonomiska resurser, om det är vad som behövs för att verkställa ett politiskt beslut. Inget av detta gör bostadsministern.

Herr ålderspresident! Sverige går i denna stund rakt in i en djup byggkris. Alla prognoser visar samma sak. Det blir minst en halvering av antalet byggstarter redan i år, från över 70 000 byggstarter år 2021 till mellan 25 000 och 30 000 byggstarter i år. Det är katastrofalt. Särskilt hårt drabbad är Stockholmsregionen, där länsstyrelsen varnar för att bostadsbyggandet kan komma att sjunka med hela 80 procent.

Andreas Carlson har inte haft konjunkturen på sin sida sedan han tillträdde som bostadsminister. Det ska verkligen erkännas. Det är krig i Europa, skenande elpriser, chockerande matpriser, den högsta inflationen på över 30 år och en befolkning som har allt svårare att få pengarna att räcka till.

Och mitt i allt detta går alltså bostadsbyggandet mot en total kollaps, enligt byggbranschen. Men tuffa tider är en verklighet för oss alla, och de är en stor del av politikens vardag. Tuffa tider kräver tuffa handlingar.

Så vad bör en minister för samhällsplanering, byggande och boende göra i dessa kristider? Ingenting - om vi lyssnar på den högerkonservativa blåbruna regeringen med sitt stödparti. Ingenting - om vi lyssnar på bostadsministern - förutom att fler ska äga småhus och att regeringen arbetar intensivt. Det kommer inga förslag på bostadspolitiska åtgärder, och än mindre får bostadspolitiken några ekonomiska resurser.

När ska vi slippa få höra bostadsministerns universalsvar, nämligen att fler måste äga, ta bolån och bygga ett småhus och att regeringen jobbar intensivt?

Det här är verklighetsfrånvända mantran som vi har hört många gånger. Nu är det kristider, och vi måste agera. Det räcker inte att säga att man jobbar intensivt och sedan stå och stampa på samma fläck.

Folk har inte råd med mat, och allt fler har inte ens ett eget tryggt hem. Hur tänker ministern att dessa människor ska kunna ta lån för att bygga sig ett hus om de inte har råd att köpa mat?

Det är lika bra att betona att Vänsterpartiet inte har någonting emot småhus. Det är bra med en varierad och inte minst en balanserad bostadsmarknad för alla plånböcker och smaker. Alla har olika möjligheter, och alla vill olika saker - även när det kommer till boende. Vänsterpartiet har inga som helst problem med blandad bebyggelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men lika viktigt är det att betona att Vänsterpartiets och min huvudvärk i första hand är alla de som har det tuffast i samhället. Det gäller dem som vräks och dem som inte ens har ett hem att vräkas från, till att börja med. Det är de som är min prioritet, det vill säga alla de som inte ha råd att bygga ett småhus och som inte heller får en egen hyresrätt. Det kan vara på grund av fattigdom eller på grund av den skeva bostadsmarknaden som inte klarar av att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Det är dem jag pratar om. De är min främsta prioritet, inte Kristdemokraternas småhus. Inte heller Sverigedemokraternas ständiga hets mot socialt utsatta områden i allmänhet och mot invandrare i synnerhet och inte heller Moderaternas önskan om regelförändringar i strandskyddet så att fler villor kan byggas med sjöutsikt på mark som i dag är en del av vår allemansrätt.

Min prioritet kommer alltid att vara alla de som av olika anledningar har det svårast att klara sig på dagens profitfokuserade bostadsmarknad. Eller jag kan säga som Hyresgästföreningen har skrivit i sin rapport: miljonärsprogram i stället för miljonprogram.

Herr ålderspresident! Kan bostadsministern för en gångs skull ta sig tid och berätta här i dag vad han och regeringen tänker göra för att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, alltså de som inte kan köpa ett småhus?

Andreas Carlson (KD)
Anf. 135 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr ålderspresident! Jag tackar Malcolm Momodou Jallow för frågorna. Jag har redan besvarat flera av dem.

Låt mig konstatera att det är hedrande av ledamoten att ändå lyfta upp omvärldsfaktorerna, det vill säga den höga inflationen, kriget i Europa och att hushållens köpkraft minskar. Det är den typen av omvärldsfaktorer och det vikande konjunkturläget som alltid har påverkat bostadsbyggande och gör det även den här gången. Det är i sig inget oväntat.

Samtidigt är det med politiska beslut förstås viktigt att se till att ha en ansvarsfull budget för att hålla nere inflationen. Det är den viktigaste åtgärden för de allra mest utsatta, och det är därför regeringen har presenterat en stram och återhållsam budget. Den innehöll samtidigt stora satsningar och ett förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta: för 110 000 barn i de familjer som omfattas av den. Jag har också redogjort för de uppdrag som vi har gett till exempelvis Kronofogdemyndigheten vad gäller att motverka vräkning och avhysning.

Malcolm Momodou Jallow frågar också hur fler ska kunna låna. Regeringen beslutade den 13 april om att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera både makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. En kommitté har tillsatts för att jobba med detta.

Låt mig också berätta om det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag har redan nämnt uppdraget till Boverket för betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder, för att det ska bli fler studentbostäder i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen bereder även betänkandet av utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Dessutom ligger Bygglovsutredningens många förslag på regeringens bord. Den syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i högt tempo i Regeringskansliet.

Regeringen tillsatte den 24 april en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Kommittén ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja den i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av reformer för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet, bland annat inom området bostadsmarknad. Det här var ett fåtal åtgärder, men de visar ändå på vilket högt tempo vi har. Jag ser fram emot att återkomma med de reformer som vi har slagit fast i budgeten och presenterat för riksdagen att vi arbetar med.

När Malcolm Momodou Jallow säger "ingenting" kan den som lyssnar på den här debatten jämföra det med alla de åtgärder som jag redan har presenterat och dem som vi avser att återkomma till.

Malcolm Momodou Jallow (V)
Anf. 136 Malcolm Momodou Jallow (V)

Herr ålderspresident! Högt tempo, hörde vi ministern säga. Men alla andra inom byggsektorn säger att ingenting händer. Jag vet inte vad högt tempo innebär, för ingenting händer. Det är stopp i bostadsbyggandet. Om det är högt tempo borde vi se bostadsbyggande.

Jag hoppades lite på besked från bostadsministern här i dag men fick inga. I svaret upprepar han bara allt vi hört förut, inget nytt under solen. Jag utgår från att ministern inte har något svar i dag heller.

Det är naturligtvis både bra och viktigt och helt nödvändigt att bekämpa inflationen, men det räcker inte. Bostadsministern och regeringen måste göra mer.

I början av 90-talet var kollapsen i fastighetsbranschen en stor och viktig anledning till finanskrisen. Ingen önskar att detta upprepar sig i ny skepnad.

Det är också viktigt att förstå regeringens ointresse för vanliga människors situation. Det går inte att ta miste på, men det måste upphöra. Det är hög tid för ministern och den här regeringen att inse hur ofattbart svårt många har det i dag, och det är hög tid för bostadsministern att förstå att det är just de människorna som är allra mest beroende av att det finns en statlig bostadspolitik.

Fattigdom är den övervägande anledningen till att många inte har ett eget hem i dag och till att både barnfamiljer och pensionärer vräks från sina hem - fattigdom, inget annat. Därför måste vi ha reformer som hjälper människor ur fattigdom. Vi kan inte fortsätta hjälpa de välbärgade medan människor som är fattiga, pensioner och barnfamiljer, vräks. De kämpar för att leva och betala hyran och energikostnaderna, men för att hjälpa de människorna gör vi ingenting.

Situationen är allvarlig. Det finns mycket att göra. Om vi pratar med varandra kan vi kanske hitta vägar ut ur den samhällspolitiska kris som vi är mitt i just nu. Det är Vänsterpartiet redo att göra.

Andreas Carlson (KD)
Anf. 137 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tror att det vi nyss hörde här i kammaren är ett uttryck för hur det kan bli om man har ett färdigskrivet slutanförande och inte anpassar det till vad man hört i debatten.

Jag har redogjort för många olika åtgärder och beslut som regeringen redan har vidtagit och fattat. Vi kommer att återkomma med ytterligare reformer.

Regeringen prioriterar situationen på bostadsmarknaden, precis som jag har redogjort för. Vi prioriterar att bygga bort de strukturella hinder som finns för bostadsbyggande. Jag har redogjort för det. Vi kommer att återkomma med fler reformer.

Jag ser fram emot dialogen. Jag uppskattar engagemanget. Malcolm Momodou Jallow säger att vi kan prata med varandra. Det gör vi här i dag, och det ska vi göra nästa vecka också. Jag ser fram emot att komma till civilutskottet och fortsätta dialogen.

Dessförinnan, herr ålderspresident, tror jag att det snart är dags att önska varandra en trevlig helg. Det tänkte jag också passa på att göra så här i slutet av denna interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.