Betaltjänster i glesbygden
Interpellation 2009/10:336 av Stenberg, Maria (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-04-21
- Inlämnad
- 2010-04-21
- Besvarad
- 2010-04-27
- Sista svarsdatum
- 2010-05-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 april
Interpellation
2009/10:336 Betaltjänster i glesbygden
av Maria Stenberg (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Sedan Svensk Kassaservice upphörde har betaltjänsterna på landsbygden avsevärt försämrats. Detta framkommer av den rapport som Länsstyrelsen i Dalarna publicerade i december. Den visar att äldre och funktionshindrade har svårt att ta ut kontanter eller betala sina räkningar. Det går inte heller att föra över pengar mellan konton, och att ombuden inte har skyldighet att ta emot företags dagskassor är ett stort problem som rapporten pekar på.
Den situation som de boende på landsbygden varnade för har besannats. Det har blivit betydligt svårare att bo, arbeta och bedriva företag i glesbygden, vilket hotar överlevnaden av många mindre orter runt om i landet och inte minst i Norrlands inland.
Vid en interpellationsdebatt i ärendet uppgav infrastrukturministern att beredning av rapporten pågår inom Regeringskansliet. Dessutom skulle hon under mars månad träffa Länsstyrelsen i Dalarna tillsammans med Post- och telestyrelsen för att orientera sig om myndigheternas arbete.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att rätta till de i rapporten påtalade problemen och för att garantera boende och företagare rimlig betalservice?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:336
Webb-tv: Betaltjänster i glesbygden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:110 Tisdagen den 27 aprilProtokoll 2009/10:110 4 § Svar på interpellation 2009/10:336 om betaltjänster i glesbygden
Protokoll från debatten
Anf. 8 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret på min interpellation och berätta att det var en hemsk förkylning som var orsaken till att jag var tvungen att dra tillbaka min interpellation i förra vändan. Jag har med intresse tagit del av både ministerns svar i dag och av innehållet i debatten som fördes i början av mars. Den debatten handlade om precis samma ämne som vi debatterar här i dag, alltså grundläggande betaltjänster i framför allt glesbygd.
Hur vi än vrider och vänder på frågan om betaltjänster och betalservice i gles- och landsbygd kvarstår bekymren för en hel del människor, organisationer och företag som har sitt liv, sin vardag och sina företag i vår gles- och landsbygd landet runt.
Problemen som stöts på är hantering av dagskassor för glesbygdsföretag och uttag av kontanter för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Det handlar om möjligheter till inlösning av avier från Bankgirot, kontantuttag med bankkort från andra svenska banker än Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Ica Banken, kontantuttag med bankkort från utländska banker, till exempel norska banker, och kontantinsättningar till person- och bankkonton. Ja, man visar på att det uppstod en hel del problem när Svensk Kassaservice lades ned.
Det går att göra insättningar på konton, men det tar flera dagar och måste ske via bankens bankgiro med uppgivande av konto, kontoinnehavare med flera uppgifter.
När rapporten från länsstyrelserna kom pekade både Norrbottens och Kalmars länsstyrelser på att tillgången till grundläggande betaltjänster inte motsvarade samhällets behov. Organisationer, kommuner och privatpersoner uppger att effekterna efter nedläggningen av Svensk Kassaservice har blivit negativa. Det är avsaknaden av den service som lantbrevbärarna stod för som medfört de negativa konsekvenserna för såväl privatpersoner som företagare i glesbygd.
I interpellationsdebatten i mars om betaltjänster menade infrastrukturministern att lösningen på problemet - hon hänvisade också till det i svaret till mig - är att man ska stimulera de marknadsdrivna initiativen. Det är nog inte helt enkelt eller rätt när vi pratar om de glesa områdena. Det finns väldigt lite pengar att tjäna på betaltjänster åtminstone i de områden där jag lever och bor.
Det måste vara ett ansvar för samhället att de här tjänsterna finns och att människor som av olika anledningar lever i glest bebyggda områden har möjlighet att hantera sina bankärenden, betala sina räkningar och få ut sin pension oavsett om de är äldre eller råkar ha ett funktionshinder. Det måste vara möjligt att driva ett litet företag kanske långt ut på landsbygden och kunna hantera sina bankärenden.
Min fråga kvarstår trots att jag har lyssnat på ministern och läst att ministern följer länsstyrelsernas arbete med detta. Vardagsbekymren finns där. Det finns ingen lösning på dem än så länge. Människor som lever och bor där jag bor har fortfarande problem.
Anf. 8 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret på min interpellation och berätta att det var en hemsk förkylning som var orsaken till att jag var tvungen att dra tillbaka min interpellation i förra vändan. Jag har med intresse tagit del av både ministerns svar i dag och av innehållet i debatten som fördes i början av mars. Den debatten handlade om precis samma ämne som vi debatterar här i dag, alltså grundläggande betaltjänster i framför allt glesbygd.
Hur vi än vrider och vänder på frågan om betaltjänster och betalservice i gles- och landsbygd kvarstår bekymren för en hel del människor, organisationer och företag som har sitt liv, sin vardag och sina företag i vår gles- och landsbygd landet runt.
Problemen som stöts på är hantering av dagskassor för glesbygdsföretag och uttag av kontanter för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Det handlar om möjligheter till inlösning av avier från Bankgirot, kontantuttag med bankkort från andra svenska banker än Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Ica Banken, kontantuttag med bankkort från utländska banker, till exempel norska banker, och kontantinsättningar till person- och bankkonton. Ja, man visar på att det uppstod en hel del problem när Svensk Kassaservice lades ned.
Det går att göra insättningar på konton, men det tar flera dagar och måste ske via bankens bankgiro med uppgivande av konto, kontoinnehavare med flera uppgifter.
När rapporten från länsstyrelserna kom pekade både Norrbottens och Kalmars länsstyrelser på att tillgången till grundläggande betaltjänster inte motsvarade samhällets behov. Organisationer, kommuner och privatpersoner uppger att effekterna efter nedläggningen av Svensk Kassaservice har blivit negativa. Det är avsaknaden av den service som lantbrevbärarna stod för som medfört de negativa konsekvenserna för såväl privatpersoner som företagare i glesbygd.
I interpellationsdebatten i mars om betaltjänster menade infrastrukturministern att lösningen på problemet - hon hänvisade också till det i svaret till mig - är att man ska stimulera de marknadsdrivna initiativen. Det är nog inte helt enkelt eller rätt när vi pratar om de glesa områdena. Det finns väldigt lite pengar att tjäna på betaltjänster åtminstone i de områden där jag lever och bor.
Det måste vara ett ansvar för samhället att de här tjänsterna finns och att människor som av olika anledningar lever i glest bebyggda områden har möjlighet att hantera sina bankärenden, betala sina räkningar och få ut sin pension oavsett om de är äldre eller råkar ha ett funktionshinder. Det måste vara möjligt att driva ett litet företag kanske långt ut på landsbygden och kunna hantera sina bankärenden.
Min fråga kvarstår trots att jag har lyssnat på ministern och läst att ministern följer länsstyrelsernas arbete med detta. Vardagsbekymren finns där. Det finns ingen lösning på dem än så länge. Människor som lever och bor där jag bor har fortfarande problem.
Anf. 9 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Precis som Maria Stenberg säger tror jag att det är oerhört viktigt att vi noga följer detta.
Jag måste ändå ge en tillbakablick. Maria Stenberg vet säkert hur situationen ser ut. Efterfrågan på Svensk Kassaservice minskade stadigt. Lantbrevbärarnas transaktioner minskade med mer än 40 procent mellan 2004 och 2006. Det är helt tydligt att landsbygdens folk valde bort den servicen av den anledningen att det fanns annat som kanske var både tryggare och säkrare som man undan för undan växlade över till.
Under 2007 betalade så mycket som 99 procent av befolkningen sina räkningar och tog ut kontanter på annat sätt än genom Svensk Kassaservice. Det hade naturligtvis sin förklaring i att det blev både dyrare och sämre service totalt sett på Svensk Kassaservice när allt färre efterfrågade den. Det är det som är grunden till förändringen.
Beslutet har ju inte genomförts för att det ska vara av ondo. Det som det handlade om var om man kunde använda 400 miljoner på ett bättre sätt för att skapa nya möjligheter till service som kan vara nog så bra och just det som efterfrågas. Maria Stenberg hänvisar till landsbygdens problem. Men det var landsbygden som via lantbrevbärarna valde bort den här servicen.
Det arbete som länsstyrelsen i Dalarna gör är viktigt. Det sker inget skifte över en natt. Det finns en grupp som man alltid måste ha starkt fokus på så att det fortfarande blir bra service. Därför är det upphandlat, dock inte dagskassorna av den anledningen att det här är riktat till företagare och marknaden borde träda in och vara intresserad av att leverera en sådan service.
Undan för undan har det vuxit fram på andra ställen. Det är de goda exemplen som länsstyrelsen i Dalarna och PTS ska ta med sig och föra informationen vidare.
Ljusterö är ett väldigt isolerat område som naturligtvis har unika problem. Där har man hittat nya lösningar som är bra för företagen. De goda exemplen ska naturligtvis utvecklas och spridas vidare.
När man för samtal med länsstyrelsen i Dalarna som är ansvarig för detta förstår man att det finns områden som har fortsatta problem. I andra län har man inte kunnat identifiera något större problem. Det har undan för undan utvecklats alternativ eller också har man inte kunnat identifiera problemet. Därför är det oerhört viktigt att vi fortsätter och att länsstyrelsen i Dalarna, som jag har förstått efter den information de gav oss, kommer att ha en fördjupad dialog med de övriga länsstyrelserna för att få ett mer rättvist underlag.
Anf. 10 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Våra ideologier skiljer sig så mycket åt att jag inte kan se att det finns några större initiativ för marknadskrafter att ta över en marknad som ministern säger sjönk med 40 procent. Det handlar om en ren samhällsservice som lantbrevbärarna var.
Jag flyger nästan två timmar varje vecka för att komma hem. När jag landar har jag tio mil kvar innan jag är hemma. Jag har ändå valt att bo i tätorten. Min hemkommun är lika stor som Skåne och Blekinge tillsammans. Vi är färre än 3 300 invånare. I tätorten i detta stora län finns det en bank och en bankomat. När Svensk Kassaservice lade ned försvann den andra bankomaten.
Det är klart att det finns människor i min hemkommun som har väldigt långt till närmaste ställe där man kan utföra sina bankärenden. Många är gamla och andra försöker leva på sina företag ute i byarna.
Jag har en liten stuga i väglöst land. Jag kör bil dit i nio mil och parkerar. Där bor en familj som försöker överleva. De har en husvagnscamping. De säljer lite fisk och anordnar skoterturer och andra turistattraktioner. Dagskassorna kanske inte är gigantiska. Men tänk er själva att förvara företagets dagskassa under madrassen eller under en bänk i köket. Det är förenat med kostnader, tidspassning och annat krångel för de små företagen att handskas med dagskassorna. Det är synd att de inte ingick i upphandlingen.
Människor som liksom jag bor i glesbygden är nog rätt luttrade. Folk försöker få sin vardag att fungera trots en del negativa effekter av nedläggningen av Svensk Kassaservice. Det är en del besvärligheter.
Jag tvivlar på att jag, herr talmannen eller ansvarig minister skulle vilja tala högt om att vi var tvungna att ta ut hela vårt arvode och förvara det i madrassen. Det är faktiskt så en del pensionärer i min hemkommun har det. Vi skulle nog också ha svårt att säga att vi inte riktigt förstod hur det nya brevgirot fungerade och att vi inte vill ligga samhället, hemtjänsten eller barnen som bor långt bort till last för att kunna sköta vår ekonomi.
Det handlar om människors självständighet och frihet att åtminstone så länge man klarar sig själv kunna sköta sin ekonomi.
Det är väl rimligt att alla medborgare i landet har tillgång till en fungerande betalservice oavsett var man bor. Vi vet att Sverige är avlångt. Det är glesbefolkat och tätbefolkat och folk lever under olika villkor.
Därför känns det lite otillfredsställande. Den samlade rapporten kom i november. Tiden går fort. Nu har det gått ett halvår och vi ska vänta på nästa rapport. Människor lever sina liv i den vardag som vi har skapat åt dem. Det måste vara ett samhälleligt ansvar att se till att människor åtminstone kan sköta sin egen ekonomi på ett tillfredsställande sätt.
Anf. 11 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Maria Stenberg hänvisade till olika ideologier. Har Maria Stenberg missat att det var den socialdemokratiska infrastrukturministern som tillsatte en utredning för att se över hur Svensk Kassaservice skulle kunna förändras?
"Den snabba utvecklingen när det gäller marknadssituationen för kassaservicetjänster gör det nödvändigt att utreda det statliga åtagandet och statens krav på den aktör som skall tillhandahålla kassaservicen i förhållande till det reella behov som finns. De ökade kostnaderna till följd av den minskade efterfrågan av tjänsterna kräver också att formerna för tillhandahållandet av den grundläggande kassaservicen ses över för att kostnaderna ska kunna anpassas till en efterfrågan som förändras över tiden."
Detta var hämtat från uppdraget till den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Utredningen föreslog därefter en avveckling av Svensk Kassaservice. I stället skulle staten upphandla kassatjänster där det inte fanns underlag för marknaden. Det är precis det som har genomförts.
Med den kritik som Maria Stenberg nu för fram kan jag förvänta mig att vi under måndagen i er budgetmotion kan se att ni har tillfört nya resurser för att hantera Svensk Kassaservice och Betalservice på ett annat sätt. Det kan jag se fram emot.
Anf. 12 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Jag kan inte låta bli att fascineras. I denna kammare kan både ledamöter och ansvarig minister debattera, ifrågasätta, berätta om hur det var förr, vem som tillsatte en utredning då eller vem som verkligen genomförde saker och ting. Man kanske glömde att berätta att det faktiskt var den borgerliga regeringen som genomförde det. Men i politiken är det lättare att skjuta tillbaka bollen till andra sidan och säga: Det var ni som påbörjade detta.
Snart har fyra år gått då ni har styrt detta land. Människor i min hemkommun är bekymrade och oroliga. De funderar på hur det ska gå. Var ska man göra av dagskassan? Ska man spara den en vecka eller två veckor innan man åker till närmaste bank? Där jag kommer ifrån finns det byar som ligger kanske tio mil från den enda banken. Människor lever faktiskt på det viset.
I min hembygd är många människor dessutom äldre och har kanske inte lika lätt att ta sig all denna nya teknik som är självklar för oss. Den är inte lika självklar för dessa människor. Bredbanden fungerar inte lika enkelt, och allting är inte lika lätt.
Det är alltid lättare att säga: Det där var nog ert fel.
Men det finns en hel del frågor som är ställda, och det krävs svar av ansvariga politiker. I detta fall är det den borgerliga regeringen med infrastrukturminister Åsa Torstensson i spetsen som frågorna ställs till och svaren avkrävs från. De ställs inte till mig, och det efterfrågas inte heller svar i någon budgetmotion på måndag, utan det är den borgerliga regeringens politik man vill ha svar på när det gäller hur hela landet ska leva.
Anf. 13 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Det var Maria Stenberg själv som hänvisade till att det gällde grundläggande ideologiska skillnader. Eller var det inte det, Maria Stenberg? Därför tror jag att det är viktigt att man förtydligar vem det var som tog initiativ i syfte att förändra Svensk Kassaservice. Den ideologiska touchen faller därför tillbaka på Maria Stenberg själv som interpellant.
Inte desto mindre är det oerhört viktigt för mig att vi har bra och grundläggande service och teknisk utveckling i hela landet. Det är av den anledningen som jag samtalar med företag, till exempel turistföretag som Maria Stenberg hänvisar till. Det är också därför som jag sätter mig ned tillsammans med alla de olika pensionärsorganisationerna i syfte att identifiera problem och den diskussion som finns ute i organisationerna.
Vid de möten som jag har haft med pensionärsorganisationerna har man inte pekat på någon tydlig negativ situation. Därmed inte sagt att det inte finns geografiska områden som har problem. Det är därför som länsstyrelsen i Dalarna har ett mycket tydligt uppdrag att identifiera detta. Enligt ett underlag hänvisar man till att man tillsammans med PTS kommer att gå vidare för att undan för undan skapa bättre möjligheter, till exempel för att när det gäller dagskassorna finna möjligheter så att marknaden mycket tydligare träder in.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.