bidrag till ungdomsorganisationer för internationell verksamhet

Interpellation 2003/04:87 av Höij, Helena (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-06
Anmäld
2003-11-10
Besvarad
2003-11-24
Sista svarsdatum
2003-11-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 november

Interpellation 2003/04:87

av Helena Höij (kd) till statsrådet Lena Hallengren om bidrag till ungdomsorganisationer för internationell verksamhet

Det är inte endast genom TV och Internet som barn och ungdomar får kunskap om livet utanför Sverige, utan de reser och har egna internationella erfarenheter. Deras perspektiv på livet är inte begränsat till en stad eller till ett län utan är snarare världen. Det har kommit ungefär en miljon flyktingar till Sverige de senaste åren och 20 % av alla ungdomar i skolan har utländsk bakgrund. På så vis ökar barns och ungdomars kunskap och insikt om andra kulturer.

Samhället vi lever i är på många sätt alltför segregerat, mellan unga och gamla, mellan svenskar och invandrare etcetera. Ett mål med politiken är att föra människor med olika bakgrund samman och skapa förutsättningar för möten mellan olika grupper. Ett exempel på detta är att uppmuntra olika ungdomsorganisationer att ge sig ut i världen för att knyta kontakter och för att se hur andra ungdomar i samma ålder och med samma intresse har det. Att ungdomar kan tillföra ett ungdomsperspektiv på internationella verksamheter tycker Kristdemokraterna bör tas till vara som en resurs. Till exempel är den största delen av befolkningen i tredje världen ungdomar, och svenska ungdomar kan medverka till att tillgodose också den unga befolkningens behov. Detta skulle också ge ökad förståelse för internationell solidaritet och internationellt arbete hos morgondagens beslutsfattare.

Kristdemokraterna anser att staten bör stödja ungdomsorganisationers internationella verksamhet och deras kontakt med systerorganisationer i andra länder för att de därigenom ska kunna bedriva arbete inom sina internationaler. Finansieringen av detta får i dag bekostas av organisationerna själva, i synnerhet om systerorganisationerna befinner sig utanför EU-området. Att öka stödet till ungdomsorganisationernas internationella verksamhet tror jag är ett sätt att stärka ungdomars demokratiska engagemang i inte minst internationellt beslutsfattande och jag har därför två frågor till ministern.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka ungdomars möjligheter till löpande internationell verksamhet?

Är statsrådet beredd att se över det statliga stödet till ungdomsorganisationerna så att de ges bidrag för sin internationella verksamhet?

Debatt

(6 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Helena Höij har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka ungdomars möjligheter till löpande internationell verksamhet samt om jag är beredd att se över det statliga stödet till ungdomsorganisationerna så att de ges bidrag för sin internationella verksamhet. Jag instämmer med Helena Höij om att det är viktigt att föra samman människor med olika bakgrund och skapa förutsättningar för möten mellan olika grupper. Det är särskilt viktigt att ungdomar ges möjligheter till möten och erfarenhetsutbyten med ungdomar från andra länder. Jag kan konstatera att ungdomar i dag ges en rad olika möjligheter till internationellt utbyte dels genom skolan, dels genom ungdomsorganisationernas försorg. Både Ungdomsstyrelsen och Internationella programkontoret för utbildningsområdet arbetar för att bredda deltagandet i internationella utbyten, för att nå grupper som annars inte skulle delta. En undersökning av ungdomars attityder och värderingar, De kallar oss unga , som Ungdomsstyrelsen genomförde 2002 (Ungdomsstyrelsens Skrifter 2003:1), visar att ca 2 % av ungdomar i åldern 16-25 år varit utanför Sverige som volontär eller biståndsarbetare och att 9 % av ungdomarna har deltagit i ett ungdomsutbyte. Skolverket fördelar ekonomiskt stöd till de gymnasieskolor, som inom de yrkesförberedande utbildningarna förlägger delar av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) utomlands. Internationella programkontoret för utbildningsområdet lämnar information och ekonomiskt stöd till skolor, företag, organisationer och enskilda individer som vill delta i internationellt utbildningssamarbete. Utbyten för ungdomar och lärare är en viktig del av verksamheten. Antalet svenska deltagare, som deltog i programkontorets olika program, uppgick 2001 till 5 349, varav ett stort antal var ungdomar. Utöver detta deltog många i det nordiska samarbetsprogrammet Nordplus-junior, som beräknas ha totalt 2 500 deltagare per år. Ungdomsstyrelsen fungerar som programkontor för EU-programmet Ungdom vilket pågår under en sjuårsperiod, 2000-2006. Programmet består till största delen av ungdomsutbyte för ungdomsledare och ungdomar i åldern 15-25 år. I programmet ingår också bland annat volontärtjänst och olika typer av ungdomsinitiativ. Under 2002 deltog 1 417 ungdomar från Sverige i EU-programmet Ungdom. Dessutom deltog 1 472 utländska ungdomar i programmet. Jag vill poängtera att det är särskilt viktigt att arbeta för att ungdomar, som inte vanligen deltar i internationella sammanhang, ges möjlighet och även uppmuntras till att delta i internationellt utbyte. Bland de utbytesprojekt inom EU-programmet Ungdom, som Ungdomsstyrelsen beviljat medel under 2002, utgörs andelen projekt som riktar sig till unga som vanligen inte deltar i internationellt utbyte till 52 %, vilket är en ökning sedan tidigare år. Ungdomsstyrelsen har också under åren 1998-2003 fördelat medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling av ungdomssamarbete i Östersjö- och Barentsregionen. Hösten 2003 har Ungdomsstyrelsen tillförts medel ur Allmänna arvsfonden för ungdomsutbyten i EU:s östra gränsregion, bland annat i Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) strävar efter att öka ungdomsorganisationernas kompetens i internationella frågor. LSU har bland annat beviljats stöd från Allmänna arvsfonden för ett projekt som syftar till att utveckla samarbetet med Öst- och Centraleuropa. Sammanfattningsvis finner jag att det i dag finns goda möjligheter för ungdomar att genom olika ungdomsutbytesprogram närma sig andra kulturer och få kontakter med ungdomar i olika länder såväl inom Europa som i den så kallade tredje världen. Jag anser inte att det finns anledning till något initiativ från min sida i den delen. Huvudsyftet med de statliga bidragen till ungdomsorganisationerna är att stödja det ideella engagemanget bland ungdomar. Detta stöd har som främsta syfte att stödja ungdomsorganisationernas reguljära verksamhet. Grundtanken är att varje enskild ungdomsorganisation ansvarar för att forma sin egen verksamhet. Jag ser inte att det finns anledning att rikta delar av statsbidraget för att ungdomsorganisationerna ska använda det till internationell verksamhet. Som jag har nämnt finns det ju ett stort antal möjligheter för ungdomar att delta i ungdomsutbyte och olika internationella projekt. Jag är således inte beredd att se över det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna.

Anf. 73 Helena Höij (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka ungdomsministern för svaret. Jag kan i stort sett hålla med henne om att ungdomar i dag ges en rad olika möjligheter till internationellt utbyte. Utgångspunkten i min interpellation var just också den att ungdomar har egna internationella erfarenheter och att deras perspektiv på livet inte är begränsat till den stad eller den landsända som de bor i, även om det, som sagt, finns grupper i samhället som inte deltar i verksamhet med internationella kontakter. Jag tror dock att ungdomar och deras organisationer skulle kunna bidra i än större utsträckning, till exempel i utvecklingsbiståndet där många projekt i dag, inte minst när det gäller internationell demokratiutveckling, har stort inslag av ungdomar och deras organisationer. Här vet jag att kravet på 20-procentig egenfinansiering, som nu gäller även för ungdomsorganisationer, innebär ett problem för många. Men, fru talman, min interpellation rörde inte främst detta, inte heller enskilda personers möjligheter till internationella kontakter, som statsrådet i sitt svar uppehöll sig vid. Det är inte därför som jag anser att ungdomsorganisationerna ska ha goda möjligheter till löpande och kontinuerliga internationella kontakter, utan det är för att, precis som jag skriver i min interpellation, jag tror att det är ett sätt att stärka ungdomars demokratiska engagemang, inte minst i internationellt beslutsfattande. I en alltmer internationaliserad värld fattas alltfler beslut i internationella sammanhang stater emellan. Sveriges medlemskap i EU har ju till och med inneburit att beslut fattas på överstatlig nivå. Vi vet att förtroendet för fattade beslut minskar ju längre bort från vanliga medborgare, om uttrycket tillåts, som beslutsfattarna sitter. Och förtroendet för internationell politik och internationellt fattade beslut är tyvärr alldeles för lågt i dag. I Sverige har vi en lång tradition av ett brett deltagande i de demokratiska beslutsprocesserna och i politiken, politiken i vid mening. Vi har lyckats göra många grupper delaktiga, inte bara genom breda remissförfaranden utan också genom relativt transparenta beslutsprocesser som underlättar eller möjliggör opinionsbildning. Jag anser att det är viktigt att medborgarnas delaktighet och de demokratiska processerna hänger med när besluten flyttas och delvis byter arena. Jag vill därför förtydliga min fråga, fru talman, till ungdomsministern och fråga henne hur hon ser på opinionsbildning på till exempel europeisk nivå. Statsrådet säger att det statliga stödet till ungdomsorganisationerna har som främsta syfte att stödja ungdomars reguljära verksamhet. Fru talman! Jag vill med anledning av detta även fråga statsrådet hur hon ser på de politiska ungdomsförbundens reguljära verksamhet, på elevorganisationernas verksamhet och på ungdomars miljö- och kulturorganisationers verksamhet. Borde inte deras reguljära verksamhet kunna omfatta löpande kontinuerliga kontakter med deras internationaler och systerorganisationer i andra länder?

Anf. 75 Helena Höij (Kd)
Fru talman! Jag får tacka för kompletteringarna av svaret men beklagar att ungdomsministern ändå så tydligt säger att statsbidragen som de ser ut i dag inte behöver förändras eller ses över. Jag vet att många ungdomsorganisationer, inte minst de politiska, i dag har svårt att upprätthålla en nivå på sina kontakter med sina systerorganisationer på både den globala och den europeiska arenan. Vad som är specifikt för just ungdomsorganisationerna är att de relativt ofta byter ledning och byter aktiva medlemmar. Det är alltså väldigt viktigt att kunna ha en kontinuerlig verksamhet. Man kan inte hänga upp ett internationellt utbyte eller ett internationellt kontaktnät på en person, utan det är viktigt att det kan gå i arv, att man kan överlämna kontakter och så vidare. Därför tycker jag att det är viktigt att vi försäkrar oss om att ungdomar och deras organisationer har möjlighet att hänga med i den alltmer internationaliserade värld som vårt samhälle blir. Jag vill ändå ge ungdomsministern ytterligare en chans, fru talman, att komplettera sitt svar på frågan om det inom något område finns möjligheter till ökat stöd eller till förändringar. Gud bevars handlar inte allt om pengar, även om resurserna när det gäller internationell verksamhet naturligtvis är oerhört viktiga. Hur ser ungdomsministern på det här? Finns det några möjligheter att öka stödet till ungdomsorganisationerna i den här verksamheten så att de kan ha kontinuerliga kontakter med sina systerorganisationer?

Anf. 76 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Jag finner ingen anledning att se över statsbidragen till ungdomsorganisationerna - det var mitt svar - av det skälet att bidragen är så fria att varje ungdomsorganisation kan göra sin egen bedömning. Om vi börjar rikta bidragen och tala om att så här mycket borde ägnas åt den här sortens verksamhet och så här mycket åt jämställdhet, integration, studier eller medlemsrekrytering har vi helt plötsligt inte ungdomsorganisationer som är fria att styra sin egen verksamhet. Helena Höij får gärna i sitt sista inlägg förtydliga sin fråga med på vilket sätt man skulle se över detta. Det är klart att ökade resurser alltid är någonting som ungdomsorganisationer ser positivt på, vilket jag har full förståelse för. Mer resurser ger alltid möjlighet att skapa än mer verksamhet. Jag vet att de politiska ungdomsförbunden inte är helt överens, men de för mycket diskussioner om mandatbundna stöd och över huvud taget om hur man som organisation ska värderas kontra andra ungdomsorganisationer. Detta är ju en betydligt större fråga än att diskutera möjligheterna till internationell verksamhet. Ungdomsorganisationerna får ungefär 65 miljoner i reguljära statsbidrag. Stödet, får vi väl uttrycka det som, från Svenska Spel, där man alltså får del av avkastningen från Svenska Spel, är nu uppe i 143 miljoner kronor. Möjligheten att använda alltmer resurser till alltmer verksamhet tilldelas alltså såväl de politiska ungdomsförbunden som andra organisationer. Helena Höij får gärna förtydliga sin fråga något. Det finns ingen aktuell diskussion i dag som handlar om att det skulle tillföras mycket mer resurser. Däremot tillkommer det många nya ungdomsorganisationer som slåss om det utrymme som finns och som naturligtvis har olika verksamheter som också konkurrerar med varandra. Det är klart att ungdomar som är väldigt intresserade av internationell verksamhet sannolikt söker sig till de organisationer och den verksamhet som de tycker är mest lyckosam, så i den meningen finns det förstås också en konkurrens mellan ungdomsförbunden. Möjlighet till internationell verksamhet finns, hävdar jag. Men det är klart att det är en fråga om prioritering bland all den verksamhet som man vill ordna. Ungdomsorganisationer är ju ofta väldigt ambitiösa och vill inte ha bara en sorts verksamhet. Men de politiska ungdomsförbunden kan ju använda sitt stöd tillsammans med medlemsavgifter, stödet från moderpartierna och annat. Den möjligheten finns för dem liksom för alla andra.

Anf. 77 Helena Höij (Kd)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för debatten. Hon har ju ändå kompletterat det svar hon först gav, även om jag tvingas konstatera att hon inte är beredd att se över bidragen till ungdomsorganisationerna i syfte att stödja även deras reguljära internationella verksamhet och kontakterna med systerorganisationer. Jag ska självklart komplettera min fråga på det sätt som statsrådet ville. Det gällde just det som min interpellation handlar om, nämligen att jag har fått signaler, inte bara från de politiska ungdomsförbunden, om att det är svårt att rymma den internationella verksamheten i det reguljära stödet. När nu det europeiska samarbetet utökas med länderna kring Östersjön och så vidare blir det också större konkurrens om de resurser som finns till exempel inom EU-systemet, vilket har gjort att svenska ungdomsorganisationer har fått det svårare att klara av det här med kontinuitet, generationsväxling och så vidare. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi försäkrar oss om att det civila samhället ges förutsättningar att delta både på den globala och på den europeiska arenan om svenskarna ska känna sig delaktiga i detta samarbete och ha förtroende för de beslut som vi gemensamt fattar. Här har staten ett särskilt ansvar för ungdomarnas möjligheter. Det internationella samarbetet, inte minst på EU-nivå, handlar om utbildning, arbetsmarknad, miljö och så vidare - frågor som engagerar ungdomar. Det är detta engagemang som jag anser att vi måste ta till vara, och vi ska ta till vara det inom ungdomarnas egna organisationer.

Anf. 78 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Med risk för att upprepa mig vill jag säga att det reguljära statsbidraget kan användas precis som önskvärt inom respektive ungdomsorganisation. Den dagen vi har stora nya resurser att fördela är det klart att jag som ungdomsminister slåss för ungdomsorganisationernas väl och ve; det råder ingen tvekan om det. Många gånger handlar det inte om resurser utan om att ungdomsorganisationerna är alltför små. De klarar inte av, oavsett ekonomiska resurser, att befinna sig i så många olika länder, hålla alla dessa kontakter och klara administrationen. Här är LSU en viktig samordningspart, likaså Centrum för internationellt ungdomsutbyte som har samarbeten ihop med Sida, Sweden World Youth, Kambodja, Costa Rica, Thailand - det finns många länder där man kan delta. När man som enskild organisation kanske känner sig lite för liten eller känner att de administrativa uppgifterna är en övermäktiga finns alla förutsättningar att faktiskt samarbeta med andra ungdomsorganisationer. Man kan då passa på att ta kontakt med sin systerorganisation eller med ett projekt som har ett ämne man är särskilt intresserad av. Jag menar nog att ungdomsorganisationerna har ganska goda förutsättningar. Det gäller att ta vara på dem och att hitta rätt i djungeln av alla de anslag och bidrag som faktiskt finns till för ungdomsorganisationerna. Jag hoppas att LSU lever upp till den roll man har i det fallet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.