betalningsanvar för polisiär bevakning av kultur- och idrottsarrangemang
Interpellation 2004/05:101 av Andrén, Gunnar (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-01
- Anmäld
- 2004-11-08
- Besvarad
- 2004-11-11
- Sista svarsdatum
- 2004-11-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2004/05:101
av Gunnar Andrén (fp) till vice statsminister Bosse Ringholm om betalningsansvar för polisiär bevakning av kultur- och idrottsarrangemangI polisens uppgifter ingår att upprätthålla den allmänna ordningen vid större publika arrangemang. Där ingår exempelvis allt från regeringsevenemang som Förintelsekonferenserna i Stockholm via stora musikkonserter i Hultsfred till fotbollsderbyn i Solna mellan allsvenska klubbar som AIK och Hammarby.
Enligt samstämmiga @ och återkommande @ uppgifter betyder dessa omfattande polisiära bevakningsuppgifter såväl att polisen åsamkas betydande kostnader för beordrad kommendering, ofta på så kallad obekväm arbetstid, som att andra arbetsuppgifter eftersätts.
Kommenderingarna om ordningsupprätthållande innebär också att mycket stora avbrott i andra rutiner blir resultatet för många poliser till men för effektiviteten i verksamheten.
Frågorna som inställer sig mot denna speciella bakgrund är egentligen två:
1. Vad ska polisen göra? Ingår det i polisens prioriterade uppgifter att svara för ordningen vid exempelvis större publika arrangemang där anordnaren inte är en myndighet?
2. Vem ska stå för kostnaderna för den polisiära insats som anses behövlig vid sådana arrangemang? Skattebetalarna? Anordnaren av det aktuella arrangemanget?
Frågorna hänger samman i så måtto att ersättningsfrågan, både vad gäller pengar och tillgången på polis, tvingar fram prioriteringar som ryms under den första delfrågan.
Därför är ersättningsfrågan central för att polisen ska ha möjlighet att prioritera sådan verksamhet @ exempelvis brottsutredning och brottsspaning, som annars måste eftersättas @ exempelvis för just bevakning av den allmänna ordningen vid stora kultur- och sportarrangemang.
Mot denna bakgrund anhåller jag om att till vice statsministern få ställa följande fråga:
För vilka polisiära ordningsinsatser bör enligt statsrådets bedömning exempelvis idrottsklubbar och musikkonsertarrangörer betala?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:101
Webb-tv: betalningsanvar för polisiär bevakning av kultur- och idrottsarrangemang
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:27 Torsdagen den 11 novemberProtokoll 2004/05:27 12 § Svar på interpellation 2004/05:101 om betalningsansvar för polisiär bevakning av kultur- och idrottsarrangemang
Protokoll från debatten
Anf. 126 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Gunnar Andrén har i en interpellation frågat vice statsminister Bosse Ringholm vilka polisiära ordningsinsatser som, enligt hans bedömning, idrottsklubbar och musikkonsertarrangörer bör betala för. Arbetet i regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara interpellationen.
Inom ramen för polisens grundläggande uppgift att förebygga och utreda brott ingår ordningshållning som en väsentlig del. Jag tycker därför att diskussionen kommit lite snett när man som Gunnar Andrén menar att den utredande verksamheten eftersätts för att polisen måste ägna sig åt ordningshållning i samband med stora evenemang av olika slag. Det är inte fråga om antingen eller. Polisen har till uppgift att klara av båda dessa uppgifter. I ett modernt samhälle som Sverige är det naturligt att det arrangeras både demonstrationer, konferenser, konserter och idrottsevenemang som drar mycket deltagare och publik och därmed kräver viss medverkan från polisen.
Polisen kan i vissa fall begära ersättning för sina merkostnader i samband med ordningshållning om arrangören är vinstdrivande. Polisens arbete handlar i dessa fall om att stödja arrangören i dennes ansvar att hålla ordning inne på arenan eller området. Det vanliga är dock att arrangören anlitar annan personal i form av ordningsvakter och publikvärdar för att upprätthålla ordningen på och invid arrangemanget.
I den mån polisen kan begära ersättning från arrangören berör det den personal som finns vid och inne på arenan eller området. Så fort man går utanför dess omedelbara närhet är det inte ett ansvar för arrangören att finansiera polisens verksamhet. Då är det samhällets uppgift att upprätthålla den allmänna ordningen, även i de fall en ordningsstörning kan förväntas uppkomma som en direkt följd av en anordnad tillställning av något slag. Det är också här som merparten av polisinsatserna görs, till exempel längs vägen till anslutande kollektivtrafik och på dess stationer.
För de flesta vore det helt främmande att låta privata aktörer finansiera den typen av polisiär verksamhet.
Anf. 127 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret. Jag hade naturligtvis formulerat mig illa. Jag hade förväntat mig att få svar från vice statsministern eftersom min fråga tog sikte på någonting annat. Men nu har jag fått ett helt annat svar än det som jag hade förväntat mig.
Det måste ändå, som jag tidigare har sagt, vara underbart att vara justitieminister i detta land med ett så enormt stöd från oppositionen för nya resurser och så vidare, om jag får anknyta till den tidigare debatten.
Den här debatten måste också anknyta till vad det är som vi ska prioritera. Jag har låtit göra en lista med hjälp av ledamoten i Stockholms läns polisstyrelse, Lennart Gabrielsson, som nu är kommunalråd i Sigtuna, över antalet resurstimmar från och med den 1 januari till och med den 31 oktober 2004 för polisens övervakning. Och jag måste tyvärr ta kammarens tid i anspråk för att läsa upp detta för att få med det i protokollet.
Där framkommer följande: Konserter och musikevenemang 530 timmar, övriga offentliga tillställningar 2 267 timmar, övriga allmänna sammankomster 2 480 timmar, platsbevakning 6 350 timmar, rättegångsbevakning 8 909 timmar, demonstrationer 14 518 timmar, ambassadbevakning 26 013 timmar, annan särskild övervakning 39 070 timmar, idrottsevenemang 41 819 timmar, statsbesök 99 461 timmar och gränskontroll 256 009 timmar. Det blir totalt 497 426 timmar. Och enligt länspolisen i Stockholm kostar varje polisiär bevakningstimme 564 kr. Det blir ungefär 280 miljoner kronor.
Man kan fråga sig om detta är mycket eller litet. Mycket av detta är självklart polisiära uppgifter. Man kan inte ta bort all gränskontroll. Man kan diskutera om vi har en rationell ordning, och om den bristande samordningen med till exempel tullen är bra. Det är många saker som behöver åtgärdas på detta område. Och man kan inte räkna allting rakt av.
Men om man skulle försöka kvantifiera detta för att se hur mycket Stockholms läns polis ägnar sig åt bevakningsuppgifter över huvud taget så rör det sig om ungefär 300 årsarbetskrafter. Idrottsplatsbevakningen rör sig om ungefär 30 årsarbetskrafter. Skulle man kunna vara så fräck, vilket man kanske inte kan vara, bara för att kvantifiera detta och fråga: Hur mycket bevakningsarbete ägnar man sig åt i förhållande till antalet anmälda brott? Vi vet att antalet anmälda brott i Stockholm 2003 var ungefär 350 000. Det innebär att man använder ungefär en och en halv till en och trekvarts timme per anmält brott till bevakning.
Statsrådet har alldeles rätt när han säger att polisen ska ägna sig åt båda dessa saker. Men polisen har inte hur mycket resurser som helst. Jag tror för min del, och vi har diskuterat detta tidigare, att om det är någonting som gemene man, vem det nu är, upplever så är det tyvärr bristen på kapacitet att utreda brottslig verksamhet. Och det finns ett konkurrensförhållande mellan denna uppgift och övervakningsuppgifterna. Jag medger att inte alla dessa övervakningsuppgifter kan tas bort, men man kan åtminstone diskutera avvägningen dem emellan.
Anf. 128 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Detta är en lite omvänd diskussion jämfört med vad man brukar ha. Det brukar alltid talas om att antalet ordningsvakter och väktare är så stort och att det ska vara poliser i stället. Då brukar vi alltid tala om att de har olika uppgifter. Ordningsvakter har sina uppgifter, väktare har rena bevakningsuppdrag, och polisen har sina uppgifter. Det är väldigt viktigt att respektera dessa olika yrkesroller. Polisen ska inte sköta rena bevakningsuppdrag, på samma sätt som väktare inte ska göra polisens arbete.
Så är det också till exempel vid fotbollsmatcher. Det är klubbarna som betalar för till exempel ordningsvakter och väktare i vissa fall. Men sedan behövs också polisens medverkan, framför allt kanske utanför arenan men i vissa fall även inne på arenan därför att risken finns för att det kommer att begås brott, och då behövs polisen där. På så sätt kan man också förhindra brott, vilket i sin tur leder till att man kan ägna sig åt de brott som ändå har begåtts. Det är ju brottsförebyggande arbete, och det är polisens viktigaste uppgift. Det är samma sak vid demonstrationer och vid konserter. Genom att polisen är där i brottsförebyggande syfte innebär det säkerligen att färre brott begås, och på så sätt sparar man också polisens resurser.
Men det är bara polisen som kan utföra vissa uppdrag. Och fler ordningsvakter eller väktare ska inte göra polisens jobb. Vi ska inte heller privatisera så att man ska betala för polisens jobb som handlar om dess vanliga funktion ute i samhället, även om det handlar om att hålla ordning efter en fotbollsmatch eller efter en konsert.
Sedan kan man många gånger tycka, och det tror jag att vi är överens om, att det är fråga om onödiga kostnader därför att det sker bråk på läktare och så vidare. Men när man tittar närmare på det är i så fall de allra flesta saker onödiga. Det handlar ju om brott som över huvud taget inte ska behöva begås. Och det är polisen som får göra detta arbete, och det är viktigt att polisen ändå fortsätter att ha huvudansvaret för det som är polisens arbete. Det ska ingen annan än polisen göra.
Anf. 129 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag kan hålla med om att det är en ovanlig interpellation i det avseendet att jag verkligen inte har yrkat på någon privatisering av någon del av den polisiära verksamheten. Det kan hända att andra partier gör det, men jag är noga med att säga att i den delen som det handlar om myndighetsutövning ska vi inte ha någon privatisering i detta sammanhang.
Däremot har jag i denna interpellation velat peka på något som jag tror att många människor upplever, nämligen att det finns ett konkurrensförhållande i fråga om tid och resurser inom polisens ramar mellan brottsbekämpande uppgifter och det som statsrådet nu talar sig väldigt varm för, nämligen ordningens upprätthållande, också i förebyggande syfte. Jag håller med om att det också är en viktig uppgift, och det tror jag att alla gör. Likväl uppfattar jag att det med begränsade resurser känns om inte stötande så uppseendeväckande med de ibland betydande polisiära resurser som måste tas i anspråk för bevakningen av arrangemang som inte är direkt anknutna till statsbesök eller något annat utan som är mer av privat karaktär. Och då är det lite tveksamt om det står i samklang med den rättsuppfattning som vi har att polisen verkligen ska användas på allra bästa sätt.
Jag skulle vilja föra frågan vidare till statsrådet eftersom den frågan egentligen inte kom upp: Var går egentligen enskilda föreningars och klubbars yttre ansvar för att också upprätthålla ordningen i anslutning till sina egna arrangemang? Det kan vara större popkonserter och så vidare. Det är en inte helt ointressant fråga. Och statsrådet avstod på något sätt från att beröra själva gränsdragningen. När man tittar på detta är det 5-8 % av all bevakningsverksamhet som råkar falla på just det som vi kallar idrottsevenemang. Det är inte så litet. I runda slängar 30 polistjänster om året går till denna typ av verksamheter.
Jag säger inte att jag eller ens statsrådet, trots att statsrådet säkert kan mer än jag om detta, vet exakt hur man ska göra. Jag har bara velat peka på det problem som finns med detta konkurrensförhållande när det gäller polisens resurser och tider mellan ordningsupprätthållande och utredande och spaningsverksamhet.
Anf. 130 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag vill återigen säga att polisen har flera olika uppgifter. Det här är en. Sedan kan jag hålla med Gunnar Andrén om att det kan finnas gränsdragningsproblem. Arrangörerna har sitt stora ansvar. Och det ska de också se till att ta. Och det har de klarat på ett väldigt bra sätt trots att vi har sett en hel del riktigt tråkiga händelser på senare tid. Bråket på läktarna har stävjats ordentligt, och också polisen har blivit mycket bättre. Det är betydligt färre poliser som håller bättre ordning än det var för 10-15 år sedan därför att man har lärt sig och utvecklat sitt arbete. Och det är naturligtvis någonting som också är viktigt för att kunna frigöra resurser till annan del av polisverksamheten och, som Gunnar Andrén mycket riktigt säger, för att klara upp ännu flera brott och inte minst det som vi kallar för vardagsbrottslighet.
Jag tror därför att vi trots allt är relativt överens om dessa saker. Sedan kan saker och ting naturligtvis bli ännu bättre. Och jag tror att detta arbete kommer att fortsätta. Samarbetet mellan klubbar och polisen kommer att fortsätta, därför att det som vi såg i slutet av denna säsong i fotbollsallsvenskan är saker som vi inte vill se under nästa säsong vare sig i allsvenskan eller i superettan.
Anf. 131 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag utgår från att det gäller bara den polisiära verksamheten - inte den idrottsliga verksamheten, för där kan man naturligtvis ha olika meningar.
För egen del hoppas jag att AIK snart kommer upp i allsvenskan.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.