Behovet av reformer på arbetsmarknaden

Interpellation 2015/16:727 av Fredrik Malm (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-06-14
Överlämnad
2016-06-14
Anmäld
2016-06-15
Sista svarsdatum
2016-08-25
Svarsdatum
2016-09-01
Besvarad
2016-09-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Andelen lågutbildade ökar bland de arbetslösa. Detta beror på fler nyanlända som saknar utbildning. De försöker men har det svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Det finns jobb men det krävs minst gymnasieutbildning för att få dem.

Sverige har också lägst andel enkla jobb i EU. Med fler enkla jobb skulle fler med låg eller ingen utbildning kunna få ett riktigt jobb. Sverige har också bland de allra högsta ingångslönerna i EU. Till följd av dels för få enkla jobb, dels för höga ingångslöner har många utrikes födda svårt att få jobb i Sverige.

Det finns brett forskningsstöd från Internationella valutafonden (IMF), Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen och OECD för att de svenska ingångslönerna är problematiska för sysselsättningen. Just OECD kom nyligen med en rapport om svensk integrationspolitik där det framgår tydligt att nyanlända har svårt att få jobb i Sverige eftersom det saknas enkla jobb och eftersom de subventionerade anställningar som finns är alldeles för krångliga.

RUT-reformen för hushållsnära tjänster fyller en viktig funktion för att få fler utrikes födda, framför allt kvinnor, i jobb. I migrationsöverenskommelsen drev Liberalerna på för mer RUT, och vissa nya RUT-tjänster införs nu också som ett resultat av den överenskommelsen. Till och med statsrådet Johansson talar nu gott om RUT-reformen. Samtidigt har regeringen låtit Vänsterpartiets dogmatiska motstånd till RUT-jobben styra, vilket har försämrat förutsättningarna för att fler RUT-jobb ska växa fram.

Det är bra att den nya anvisningslagen har trätt i kraft så att fördelningen av nyanlända blir jämnare över landet och framför allt för att kopplingen till arbetsmarknaden väger tyngre. Men det behövs betydligt mer. Arbetsmarknaden måste breddas med fler enkla jobb med lägre lön och låga skatter. Vi liberaler vill utveckla RUT-reformen men framför allt vill vi reformera arbetsmarknaden för att fler ska få ett jobb att gå till och en egen lön att leva på. Vi har föreslagit startjobben – en anställningsform för unga upp till 23 år och för nyanlända. Startjobben ger en lön på mellan 14 000 och 16 000 kronor i månaden och det blir billigare och enklare att anställa eftersom inga arbetsgivaravgifter eller kollektivavtalade försäkringar ska betalas och det inte ska krävas kollektivavtal eller kontakt med Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg intervjuades häromdagen i Dagens industri. Han ser behovet av reformer för att arbetsmarknaden ska fungera även för lågutbildade utan gymnasieutbildning. I intervjun säger generaldirektör Sjöberg följande: Efterfrågan på arbetskraft som saknar gymnasieutbildning är väldigt låg. Och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte effektiva för dem som saknar gymnasieutbildning. Man kan här notera att generaldirektören talar klarspråk samtidigt som regeringen stoppar huvudet i sanden.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande: 

 

Vilka reformer vill ministern se på arbetsmarknaden för att fler utan utbildning ska få jobb, och hur ser ministern på uttalandet att arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte är effektiva för dem utan gymnasieutbildning?

Kommer ministern att verka för en återgång till mer förmånliga villkor för att få använda RUT-tjänster, för att på det sättet få fram fler enkla jobb som många gånger ger just utrikes födda kvinnor ett jobb och en egen lön att leva på?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:727, Behovet av reformer på arbetsmarknaden

Interpellationsdebatt 2015/16:727

Webb-tv: Behovet av reformer på arbetsmarknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Fredrik Malm har frågat mig vilka reformer jag vill se på arbetsmarknaden för att fler utan utbildning ska få jobb och hur jag ser på uttalandet att arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte är effektiva för dem utan gymnasieutbildning. Jag har också fått frågan om jag kommer att verka för en återgång till mer förmånliga villkor för att få använda RUT-tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges ekonomi utvecklades starkt under 2015. Efterfrågan på arbetskraft är nu stark, och sysselsättningen ökar i god takt. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer. Över hälften av ökningen har tillkommit bland kvinnor, över hälften bland utrikes födda. Samtidigt minskar arbetslösheten påtagligt, inte minst bland ungdomar. Även långtidsarbetslösheten minskar efter att ha bitit sig fast på mycket höga nivåer de senaste åren och är bland vuxna lägst i EU. Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är således bred och berör flera grupper.

Regeringens mål om att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020 är en styråra för hela regeringens arbete. Alla som kan arbeta ska arbeta. Arbete innebär möjligheter till egenförsörjning, gemenskap, tillhörighet och makt att forma sitt liv och sin framtid. Därför är regeringens högsta prioritering att fler människor ska komma i arbete. Det är avgörande för att hålla ihop Sverige.

Sammansättningen bland de arbetslösa har de senaste åren förändrats, och arbetslösheten har blivit alltmer ojämnt fördelad i befolkningen. En allt större andel av dem som skriver in sig som arbetslösa på Arbetsförmedlingen har en svag förankring på arbetsmarknaden och är i behov av stöd i olika former och omfattning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa individer finns till stor del bland dem som saknar en fullföljd gymnasieutbildning och är utomeuropeiskt födda. Samtidigt visar en rapport från Arbetsförmedlingen från våren 2015 att det behövs ett årligt tillskott på 64 000 individer i arbetsför ålder för att kompensera för det demografiska läget i Sverige. Redan i dag är det svårt för vissa branscher och sektorer att rekrytera, och bristen på arbetskraft och rätt kompetens riskerar att öka i betydande utsträckning. Det är här det blir viktigt att ta till vara den kraft, vilja och kompetens som finns hos dem som kommer till Sverige.

Som jag framförde i interpellationsdebatten den 2 februari i år bedömer regeringen att antalet jobb med lägre kvalifikationskrav behöver bli större, men det löser inte den kompetensbrist som vi just nu ser på arbetsmarknaden. Snabbspår för nyanlända till bristyrken och ökade valideringsinsatser är prioriterat. Det är också betydelsefullt med kompetenshöjande insatser. För att antalet arbetade timmar ska öka krävs därför framför allt insatser för att förse individer med goda färdigheter, eftersom dessa färdigheter är centrala både för att träda in och för att bli kvar på arbetsmarknaden.

Satsningar på utbildning, som regeringen nu genomför, är också nödvändiga för att personer med möjlighet att ta mer kvalificerade jobb inte ska tränga undan dem med kort utbildning. Regeringens satsningar på bland annat Kunskapslyftet innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och åtgärder som syftar till högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Målgrupper kan vara såväl nyanlända, unga och vuxna som avbrutit gymnasiestudierna som individer som behöver utbilda sig i en omställningsfas eller fortbilda sig.

Utbildning måste finnas tillgänglig för människor hela livet. Regeringen har föreslagit en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux, vilket innebär att vuxna ges rätt att studera i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning och grundläggande behörighet till och särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Inom ramen för Kunskapslyftet föreslås även att ett nytt studiestartsstöd införs den 1 juli 2017. Stödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland arbetslösa med stora utbildningsbehov för att därmed stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom införde regeringen i augusti 2015 utbildningskontrakt för arbetslösa ungdomar med syftet att de som saknar en gymnasieutbildning ska påbörja eller fullfölja denna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I uppgörelsen som regeringen har med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingår förslaget att RUT-avdraget vidgas till att inkludera ytterligare trädgårdstjänster, flytt- och it-tjänster i hemmet.

De moderna beredskapsjobben ligger i linje med Konjunkturinstitutets och Finanspolitiska rådets rekommendationer. Båda myndigheterna framhåller att det finns behov av att stimulera framväxten av fler jobb med lägre kvalifikationskrav. Sverige behöver fler jobb med lägre kvalifikationskrav, men inte sänkta löner. Regeringen ser nu till att staten går före och skapar moderna beredskapsjobb genom sina myndigheter. Det ska vara jobb med lägre kvalifikationskrav till goda villkor som ger arbetslivserfarenhet och lön.

Regeringen avser att återkomma med förslag på ytterligare åtgärder för högre sysselsättning och varaktigt lägre arbetslöshet i kommande budgetpropositioner.


Anf. 9 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Dock var den fråga jag ställde vilka reformer regeringen avser att göra för att människor med låg utbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Av svaret att döma har regeringen inga förslag alls.

Man nämner traineejobb. I valrörelsen lovade Socialdemokraterna 32 000 traineejobb. Enligt medieuppgifter har det har det hittills blivit 125. Är Ylva Johansson nöjd med det resultatet?

Det andra som tas upp i svaret är beredskapsjobben. De har ännu inte börjat. De ska bli 5 000.

Det tredje som tas upp är snabbspåren inom etableringen, alltså att man på olika sätt försöker identifiera utbildningskvalifikationer och få personer i jobb snabbare. Snabbspåren är bra. Från Liberalernas sida anser vi att de är bra och viktiga. Problemet är bara att de är för få. De omfattar i dag bara 1 735 personer. I alla fall var det så i juni. Dessutom säger delar av fackföreningsrörelsen nej till snabbspåren. Är Ylva Johansson nöjd med att Byggnads säger nej till snabbspår för byggnadsarbetare? Anser regeringen att det är att ta ansvar för Sverige och att värna den svenska modellen? I den största byggboomen på årtionden säger Byggnads att man inte ska släppa in några nyanlända. Anser regeringen att det är att ta ansvar?

Vill vi på allvar att den stora grupp nyanlända som nu har kommit till Sverige och som har låg utbildning eller saknar utbildning ska få en fair chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden måste vi också inse att de inte alla kan utbilda sig till ett jobb på svensk arbetsmarknad. Många kan det, men alla kommer inte att kunna det.

Bland dem som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i dag är det 148 000 personer som är födda utanför Europa. Ungefär hälften av dem som är inom etableringen, ungefär 30 000 personer, har låg utbildning eller nästan ingen utbildning alls. De har i vilket fall som helst inte genomgått motsvarande svensk gymnasieutbildning. Därtill är det tiotusentals människor i Migrationsverkets mottagningssystem som ännu inte finns i jobbstatistiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi talar här om ett behov av hundratusentals nya jobb i Sverige för att kunna möta det ökade arbetskraftsutbudet. Därtill har andra jobb slagits ut, vi har haft finanskris och så vidare. Om regeringens svar på detta är 125 traineejobb, beredskapsjobb som ännu inte har startat och snabbspår som omfattar 1 735 personer är det alldeles otillräckligt - det måste även statsrådet tillstå. Ska man då tillåta fackföreningsrörelsen att ha något slags vetorätt mot att nyanlända ska kunna komma in på arbetsmarknaden om de har låg utbildning? Det är ju detta det i praktiken innebär.

I Dagens industri i går var det en stor artikel där LO säger nej till regeringens ambition att få med facket på idén om att ha jobb med lägre kvalifikationer, som statsrådet nämner i sitt interpellationssvar. Statsministern talade om detta i somras, och näringsminister Mikael Damberg fick i uppdrag att försöka sy ihop det. Nu läser vi att LO sätter klackarna i marken och säger blankt nej. Är det att ta ansvar för Sverige?

Vi står inför enorma utmaningar. Kan vi då tillåta ett slags fackligt särintresse att helt och hållet stoppa möjligheten för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden? Jag tycker att detta är mycket bekymmersamt.


Anf. 10 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Det är lite tråkigt att Fredrik Malm är så upprörd här. Sanningen är ju att det går väldigt bra på svensk arbetsmarknad. Det skapas massor med nya jobb, och vi har stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och också när det gäller jobb med lägre kvalifikationskrav. Det rör på sig i snabb utveckling. Detta beror naturligtvis på konjunkturen men också på de stora investeringar som regeringen gör på fler anställda i välfärden, omställningar av klimatet, infrastruktur och utbildning.

Arbetslösheten kommer aldrig att kunna lösas huvudsakligen genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utan det viktiga är att föra en ekonomisk politik som ger en efterfrågan på jobb på arbetsmarknaden och en tillväxt där människor har råd att efterfråga varor och tjänster, så att företagare kan sälja dem och också behöva anställa personer. Det kommer alltid att vara det viktigaste medlet för att klara arbetslösheten, också när det gäller personer som är nyanlända i Sverige eller har låg utbildningsnivå. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder behövs också, men det kommer aldrig att vara det huvudsakliga svaret på jobbfrågan.

Utbildning är en viktig del här. Självklart finns det personer som i dag är arbetslösa som har låg utbildningsnivå där det inte är realistiskt att tro att de ens med stora utbildningsinsatser kan nå den utbildningsnivå som normalt krävs för inträde på svensk arbetsmarknad. Där måste man arbeta för att hitta andra jobb och få fram fler jobb med låga kvalifikationskrav.

När mamma går till jobbet betyder det mycket för hela familjen. Det betyder mycket för barnen. Det är viktigt att alla faktiskt kan bidra på arbetsmarknaden. Men man ska samtidigt komma ihåg att av de 163 000 asylsökande som förra året kom till Sverige var 50 procent under 20 år och en stor majoritet var under 30.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en mycket stor grupp sent anlända elever i skolan. De har en låg utbildningsbakgrund och var kanske 16, 17 eller 18 år när de kom hit. Andra har fyllt 20, 21 eller 22. För den stora gruppen ska vi göra stora ansträngningar, så att de faktiskt kan nå en gymnasiekompetens. Vi ska satsa stort på utbildning. Det gäller att också väga in åldersaspekten när vi tittar på för vilka grupper man ska satsa stort på utbildning och för vilka det kanske inte är realistiskt att tro att man når hela vägen fram ens med stora utbildningsinsatser. Där behöver man hitta jobb med låga kvalifikationskrav.

Jag vet inte varifrån Fredrik Malm fått uppfattningen att Byggnads skulle säga nej till snabbspår. De sitter i dag i samtal med sin motpart. Både byggindustrin och Byggnads sitter just nu i samtal om hur man ska hitta fler vägar in i byggbranschen för nyanlända. Det arbetet pågår. Jag är väldigt hoppfull när det gäller att de snart ska komma fram.


Anf. 11 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Nej, Byggnads har sagt nej till snabbspår. Däremot har man fört andra typer av samtal med arbetsgivarna. Det är delvis en annan sak.

Fru talman! Det som bekymrar mig är att statsrådet Ylva Johansson verkar vara väldigt nöjd. Hon beskriver att det går väldigt bra på svensk arbetsmarknad. Ja, det gör det delvis till följd av konjunkturen, men framför allt till följd av de reformer som genomfördes under åtta år av alliansstyre. Den regering som sitter nu har lagt fram en riktig statsbudget. Och det är lite svårt att säga att det går väldigt bra på arbetsmarknaden tack vare regeringens infrastruktursatsningar. Människor får inte jobb för en markanvisning. Statsrådet nämner klimatinvesteringarna. Det är ju inte det. Orsaken till att det går bra för Sverige är att vi på olika sätt förde en sund ekonomisk politik under åtta år av alliansstyre, och därefter fortsatte vår budget att gälla i ytterligare nästan ett år.

Sanningen är: Även om alliansregeringen gjorde mycket bra för Sverige är jag väldigt bekymrad. Vi har nämligen stora strukturella utmaningar på svensk arbetsmarknad. Vi har en mycket stor och växande grupp människor som är födda utanför Europa och som har låg eller ingen utbildning. Vill vi att den gruppen ska få en chans att vara med och bygga Sverige? Vill vi att de ska kunna få ett jobb och att de ska kunna hjälpa till? Vill vi att de ska kunna få ett jobb med en lön att leva på? Vill vi att människor inte ska drivas ut i utanförskap och långvarigt bidragsberoende? Då måste vi förstå att den arbetsmarknad vi har i dag är stängd för många av dessa. Trösklarna är för höga.

Låt mig citera generaldirektören på Arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg. Han sa så här tidigare i år: Efterfrågan på arbetskraft som saknar gymnasieutbildning är väldigt låg. Och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte effektiva för dem som saknar gymnasieutbildning.

Efterfrågan på arbetskraft som saknar gymnasieutbildning är väldigt låg. Det här bekräftas av OECD, av IMF, av Konjunkturinstitutet, av Finanspolitiska rådet och av snart sagt varje expertorgan utom möjligen av LO-ekonomerna och utom möjligen av statsrådet själv och den ministär hon sitter i. Men statsministern har till och med förstått detta. Han talade om detta i somras. Näringsminister Mikael Damberg fick ansvar för att försöka få ihop parterna och få LO att acceptera att vi kommer att behöva göra reformer på arbetsmarknaden, så att den här stora gruppen får en chans att komma in. Men nu säger facket nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga kvarstår då till statsrådet: Anser Ylva Johansson att detta är att ta samhällsansvar? Anser statsrådet att det är att värna den svenska modellen att säga nej till att de människor som har låg utbildning och som kommer från länder utanför Europa och som inte har bott här särskilt länge ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden? Jag tycker att det är mycket bekymmersamt. Det är ett stort problem för Sverige om en av grundbultarna i den svenska modellen, nämligen fackföreningsrörelsen, agerar som ett särintresse och inte är beredd att ta ansvar för hela nationen i den situation vi befinner oss i med de jättelika utmaningar vi står inför.

Man kan säkert kritisera arbetsgivarna för en hel del. Men faktum är att arbetsgivarna har en betydligt mer öppen och välkomnande attityd till de nyanlända. I sin approach till det här problemet är arbetsgivarna snarare en partner än ett problem, medan fackföreningsrörelsen går in för att göra maximalt motstånd mot alla förändringar som skulle kunna underlätta för människor att komma in. Det tycker jag är bekymmersamt.


Anf. 12 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Jag vet inte vilken öppen dörr som Fredrik Malm försöker slå in. Jag sa i mitt svar att vi behöver fler jobb med låga kvalifikationskrav. Det är riktigt. Det finns en låg efterfrågan på dem som saknar gymnasiekompetens - jag har helt samma uppfattning som generaldirektören. Detta kommer vi inte att kunna lösa med huvudsakligen arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta måste vi huvudsakligen lösa genom att vi satsar på utbildning så att fler kan nå upp till de kompetenskrav som faktiskt ställs på svensk arbetsmarknad. Men enbart detta kommer inte att räcka, utan vi behöver också fler jobb där det är låga kvalifikationskrav, så att man kan efterfråga personer som inte har full gymnasiekompetens.

Det är lite tråkigt med Fredrik Malms inställning till fackföreningsrörelsen. Fackföreningsrörelsen målas upp som ett hinder för att nya människor ska välkomnas in på svensk arbetsmarknad. Det är inte korrekt. Fackföreningsrörelsen bidrar aktivt i snabbspåren, till exempel. Det handlar om att välkomna och skapa bra vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända. Jag vet att även LO gör det och att det inte finns något nej till att medverka till detta.

Vi för också mycket konstruktiva samtal med både fackliga företrädare och arbetsgivarföreträdare. Inte minst inspireras vi av det arbete som man har gjort i Danmark. Min statssekreterare genomförde en resa tillsammans med parterna till Danmark för att titta på det integrationsavtal som just har slutits mellan parterna på den danska arbetsmarknaden. Det finns mycket som man kan lära av och inspireras av, tror jag, i det avtal som de har nått fram till där.

Jag har inte alls uppfattningen att det finns några stängda dörrar. Det är tvärtom ett aktivt och konstruktivt arbete för att hitta fler vägar in för den som inte har gymnasiekompetens. Men vi måste också satsa på att fler, framför allt de unga, skaffar sig en gymnasiekompetens, som de kommer att behöva under lång tid på svensk arbetsmarknad. De här frågorna står inte i konflikt med varandra, utan vi kommer att behöva göra båda delarna.


Anf. 13 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det som Ylva Johansson nu säger är väldigt positivt, nämligen att vi behöver fler jobb med lägre kvalifikationskrav. Jag delar helt den analysen. Det är bra att vi är överens om det. Men då måste statsrådet svara på frågan: Hur ska detta gå till?

Hittills har det nämnts tre saker i det svar som har levererats till mig. Man har nämnt beredskapsjobb - 5 000 stycken. De har ännu inte kommit igång. Man har nämnt snabbspåren. Det handlar delvis om någonting annat. Det är en del av etableringsreformen. Snabbspåren omfattar nu lite drygt 1 700 personer, när vi behöver skapa hundratusentals jobb. Det tredje som nämnts är traineejobben.

Ylva Johansson stod på torgmöten i valrörelsen och sa: Vi socialdemokrater lovar 32 000 traineejobb. Hittills har det blivit 125 stycken. Är det svaret på den jättestora utmaning som vårt land står inför? Det handlar om att kunna få in den stora gruppen nyanlända på arbetsmarknaden. Det är en av de absolut viktigaste frågorna för Sverige de kommande årtiondena. Regeringens svar kan inte bara vara detta. Det är helt orimligt. Är det svaret till människor?

Ja, det går bra, säger statsrådet. Det går nu jättebra för Sverige. Ja, det går bra för att vi hade en alliansregering i åtta år och för att vi har en hygglig konjunktur. Det går bra. Men det här är strukturella utmaningar. Den fråga vi ska ställa oss är: Vill vi att det ska gå bra i morgon och i övermorgon? Hur ser det ut om fem år och om tio år om den här utvecklingen fortsätter?

Jag vidhåller att det är problematiskt att det inom fackföreningsrörelsen finns ett starkt motstånd mot att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler nyanlända kan komma in och få jobb.


Anf. 14 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Fru talman! Vi ska komma ihåg hur det var. Det är lite intressant att Fredrik Malm nu vill diskutera hur många personer som är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. När vi hade en borgerlig regering hade vi så hög ungdomsarbetslöshet att vi fick EU-stöd. Andra EU-länder fick betala till Sverige för att vi skulle hantera den höga ungdomsarbetslösheten. I det läget föreslog också vi att man skulle satsa på många arbetsmarknadspolitiska åtgärder för just ungdomar.

Nu har vi i stället haft en stark utveckling. Andra delar av arbetsmarknaden har gått väldigt bra, så att ungdomarna får andra jobb. Ungdomsarbetslösheten är nu den lägsta på 13 år. Det är jag väldigt glad för. Jag är glad över att många ungdomar inte behöver en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan har fått jobb ändå. Det tycker jag är bra. Det är någonting jag är nöjd över. Jag har inte som mål att ha så många som möjligt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag har som mål att ha så låg arbetslöshet och så hög sysselsättningsgrad som möjligt.

Vi har en mycket hög sysselsättningsgrad. Vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin har uppmätts i Eurostatsystemet - det är bra. Men vi har också en hög arbetslöshet. Det betyder att vi har en väldigt stor andel av befolkningen i arbetskraften. Det är utmärkt. Det betyder att vi måste göra mer för att de arbetslösa ska kunna matchas med och passa de lediga jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är utbildningsinsatser extremt viktiga. Men det kommer inte att räcka, utan vi behöver också insatser för att fler jobb med låga kvalifikationskrav, liksom jobb med hög kvalifikationsgrad, ska tillskapas.

Det är naturligt att fackföreningsrörelsen säger nej till lägre löner. Men man säger inte nej till nya vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.