betyg och kunskapsmål

Interpellation 2000/01:448 av Nilsson, Ulf (fp)

den 27 april

Interpellation 2000/01:448

av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om betyg och kunskapsmål

En elev blir inte hjälpt av att slussas vidare till en utbildning hon eller han inte klarar av. Därför måste kraven på de kunskaper som krävs för att gå vidare till högre nivå vara tydliga. För att stöd ska kunna sättas in i tid måste skolan ha kunskap om vilka kunskapsmål eleven uppnår.

Enligt betygsstatistiken saknar många elever i grundskolan godkänt i några av ämnena svenska, engelska och matematik. Jämförelsetal för skolhuvudmän visar att fler än förra året saknar fullständigt betyg från grundskolan, närmare bestämt 24,3 %. Dessutom finns det starka skäl att tro att ännu fler saknar tillräckliga kunskaper för att gå vidare till gymnasieskolan. Statistiken visar nämligen att allt färre går ut gymnasieskolan med fullständigt betyg och att andelen elever som når gymnasieskolans mål om högskolebehörighet bara är 59 %.

En förutsättning för att en elev ska få det stöd han eller hon har rätt till i skolan är att elevens resultat blir korrekt utvärderade. Varje elev som skickas vidare genom skolan med endast på papperet godkända betyg luras på sin rätt till stöd. En viktig första uppgift borde därför vara att undersöka hur betygen motsvarar de krav som betygskriterierna anger.

Redan i dag finns det obligatoriska ämnesprov i grundskolan, vilka skulle kunna användas för utvärdering av betygssättningen. Men i verkligheten genomför ca 17 % av eleverna inte proven. Proven är inte heller obligatoriska förrän i årskurs 9. Det behövs uppenbarligen ett klargörande för många kommuner att de ska ta sitt ansvar för uppföljning och utvärdering. I Skolverkets kvalitetsgranskning av betygssättning konstateras också att det är sällsynt att skolorna gör analyser och sammanställningar av relationen mellan prov och betygsresultat.

Förutom de aktuella ämnesproven skulle säkert andra test kunna användas för att skapa underlag för en säkrare betygssättning. Läsprovet som används i Stockholms grundskolor i årskurs 3 är ett intressant exempel. Det är dessutom nödvändigt med ett medvetet arbete i kommunerna och i de olika skolorna för att skapa ett sakligt underlag för en likvärdig och rättvisande betygssättning.

Jag har tidigare i en interpellation och i olika debatter frågat om skolministern vill ge Skolverket i uppdrag att utvärdera om betygen motsvarar kunskapsmålen och betygskriterierna. Såvitt jag vet har något sådant uppdrag ännu inte getts. Eftersom så många elever misslyckas i gymnasieskolan trots att de blivit godkända i grundskolan, anser jag att det är nödvändigt med en grundlig utvärdering av betygen.

Min fråga till skolministern är därför:

Avser skolministern att ge Skolverket ett tydligt uppdrag att utvärdera om betygen motsvarar kunskapsmålen?