beredskapen vid oljekatastrofer i Östersjön

Interpellation 2001/02:347 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-03
Anmäld
2002-04-09
Besvarad
2002-04-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 3 april

Interpellation 2001/02:347

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till försvarsminister Björn von Sydow om beredskapen vid oljekatastrofer i Östersjön

Enligt proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap anser regeringen att beredskapen är godtagbar mot olyckor vid transport av farligt gods och kemikalieolyckor till sjöss.

I regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället kan man läsa:

"Sårbarheten finns i Östersjön framförallt i avsaknaden av resurser för sjögående brandbekämpning och nödbogsering av fartyg. Dessa åtgärder kan vara effektiva metoder att förhindra svårare olyckor och utsläpp. I dagsläget kan metoderna dock bara användas i mycket begränsad omfattning eftersom de fysiska förutsättningarna i form av utrustning och fartyg saknas."

Den nya ryska oljehamnen Primorsk strax söder om Viborg i Finska viken har nyligen öppnats. Hamnen kommer att trafikeras av s.k. handy size-fartyg som vardera rymmer mellan 100 000 och 150 000 ton olja.

Till en början ska 12 miljoner ton olja årligen exporteras via Primorsk. Det innebär ungefär 100 handy size-fartyg om året. Enligt planerna ska hamnen så småningom årligen exportera 45 miljoner ton olja. Det motsvarar en supertanker varje dag, året runt.

En del av de oljetransportfartyg som kommer att trafikera Primorsk är dåligt underhållna enkelskroviga fartyg. Även om dessa med tiden kommer att ersättas av dubbelskrovsfartyg innebär den omfattande oljetransporten att risken ökar för en miljökatastrof i det känsliga Östersjön. Oljetanker med dubbelskrov innebär inte heller någon garanti för att haverier inte kan inträffa, t.ex. vid grundstötning. Det räcker med att bara en del av lasten i ett enda av dessa stora fartyg läcker ut för att katastrofen ska vara ett faktum.

Primorsk är belägen längst in i en skärgård som är grund och full av grynnor. Inne i skärgården kan vindtrycket på grund av flacka berg bli stort. Besvärliga isförhållanden kan råda vintertid och istrycket kan också bli stort.

Nyligen fann det svenska isbrytar- och sjömätningsfartyget Ale ett nytt grund i Östersjön i utkanten av den djupvattenled som kommer att användas av oljetrafiken från Primorsk. Fyndet gjordes cirka fem mil söder om Gotland på 14,6 meters djup. Det gamla sjökortet visar 25 meters djup vid platsen.

Östersjön har varit förskonat från större miljökatastrofer. Konsekvenserna av ett haveri med en oljetanker kan få katastrofala följder. Amoco Cadiz-haveriet i Alaska och olyckan med tankern Erika utanför Bretagne medförde att stora kustområden förorenades med allt vad det innebar miljömässigt och ekonomiskt.

Flygövervakning är en väsentlig del av beredskapen. Längs de svenska kusterna finns i dag 15 miljöskyddsfartyg. Dessa är av s.k. advancing-systemtyp och ska kunna rensa olja från vattnet under framfart. Beredskapen är dock bara anpassad för att klara utsläpp på upp till 5 000 ton olja!

I och med invigningen av Primorsk har riskbilden ändrats, men beredskap för att hantera stora utsläpp på 20 000@40 000 ton finns inte. Det som saknas är farkoster för upptagning av olja, brandbekämpning och överpumpning. Det finns i dagsläget ingen svensk bogserbåt som kan bogsera en havererad oljetanker, inte heller beredskapsfartyg som kan pumpa över stora mängder olja från en haverist. I dagsläget kan svenska fartyg bara hantera 200@300 ton olja.

I Finland har öppnandet av Primorsk väckt större uppmärksamhet än i Sverige. Bl.a. har en ministerarbetsgrupp för Östersjön nyligen behandlat frågan om Finlands beredskap för oljebekämpning. Gruppen anser att de nya oljehamnarna i Ryssland och Estland har lett till att riskerna för oljeolyckor i östra Finska viken har ökat avsevärt. Denna ministerarbetsgrupp anser också att Finlands beredskap för oljebekämpning är bristfällig.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:

1. Vilken beredskap har Sverige för att bemöta den ökade risken av en stor oljekatastrof?

2. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att hantera större utsläpp av råolja?

3. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att tillsammans med de övriga Östersjöländerna förbättra beredskapen för oljebekämpningen?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:347, beredskapen vid oljekatastrofer i Östersjön

Interpellationsdebatt 2001/02:347

Webb-tv: beredskapen vid oljekatastrofer i Östersjön

Protokoll från debatten

Anf. 2 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Försvarsministerns interpellationssvar väcker faktiskt fler frågor än det ger svar. Skälet till min interpellation är att det nyligen har öppnats en hamn, Primorsk, som ligger i Ryssland, söder om Viborg i Finska viken. Den kommer att trafikeras av ganska stora fartyg som kommer att rymma 100 000-150 000 ton olja. Till en början blir det kanske ungefär hundra fartyg om året, men så småningom kommer det att bli så många som ett fartyg som går i Östersjön varje dag året runt. Som boende i en skärgårdskommun, Haninge, här i Stock- holm är det klart att jag blir ganska orolig. Vi vet att huvudanledningen till fartygsolyckor - i alla fall tio år bakåt - har varit kollisioner och grund- stötningar. Alldeles nyligen upptäckte man ett nytt grund söder om Gotland, så sjökorten är ju inte så helt säkra. Antalet fartyg som trafikerar Östersjön ökar, och de går på både längden och tvären, vilket naturligtvis ökar risken för olyckor. Av de 251 olyckor som sked- de under perioden 1989-1999 resulterade en femtedel i oljeutsläpp. Det är faktiskt ganska mycket. Öster- sjön är ett ganska ekologiskt ömtåligt område, och även små mängder olja kan förorsaka ganska stora problem om utsläppen sker vid en tidpunkt då mycket sjöfågel vistas i området, och det gör de väldigt ofta i Östersjön. Man tror att ungefär 9 miljoner sjöfåglar av ett 30-tal arter övervintrar i Östersjön. Som jag sade har trafiken intensifierats i Öster- sjön, och nu när Primorsk har öppnats blir det ännu fler fartyg. Därför har jag ytterligare några frågor till försvarsministern, för som jag sade tycker jag att svaret öppnar för många nya frågor. Min första fråga är: Kan försvarsministern defini- era vad som är en rimlig förmåga att bekämpa utsläpp till sjöss? Försvarsministern säger att det bästa sättet att för- stärka beredskapen är att minska sårbarheten. Då undrar jag: På vilket sätt minskar regeringen sårbar- heten? Sedan hänvisar försvarsministern i sitt svar till att om det skulle hända något kan vi räkna med hjälp från våra grannländer. Har försvarsministern något grepp om vilka resurser våra grannländer har? Har de resurser så att de kan hjälpa oss? Det verkar faktiskt inte så eftersom man i Finland verkar väldigt orolig. Ministrarna där sitter och diskuterar hur de ska hante- ra den här situationen. Försvarsministern säger i sitt svar, vilket gör mig väldigt konfunderad: "När det gäller resurser för sjögående brandbekämpning och tyngre nödbogsering så finns vissa resurser att tillgå i Östersjöområdet." Om han då menar våra egna resurser som Kustbevak- ningen har, kan jag bara konstatera att de klarar kan- ske att hantera fartyg som har mycket mindre oljelast än de stora som kommer nu. Jag tror att de klarar 5 000 ton olja. Skulle det hända en olycka med de fartyg som nu kommer att trafikera Östersjön, står sig Kustbevakningens fartyg slätt. Jag tycker att mycket av försvarsministerns svar handlar om övervakning och att fartyg släpper ut olja olovligt. Det händer också, men vad jag talar om är stora olyckor. Konsekvensen må kanske bli densam- ma för miljön, men det är ju lite andra saker vi talar om. Det gäller inte bara att bevaka, utan det gäller att bekämpa en olycka. Vad jag är ute efter är ett besked om vilken beredskap Sverige har. Anser försvarsministern att vi i Sverige har en bra beredskap eller inte för att ta hand om stora olje- olyckor i Östersjön?

Anf. 3 Försvarsminister Björn (S)
Fru talman! Man får vara ödmjuk när det gäller möjligheterna att förutspå och planera mot stora olyckor i vårt samhälle. Man kan aldrig, tror jag, och bör inte, ställa i utsikt att vi har perfekta förebyggan- de system eller räddningsresurser. Men det finns en stor uppmärksamhet på de frågeställningar som inter- pellanten tar upp. Det här bygger också på internationellt samarbete. Det är helt omöjligt att tänka sig att ha egna, natio- nella regler utan koordination med grannarna och med sjöfartens FN-reglerade regelverk över huvud taget. Det är naturligtvis också omöjligt för alla län- der, även de största skulle jag tro, att ha helt egna nationella resurser för mycket stora olyckor. Det är ju en av anledningarna till att vi vill ha ett internationellt samarbete. Vi är väl medvetna om vad Ryssland avser att göra och att de redan har kommit i gång med sin nya oljehamn i Primorsk. Det är vår förhoppning att de åtgärder som vi vidtar ska vara tillräckliga också för den typen av tonnage. Jag fick några frågor som jag vill svara på. Den praktiska bekämpningskapaciteten i Sverige när det gäller olja till sjöss beräknas vara väsentligt högre än de 5 000 ton som är det mål som vi har. Det målet är satt från den kapacitet som det bedöms vara möjligt att få fram operativt, dvs. i en akut situation. Men svaret på den frågan är att vårt system är inriktat på att definitionen är att kunna bekämpa utsläpp på upp till 5 000 ton. När det gäller att minska sårbarheten finns det mer att rapportera från den överläggning som var den 10 september inom Helcom. Man enades på minister- nivå om att bl.a. dra nya rutter och farleder för far- tygstrafiken i Östersjön, få en bättre tillämpning av sjösäkerhetsreglerna och få förbättrade nödfallsåtgär- der. Därtill ska man undersöka möjligheterna att klassa vissa delar av Östersjön som extra känsliga områden, förbättra övervakningen av fartygsrörelser och inom vissa områden öka användningen av lots- ning. Jag har redan antytt, både i svaret och här nu, att ett internationellt samarbete är nödvändigt om det sker en olycka. Det gäller själva oljeutsläppet. Det gäller för tyngre nedbogsering och sjögående brand- bekämpning. Läget är där att Helcomkonventionen ger oss möjlighet att vid behov begära hjälp från övriga kontraktslutande parter. Det är myndigheternas bedömning att det är få länder om något som ensamt har tillgång till nödvändiga resurser. Det är därför samarbetet vid behov omedelbart ska kunna äga rum länderna emellan.

Anf. 4 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Vi kan vara överens om en sak; att inget land klarar detta självt, försvarsministern. Men jag fick verkligen inte svar på frågan: Vad har de andra länderna runt Östersjön för resurser för att klara en större oljekatastrof i Östersjön? Vi har det ju inte själva, det är vi också överens om. Kustbevakningen säger själva att de får klara dessa 5 000 ton, men förutsättningarna har faktiskt förändrats sedan ham- nen i Primorsk öppnades. I Sverige kan vi inte hantera det här om det blir ett utsläpp i storleksordningen 20 000 eller 40 000 ton. Det finns alltså inga bogserbåtar, ingen brandbe- kämpning, ingen möjlighet att pumpa över oljan eller något sådant. Därför anser Kustbevakningen att de skulle behöva båtar som kan hantera större mängder olja än i dag. Om vi alltså inte kan hantera detta i Sverige hän- visar försvarsministern till de andra länderna. Jag har, återigen, inte fått svar på vad de andra länderna har för resurser som vi ska kunna luta oss mot. Man kan titta på Finland, på hur Finland och Finlands olika ministrar har reagerat. Jag upplever det som att de är mycket mer oroade än vad jag upplever att försvars- ministern är här i dag. Visst ska man vara ödmjuk. Det är en sak. Men man kan inte vara så ödmjuk att man inte gör någonting. I Finland har, i februari i år vad jag förstår, ett antal ministrar från olika partier haft ett möte där man konstaterat att Finlands beredskap för oljebekämp- ning är bristfällig. Det säger de själva. De erkänner att den är bristfällig, de gör i alla fall det erkännandet. De säger att visst kan de försöka renovera ett fartyg som de har, men de inser att det inte kommer att räcka. De behöver förmodligen köpa in ett större och mer mångsidigt fartyg. Det är så de uttrycker sig. Därmed kan jag konstatera att jag inte vet vem det är vi ska luta oss mot. Jag tror inte att det är Ryssland vi ska luta oss mot, eller Estland, Lettland och Litau- en. Det är nog inte de länderna försvarsministern menar, utan det är nog närmast Finland som skulle hjälpa oss. Om då Finland inte har något som de kan hjälpa oss med står vi ju där själva utan att ha till- räcklig beredskap och tillräckliga resurser för att kunna ta hand om en större oljeolycka i Östersjön. Då hänvisar försvarsministern till Helcom, där man har kommit överens om olika saker. Då blir jag faktiskt ännu mer orolig. Det sägs att 2015, då ska man inte få trafikera Östersjön med fartyg som inte har dubbla bottnar. En dubbel botten är i och för sig ingen garanti för att det inte inträffar en olycka, för det kan ändå läcka ut. Men det är i alla fall bättre. 2015, försvarsministern! Det är 13 år till 2015, tills man vidtar den åtgärden! Det här gör mig otroligt oroad, måste jag säga. Vi har inga egna resurser. Finlands regering är oroad och vet inte riktigt hur den ska hantera situationen. År 2015 kan vi möjligtvis få säkrare fartyg som trafike- rar Östersjön. Det är ödmjukt - ja. Men försvarsmi- nistern borde vara väldigt oroad, tycker jag.

Anf. 5 Försvarsminister Björn (S)
Fru talman! Om man ska nå framgångar i det in- ternationella miljösamarbetet måste man ha med alla länder, i det här fallet alla de länder som trafikerar hamnar i Östersjön. Den bedömning som jag har fått mig förmedlad är att först till 2015 finns det möjlig- heter att få med sig alla länder på de åtgärder som det här handlar om. Sveriges egna resurser är inte tillräckliga för att vi själva ska kunna hantera en stor katastrof - även om man naturligtvis inte på förhand kan bedöma hur ett stort haveri kommer att falla ut när det gäller miljö- påverkan. Det beror på räddningsoperationerna, men naturligtvis också på väderförhållandena. Jag kan säga att myndigheterna, framför allt Kustbevakningen eller miljömyndigheterna, inte har framfört till mig att det finns ett omedelbart, akut behov av förbättringar när det gäller resurskapacitet. Däremot har vi i bered- ning i Regeringskansliet frågan om Kustbevakning- ens framtida investeringar. Vi genomför en mycket ordentlig och sorgfällig granskning av investerings- behovet. I det sammanhanget har också möjligheten och behovet av att kunna ha större fartyg för mer mångsidiga uppgifter uppmärksammats. Jag har in- ställningen att vi ska vara beredda att ta de grepp som kan behövas i ljuset av det nya trafiksystem som håller på att växa fram i Östersjön.

Anf. 6 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att 2015 ligg- er 13 år framåt i tiden, och det betyder att vi redan i dag måste göra något mer själva här i Sverige. För- svarsministern har fortfarande inte talat om det här för mig. Hela svaret, och hela den debatt vi har haft, bygger egentligen på att det är internationellt vi ska lösa det här. Vi ska lita till andra, inte bara till oss själva. Men försvarsministern har fortfarande inte svarat på vad det är för resurser som de här andra länderna har, dem som vi ska kontakta om det sker en större olycka. Det svaret har jag inte fått. Då blir jag väldigt oroad. Allt bygger på att man ska lita på andra. Man ska fundera på om man ska göra något själv. Men dessa fartyg från Primorsk går redan nu. Som jag sade i början är Östersjön ett väldigt känsligt område. Man hittar nya grund, så sjökorten är inte säkra. Risken för en olycka är därför tyvärr väldigt stor. Om jag vore försvarsminister - nu är jag inte det, och jag har nog aldrig tänkt att bli just försvarsmi- nister - skulle jag vara otroligt oroad över detta och inte sätta mig ned och fundera alldeles för länge utan ganska raskt se över om vi ska tillföra resurser i Sve- rige. Om inte skulle jag se till att få garantier för att vi från länderna runt Östersjön tillsammans har tillräck- liga resurser. Så mycket är Östersjön nämligen värd. Vi vet vad en katastrof innebär och hur lång tid det tar att reparera detta. Det tar otroligt många år.

Anf. 7 Försvarsminister Björn (S)
Fru talman! Jag ska självklart orientera mig om vilka resurser som de andra länderna har rent konkret. Det är naturligtvis en viktig information att ha och som får vägas mot vad vi bör göra för ansträngningar själva när det gäller vårt miljöskydd och vår sjörädd- ning.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.