Besked om ICLD:s framtid
Interpellation 2025/26:219 av Hanna Westerén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-04
- Överlämnad
- 2025-12-08
- Anmäld
- 2025-12-09
- Svarsdatum
- 2025-12-18
- Besvarad
- 2025-12-18
- Sista svarsdatum
- 2026-01-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Internationellt centrum för lokal demokrati (ICLD) är en av svensk biståndspolitiks mest träffsäkra och välrenommerade aktörer. Organisationen, baserad i Visby, arbetar på uppdrag av Sida och finansieras genom särskilda regeringsbeslut via biståndsbudgeten. Genom kommunala partnerskap, internationella utbildningsprogram och forskning om lokalt självstyre stärker ICLD demokrati och ansvarsutkrävande i utvecklingsländer – områden där Sverige länge varit en internationellt erkänd föregångare.
ICLD är unikt i svensk förvaltning. Det är den enda aktör som möjliggör formella och långsiktiga samarbeten mellan svenska kommuner och deras motsvarigheter i utvecklingsländer. Effekterna är tydliga och väl dokumenterade: stärkt lokal förvaltning, ökad transparens, minskad korruption och mer delaktiga medborgare. För svenska kommuner innebär partnerskapen dessutom kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och en fördjupad förståelse för demokratins praktiska villkor. Gotland har genom åren haft flera framgångsrika samarbeten, bland annat med Kibaha i Tanzania och Gammalsvenskby i Ukraina, där resultaten har varit konkreta och långsiktiga.
Genom att stärka den institutionella kapaciteten hos lokala myndigheter, som är de tillämpande myndigheterna för demokrati och rättsstatens principer, bidrar de kommunala partnerskapen starkt till att öka medborgarnas tillit, vilket i sin tur leder till starkare tillväxt och utveckling. Ett eventuellt slopande av kärnstödet till ICLD innebär att ta bort en av de grundläggande förutsättningarna för en positiv demokratiutveckling inom Sidas prioriterade länder. Det kommer att slå direkt mot de kommuner från Ukraina som genom sin samverkan med svenska kommuner minskar sina möjligheter att anpassa sin myndighetsutövning gentemot EU:s krav för en anslutning till Europeiska unionen.
Att ICLD ligger i Visby är inte ett slumpmässigt beslut. Placeringen var en del av ett politiskt åtagande att stärka Gotland efter tidigare uteblivna statliga satsningar. Genom åren har ICLD vuxit till en av regionens mest kvalificerade arbetsplatser inom internationellt utvecklingssamarbete och har bidragit till att befästa Gotlands roll som värd för demokratirelaterad verksamhet. Därför är den oro som nu sprider sig högst begriplig. När regeringen och Sida sänder oklara signaler om finansiering, mandat och organisatorisk framtid riskerar det att slå hårt – inte bara mot det globala demokratistödet utan också mot sysselsättning, kompetens och statlig närvaro på Gotland.
De senaste månaderna har präglats av halvkvädna uttalanden från Sida och undvikande besked från biståndsministerns närmaste medarbetare. I en tidigare interpellationsdebatt ställdes raka frågor om regeringens syn på lokaldemokratiskt stöd, men svaren uteblev. Detta är problematiskt, inte minst eftersom ICLD driver fleråriga program där ryckighet och kortsiktighet får direkta, negativa konsekvenser för både anställda, partnerkommuner och forskningsmiljöer. Regeringen talar gärna om demokrati i breda ordalag men verkar samtidigt ovillig att försvara de verktyg som faktiskt fungerar.
ICLD representerar ett av de mest kostnadseffektiva och resultatdrivande områdena inom hela demokratistödet. Att lämna organisationen i limbo skadar Sveriges trovärdighet, försvagar biståndets genomslag och skapar oförsvarlig regional osäkerhet på Gotland. Det är svårt att tolka regeringens hållning som något annat än ett uttryck för att lokaldemokratin inte längre prioriteras.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:
1. Hur ser ministern och regeringen, inom ramen för ministerns tjänsteutövning, på ICLD:s roll i det svenska demokratistödet och i biståndspolitiken framöver?
2. Vilka långsiktiga förutsättningar avser ministern och regeringen – inom ramen för ministerns tjänsteutövning – att ge ICLD i form av finansiering, mandat och struktur?
3. Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att verksamheten även framöver kan bedrivas i Visby och att Gotland inte drabbas av försvagning av statlig närvaro?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:219
Webb-tv: Besked om ICLD:s framtid
Dokument från debatten
- Torsdag den 18 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:55
- Protokoll 2025/26:55 Torsdagen den 18 decemberProtokoll 2025/26:55 Svar på interpellation 2025/26:219 om besked om ICLD:s framtid
Protokoll från debatten
Anf. 41 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Hanna Westerén har frågat mig hur jag och regeringen ser på ICLD:s roll i det svenska demokratistödet och i biståndspolitiken framöver, vilka långsiktiga förutsättningar jag och regeringen avser att ge ICLD i form av finansiering, mandat och struktur samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att verksamheten även framöver kan bedrivas i Visby och att Gotland inte drabbas av försvagning av statlig närvaro.
Demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer är avgörande för frihet och säkerhet och för att samhället ska utvecklas. Samtidigt ser vi hur orosmolnen i världen hopar sig. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett tydligt exempel.
Hanna Westerén lyfter i sin fråga särskilt fram vikten av stöd till lokala demokratiaktörer i Ukraina och deras kapacitet att anpassa sin myndighetsutövning till EU:s krav för anslutning till Europeiska unionen.
Här vill jag understryka att Ukraina är regeringens enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. Sveriges stöd till Ukrainas EU-anslutningsprocess är en viktig investering i Ukrainas och hela Europas fred, säkerhet och stabilitet som kräver reformer och hårt arbete på många områden.
Sverige ger i dag omfattande stöd till Ukrainas reformansträngningar, vilket bland annat omfattar stöd till decentraliseringsprojekt av vikt för att stärka lokal demokrati för tillhandahållande av tjänster till Ukrainas medborgare.
Demokratistöd är alltså fortsatt en viktig och prioriterad fråga för regeringen, inte minst i Ukraina. I dag går ungefär en fjärdedel av allt bistånd via Sida till demokrati och mänskliga rättigheter.
Vad gäller frågan om ICLD:s roll i det svenska demokratistödet vill jag understryka att det är Sida, som fristående myndighet, som ansvarar för att genomföra de strategier som regeringen har beslutat. I detta ingår att göra en bedömning av vilka verksamheter som bör prioriteras under respektive strategi för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda Bistånd för en ny era.
För regeringen är det, i enlighet med reformagendan, viktigt att samarbeta med de mest effektiva aktörerna för att nå bästa möjliga resultat.
Anf. 42 Hanna Westerén (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det var dock, föga förvånande, inte det svar som jag hade hoppats på. Jag upplevde det som ett distanserat svar som andades en del ointresse och eventuellt, tyvärr, också lite okunskap om vad vi faktiskt debatterar här i dag.
Jag kan citera ministern: För regeringen är det, i enlighet med reformagendan, viktigt att samarbeta med de mest effektiva aktörerna för att nå bästa möjliga resultat.
Det som ICLD har gjort, på Sidas och därmed på regeringens uppdrag, är att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter på den institutionella nivå som kommer absolut närmast människor världen över, nämligen den kommunala och den regionala. Detta kommer regeringen nu att rasera, och jag kan inte begripa anledningen därtill.
Vi kan ju börja med Ukraina, som ministern själv lyfte fram som regeringens viktigaste utrikespolitiska prioritering. Om så är fallet, hur kan man då frånhända sig de insatser som ICLD gjort i ukrainska kommuner?
Svenska kommuner bidrar i dag till att stärka lokalförvaltning, rättssäkerhet och demokratiska strukturer som är avgörande för Ukrainas framtid och en kommande EU-anslutning. Av vilken anledning frånhänder regeringen sig det verktyget? Riskerar det inte Sveriges övriga insatser för fred och frihet i Ukraina?
Om jag har förstått rätt har statsrådet konsekvent vägrat att träffa såväl ICLD som Sveriges Kommuner och Regioner för att motivera beslutet, och även i svaret till mig hänvisas till Sida. Men detta sker på regeringens uppdrag. Och det sker inte av en slump utan av en anledning, oklart vilken. Det är verkligen oklart, för regeringar oavsett politisk färg har finansierat ICDL via Sida sedan 2008. Men nu upphör stödet, och jag förstår inte varför.
Herr talman! Alla på ICLD är varslade, och det är en stor förlust för min valkrets Gotland, som dessutom en gång fick ICLD-etableringen som en kompensation för annan borttagen statlig verksamhet. Vad är regeringens plan här? Det är 15 statliga jobb som försvinner från Gotland, en liten arbetsmarknad. Vad är regeringens besked till Gotland? Den frågan är alltjämt obesvarad. Jag har förstått det som att vi i Sverige ska ha en geografisk spridning av statliga jobb och inte enbart koncentrera dem till huvudstadsregionen. Är detta något regeringen fortfarande jobbar för?
Herr talman! Det ICLD gör är det ingen annan som gör. ICLD är den organisation regeringen och Sida själva har skapat för att ge svenska kommuner och regioner möjlighet att bedriva internationellt utvecklingsarbete i egen rätt. Genom ICLD kan kommuner agera förändringsaktörer, dela erfarenheter, bygga kapacitet och stärka demokrati och mänskliga rättigheter på lokal nivå, alltså där demokratin faktiskt utövas och tillämpas i människors vardag.
Om ICLD avvecklas försvinner inte bara en organisation utan också en välutvecklad modell för demokratibistånd. Vi har inte råd med det när omvärlden är så orolig.
Jag undrar därför ännu en gång: Vad är regeringens plan? Vem ska i framtiden göra det ICLD gör?
Anf. 43 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Jag instämmer helt i att omvärlden är mycket orolig, inte minst relaterat till många av de biståndsutmaningar vi ser världen över. Rysslands fullskaliga invasion fortsätter med attacker på både militära och civila mål, och familjer slås sönder och barn kidnappas. På demokratiområdet ser vi också en tillbakagång runt om i världen när auktoritära ledare och stater stärker sitt grepp över sina befolkningar. På det humanitära området är utmaningarna större än någonsin i modern tid. Detta är resultatet av främst två saker: att antalet konflikter i världen är rekordstort och att USA så tydligt drar sig tillbaka.
I allt detta måste Sverige givetvis anpassa kostymen utifrån där behoven är som störst. Regeringen hade en presskonferens för ungefär två veckor sedan då vi presenterade vårt beslut om att fasa ut flera biståndsländer, och i morgon kommer vi med nya besked kopplat till nästa års biståndsbudget. Regeringen är redo och fattar också tuffa beslut som ett resultat av det som händer i vår omvärld.
Det är nu viktigare än någonsin tidigare att Sveriges biståndsmedel används på det mest effektiva sättet. Vi har därför fattat beslutet att nästan 20 procent av det totala biståndsutrymmet nästa år ska gå till Ukraina, och demokrati, antikorruption och decentralisering är här viktiga element.
Det måste dock vara vår fristående biståndsmyndighet Sida som slutgiltigt fattar beslut om exakt vilka insatser som är bäst lämpade för att nå målen om ökad decentralisering och ökad demokrati på både lokal, regional och nationell nivå. Här spelar SKR givetvis en viktig roll, men det finns också andra demokratirörelser runt om i Europa och världen som utför mycket viktiga uppgifter.
I rådande världsläge är det viktigare än någonsin att vi har koll på Sveriges biståndsmedel, som i grund och botten är skattemedel, och säkerställer att pengarna används på det mest effektiva sättet, vilket alltså Sida har till uppgift att göra.
Anf. 44 Hanna Westerén (S)
Herr talman! Jag upplever att minister Dousa staplar argument på varandra för att ICLD borde få vara kvar givet att vi lever i en så orolig omvärld där vi verkligen behöver stärka mänskliga rättigheter och insatser för demokrati. Men sedan kommer påståenden om effektivitet kontra ineffektivitet. Jag tänker att statsrådet här blir svaret skyldig. Har ICLD på något vis varit ineffektivt? Går det att leda i bevis att dessa pengar hade gjort bättre nytta på annat håll? Jag har inte hittat någon sådan information, och jag hör inte heller det i ministerns svar.
Herr talman! Demokrati och mänskliga rättigheter är inget man snyter ur näsan. Det är kvalificerad statlig förvaltning och effektiv användning av resurser som bidrar till en bättre värld i en tid när så många länder rör sig i en för demokratin och säkerheten ogynnsam riktning.
Jag begriper fortfarande inte varför regeringen vill frånhända sig denna möjlighet att åstadkomma sådant som är viktigt på riktigt och som gör skillnad med relativt begränsade medel.
Låt mig nämna några globala effekter utifrån ICLD:s perspektiv. Det är 136 kommuner och regioner som deltar i ICLD-projekt, och det har ingåtts 42 partnerskap i internationella nätverk för demokrati och resiliens. Givet det både jag och statsrådet pratade om måste både demokratin och resiliensen främjas och stärkas, för det är så vi bygger en tryggare värld. Dessutom har 191 forskare från 47 länder deltagit i Local Democracy Academy sedan 2019. Därtill främjar ICLD och deltar i internationella ledarskapsprogram för kvinnor, vilket för mig låter som sunt investerade medel i en orolig tid. Slutsatsen blir att ICLD omsätter resurser i konkreta, mätbara resultat.
Vi kan stärka demokratin runt om i världen, stärka beredskapen och rädda liv via insatser som ICLD. Projekten visar tydligt att internationella partnerskap inte bara bygger kompetens. De gör skillnad på riktigt i människors vardag.
Frågan kvarstår: Har det jag nyss räknade upp ett värde? Är det effektivt använda medel?
Jag undrar också: Ska någon annan åstadkomma samma sak? Eller går de kommunala partnerskapen så som vi känner dem nu i graven? Det låter faktiskt så.
Det är något nytt på gång. I morgon får vi fler nyheter om ett omstöpt svenskt bistånd. Jag vågar inte ens föreställa mig vad det kommer att innebära. Jag vet att det ICLD har gjort under lång tid har gjort skillnad på riktigt, och jag förstår inte denna omsvängning. Som sagt har regeringar sedan 2008 konsekvent prioriterat ICLD:s verksamhet för att de har ansett att ICLD har gjort skillnad på riktigt. Men nu är det slut.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis påminna om min fråga om de statliga jobben. Mänskliga rättigheter, demokrati och de kommunala partnerskap som går förlorade är det primära här, men jag påminner också om att det i en orolig tid försvinner 15 statliga jobb i min valkrets.
Anf. 45 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Sida hanterar varje år tiotusentals projekt och insatser, inklusive vidareförmedlingsprojekt och vidareförmedlingsinsatser.
Vi har i Sverige valt en modell med en statsförvaltning som bygger på Axel Oxenstiernas principer om att myndigheterna ska vara oberoende och fatta egna beslut. Det skulle vara helt omöjligt för mig och min stab på Utrikesdepartementet att gå igenom alla dessa tusentals insatser och själva värdera vilka som är bra.
Det finns sannolikt mycket goda skäl att kommuner bedriver biståndsinsatser runt om i världen. Det relevanta är betydelsen i förhållande till andra relevanta insatser som också kan få medel för att stärka lokal demokrati och oberoende och fria medier. Man kan tänka sig stöd till civilsamhället, FN-organisationer och direkta institutionella samarbeten, alltså att vi skickar experter och sekunderar personal i andra länders olika myndigheter. Det är i relation till andra potentiella insatser som vi skapar effektivitet, och det är detta Sida dagligen jämför.
Ytterst är det vår ansvariga myndighet, i det här fallet Sida, som bedömer vilka av alla potentiella insatser vi kan finansiera som når bästa möjliga resultat sett till lokal demokrati, fria medier, rättsstatens principer med mera. Det är den modell som vi har valt.
Vad gäller frågan om de statliga jobben är det klart att det är mycket viktigt för regeringen att det finns statliga jobb i hela vårt land. Detta är viktigt av flera skäl, såsom att kompetensförsörjningen funkar bra och att vi stärker ekonomin i alla ändar av vårt mycket stora och avlånga land.
Antalet statliga jobb växer nu så att det knakar, inte minst inom Kriminalvården och Försvarsmakten, som anställer väldigt många personer. Det är en fortsatt viktig fråga för regeringen att statliga jobb finns i hela landet, inte bara i storstadsregioner.
Anf. 46 Hanna Westerén (S)
Herr talman! Jag har lyssnat ihärdigt och försökt förstå vad beskedet är. När det gäller de statliga jobben är svaret uppenbarligen att det inte görs några särskilda insatser.
När det gäller bedömningen förstår jag att statsrådet Benjamin Dousa inte sitter och läser enskilda ansökningar – givetvis inte – men den samlade bedömningen av ICLD:s verksamhet 2025 måste ha visat att den är radikalt annorlunda i år jämfört med varje år sedan 2008, eftersom man nu plötsligt har beslutat sig för att lägga ned den.
ICLD:s kärnstöd försvinner från och med årsskiftet 2026/27. Vad har tillkommit? Vad är nytt? Jag har fortfarande inte fått något svar. Jag förstår inte i vilken del man har funnit att ICLD:s insatser för demokrati och mänskliga rättigheter skulle vara ineffektiva eller oviktiga.
Jag menar, herr talman, att lokal demokrati inte är ett särintresse. Den är grunden för fungerande samhällen, tillit och stabilitet i Sverige och internationellt. Att institutionalisera demokrati och mänskliga rättigheter och kapacitetsstärka lokala myndigheter är kanske det viktigaste bidrag som Sverige kan ge för att skapa länder som kan stå stadigt utan hjälp utifrån.
Att avveckla ICLD i denna tid är inte en besparing. Det är att montera ned ett av de verktyg som Sverige har för att bidra till att stärka demokratin där den betyder allra mest.
Jag tror att en fortsättning för ICLD skulle vara av godo för Ukraina, av godo för Sverige och av godo för världen. Därför anser jag att ICLD borde få vara kvar.
Anf. 47 Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Jag instämmer helt och hållet i att lokala demokratiprojekt inte är något slags särintresse. Det är definitivt ett allmänintresse att människor har yttrandefrihet, att de får påverka den lokala och regionala och för den delen den nationella politiken och att de får ta ansvar för och får frihet att bestämma över sitt eget liv, sin egen region, sin egen kommun och sitt eget rike.
Det viktiga och centrala här är vilka andra potentiella insatser som Sida och därigenom svenska folket kan finansiera. Där är det inte vi som går igenom enstaka ansökningar, utan i Sverige har vi en modell – inte bara på biståndsområdet utan i Konungariket Sverige i stort – där det är oberoende myndigheter som fattar myndighetsutövande beslut.
Resultatet av att det nu sker stora förändringar, där organisationer som tidigare har fått svenska biståndsmedel inte längre får det, är en förlängning av den omläggning av svensk biståndspolitik som vi är i full färd med att driva igenom.
Det handlar till exempel om att minska den totala biståndsbudgeten. Detta vet jag att vi i regeringen och Socialdemokraterna har olika syn på. Vi tycker att det är viktigt att hårt arbetande människor får behålla mer av sina egna pengar. Svensk sjukvård, svensk äldreomsorg och svensk skola behöver också resurser.
Från årsskiftet gör vi nu en minskning med 3 miljarder kronor. Det handlar om att vi ökar Ukrainabiståndet kraftigt. Bara i år kommer vi nästan upp på samma nivå som 2022, 2023 och 2024 tillsammans. Från och med nästa år blir det 10 miljarder kronor i civilt stöd till Ukraina.
Vi värnar hela tiden det humanitära stödet, som handlar om rent vatten, matpaket, tält, tältsängar, vaccinsprutor och andra livräddande åtgärder. Allt detta utmynnar i att pengarna måste komma någonstans ifrån, och där är det Sida som bedömer vilka insatser som är allra mest prioriterade och vilka insatser som inte får pengar.
God jul och god fortsättning!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.