Beskattningen av syntetisk diesel
Interpellation 2010/11:285 av Karlsson, Christina (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-03-18
- Inlämnad
- 2011-03-18
- Besvarad
- 2011-04-05
- Sista svarsdatum
- 2011-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 mars
Interpellation
2010/11:285 Beskattningen av syntetisk diesel
av Christina Karlsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Syntetisk diesel kan tillverkas av såväl biomassa som gaser av fossilt ursprung, som naturgas och så kallade restgaser som facklas bort på raffinaderierna. Syntetisk diesel från biomassa är punktskattebefriad precis som andra biodrivmedel, men syntetisk diesel från naturgas beskattas inte som naturgas utan som råoljebaserad diesel.
Skattesatsen för drivmedel ska i första hand styras av vilka effekter det ger på utsläppen av koldioxid. Det är rimligt att skattemässigt gynna ett drivmedel som dels ger avsevärt lägre koldioxidutsläpp, dels ger en minskning av partikelutsläpp och kväveoxider. På lång sikt måste vi självklart bryta beroendet av fossila bränslen, samtidigt som det på kort sikt är av största vikt att vi använder de fossila bränslena så optimalt och miljövänligt som möjligt. Jag anser att det därför finns skäl att se över hur en effektivare användning av de gaser som i dag facklas bort kan främjas.
Syntetiska drivmedel beskattas i dag som vanlig mk 1-diesel. Detta innebär i praktiken en avsevärd nackdel, då volymfördelarna i produktion och hantering för diesel gentemot syntetiska drivmedel är mycket stora. Sveriges konsumtion av diesel är cirka fyra miljoner kubikmeter varav syntetisk diesel utgör enbart någon tiondels procent.
Det är inte rimligt att skatten blir högre bara för att naturgasen genom kemisk syntes omvandlas till flytande form. Vi anser att frågan om vilken skatt som ska gälla för fossilbaserad syntetisk diesel snarast bör lösas för att inte straffa ut ett drivmedel som trots allt är bättre än traditionell diesel.
Med stöd av artikel 5 i rådets direktiv (2003/96/EG) skulle det vara möjligt att ge syntetisk diesel en egen skattesats ned till den miniminivå som direktivet föreskriver, om skattesatsen är kopplad till produktens kvalitet eller för vissa angivna användningsoråden. Skatteutskottet konstaterade redan 2010 att denna fråga borde uppmärksammas inom Finansdepartementet.
Min fråga till finansministern är:
Avser finansministern att ta initiativ till att upphäva den skillnad i beskattning som gör att flytande naturgas (syntetiska drivmedel) beskattas 300 procent högre än samma råvara (naturgas) i gasform?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:285
Webb-tv: Beskattningen av syntetisk diesel
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:82 Tisdagen den 5 aprilProtokoll 2010/11:82 9 § Svar på interpellation 2010/11:285 om beskattningen av syntetisk diesel
Protokoll från debatten
Anf. 43 Anders Borg (M)
Herr talman! Christina Karlsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att upphäva den skillnad i beskattning som gör att flytande naturgas beskattas 300 procent högre än samma råvara i gasform.
Jag tolkar Christina Karlssons fråga som att hon menar att syntetisk diesel som tillverkats av naturgas bör ha samma beskattning som naturgas som används som drivmedel. Först och främst vill jag reda ut begreppen lite. Flytande naturgas är en naturgas som har kondenserats till vätska för att kunna lagras och transporteras. Syntetisk diesel däremot är rent kemiskt en diesel även om den tillverkats av naturgas.
För beskattningen av drivmedel är vi bundna av de regler som finns inom EU. På det här området finns reglerna i energiskattedirektivet. Reglerna fastställer bland annat att diesel har en egen skattesats och att naturgas har en egen skattesats. För drivmedel som saknar egen skattesats gäller att de ska beskattas i nivå med likvärdigt bränsle. Detta innebär att ett bränsle som ersätter diesel i en dieselmotor ska beskattas som diesel. Vi kan inte tillämpa skattesatsen för naturgas bara för att naturgas varit en råvara vid tillverkningen av syntetisk diesel.
Nationellt sett har naturgas en gynnsam beskattning för att vara ett fossilt drivmedel. En anledning till det är att stimulera användningen av gasdrivna fordon. Detta är ett steg på vägen mot förbättrad infrastruktur och marknad för biogas som fordonsbränsle.
Syntetisk diesel kan användas rent eller blandas i konventionell diesel och användas i vanliga dieselbilar. Utmaningen är att övergå till att tillverka bränslet från förnybara råvaror som biogas, skogsavfall eller svartlut i stället för från fossil naturgas. Det är först när den syntetiska dieseln framställs från biomassa som den får effekt på utsläppen av koldioxid. När så sker kommer syntetisk diesel skattemässigt att hanteras på samma sätt som andra förnybara drivmedel.
Jag är av dessa skäl inte beredd att ta initiativ till att upphäva den skillnad i beskattning som föreligger mellan naturgas och fossilbaserad syntetisk diesel som används som drivmedel.
Anf. 44 Christina Karlsson (S)
Herr talman! Jag har varit riksdagsledamot sedan i höstas. När vi har debatterat i skatteutskottet har vi socialdemokrater ständigt kallats för ett notoriskt skattehöjarparti. Därför känns det onekligen lite roligt att få stå här i dag och diskutera en skatt som jag anser borde vara lägre tillsammans med finansministern.
Jag ska börja med att tacka finansministern så mycket för svaret.
Vi är helt överens om att det är absolut nödvändigt att bryta vårt beroende av råolja, som är en ändlig produkt. Min uppfattning är att vi på vägen mot helt förnybara drivmedel måste använda alla till buds stående medel, även de fossilbaserade, på mest effektiva och miljövänliga sätt.
De naturgasbaserade syntetiska drivmedlen ger 35 procent lägre utsläpp av fossil koldioxid jämfört med råoljebaserad dieselolja. Dessutom är det avsevärt mycket bättre och renare när det gäller utsläpp av ett stort antal partiklar. Det skulle till exempel vara bra i stadsmiljöer, där luftkvaliteten skulle må bra av mindre partikelutsläpp, att dessa produkter användes i större omfattning. Jag tycker inte att det är rimligt att de här produkterna beskattas på samma sätt som diesel bara för att de kan användas i en dieselmotor. Det mest rimliga vore att de beskattades som naturgas.
Jag håller fullständigt med finansministern om att utmaningen för framtiden är att framställa bränsle av förnybara råvaror, men på vägen dit måste det väl ändå vara bättre att vi tar till vara de restgaser som i dag fraktas bort och gör något vettigt av dem.
Jag känner att jag inte är ensam om den här uppfattningen, utan ledamöter från i stort sett samtliga partier har under åren motionerat och interpellerat i frågan, även finansministerns egna partikamrater.
Enligt det EU-direktiv som finansministern hänvisar till i sitt svar är det möjligt att ge ett drivmedel en egen skattesats med hänvisning till en speciell kvalitet eller ett speciellt användningsområde. Det handlar alltså inte om att det inte går utan om att finansministern helt enkelt inte vill.
Jag har gått igenom de svar och interpellationsdebatter som finansministern tidigare har haft i frågan, och han har vid ett flertal tillfällen uttryckt att det
kan
finnas skäl att ändra beskattningen och att frågan noggrant bör prövas och är uppmärksammad inom Finansdepartementet.
Jag skulle tycka att det var intressant om finansministern kunde utveckla detta lite mer. Vilka skäl är det finansministern har avsett? Och vad har fått honom att ändra uppfattning och göra det ställningstagande han gör i dag och i stället minska skatteskillnaden gentemot den smutsigare Europadieseln?
Anf. 45 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt oss vara väldigt tydliga. Klimatfrågan är en ödesfråga i global mening. Det är ingen tvekan om att fortsätter vi att släppa ut koldioxid på det sätt vi gör i dag klarar vi inte av att ha en stark tillväxt i länder som behöver en högre ekonomisk standard. Vi kan inte ha samma resursintensitet i tillväxten när vi ser Kina, Indien, Indonesien och andra länder gå från fattigdom till relativ rikedom. Det är den ena sidan av myntet.
Den andra sidan av myntet är att det går att lösa detta bekymmer. Skulle andra länder ha samma CO2-skatt som vi har i Sverige, ha lika mycket förnybar energi och satsa på gröna certifikat och vindkraft skulle vi kunna klara en stark tillväxt utan att den undergräver hållbarheten i vår natur.
Den grundläggande utgångspunkten är att vi ska sätta skatterna så att vi minskar koldioxidutsläppen.
Sverige har varit och är ett föregångsland i termer av CO2, och jag tror att vi också kommer att vara ett föregångland när det gäller vindkraft om vi blickar något decennium framåt.
Frågan är: Vad kan vi göra på området? Låt oss vara tydliga med vad som stod i interpellationssvaret. EU:s regelverk klargör för oss att en naturgas som omvandlas till diesel ska beskattas som en diesel. Det är alltså en typ av dieselskatt som vi har här. Det kan vi tycka olika saker om, men det är så regelverket ser ut.
Vad kan vi då göra? Vi skulle till exempel kunna säga att vi vill ha en lägre beskattning här eftersom det rör sig om pilotprojekt. Då kan vi via statsstödsreglerna ansöka om en nedsättning. Det är lite bekymmersamt med en teknologi som har varit känd sedan 1923 att hävda att vi här har en möjlighet till genombrott i Sverige. Den vägen tror jag är stängd.
Andra skillnader måste bygga på att vi hävdar att det finns så stora grundläggande miljöskillnader att det finns en poäng med skatteskillnaden. Vi kan föra en allmän diskussion om att det finns fördelar med ett sådant här bränsle därför att det till exempel blir bättre upplevd arbetsmiljö eller därför att man får mindre av andra partiklar. Om vi då får en nedsättning är risken att vi i stället får stigande koldioxidutsläpp. Det är den bedömning man måste utgå ifrån. Vad är den miljömässigt motiverade skillnaden? Det måste vara utgångspunkten.
Låt oss vara tydliga med detta. Egentligen finns det inget skäl att ha en så låg beskattning som vi har på naturgas. Det har vi därför att vi hoppas på biogasen. Naturgas är en energiförsörjning som har påverkan på växthuseffekten. Det vi önskar är att komma över till biogasen. Det är det som är nyckeln till vad vi ska kunna få en minskad koldioxideffekt av utifrån vårt transportsystem.
Anf. 46 Christina Karlsson (S)
Herr talman! För mig är frågan om människors arbetsmiljö ytterst angelägen. Det är självklart att ingen ska behöva riskera att skadas eller att drabbas av sjukdom till följd av sitt arbete. Dieselavgaser är i dag ett stort problem för många människor som arbetar i närheten av dem.
Enligt Arbetsmiljöverket rör det sig om ca 70 000 människor, och det är väldigt många. Det är främst byggnadsarbetare men även gruvarbetare, lagerarbetare, truckförare och fordonsmekaniker som arbetar i dessa miljöer. Bred forskning visar att människor som utsätts för dieselavgaser regelbundet löper risk att drabbas av negativa hälsoeffekter. De som arbetar under tak eller under jord kan i värsta fall utsättas för 20 gånger mer avgaser än kolleger som arbetar utomhus. De syntetiska drivmedlen är speciellt lämpliga för sådana här omgivningar där vistelse i avgaser inte kan undvikas. Det har också forskats om att arbetare som tidigare har upplevt hälsobesvär av dessa avgaser upplever att besvären upphör vid användning av syntetiska drivmedel. Vanliga besvär som människor drabbas av är till exempel huvudvärk, hudproblem och irritation i ögon, näsa och hals. På lång sikt kan man drabbas av ännu värre hälsoeffekter.
Man kan tycka att det borde vara självklart att alltid använda det alternativ som är bäst ur hälsosynpunkt, men tyvärr fungerar det inte alltid så. Det är konkurrens när man räknar på olika projekt, och kostnaderna måste hållas nere så mycket som möjligt.
Enligt min mening skulle en ökad användning av syntetiska drivmedel vara att föredra. Det skulle kunna bidra till en avsevärt förbättrad arbetsmiljö och ett förbättrat hälsoläge för dessa 70 000 människor.
Jag skulle gärna vilja höra finansministerns uppfattning. Kan inte detta vara ett skäl till att tänka ett varv till.
Anf. 47 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är viktigt att vi ser miljöbeskattningen utifrån klimatfrågan när det gäller transportsektorn eftersom det är där transportsektorn har sin huvudsakliga miljöpåverkan. Vi vet att vi i Sverige behöver göra någonting åt transportsektorn. Det är en kvarvarande miljöbov i det svenska samhället. Vi gör mycket. Koldioxidskatten är effektiv. Den fungerar väl. Varje dag och varje timma betyder den att vi håller tillbaka utsläppen. Vi behöver också se över andra skatteregler som miljöbilsbeskattningar som gör att vi får en fordonspark som ger minsta möjliga klimatutsläpp.
I detta sammanhang är jag mycket osäker på om vi nu är i rätt diskussion. Interpellanten påpekar att vi har 300 procents högre skatt på syntetisk diesel från naturgas eftersom den beskattas som naturgas. Naturgas är ett bränsle och en energikälla som har bekymmersamma klimateffekter. Naturgas bidrar till koldioxidutsläpp. Den är inte förnybar, och följaktligen bör vi förhålla oss med en betydande skepsis till den.
Jag tror att framtiden ligger mycket mer i vindkraft än i naturgas. Jag tror att ett svenskt energisystem där vi kompletterar kärnkraft och vattenkraft med alltmer av förnybara energikällor har betydligt bättre vägar framåt än ett system där man likt Tyskland och i andra länder på kontinenten nu bygger sig in i ett naturgasberoende.
Det är klart att miljöprövningen alltid måste ses över. Den kan alltid utvecklas. Vi vet dock att det på detta område är en fråga om att det gäller arbetsmiljö och inte klimatfrågan. Det finns studier som tyder på upplevda förbättringar. Det har gjort att man när man till exempel har upphandlat Förbifarten har ställt krav på att syntetiska drivmedel ska användas. LKAB och andra som sysslar med gruvdrift har skäl att fundera på detta när de ser över sin egen energianvändning. Om det finns fördelar med det här på arbetsmiljösidan är det naturligtvis motiverat att göra det.
Men grundfrågan är: Är det motiverat att skattemässigt gynna diesel framställd ur naturgas? Mitt svar på frågan är att det är högst tveksamt. Det vore bra om vi skattemässigt kunde gynna biogas så att vi kunde få en fordonspark som drivs på förnybara energikällor. Det vore ett stort steg framåt om det vore möjligt. Det finns säkert skäl att ligga kvar med den skattebehandling vi har av naturgasen eftersom man kan säga att det finns en teknikdrivande framtidsdimension där. Men om vi ska göra en översyn som landar i att vi ska förändra beskattningen av syntetisk diesel måste det göras på basis av de miljöbedömningar som görs.
Anf. 48 Christina Karlsson (S)
Herr talman! Jag tror att det blir svårt att ersätta den energi som används i dessa arbetsmiljöer med vindkraft. Det känns ganska omöjligt.
Enligt EU:s avfallsdirektiv är materialåtervinning prioriterat, och förbränning ska ske i andra hand. Jag tycker att GTL-drivmedel som framställs ur fackelgaser är att föredra framför att fackla bort gaserna. Jag är medveten om att gasfacklingen till största delen sker utanför Europa. Men enligt Världsbanken rör det sig om 150 miljarder kubikmeter gas globalt sett som skulle kunna återanvändas i stället för att facklas bort. I energi räknat motsvarar detta 25 gånger Sveriges bensinförbrukning.
Det skulle vara intressant att höra hur finansministern ser på gasfackling i ett globalt perspektiv. Är det inte bra om vi kan ta till vara restgaser och använda dem?
Sverige är ett av de ledande länderna på GTL. Jag tror att om branschen ska fortsätta utvecklas krävs långsiktiga planeringsförutsättningar. Om branschen i stället upplever sig missgynnad så kommer det knappast att bli någon ny teknik att utveckla. Jag tycker att Sverige ska vara ett föregångsland och vara världsledande vad gäller forskning och teknikutveckling.
Finansministern har svarat att han inte kan tänka sig att upphäva skillnaden i beskattning mellan naturgas och fossilbaserade syntetiska drivmedel. Men jag skulle önska att finansministern kunde överväga en egen skattesats för ett bränsle som trots att det är fossilbaserat är avsevärt mycket bättre och hälsosammare för människor och miljö. Jag hoppas att regeringen med finansministern i spetsen kan ta initiativ och lösa denna fråga så snart som möjligt.
Anf. 49 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill tacka interpellanten. Detta är en viktig diskussion. Vi har varje dag, varje vecka och varje månad skäl att se över hur vi bäst använder skatterna som instrument för att få en bättre miljö - både en miljö för hela Sverige och en arbetsmiljö.
Som jag har sagt i tidigare interpellationsdebatter har vi kommit tillbaka till denna fråga och förnyat våra prövningar. Vår slutsats har dock hittills varit att det i huvudsak inte finns några starka miljöskäl som talar för en egen skatteklass. Det är självklart att denna bedömning alltid kan omprövas och göras på nytt, men vi har gjort den förnyat under min tid som finansminister. Tyvärr har vi landat i slutsatsen att även om det finns en del arbetsmiljöargument är det inte motiverat att utifrån den allmänna inriktning vi har på att bekämpa koldioxidutsläpp göra detta.
Låt mig bara påpeka att vindkraften klart kan hjälpa arbetsmiljön eftersom ett alternativ är att ha eldrift på en lång rad av de fordon som man använder i denna typ av miljöer. Vad jag förstår har detta också bidragit till att man har gjort en del arbetsmiljöförbättringar.
Jag vill passa på att tacka Christina Karlsson för en mycket viktig interpellation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.