Bistånd till SRHR och jämställdhetsarbete
Interpellation 2024/25:587 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-04
- Överlämnad
- 2025-04-07
- Anmäld
- 2025-04-08
- Svarsdatum
- 2025-04-28
- Besvarad
- 2025-04-28
- Sista svarsdatum
- 2025-04-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Kvinnors rättigheter är en nyckel till utveckling. Att öka kvinnors möjligheter till utbildning och försörjning bidrar till att förbättra den enskilda kvinnans ställning och främja jämställdhet i stort, och det bidrar dessutom till hela samhällets utveckling. Med ökad jämställdhet minskar risken för krig, och vi får mer demokratiska och välmående samhällen. För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs att kvinnor aktivt kan delta på alla samhällsnivåer. Genusperspektivet måste därför genomsyra alla områden, oavsett om det handlar om infrastruktursatsningar, handelsavtal eller vapenexport. Det är därför olyckligt att regeringen avskaffade den feministiska utrikespolitiken, som hade det syftet.
Tyvärr ser vi hur arbetet för kvinnors och flickors rättigheter är på tillbakagång. Världen över begränsas kvinnors liv av diskriminerande lagstiftningar och samhällsnormer. Könsdiskriminering är en stor orsak till fattigdom, och kvinnor, som oftast har det verkliga försörjningsansvaret för familjen, saknar ofta de mest basala rättigheterna. Därtill kommer den politiska utvecklingen i stora delar av världen där nationalistiska och fascistiska strömningar går på offensiven. Det är en rörelse som inte sällan bygger sin politiska agenda på repression mot och kontroll av kvinnor och flickor. Situationen har förvärrats avsevärt efter att Donald Trump stoppat allt amerikanskt bistånd och attackerar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Miljontals människors liv står på spel, och särskilt hårt drabbas kvinnor, flickor och hbtqi-personer.
När jämställdheten är under attack måste Sverige ta på sig ledartröjan och på allvar stå upp för flickors och kvinnors rättigheter. Regeringen skriver i reformagendan att jämställdheten är ett svenskt kärnvärde, men det är svårt att ta regeringens ambitioner om jämställdhet på allvar när det ekonomiska stödet till jämställdhet och SRHR inte ökar utan snarare minskar kraftigt. Andelen bistånd som ska bidra till jämställdhet är den lägsta på nära 25 år. Kärnstödet till både UN Women och UNFPA, som gör ett oerhört viktigt arbete för SRHR, har fått minskade anslag. I pengar räknat har bistånd med jämställdhet som huvudsyfte minskat med mer än 2 miljarder kronor mellan 2019 och 2024 – en halvering. Sida konstaterar att man inte når EU:s jämställdhetsmål ”och halkar efter jämfört med andra givarländer”.
Genom arbete för att förändra skadliga normer och bekämpa könsrelaterat våld bidrar biståndet till en mer rättvis och jämlik värld där fler kan leva fritt och utan rädsla. Med ökad jämställdhet minskar risken för krig, och vi får fredligare, mer demokratiska och välmående samhällen. När biståndet till jämställdhet minskar stannar också den här utvecklingen. När jämställdheten är under attack måste Sverige gå först och samla likasinnade länder till försvar för jämställdhetsarbetet inom biståndet, och framför allt måste vi föregå med gott exempel.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
- Är statsrådet beredd att ta på sig ett ledande arbete för att utarbeta en strategi tillsammans med likasinnade länder för att möta gapet som uppstått efter USA:s kraftiga nedskärningar av biståndet till SRHR och jämställdhetsarbetet?
- Kommer statsrådet och regeringen att bryta den nedåtgående trenden och öka biståndet till jämställdhet?
- Kommer statsrådet och regeringen att se till att integrera jämställdhetsarbetet i all bistånds- och utrikespolitik?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:587
Webb-tv: Bistånd till SRHR och jämställdhetsarbete
Dokument från debatten
- Måndag den 28 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:106
- Protokoll 2024/25:106 Måndagen den 28 aprilProtokoll 2024/25:106 Svar på interpellation 2024/25:587 om bistånd till SRHR och jämställdhetsarbete
Protokoll från debatten
Anf. 37 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag är beredd att ta på mig ett ledande arbete för att utarbeta en strategi tillsammans med likasinnade länder, bland annat för att möta gapet som uppstått efter USA:s kraftiga nedskärningar av biståndet till SRHR och jämställdhetsarbetet. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat mig om jag och regeringen kommer att bryta den nedåtgående trenden och öka biståndet till jämställdhet och om jag och regeringen kommer att se till att integrera jämställdhetsarbetet i all bistånds- och utrikespolitik.
Sverige är ledande i det globala jämställdhetsarbetet. UN Women är FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt. Vi är en av organisationens största bilaterala givare, vilket vi varit sedan 2014. Sveriges stöd till UN Women uppgick till 534,5 miljoner kronor 2023. I år bidrar vi med 112,5 miljoner kronor i kärnstöd och innehar också ordförandeskapet för UN Womens styrelse. Som ordförande leder vi arbetet med att ta fram organisationens strategiska plan för åren 2026–2029.
22,5 miljoner kronor av kärnstödet är öronmärkt till UN Womens verksamhet i Ukraina. Stödet bidrar till att bekämpa och förebygga sexuellt och könsrelaterat våld, nå utsatta och marginaliserade kvinnor och flickor med humanitära insatser och motverka människohandel för bland annat sexuella ändamål. Stödet syftar även till att stötta civilsamhällesorganisationer som främjar kvinnors försörjningsmöjligheter, särskilt bland internflyktingar.
Sveriges stöd till FN:s befolkningsfond UNFPA uppgick till ungefär 1 miljard kronor 2023. Det gör Sverige till UNFPA:s fjärde största bilaterala givare. I mars i år beslutade regeringen om ytterligare kärnstöd om 75 miljoner kronor som bidrag till att upprätthålla verksamheten för säker och laglig abort. Vidare har regeringen under mars också beslutat om 50 miljoner kronor i extra stöd till UNFPA:s humanitära verksamhet i Sudan, Gaza och Ukraina. I december 2024 beslutade regeringen att avsätta 4,3 miljarder kronor för en ny strategi för hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för perioden 2025–2029.
I 32 av 46 av regeringens utvecklingsstrategier finns mål som bidrar till jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt. Regeringen har tidigare i år givit ytterligare styrning till Sida på jämställdhetsområdet genom ett uppdrag att arbeta med kvinnors ekonomiska egenmakt inom ramen för UN Women-initiativet Generation Equality. Jämställdhetsintegrering av biståndsinsatser är en del av Sidas eget arbete.
I februari fattade regeringen ett nytt beslut för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet 2025–2029. Beslutet innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i Regeringskansliets arbete, som bedrivs såväl nationellt som internationellt. Det inkluderar centrala processer såsom budgetprocesser, myndighetsstyrning, lagstiftningsprocesser och EU-arbete och annat internationellt arbete.
Sverige och andra givare kommer inte att kunna täcka alla luckor som uppstår när länder sänker sitt bistånd. Det gäller inte minst när USA, som är en av de största givarna till det internationella systemet, drar sig tillbaka.
Som jag tidigare har sagt kan det däremot bli aktuellt att rikta om begränsat stöd för att täcka enstaka, kritiska behov och bevaka nyckelintressen. Detta gäller särskilt frågor som rör just sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter samt stöd till Ukraina.
Anf. 38 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation!
Ministern svarade inte på själva grundfrågan, som är hur den övergripande nedåtgående trenden för jämställhetsbiståndet ska brytas. Faktum är att andelen bilateralt bistånd som ska bidra till jämställdhet är den lägsta på nära 25 år. Det visar en rapport från Kvinna till Kvinna som nyligen publicerades.
Mot den bakgrunden är det svårt att ta regeringens ambitioner om att jämställdheten ska vara ett kärnvärde på fullt allvar, när jämställdhetsbiståndet går åt fel håll. Att hänvisa till pågående arbete är inte tillräckligt.
Av ministerns svar får man lätt den felaktiga bilden att stödet till UN Women och UNFPA har ökat. I själva verket har det minskat. Regeringen halverade stödet till UN Women mellan 2022 och 2024 för att sedan tillskjuta i budgeten för 2025 när Sverige har ordförandeskapet. På samma sätt har biståndet till UNFPA först skurits ned kraftigt, och sedan har medel tillförts. Men det handlar inte om några ökningar, utan det har minskat totalt sett.
På samma sätt har Sveriges stöd till FN:s fredsförebyggande fond minskat med mer än 75 procent sedan 2022. Det är FN:s bäst presterande fond vad gäller stöd till jämställdhet. Stödet till FN:s organ för att bekämpa hiv och aids, Unaids, har helt fasats ut. Totalt sett har även kärnstödet som går till det breda jämställdhetsområdet minskat.
Kvinnors rättigheter är nyckeln till utveckling. Att öka kvinnors möjlighet till utbildning, hälsa och försörjning bidrar inte bara till att stärka den enskilda kvinnan utan även till hela samhällets utveckling. Med ökad jämställdhet minskar också risken för krig, och vi får mer demokratiska och välmående samhällen.
För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs att kvinnor aktivt får möjlighet att delta på alla samhällsnivåer. Genusperspektivet måste därför genomsyra alla områden. Det är därför olyckligt att regeringen avskaffade den feministiska utrikespolitiken, som hade precis det syftet.
Ministern nämnde jämställdhetsintegrering. Men i anvisningarna till Sida har regeringen ändrat skrivningen från ”ett integrerat jämställdhetsperspektiv som inkluderar en analys av kvinnors och flickors respektive mäns och pojkars situation” till att ”beakta jämställdhet i alla relevanta insatser”. Det är oroande, eftersom det öppnar för godtycklighet i fråga om när jämställdhet kan sägas vara relevant. Tyvärr finns risken att än mer av biståndet kommer att sakna jämställdhetsintegrering på grund av den förändringen. Jag tycker att vi borde gå tillbaka till den feministiska utrikespolitiken.
Tyvärr ser vi också hur arbetet för kvinnors och flickors rättigheter är på tillbakagång globalt. Situationen har blivit än värre efter att Donald Trump stoppat allt amerikanskt bistånd och attackerar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Miljontals människor världen över drabbas, och särskilt hårt drabbas kvinnor och flickor.
När jämställdheten är under en sådan allvarlig attack måste Sverige ta på sig ledartröjan och kraftsamla. Vi kan så mycket bättre. Vi har visat det förut. Men tyvärr verkar det som att Sveriges röst för jämställdhet har tystnat betydligt. Det är någonting jag hör från olika håll.
Är statsrådet beredd att ta på sig det ledande arbetet för att utarbeta en strategi tillsammans med likasinnade länder för att möta gapet, eller åtminstone delar av gapet, som uppstått efter USA:s kraftiga nedskärningar av biståndet till SRHR och jämställdhetsarbetet?
Det är också uppenbart att det behövs en tydligare och bättre styrning av biståndet för att öka jämställheten. Kommer Sveriges regering att bryta den nedåtgående trenden och öka biståndet till jämställdhet? Kommer Sveriges regering att se till att integrera jämställdhetsarbetet i all bistånds- och utrikespolitik?
Anf. 39 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Vi lever just nu i en väldigt osäker värld. Det pågår ett krig i vårt närområde. Antalet väpnade konflikter har uppnått rekordnivåer globalt sett. Behoven växer ständigt. Men som Sveriges biståndsminister förfogar jag över ändliga resurser.
Det är mitt uppdrag att se till att de begränsade svenska biståndsmedel som vi har, de svenska medborgarnas skattepengar, går dit där de kan göra som allra störst nytta. När andra länder, och inte minst USA, sänker sitt bistånd kraftigt kommer Sverige inte att kunna täcka upp alla de luckor som uppstår.
Utrikesdepartementet följer och utvärderar situationen löpande, inklusive effekterna på olika sektorer och på länder på både kort och lång sikt. Utrikesdepartementet undersöker också om det kan bli aktuellt att rikta om delar av biståndet just för att täcka kritiska behov och för att bevaka nyckelintressen.
USA:s biståndsstopp väntas få utbredda konsekvenser på många olika biståndsområden, inklusive inom SRHR och jämställdhet. Därför bevakar vi särskilt de områdena.
Under och efter valdebatten i USA, och även fortsättningsvis, har det varit rätt oklart exakt vilka konsekvenser det blir av den biståndspolitik som den nya amerikanska administrationen kommer att bedriva.
Men det finns ett område där vi vet att det kommer att få dramatiska effekter, och det är kopplat till just SRHR och jämställdhet. Det har vi sett nu, men det har vi också sett under i princip alla republikanska administrationer sedan Ronald Reagan blev president.
Det är därför det är extra viktigt att Sverige fortsätter att vara en världsledande aktör för jämställdhet globalt sett. Medan motståndet mot kvinnors och flickors rättigheter ökar är Sverige fortsatt en stark röst för alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt och för att poängtera mäns och pojkars ansvar att delta i förändringsarbetet.
Enligt global statistik från FN har en av tre kvinnor under sitt liv blivit utsatt för sexuellt eller könsrelaterat våld. Varje år blir 12 miljoner flickor gifta innan de fyllt 18. Dessa siffror är några av anledningarna till att Sverige är den största bilaterala givaren till FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women.
Sveriges totala stöd på 512 miljoner kronor går till att stötta kvinnors och flickors frihet och egenmakt världen över. Att stärka kvinnors och flickors fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en förutsättning för ökad jämställdhet.
En rapport från FN visar att 230 miljoner flickor och kvinnor världen över har blivit utsatta för könsstympning. Det är en 15-procentig ökning jämfört med data från 2016.
Enligt WHO slutar sex av tio oönskade graviditeter i abort. Dödsfall i samband med osäkra aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Därför är tillgång till SRHR-tjänster såsom säkra aborter och preventivmedel livsavgörande för kvinnor och flickor. Detta var en av anledningarna till att regeringen snabbt beslutade att tillföra 75 miljoner kronor i extra medel till FN:s befolkningsfond UNFPA:s verksamhet efter att USA drog tillbaka sitt stöd till organisationen tidigare i år. Stödet bidrar till att upprätthålla organisationens verksamhet för minskad mödradödlighet, inklusive tillgången till säkra aborter.
När hårda vindar blåser står Sverige fast vid jämställdhet. Det är ett kärnvärde.
Anf. 40 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Herr talman! Tack, ministern, för ytterligare svar!
Jag blir glad när ministern säger att Sverige ska vara en världsledande aktör i jämställdhetsarbetet, stå upp för kvinnors fri- och rättigheter och vara en stark röst i världen. Men tyvärr kan man inte riktigt se detta eftersom jämställdhetsbiståndet faktiskt minskar. Även om vi ger en hel del pengar till jämställdhet går det faktiskt åt fel håll. Det visar fakta. Vi avsätter mindre pengar till jämställdhet än vi gjorde tidigare, både bilateralt och globalt. Det är detta som gör mig oroad.
När det ser ut som det gör i världen – med ökad könsstympning, ökat antal osäkra aborter och en massa sådana saker – behövs detta med jämställdhet mer än någonsin. Med ökad jämställdhet minskar också risken för krig, och vi får fredligare, mer demokratiska och välmående samhällen. Det är verkligen stor nytta att investera just i jämställdhetsbistånd.
När biståndet till jämställdheten minskar stannar också denna utveckling av. När jämställdheten är under attack menar jag att Sverige måste gå först och samla likasinnade länder till försvar för jämställdhetsarbetet inom biståndet. Framför allt måste vi föregå med gott exempel.
Det bistånd som går till jämställdhet måste öka och inte minska. Men vi ser tyvärr en annan utveckling. I pengar räknat har det bistånd som har jämställdhet som huvudsyfte minskat med mer än 2 miljarder kronor mellan 2019 och 2024. Det är en halvering. Sida konstaterar att man inte når EU:s jämställdhetsmål utan halkar efter i jämförelse med många andra givarländer. Det är en oroande utveckling. Detta kan man knappast vara nöjd med om jämställdheten ska vara ett kärnvärde.
Enligt en undersökning som organisationen Kvinna till Kvinna har genomfört kan man se exempelvis hur stöd till arbete för att avskaffa just könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor har minskat men också det viktiga stödet till kvinnor, fred och säkerhet.
Anmärkningsvärt är också att den andel av biståndet till Ukraina som går till jämställdhet minskar drastiskt. Ministern nämner i sitt svar att 22,5 miljoner kronor öronmärks till UN Womens arbete i Ukraina. Det blir minst sagt frustrerande när det totala bilaterala biståndet med jämställdhet som huvudsyfte eller delsyfte har gått från att vara 62 procent år 2023 till att vara bara 6 procent år 2024. Över 3 miljarder av det bilaterala biståndet har alltså inget jämställdhetssyfte. År 2024 var alltså 94 procent av det bilaterala biståndet inte jämställdhetsintegrerat, detta trots att Ukraina är det enda land som nämns i handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet. Där står det bland annat att det kommer att vara prioriterat att bidra till kvinnors aktiva deltagande i krishantering och i Ukrainas uppbyggnadsarbete.
Det här duger inte, och det kan knappast vara något som regeringen är nöjd med om jämställdhet ska vara ett kärnvärde. När biståndet skärs ned ytterligare som en konsekvens av att regeringen har övergett enprocentsmålet för biståndet kommer den del som är avsedd för jämställdhetsarbete som en konsekvens också att minska. För 2028, när ekonomin förväntas ha växt, kommer biståndet att bli cirka 25 miljarder mindre än vad det hade blivit om Sverige hade haft kvar enprocentsmålet. Sverige hamnar då under EU:s rekommendationer för biståndet. Detta får konsekvenser för jämställdhetsbiståndet.
Det duger inte om jämställdheten ska vara ett kärnvärde. Det är nu hög tid att regeringen vänder trenden, kavlar upp ärmarna och höjer rösten för kvinnors, flickors och hbtq-personers rättigheter globalt. Sverige har gjort det förut. Vi kan det här. Vi är jättebra på jämställdhetsarbete. Låt oss visa det!
Anf. 41 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Förutom att vi i Sverige är en viktig givare till jämställdhetsinsatser globalt sett är vi också en stark normativ röst för alla kvinnors och flickors rättigheter. Till exempel deltog Sverige i EU:s förhandlingsteam under FN:s kvinnokommission tidigare i år.
Trots det ökade motståndet mot jämställdhetsfrågor antogs en av de mest framåtlutade politiska deklarationerna någonsin. Tillsammans med EU och våra likasinnade över världen samarbetar vi för att stärka arbetet för jämställdhet och för alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt.
Sveriges FN-engagemang för jämställdhet kommer att märkas särskilt i år. 2025 innehar vi, som sagts tidigare, ordförandeskapet i UN Womens styrelse. Rollen som ordförande ger unik inblick, synlighet, kontaktytor och möjligheter till strategisk påverkan av UN Women under en kritisk period under flera år framöver.
Sverige kommer under ordförandeskapet att sätta fokus på kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt, ökat tvärregionalt samarbete och ökad samstämmighet mellan FN:s fonder och program för effektivare styrning och resultat på landnivå.
I en tid av ökat motstånd mot jämställdhetsfrågor fortsätter Sverige att ta progressiva initiativ tillsammans med sina nordiska grannländer, EU och andra likasinnade när det gäller att främja kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Under FN:s befolkningskommission i april anslöt sig Sverige och 77 andra länder till ett anförande om vikten av att fortsätta arbeta för inkludering och icke-diskriminering i FN:s satsningar på hälsa och SRHR.
Den breda uppslutningen av likasinnade länder visar på det samförstånd som råder när det gäller att försvara åratals slit och landvinningar på SRHR-området. Motståndet mot SRHR är just påtagligt i flera internationella sammanhang. Än i dag finns det många som vill begränsa kvinnors och flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar och sina egna liv. Därför har regeringen särskilt prioriterat biståndet till SRHR.
2023 uppgick Sveriges SRHR-bistånd till 2,8 miljarder. I december 2024 beslutade regeringen att också avsätta 4,3 miljarder till en ny strategi för hälsa och SRHR för perioden 2025–2029. Strategin syftar bland annat till att öka tillgången till utbildade barnmorskor, mödrahälsovård, preventivmedel och säkra aborter för att förbättra situationen för flickor och kvinnor i världen. I slutändan handlar det om att rädda kvinnors och flickors liv.
Regeringen prioriterar arbetet för jämställdhet. Jämställdhet bidrar till att såväl kvinnors och mäns som flickors och pojkars potential kan tillvaratas och främjas. Därför fattade regeringen tidigare i år beslut om arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet: Alla statsråd i regeringen ansvarar för att jämställdhet och jämställdhetsperspektivet får genomslag inom alla statsråds respektive ansvarsområden.
Jämställdhet är inte bara ett mål i sig – det är också en central del av demokratin i Sverige och i världen. Vår regering fortsätter att stå upp för jämställdhet och alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt.
Anf. 42 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Herr talman! Tack, ministern, för ytterligare svar! Jag tycker ändå att ambitionen i ministerns svar är bra när det gäller att satsa på jämställdhet och SRHR. Men det måste också synas i kronor och ören. Som det ser ut nu är det fortfarande ett faktum att jämställdhetsbiståndet backar. Det går åt fel håll. Här kan vi bättre. Vi kan ju som sagt detta med jämställdhet väldigt bra i Sverige.
När jämställdheten är under så intensiv attack som den är måste vi i Sverige steppa upp, ta på oss ledartröjan och höja vår röst ytterligare. Vi måste se till att bidra mer ekonomiskt till just jämställdhetsarbete. När vi satsar på jämställdhet vet vi att det leder till utveckling. Jämställda samhällen är också, som jag sa tidigare, mycket tryggare samhällen, mer demokratiska samhällen och mer välmående samhällen.
För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs kvinnors aktiva deltagande på alla samhällsnivåer. Därför är det viktigt att man är tydlig med styrningen och att genusperspektivet verkligen genomsyrar alla områden. Jag tycker faktiskt att det har blivit sämre sedan vi tog bort den feministiska utrikespolitiken, som var väldigt tydlig med att det var detta som var syftet.
Återigen vill jag fråga ministern om han är beredd att ta på sig ledartröjan och vara ledande i arbetet för att utarbeta en gemensam strategi för att möta upp de stora nedskärningar som har skett genom framför allt USA:s neddragningar. Och kommer Sveriges regering att bryta den nedåtgående trenden och öka biståndet till jämställdhet? Det är ju det som är själva grundfrågan: Kommer vi att öka den andel av biståndet som går till jämställdhet?
Anf. 43 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Det är flera länder just nu som drar ned på sitt bistånd. USA gör det med mest dramatik och mest mediefokus, men också länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna gör nu stora nedskärningar i sitt bistånd.
Inget land, allra minst ett litet land som Sverige, kommer att helt kunna täcka upp för alla hål som uppstår. Vi skulle behöva lägga i princip hela vår statsbudget på bara bistånd ifall vi skulle täcka upp för alla de hål som uppstår.
Vi har dock sagt att det finns tre områden som vi särskilt noggrant kommer att följa och särskilt kan tänka oss att stötta med extra paket och extra stöd.
Det första är såklart Ukraina. Jag kommer nyligen från Ukraina, och det är brist på praktiskt taget allting där, både det rent humanitära och det mer utvecklingsmässiga. Vi måste se till att civilbefolkningen och även försvarsmakten har el, att det finns vägar och järnvägar så att man kan få förnödenheter till fronten och flytta trupp dit och att man kan exportera sina produkter och hålla ihop statsfinanserna.
Det andra är det humanitära biståndet. USA stod för närmare 40 procent av allt humanitärt bistånd i hela världen. När jag var i Uganda för några veckor sedan hade man redan då börjat skära ned på matransonerna. Om några veckor kan det helt vara slut på mat i flyktinglägret i Uganda. Och det är bara i Uganda; vi har många andra länder där man också just nu skär ned på matransonerna och där det kan vara slut på pengar.
Det tredje är just SRHR. På det området visste vi att denna typ av besked och beslut skulle komma om republikanerna vann. Det var därför vi gick fram med det extra stödet på 75 miljoner just för säkra aborter. Aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga flickor och kvinnor.
Vi kommer att fortsätta verka och arbeta för jämställdhet på politisk nivå, både inom FN-systemet och i andra system, men också i rena pengar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.